Historien om norsk kunsthåndverk

Hva er forskjellen på kunst og kunsthåndverk? Og hvordan har norsk kunsthåndverk utviklet seg de siste 50 årene? 

Dette skal kunsthistoriker og tidligere førstekonservator ved Kode, Anne Britt Ylvisåker, snakke om i denne podkasten.

Ylvisåker har mildt sagt god oversikt over kunsthåndverkshistorien. Vi får blant annet høre om generasjonsopprør, keramikk og vevstoler.  

Historien er særlig relevant denne våren, når Kode viser århundrets utstilling av norsk kunsthåndverk, som også er en markering av at Norske kunsthåndverkere fylte 50 år i 2025.

Les om utstillingen her!

Transcript

SPEAKER_00 0:02

KF och kunstverk, och Kollon har Norsk kunstverk utvecklä sista 50 år. Det ska min museums kollega Anna Bright Gvis och den botgang och hoppar en vilt så godsikt av kunstverkistan. Och vi får höra om både generation, kellemik och vegstolan. Det är ett slags jubileum. Det var egentligen så kända för snart 50 år sedan.

SPEAKER_01 0:40

Det så var att det var etablert en organisation som heter norska kunstverkare. Och det var nog tillfälligt att det sjeddag går 50 år sedan. Det var ju i team väldigt mycket faglig ur och stor frustration rätt och slett, stor frustration i förmiljö. Det var en såg ideologi, en brukskunst ideologi där det var en konststanke om att kunstnären först och främst skulle kopplas mot industrin för att lade det som det kallar för vackre kvärdskvara. Poänge vara och laga fina hemat i folk, och så känner det en gruppan med kunstnär som syns att det vill bruka kunsten till något uttrycka sig på andra mat och i så minst det bestämma hur kjöker de vill driva på med. För den så bruksideologin. Det var ju Ågnok som hade etablerat en egen organisation. Den var född av all slags typ folk. Det var arkitekter, interiörararkitekter och designare. Det var och museum och husmålag och husflitslag. Alla så var intresserat i så vackre ting, var med där. Och så följde kunsthantverkaren att det där väldigt lite skulle ha sagt in i detta här. Det fick ju göra det de egentligen välde, och så etablerade ett kvärt sin egen organisation. Som de kallar för norska kunsthantverkare.

SPEAKER_00 2:26

Vi skulle zooma lite utan och det kommer man från tradition kanske vi ska binnera lite med begrepa. De såg kunstutning och landskaper utar. Kun var skilin linjen om det vi ser kunst och brukskunst och alla kunstnantverk. Kån står det som begrepp i fåligt varandra.

