Oasenkirka Podkast

Jonathan Bråthen // Har Gud virkelig sagt?

Oasenkirka Podkast

Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.

0:00 | 37:06

I denne talen kan du høre Jonathan Bråthen tale inspirerende om det kjente spørsmålet "Har Gud virkelig sagt?". Talen er fra Oasenkirka Søgne, Juni 2026.

SPEAKER_00

Dubana, girl med fler lokationer södra. Nu ska du höra tala som vi hårbar i stycket sjöd.

SPEAKER_01

Vi ska läsa någon varsam och det kommer oss upp skärmen. Det är plöts som skriver till sin yngre medarbejd och discipel Timotäus detta här. Men du har fögt mig i lärare och livsförset. I hållning, tro, hålmodighet, härlighet och hållhet och förfölj och ledelser slet som jag blev utsatt för i Antiokia, i konium och listra. många för följ jag en har mot och hålla, har herrgen frid mig ut. Rädde mig ut av dem alla. Alla som vill ett gud fruktiv i Kristus Jesus ska bli förfölkt. Men omna människor och svindlor vill förvån till varre. Det är för blir sällskört vil. Men du ska hålla fast det du har lärt och har blivit avbevist om. Du vet ju vem du har lärt dig av. Helt från du varit lite barn har du hänt i helliga skriften de som kan i dig till frälsa vid troende Kristus Jesus. Vär bok är skriften är inblåsdag gud och nytti till upplärning, till rättevisning, vägledning och uppdragelse i rätt färd. det mänskligt som tillhör gud kan vara fyllt utrustet till all gåing. Lasbad. Här är tack för den du har tack för att vi kan tillhöra det. Tack för att vi kan kallas dina barn. Ja vi hade faktiskt. Tack för att du har gett oss ditt ord. Och tack för att du uttröstar oss till att kunna känna det och del frälsen som du har gett oss. Och att den uttröst oss och leva som displaren. Jag tackar vi alla för i jag namn. Det är sånt att det är en kristenpikt och tror guds or. Vi kan inte allska gud utan att allskar den här sagt. Vi kan inte följa Jesus men från akta hans bud. Och vi kan inte leva i honnen utna leve i det ons inspirerata oret. Det är kristenplikt och leve i och tror guds or. Man tror att vi måste passa oss för att i den fällan att vi blandlas om en orök och plage. Det finns någon plikter vi har i livet som absolut kan föl som plagor någon gangar. Men den plikten, den plikten som vi har som kristna och tro gutor det är för alldeles eken plagga men en gave. Vi ska läsa någon värkska salmen 19 år sammen och vill jag att när vi läser det att du kan tänka igenom. Är den kristna pikt och tro gutor är det en plage, det är en tung och var, eller är det en fantastisk gave och välsen. Salmen 19 var slot ett halvänet skriver detta här. Herrens lov är fullkommen den får ny och liv. Hens vittnesbud står fast det nu viten visdom. Harens påbidar rätte jätti glad. Hens bud är klart, det gör ögnet. Frukten för här en varor till evite tid. Hans tombar sanna ratt färdigaar de alla och hörna. Det är mer vatt än gull. Können gull i mangedor. Det är söker en håning ny och granna honning. är det varåt här nu. Att gud är mer värt än sin gull i mangedor. Och att det söter din själva ny och granna honning. Här är den inställningen vi har när vi läser gudsor egen hand och när vi kommer till kirka förhöra gudsord. Jag vet att jag fall att från min ägen del är det ofta där que som bruk stärk och som detta om min affäring med gutsor. Och tänker jag att det är tomliga årsak och det. Att det är min affäring tog David fel. Detta är sant, det är bara en lön att vi kan ha denna affäringar. Älvar hade nog här som jag äkar som akta. Och en rik av vad det här som är anno i har uppdagat. Och är någon. Jag tror att det sista är sant. Det finns en dobba här som jag anna och jag har funna. Och en dubbede här som inte får frecken men som kanske inte du har finn här. Det finns den där levena, ett ägor som vi har fått. jag är kristen pläktigt och tror gutsor. Men du och du får en glädda det. Och hoppar jag att vi nog kan del av den gläd. jag har väldigt tacknamlig för att han får i och ha vöst upp i en männighet som tror Bibeln som gutsor. Och som önskar att levare och försinner och stå fast det. An dessär visar historien där att detka är en sällföljande kirkor och kirkesamfun förvarar att höjt syn skriften. För det finns en samfun, och det finns en söttan och en mänsklig synlighet som önskar och träcker oss bort från sannheten. Ofta för klad med ord som i utgångspunkten är positivt glad som nåd av inkludering eller toleranser eller ubete och