SPEAKER_01 2:47

Det är ett stort smärsmål. Du kan säga att kunstindustri som på det är den storfagfälte. Det var ju något som uppstår på slutet av 1800-talet som en slags reaktion på industrialismen. Jag syns det att det okej med känna flink och laga ting. Man är effektivt än förm. Men jag har glömt att tanka på kolesting ser ut. Och så får du en motreaktion som går väldigt mycket på att dyrka hantverke och få fram andra kvaliteter. Och ska kanske gå in på högliga den historien för den är långa så ska komma oss fram till norrsk kunsthantverk. I 1919 blir etablerad en organisation och i norge som heter Föreningen Brukskunst. Det blir dig som på emot det blir styrande för de fagfälte i norge framöver. Det är en organisation som är lokaliserad i Oslo, och där sitter den och trägg i tråd och utövärlandet. Och så kämmer det krig. I 40 ska han igen uppbygga ett land som har lägget sig brack i en femårsperiode. Det föddes samman med en omorganisering av Föreningen Brukskunst. Nu blir det något landsförbundet Norskruxkunde i Oslo, och så blir en del lokala runt i landet bland annat föreningen Brukskunst Bergen. Så då gör man en och sägs små eller regional förening som syter för att det blir ett flagmiljö placeret runt omkring i landet. Och det är en enorm ivär här. Här ska landet genom byggas med nya organisationer. Det är en trängga boliga för det är en väld som boig mangel och en träng göra det fort och det ska göras fint och det ska göras effektivt. Och så är det här med att för att detta ska gå ihop så är det att koppla kunstnären mot industrin så blir man inte lösningen. Och så när du ågna skulan det är en uttandare. Det är med tanke om att du ska. Det är en yrkes skule som får en tecken utanelse där du ska lära dig tillägg till att du ska kunna hantverka i för så ska du lära det att teckna gå till haimen. Norsk kunsthandverkare i 60 så handlar det om att det är något som blir frustrerad av akorat att en snacka om att den ska ut i industrin för först så var det som industri och snakkom. Och det andra var att han hade kanske lösning. Han hade kanske löts det att jobba med kunstniska uttryck som handlar något om det att leva och förhålla sig till världen där och dag i kunsten sen. Det var det så blir det där stora sig kisma på 1930-talet. Det är något som sker med ett pang och 60. Det är något som bygger sig god 60-talet. Men ganska stor missnöjig, speciellt på skulan. Där eleverna ville nå allt än läraren undervisar sig. Och lärarden är snabb om att det får en undervisning som kan brukas te både alla andra. Och elevan syns att det verkligen kunde brukar en eller andra. Så det var en slags. Samtidigt så var det väl som stor glöd och ivå den här tanken om vackra himma, alltså vackra kvdagsvaret som Gregor Pöulson, svensken klare i men så känner du en generation så väl också helt enn. Det är generationgör? Ja, det är ju det, men det är alldeles så att du kan säga att det är så föddag och det var ju var en missnöjågbland som aldrig var en del av gamet. Så vis du går ett och likat en namn så ser du det att det är många som har varit en del av brukskungsbevägelsen som nog blir en övrig del av kunstantverksbägelsen som säga så. Och så är det där att det blir ett bråt i på 20-talet i mökskunst och kunstantverk. Och antingen är att du går att stifta en ny organisation, men en anting är att du säger, kem är det nu? Vem som inte längre det jag var för, kem är med då? Och det som var som det var lättast att finna ut, det var det. Det var i design. Det var gäge husflid. Det hade ingenting med industrin att göra. Det var ansvarig för allt från idén och genomföring och salk och produktig. Det var så längre uppstyschade när du åker tägna och inte andra lagde och tredje cälda. Nu skulle du på matet ta hand om häige och processen själ. Det var en måte att ta kontroll på. Sön som jag ser det, som får lov att sitta 50 år med armlängs avstand till heilet och undersöka det här. Så är det väldigt mycket snacking på 20-talet. Men det syns ju gått igen i det som blir lagan. Så det är nog en skliande övergång i verke eller det som går från produkt till verk. Utan att du kan säga att dettahör är brukskunstbevägelsen och detta tillhör kunsthantverke, så det är så en dramatisk skil. Så den lagen, det är tio för det följer jättedig snak om att det är.

SPEAKER_00 9:47

För kunsthontverk definierat och se för del där andra disciplin, alltså kunst och kunsthontverk, vad är det man skapat, har jag produkta, kan är materialet.

SPEAKER_01 9:58

Det är ju det pröva att säga att det här skrivervälligt och på 70-talet, och faktiskt det ganska lant framöve på slutna 90 talet. Så handlar det om att som kunstverkare så bör du på en undervisning med utgångspunktigt materialet. Det jäv i en kunst utanning på samma mater, själv om du kan säga och åka, finna ett lärat och oljama och blir sin läst liv ut. Men det är lika väldigt en förväntning eller ett krav till det. Men innan för kunsthantverke så var det nog en förväntning till att du skulle. Du sökte dig på textil, du sökte dig på keramik och då blir du keramiker eller textilar.

SPEAKER_00 10:51

Alla metallar.

SPEAKER_01 10:54

Det är nog bara exempel. Du sökte dig in på du hade en hånd full mölighet och du sökte in på det. Och fann du ut under studie att detta är på snackar med skolan och börja om du fick lov att skifta linja. Och då skiftar du faktiskt linja och skifta undervisning. Men sen idag går in som en kunststudent och du täcker dig kurser du har lyss på. Eller passar dig i förhållande till det du har lyst att driva på med.

SPEAKER_00 11:34

Finns det nog en typisk ting för den är tio, den är fasen. Är det något material som tar länge sprang eller så spännande som vi faktiskt ser.

SPEAKER_01 11:45

Tänker du på 20 tal eller tänker du på sajnare.

SPEAKER_00 11:50

Jag är så prat i 80 ut.

SPEAKER_01 11:54

Vist du ser på det en lag, så vill man på 70 talet jobba med bruksaspekter för en del själv att om det var en hovet sak, alltså så lagde den te kane, träkrus, kjal, box och smycka, alltså ting som var tänkt och skulle fungera i brukfören. ser utö, ni kan 80-talet av föregårde. Det har alltså det som är en snabb om på 70-talet böna att sätta ut i livet på 80-talet. Och en ser jag minst att kunsthantverkare avjön och professionalisera sig och med det man att jag inte bli tydlig och etablera bland annat kunstners styrte och kunstcenter. En täcker hand om salg av det är en laga med verkstads ut solg. Jag ser på annonseringen att en slutade och snacka om produkt och var och butick och kunda. En björna och snacka om verk och galleri och utställningar och besökande eller ja. Och så att ett skifte i matnär snabbt om sig köpa på och en björna och lagar utställningar av ett annat format och en björna och producera för utställningar. Och inte förslag på samma matet sig privat bruxmark. Så att en började avsutställningar som för en deles gau hade lagat sig 20 talet, men det är också skiften i karakter och det blir med kurater. Man kan jobba med lysen, börjar jobba med utställningsarkitektur och verklig blir större. Och med tanke på utställningen, med tanke på samlingar och samlarar än på innan bruksfunktion. Så det sker gravvis utöve på 1980-talet. Och det betyder att alla gärna det ifrån dag aiden, men du ser överlag så det är det som börjar och ske. Och så känner man ju till 1990-talet, och börja på det stora och organisera den här kunstverkligheten. Så ser man att en viktiga ting i so sjer är sammansling och undervisningen. Den gamla kunsthandverksgulan och kunst akademi blir släggsam till en institution. När det gäller bildkunsten så går det över i en väldigt teoretiserande fase. Jag har snabbt om konceptkunsten, en snacka kunst med en lagarkunst. Och det är klart att när undervisningen är på samma plats och det föregår ett väldigt stort skifte för bildkunsten så sker det ågnåker innan för kunsthantverke. Du kan på många mater säga att kunsthantverke kanske kommer en typer identitetskrisa. Det var i för att definiera sig på 30-talet och blir styrka sin position på 80-talet så känner man nogisk snad och snarka kunst och så sitter med och ve och drija och är väldigt häns om, så var den också väldigt många studenter som var drägna mot det andra. Som vill välja gärna vara med på föreläsen och höra på teoretiseringen och kunst och varit fristad och reflekterade runt sex själv. På 80 talet så hade man gått över att göra sig yrkeskula och blir högskulan. Och skulan jobbar väldigt med att pröva och finna det. Vi ska läga hudet för det vara? Ska vi ska skriva något på detta huvudfag? Här ska vi börja göra utöver på 90 talet så bör man faktiskt studenterna säga att vi vill laga projektbeskrivelsa. Vi vill bara skriva som är det materialet och kollais som jag har gjort i för dag till dag. Men vi ska skriva en dagbok och reflekterar en koffer med järavalk. Så det är så mycket kolajsgärmare med koffer. Det sker ut på 90 talet. Man ser att många av sig den yngre garden böna och bryter på gränsen eller jobbar på gränsen utförder gränsen på flagfältet så är äggsnack om på 70 talet så var en generation så opperat med den förväntningen om att det skulle vara brukskuns och vackra hemma, så känner det nog en ny generation som syns att det är gränsen som 30-tals generation har laget.

SPEAKER_00 17:40

Bannan av det här pågår nu, 90-talet.