härlighet och som i utgångspunkten här gå. Och där kirkar genom helsten historia haft teologiska diskussioner om vad vi ska tolka vad Gud har sagt. finns det också många debatter i kristnenheten som i realeten kokenhet helt annat spörsmål. Ike vadan ska vi tolka vad Gud har sagt, men handlar, har Gud verkligen sagt. Och det enklaste påsmålen där är helt avgörande för båden vi som man ska börja tänka och leva. För vis Gud är sagt något som helst. Jag har riktigt vi mänsk och en auktoritet av oss själv och hålla oss det. Och vi kan därför i stor grad bestämma själv. V som är sant och rätt och vad som mycket. Men vis däremot gud har sagt något, jag har vi särlig och valg som mänskor. Än och hans år. Vi ska att hålla hel univers och vemar vi. se emot det. hel förstås av liv och värden och geken, och jag veten avgöras av vad vi svarar ett spårsmålen, har Gud verklig sagt. Och i den texten som vi läste förstår från testråd får vi att jag gundrans jag det spårsmålet. Gud har faktiskt sagt nog och det är faktiskt enormt god. För det är att guds or, det som Gud har sagt, det är söt du en gull och det är värt en kinnande gull i mängder. i det kan toran som vi läste från Andre Timothet, kapitel 3, beskriver Lus det som av många evangelikaler som fyra centrala sanheter om Bibeln. Vi ska läpp det som vi kallar för skriftens auktoritet. Klarhet, nödvändighet och tillsträckerhet. Skrivens auteet är den första, och med skriften som att menar vi att värt ord i Bibeln är guds år. en sån måte. A van tro och lydighet mot Bibens år. I realiteten är van tro och lydighet mot Gud. Men och timoträ kommer detta till principet fram i Värksen, och den skriver att värbok i skriften är inblåst av gud. Vi kan liggande avsätta detta som att hela skriften är guds inblåst. Här vetka vad man kan skriva något tidigare om att Bibeln är guds egna ord. Med skriften här refererar det primärt till det gamla testamentet. Men bland annat för att det nya testamentet själv omtalar andra nytestamentliga texter som hellig skrift. Sät den vanliga förståelsen att när vi läser detta och när polus skriver detta gäller det för både det gamla och den nya testamenten. Alltså heliga skriften, heliga Bibelen är guds or. betyde det gik att Gud bara dikterade någon ord till polus och better och muses och alla det, och att det rätt att bara skrev ned det fick som downade. När den här gången han har märkt och till och kunde bevara alla författaren, sin personlighet av skrivstillor man stev. Och samtidigt söker att änliga resultatet i sandet kan kallas Guds ord, alltså Guds ägen ordig orden som han ville skulle stå som hänter upp där det som Peters skrev i sitt andra börsta kapit. Drevet av den här gönn, tal de människor från gud. det bak till ett såplå det, har Gud verklig sagt. Ja, gud har verklighet sagt och några skapade av himmela och sen och det behöver det äteret. Det betyder att vis från människor generellt och kristnös speciellt bra en grundläggan, gymnik och underordnad hållning. A gud och hans sår. Och när jag ser det är det någon där som får lite avlig. Jag har vill att du ska huska det som jag hoppar kan vara en röt tror jag genom allt. Hålling och gull. När god talar, är det alltid ett gott budskap. För det som vill ydnycker, för gud stå stolt emot, men det är gyka i han. Det är gott ordet gott budskap som vi ska undna oss. Tessver finns det många strömningar i samfinna, och innan för kristnheten som är bevis eller obbevist önskar och näthna detta. Ofta kändes det att man är positiv till det aspekten ved kristen tror som är godat i samtidskulturen. Men att man ställer sig mer kritiska eller kanske till och med förnakna. Det är som kan upplevs vansklig eller uförståellig eller stöta eller sådana ting. Och med den hållningen uppstår det gärna flera typer av biblesyn som skilöser väldigt för det vi har här i Vasnicker. Han förnär ni frågböcker någonsin som kommer uppskärmen dag. Vi har för det första det som vi kallar för varat sin att. Det handlar om att ja. Det kanske inte komma att du har talt någon. Men varför alla dagar ska bryma om det. Sååt. Det är alla fall att ärlig syn och mikant. Sövaden sinna. Det anser Bibeln som ett slags äventyr som kunde innehåller människor för en barlig förståelse av Gud och vi kan därför rika Bibeln som sanhet. För det är bara mänskö som helt naturliga skrevet med sina uppfattningar. har vi snel bästafassen. Gud var en gång i