SPEAKER_01 17:46

Håter i en glasklocka och jobbar med ett huvudfak som ågade så här gränses sprängande på den motan och jag sitter på kunsthistoria och skriver om husfled. Och det hade hält ingen förväntade.

SPEAKER_00 18:04

Hur får gåte det?

SPEAKER_01 18:06

Det handlar väl om ägge och för mig var det en ring så var det slutade. I och med att jag begönte med husfly. Och tog en snom den stora kunsthistorien för jag ställa en del spörsmål runt dug själv hade startar med.

SPEAKER_00 18:31

Du är en kollega, tidigare kollegor vi kod där du har ju och så i var du från husflen till kunsthistorien och så är i museikård av den var.

SPEAKER_01 18:44

Jag skulle jag den vägen. Jag må in att det är väldigt upptäcken och ting. Jag sett väldigt pris på vackreting som jag syns, jag är gott lagat och som har en ny material i sig. Och så handlar det om detta här med att få yrkespraxis. Det var i alla fall väldigt i vinden för jag var student. Jag jobbar i många år i en husflysbutik så där kom jag in i för den kanten och så fick jag foten på museum och tyckte det var väldigt grej. Det har fått att gå runt i mellåting härligt och lura på koffer och ser ting som utsrigar. Kare har du fått en formälre i det materialet bakgrund eller begränsningar som har gjort. önskar tid i tiden. Jag runt och fundera på ett museum vad halligt topp. Jag beginne på ett folkmuseum, eller kulturhistoriskt museum så rätt blir hänt han. Och så fick jag alltså möjligheten till att få en assistentjobb, en praxisjobb på kunstindustrin museet i Berg och en sig vara huvudfågst. Och jag upplevde som att ha gul ofta kvär enast idag.

SPEAKER_00 20:18

Kan känna enligt den här förlassen av det och blir lite så här markt av museet och du får se på någonting vad närting. Det är heter av Vastlands kunstindustri museum, det är inte jag, vilket god som det gör idag. Men du är i Bärgan och vi är ju i Bärgan och det är som den historien du har talt nu med det så här utvecklingen. Ser det rikt ut nationalt eller regionalt som gör skiller ut här från Bergans utbåd.

SPEAKER_01 20:52

Alltså det är ju klart att den stora förte, den nationala förtejningen, den blir ju en slags sig paraply överhila. Och så får du sig regionalt uttslag för att det är små miljö med snack om det är väldigt personavhängigt. Du har elskälla, du har nogen som är konservativa, du har nogen som är väldigt ivrig på att göra något nytt, och så handlar det om kollais. Och den blir ganska regional. För exempel så när jag snabbt om detta här med att det var ett stort skisma på 30-talet där det känner en generation som jag vill det samma som generation för. Så är det bara nationalt det faktiskt internationalt. Det ser du över hela Europa. Men i bergen så har det något utfall som anlägs en andra klass. För exempel på en keramikavdelningen i bergen så blir som euro att det ända upp med att till sluttecker läraren hatten sin og orkimär. Och det handlar sig om en sak. Det handlar det om gnissinga och gnuring i majo år för dig, ta för säg till orkemer. finna sig i sån elevdominans som det säger, som jag kan fånga i diversa referat från lärarmöter och styre mötet. Det är en katastrofer att stå med en uttändning. Du har studenter som har sökt att flötta till berg för att ha en uttändning och har ingen lärare och de har lösa. Så är det Dokuleslösan en sån sak. Du kan läga en krislösing. Eller du kan kanske vara det han gjorde rektor här på skulen när de säger till studenterna att okej. Vi har en förslag till lösing. Här är pengå till ett lektorat fin dig det vill ha. Och så kunde elevanna ha att det ska vara rolla. Men det sa att okej, det vill med. Och så hvde det sig runt och valte på öfter hädla där det ville ha, undervisar för sig. Som var enormt viktigt för det som skedde innan för det för miljösa. På andra avdelningen så skedde de andra ting. Det är väl både personavhängigt och som sker i så lokal miljöer.

SPEAKER_00 23:55

A nu på keramikan, så sitter jag faktiskt och ser upp en tjock bok som står här, som heter Bergens keramikan. Kåför du sådat keramik.

SPEAKER_01 24:13

Jag upptäcknare allt kunstverk, så är det tillfälligt och det är väldigt planlagt. Det kan virka som speciellt upptäcknade för att jag jobbar med det i 50 år. Men det var tillfälligt, för det handlar om att jag fick spörsmål i fla flyer och håll. Om jag kunde kunna tanka med och lagen keramikutstillning på Västlandska kunstindustrimuseum runt årtusen skifta. Detta skulle bara bli. Det kom små föresprötslag om små och separat utställningar. Och så bad de på sig och varit stort. Det var den dagande professor i Keramik innan altrus och spåre. Och så tyckte att det här var så spännande och ville vara med på detta. Så jag var projektledare i lagen och det har bok och film och det var tokföras grejen. Efter det har jag haft små stopp inom keramiken hela vägen. Och så fick jag en målig att samla trodden igen med utgångspunktet från 2012 om jag hade det Brenpbergen. Och så har fått lov till att vara djupare in i andra periodar ett på och fått avsluta irkeskarriären med att samla det här.

SPEAKER_00 25:38

Ja, det var finligt fint i kronologin här, för vi stel var jag väldigt sånt här allt. årtusen skifta. Koran sägå runt år 2000 förräft Kunstantverk.

SPEAKER_01 25:57

Kunst attverksfälte. Som jag säger på 90 talen med det så här samma slåing som var på akademi och studenterna som varit väldigt kärg på den andra sidan och gränsa. Ella pröda ovt det fanns gränsa och utförda skulen. Koffer kan i äg som går på keramik på lov till och ta ett kurs på foto eller ett kurs på textil. För det är att äga löst du brukar det i kara min. Och pusha på ett matte innan i från igen. På en måte så ser du lika sträck med det som sker 20 år för. Och det betyder att det laggde. Det handlar om att testa ut nya gränser. Det som åg var förbösa för dig som kanske var lärare på 90 talet och som hade vår studenta på 30 talet. Det var att nya studenterna började blik på industrin. Det var den stora stug i 170 talet. Men det så här som några studenta på slut av 90- eller runt årtusen skifta för att säga enklare. Det är något möter industrin så för att bli designad i en produktion i industrin. Industrin ligger nästan med bråten rygg över hela Europa. Men den kärdighet och det går in på sina premissa och säger: okej. Jag kan utforska här. Eller what's in it for me på maten. Och det man ser är att man uppsöker personer inom för industrin. Det som sker är att i stan för att kö på industrin som en motsats, alltså något där andra ser de att det som jobbar i textilindustrin, det som jobbar i glasindustrin, dessa som jobbar för keramikindustrin, det har jag som för kunskap. Det kan ju så mycket om lira och textil och glas. Vi har utändligt stor kompetenser på teknik. Och alltså är nödvändigtvis slutprodukter, men det brukar för att laga slutprodukter så att du börjar uppsöka och se värdien i den kunskapen som faktiskt är inna för dessa industribedriften. Och så känner det en ganska stor periode där nästan typ av hyllest av den kompetensen och kan du säga en slags sorg över att den kompetensen är på väg ut. Jag sker allt på skilén blir utflagga till sig asi en gång komif. Jag sker när textilindustrin blir utflagga och ängelanger brukar norska söen och fibran därifrån och laga. Så det blir en slags. Jag säger sorgprocess eller hyllest. Det är en blanding av detta här. Och som gör att du ser att det blir många som tveka element i industrin in i verke sinna. Så detta här med funnía objekt. Ready mades började komma in i kunstantverke där du i kälre är den som növendvis lager alltid från bott som du skulle på 30-talet och skulle vara ansvarlig för det och färdig produkt och ingen skulle gå inom och nevla på det på vägen, så kan du nog gå in på en industriarbetsplats och finna en produkta därifrån och sätta i samman på nya måta. Och levera det som ditt verk. Eller du kan gå på en brukstationer eller på en köpelhög och finna förkostating och hämta det fram och brukar det i ditt uttryck för att säga åka om den tiden du lev i.