tio en sträng och väldigt fyrkanta och man, men åran har han mikna lite och bittäns och tolbar en bästafär. Alad man ha enligt med lokal referenser det har vi tänkt bara renaven, det är det samma. Gutisk tolerans är liket med tangar. Uvilldes sta. Det var vis som egentligen varlig. Men av det först kom upp instår jag att det är varit nyss, han låt jag står. man fick blömmapana. Hämtan läggen välgöilna och la ligga det som gick. Äh frisdan. jag fik tullighet och det gör jag heller. Men jag tror att alla listan för att det som är fällls det sidan. Jo inte tror man inte att säga svärhet. Eller tror man inte att det gud har tait har priorit. Och resultatet av det. Det är att man går glipp av honning och gul. Man går gannheten som frälsår och sätter fri, och i praxis ämnar man upp i bästa fallet med ett evangelium som är utvärna och svekga, och i ytterst och konsekvens att evangelium som är kraftlöst och falskt. Vad jag började skrive i romanet 10, kommer att tro av det budskappen hör. Och budskap kommer av kristår. tror jag kommer av kristår, den tror som vi blir frälskvärda. Vi ska benöljå att tvär med det som Kristus har sagt. jag bra. Ja man passavan för noglig stålighet som vi långem. det är att vi är familjen att jag faktiskt avräck annat sidaghet. Det var lite för skabbt och lite för lönset. Det sätter jag frisk på. Och med skriftens autorit är det också vanlig att sakna om skriftens färgfrihet. Som helt enkelt betyder att Bibelens originala manuskripter, ike påstå någon som motstrider fakta. För hvis Bibeln är gud sår och gud är allvetna och i kan liv är det naturligen att Bibels färgfrihet ligger implicit i påstan om guds auoritet. finns det många argumenter, både jag utanför Bibeln för att färgfret syn. Det är hälvriga syn som är strid med det att vi kan tro moderna naturvetenskap. vi kristlig kan omfående både Bibeln som sannhet och vetenskapen och som vi bara har visst om. Där de två kan vara mot strida med varandra. jag var skriftens attoritet, vi ska vidare till skriftens klarhet. Och vi går där tillbaka till den texten som vi läste där. Äh, vi kan vänta med det faktiskt. Det handlar om att Bibeln är skriva en mått som gör den möjlig att förstå. Men det är väldigt fint. Jag ska inte ställigt att jag tänker att du och man som är helt vanlig kristna, vi kan läsa i vår Bibel. Och kanske till och med lite sån ubivist träcka, sannolta konklusioner om gud och hans ord. Men i teorin kan Bibel förskår att bruka många tårer att undersöka samma tema och landa fel konklusion. Det ser jag äkligt för att undra att viktigt av akademisk teologi för det är kanske viktig, men får heller att understreka att vi som har fått en här lön tror jag vi kan läsa i gutor och förstå vad det betyder. Gud avsge en gåta eller ett misterium, men en uppenbaring. Vad där får ingen central del av gutor som är möjliga för oss att förstå vis vi söker att förstå det. Och betyder det att det är väldigt vandfullt och väldigt viktiga med nådlig eller medja och tidkrävna granskning av gutor. Och det betyder heller mycket att många bibetexter kan vara vansklig att förstå vid både första och tratta och 450, att du skriverna ökar. Men genomtid och insattsen i fällskap med ydmighet och kanske med någon naturliga och historiska hjälpmedlar och den här ledens ledelse och hjälp kan vi förstå vem Gud är utrå hans uppenbaring i Biblen. Och samtidigt som det är sant antidos det nya testamentet att vår förståelse av Gud vill bli ufullkommen i detta liv. Timotus tret kommer läraren omskriften skaret fram ved att Pöus beskriver att Timotheus, häftigt från varit lite barn. Har hämt de här ledskriften som kan ni visa dem till frälsa och att värbisk skrifna inblåst gud och nytti till upplärning, terrättvisning med länning och uppdragelse i rätt färden. Polus beskriver att här är u förstårlig gotten, men något som behölls, eller som temotus, och vi samman med han kan förstå och han hittar hjärtaföljen av Jesus. Och den här tanken om Bibelens klarhet. Finns det mänskor som vill avvisa. För exempel är det helt vanligt att höra att stanna om att Bibel tror kristna är arroganta som hävdar att det finns två utgångar av livet och att de har fått happelse av en realitet. El att äktigeskapen för en man och en kvinne i att en livsangpakt och att allt samliv utav den ramen är sön, eller att det kunde finns to sjön, eller att jag borten och ta människor liv och vidare. Och