SPEAKER_00 30:46

Stort spørgsmål.

SPEAKER_01 30:50

Det är ett spörsmål som har diskuterat i 50 år. Och så är du med så får du ett svar en an så får du ett ansvar. Egina att få själv handla väldigt mycket emot du värderar slutresultatet. Jag kanske mig en utgångspunkte, och det är väl säga att du värderar utifrån en kunsthantverks historia. Någon minar att den ser på kunst och en är det god kunst eller dålig kunst. För mig är det nog en motsättning. För mig kan jag både göra det, men en ser utifrån kunsthantverket som jagar att en ser utifrån sina egna referenser och med ett ägna blick och en värderar materialet, en värderar hantverket, en värderar sig den där förväntningen om att det ska ha något kropsl och härimligt och taktilt över sig. Det är det som det är lika mycket blickor som att det ligge i Kälvverke.

SPEAKER_00 32:17

Jag är lurligt på att kolla alla kunstuntverkare. Kunstverkare i den personerna eller referera dig sig som kunstnär.

SPEAKER_01 32:27

Det är Bägge delen och så kan du säga, och det kan vara många grön att det är Bägge dela. Det är ju än så länge så finns det olika tillskåtsordningar. Det finns alltså du har olika organisationer som har olika tillbud. Och jag ser ju det att är kadla med för kunstnär, men det är OK att kunna söka på midla kunsttverk. Det OK och kunna vara med på en utställning och kunsttantverk, vedelag för det. Och så är det andra som följer helt in i källgrat kunsttantverkare. Så några bryr sig av hot det i det här teket. Och det är visst, du ser på idag så är du kanske så märklig. För det snackar ju om att på 90 talet så har du en sammanslag av den gamla utaningsinstitutionen. Men det slutar ju på 90 talet, var ju bara det fysta steget på sammanslaging. Utöver på 2000-talet får du nya och nya samenslagningar och här i bergen som är sitter och snarka nu har du i länger en utaning för kunsthantverk. Det är i länger något som heter kunsthantverkskule eller avdelning för kunsthantverk. Nu är du inte på kunst eller så är det på design eller ser du på musik, men innan för kunst har du nog en stor meny med många kurs och valg där du kan få lärare och en hantverk som traditionellt blir sett på som kunst hantverks, men som man kan putta in i sitt eget förlöp. Det vill säga att nogen ju längre böna på skulen i bergen och säga att vill bli keramiker och då blir du mött med ett förlöp så störta på en plats och sluta en anplats där det handlar om keramikbadlig stadien. Eller textil, eller tre eller metal. Men nu börjar du som kunstnare och så kan du välja om du vill ha ett kurs i keramik eller ett kurs i textil eller ett kurs i foto eller ett kurs och du ser tillsammans i din egen pocke. Det är längre ett förläpig från av till och innan för ett fagfält. Och det betyder att du utan en keramika. Du utan känner textilar längre. Och då är du hällig och som härklar man definierar sig som det. Men definierar sig som kunstnare.

SPEAKER_00 35:36

Vi var ju saker om jag slutet i 90- och både något generationerna som har gjort lite sånt och rör mot varandra. Kan jag komma att rör alla uppgör nu där sist, liksom tio år. Så det är väl snart om nog?

SPEAKER_01 35:52

Nej, precis som jag kan show. Det som är morsamt för mig där och som är snag om att självstartar med husfly och jobba med händerna. Det är sett uavhängig om du kallar dig för bild, kunstnare eller kunsthantverkare eller kunstnärknare, så ser du att det är en väldigt stor intresse nu för det upphavliga hantverket. Och det är väl säga att plötsligt så bör man väva igen. Och Vstolan har ju steget huset på lager väldigt. En börjar att jobba med karacken. I så bara det att den har funnit dröjer cheva. Men den går ut och grävla upp i frågan. En spinne, så du är nästan tillbaka till slags genuppdagingen och ur hantverke. Härligt avhängig av kerokad som utövar om sån eller sånt så är det också pendeln som runt 2000 skifta var väldigt på det teoretiska. Så är nog väldigt på dajfält som egentligen traditionellt av vår kunsthantverk. Men om det är den stora kunsten som vegetar på kunsthantverket. Det kan jag inte sagna om. Men jag märkar att dig som har kunsthantverk halin i hjärtan och i se kan bli lite strammade om mun och blir provocerad av att någon täker där. Och så får man kök och som sker.

SPEAKER_00 37:44

Jag tänker att den begajstningen och intresen för material av tekniker sånt annat nog. Den upplev att smitta ganska långt ut i befolkningen och så.

SPEAKER_01 37:58

Det brukar bara kunstnärerna som jag rott av det är ju att studenta och kunstnärer är ju en del av samfunda, utanför det är en del av världen. Man kan ju finna många grunderna till det. Men han har ju haft, innanför kunstens har du haft en val som teoretisering, den har ju haft en period med extrem digitalisering. Då det enaste du brukar är fingertypparen på ett testatur och allt du ser en kärn så en kärn blip mot ett filter i mögg och verkligheten. Så pändlen har gått så långt ut att den plötslö och svinga kraftigt upp på den andra sida. Då det att känna sägun och få lov att ha i lukti och sö. Och så har du en världssituation som man kan upplever som uttrygg. Och då får sig mot både sig om det är gna för mat eller om det är innan för hantverk i något som du kan hålla fast på och ha kontroll över. Det tror jag många kan känna kan vara gott.

SPEAKER_00 39:33

Så är det ofint visst här vackar? Ja, absolut. Det har ju varit en fin liten race här. Ska vi ska vi prova summer andra lite på sommar på slutan. Lika headlines för olika tio här. Nokja det kommer jag när du för utställning av kunstverk på Gå. Det är med det sista 80 år. Så är vi absolut angefala att folk går och ser den. Nu tar den här 50-årsperioderna för upprättelsen av norska kunstverkare 51 år faktiskt. 89 20 2010.

SPEAKER_01 40:17

Kör jag 30 talet är bråt med förväntningen om brukskunsten. Det här med ägg bestämma kör och ägg, mina uttryck. Kämp jag till 80-talet så äger bara pratar. Då är det handlingen det en typ av professionalisering av högfältet. Så på 90-talet så börjar du anämmare och säget det här lite gränsel. Med väl öva på den andra sidan, vi lukta på kredrivet på med där med vi är innan för det men och uppleva som är trangramma. Och så skämmer du till 2000-talet, så väljer jag säga att det är en slags hybrid kunsthantverk som egentligen går och snyset och alltid tog avstand ifrån på 80 talet. Det är industrin, det är design, det är bildkunsten. An går och springer över häu. Och så vi känner helt framtid i dag så är du väl på sig tillbaka ett. Jag ska säga tillbaka till utgångspunkten för det jag aldrig likt, men då är du tillbaka till ett slags ur hantverk, ur materialitet igen.

SPEAKER_00 41:40

Så det var den röska 50 årssturm. Jag sa att det var väldigt uppsmärker. Det blir ett väldigt kort podcast för jag hade gjort på den måten. Nu har du uppsmärt 10 år med kunstverkshistorie för oss. Din egen historia här på museet, den är egentligen ovad på något.

SPEAKER_01 42:01

Vad ska du göra nu? Nu får jag väldigt baka till ur näg. Jag har ju en vävstol som eggsböna och styrka kraftigt stöva. Och så får man show om det blev och ut det. Men äggen ju skiktigt och förlatafaga. Sitta och följa med. Skriva lite. Kanske skriva om något helt annat kemik för exempel. Men jag blev nog en del av kunsthantverksfälte så.

SPEAKER_00 42:37

Det tror jag så många som hör på den här podcastan. Vi blir glad och höra och chatt för oss också. Då vill jag bara sig tack till dig, janligt få att du slås och semma.

SPEAKER_01 42:48

Tack för att jag fick glad att lösa ut dem.