den anklagen man vi tar allvar. Vi som kristna vi börjar var i allår med mycket, inte bara avfärg alla slags anklagar vi får, men ta det allvar. Och upprikte granska sig själv och granska Bibeln. Och där har vi faktiskt grundlag för att påstå bastant det som vi påstår. Och man vill jag bara passa vad vi har som vår hösta utrighet eller samtidskulturen eller skriften. Och vis vi gör det och finner ut att Bibeln faktiskt är klar dessa teman och hjälpa också att kekka upp igenom historien och hävdade samma tingarna, ja tänker jag att det är vårt ansvar och i idm härlighet förmodligen förmedler det som Bibeln förmedlar. Och samman med det, följer vi får finde och baremoral. Barlov som får dömer och mänsklighet. Vi brukar där. Vi måste finna det och vara klar det. Men vi inte glömma dig godinhet omfält sig Jesus Kristus och vi alla syndamma och säljhet, men tack och lov som blev fullkommet och döde och färt och ståpäns, tog vara svöndsfår som att vi kan bli rätt färdiga för jag liv. vi måste huska det också. För det är också sanhet. Och det kan vara en före exempel fröde sig av väldigt konträr. Och ser man bara eller som. vi måste huska väg där. För några blir sagt som det kan göra att vi kan vita vad Bibeln ser om det, är det egentligen att angrepp lären omskriftens klarhet. För det är faktiskt gick sådan att Bibeln är stilla, eller tätydliga runt hemma som livets sutgangor. Allar äktenskaper, eller mänskhets urkränliga vaté. Den många och kanske många av som har den uppfattningen att Bibeln ger tydliga och Antidningar i begrättningar dessa spårsmålen. Men det är inte riktigt. Spursmålen om det finns två husgang och livare är inte teologisk vanskela. Spursmålet om homofilier och sambårskap och syn är inte teologisk vanskela. Och spörsmålen om abort och galt heller teologisk vanskela, men det menar jag att det är utklart vad Bibeln ser om hovetna i det spårsmålen. Och följgliga, för alldel hade emotionellt vanskliga spörsmål ja. Det är lätt att förhålla sig till en evig förståelse följer lite. Det börjar. Är det vansklig att stå i situationen vad man har personer när det välgår att leva en annan mått den som jag tror med att jag följsar Jesus. Det är jämpa vanskligt. Och jag vet inte vad man ska använda bibelska sanheter i konkreta situationer. Det kan någon områden köpa och med. jag ser att det är en enkel tematik. Det ser att Biblen är mycket uklar huvudin i slåsmålen. kan du se att du är väldigt arrogant av att han. Och det är sånt sant. Det är med ståhet och arrogant som är. därför ska vi ha en sån påstå ansvar, palvar, och därför söger jag för att några ser sådant att det är bara några finna sjöv. Men att jag både går här och säger om man har grundlag det och också passar att det bara är som har sagt detta. Men att andra kristna, både idag och för tidigare har sagt detsamma. Och samtidigt som jag vill ta den anklagen palvår kan man löra det. Vad som är mest arrogant är att tydliga och genomför jag vad gud har sagt klart till sitor. Och som kirka fylt av den här lönen har sagt att man inte om i sin historia eller menar att man köler visar alla större insikt än den allmäktiga och följkommende gud vi har sen och ant. Vilken av det två är det som ger uttryck för störst ställthet eller arrogansen. Bibeln, den är klar. Vi kan vid omens helt förstå vad den betyder och når våra hjärt och ser vad han har gjort för oss. Jag där ser vi att det är gammen med vad vi följt en gull och där stöter en hållning för vår själv. Skrivens növendighet är nästan. Medan menar vi att Bibeln den är nödvändig för att han evangelien. Guds vilja. vi ska från Test. Hälf var ett litet bara du hänt till helliga skriften de som kan ge dig visdom till frälsen vet tror Kristus Jesus. Här bok i skrifna helt gönn ikti till upplangsfrätvis, och draget i rätt värd är att det människor tillhör gud kan vara fyllt utrustet till all gärning. Skriftens nödvändighet handlar om att vi trängar uppenbarliga i guds för att bli främst och känna evangelien och det vet och följsav. Det vanlig skillnad mellom guds generella uppenbaring och guds speciella uppenbaring. Den generella uppenbaringen handlar om vår Gud har gett sig att det hände i skapaven och i vår samviktighet. Bibeln beskriver den generella uppenbaringen som tillsträcker till och vita att Gud existerar. Och vi nog guds karakter och moralska lovor. Men den speciella uppenbaringen som är guds ord primär. Den är nödvändig för att känna evangeliet som vi blir frälstvö och för att bli utrustad som disciplör. Jag exempel försöljan av Bibens nödvändighet är för exempel det som avtär kan bli påstå att alla religioner lifsin en eller an mått till syna oss ledö till den en och sanegud. Det man egentligen ser där är att det inheten om frälskus är növänlig för att bli frälst. Man ser i praxis att Jesus tog tog fäl, eller i alla fall delvis fejl, någon sa att jag är van sannheten och livat ingen komma till för uten vid mig. Vi tror inte det, vi tror att jag tror det Jesus sa. Men vi tror ika att alla religioner och livtin ledder till frälsa. Vi tror att det finns en vantig frälsa och att det är i och vi tror Jesus Christus. Och vi tror att Petter snackar sant i apossenalingen of fären och sa att det finns i frälse i någon annan. För under himlen när det är gitt mänskligt nog annat namn som vi kan bli fröst. ska vi ta den sista, Discipare, du håller du en och se. Skriftens till sträcklighet. Bär bokke skrift med en båst och är vi langt när man läser sig fort. Inbålesdag nyt är oplärning till rättevisning, vägledning och opdraget är att färd. det man ska som tillhör och gud kan vara fullt utrustet till all godgärning. Ike bara delvis utrustade nu, men fullt utrust till allt. Alla andra pätter än ja allt vi tränger får att leva i guds frykt. Har hans gud omlig makt gett oss i gaven att vi känner ham som kallt oss vid sin egen herlighet och makt. Skriften tillsträcklighet handlar om att Bibeln innehåller allt vi tränger till frälset. Tillligt till gud och full lydighet till han. Bibeln innehåller allt vi tränger och vita. Och tanken om att Bibeln är tillsträcklig, det utlockade följka att den här lön kan leda oss. Änom med tanke eller att profetisk går eller andra måtter, i vår där vi ska praktiskt använda ett bibelsk princip i världagslig situationer. Bibeln själv ser ju att Gud kan leda oss den måtten. Och att det prövis, med den utfälldbarliga åpenbaringarna som har gjort oss i Bibeln. allt vi träner till frälser och att gudftigliv, det har Gud gett oss i sitt år, alltså skriftenna tillsträckle för liv i gudfet. Vi ska tillbaka till den avgörande splösmålen som vi närmårst en avslutning. Har gudverklighet sagt. Har gudverklighet sagt. Och dälig en gläddag. Att vi tror med bibbläggnor och jag tror med stor av kirkanshistor jag kan svara att frigodig det spörsmålen. Halleluja. Gud har verklighetsakt och det han har sagt är mer värt en guld och sötraningen. Det har gudomligt och kräver att tänar all vår underordning och ärfrykt. Det är klart och förståeligt att vi som har hon kan läsa och smaka och förstå och fryda oss av det. Det är nödvändig för att vi ska bli fröst betroende och leva ett liv att fölsa Jesus. Och det innehåller allt det Gud ville att vi skulle vita om han. För med spelar det ingen roll om du klarar och höskrist i här fyra vanskliga orden. Men jag hoppar att vi kan se igen med och tro innehållet i det. ska vi där kan komma. Jag hoppar att vi var kärka kan vidörföra vår arv och håller guds or höjt. För det finns några strömningar i landaven och långt inne i kristnheten som önskar inte viss bevis, men som önskar att ta fundamenten för mänheten, det som vi är byggt på, det som tror jag är byggt på. Och den liberaliseringen om du vill, den är i helption fritt för jag den mått att en liberalisering vill aldrig var längre än en generation. Därför man vi passar att vårt höje syn skrift mycket bara någon som står i vet äckten som ingen läsare, men att det faktiskt visar i praxis. I vården vi har gjort sänt sig i vård vi snarka om den bokad sådana också vi som är yngre. Kan smaka och se att den gud som den boka och enbar, han är allman och god och att vi också kan hålla fast det samma. Det handlar rike om att vi aldrig ska bytta syn om något som helst och att vi bara ska grofast en eller an kirklig tradition. Men det handlar om att vi ska göra och leva ut det kallet som vi har fått som kirkan. Som som det beskrev i FSB 4 för exempel. ska vi längre värmligt småbarn. Ike och kasttig och dit och driv omkring det var den post av ny lära vi blir ett nytte för människors fälskes spel och visna förerna knäpp. Vad ska vi göra i ställen för vi ska vara tro mot sannheten i härlighet och att allt också upp till han som är god Kristus. När vi håller fast fundamenterna. När vi bygger vår menhet själv om du vill. blir vi kåka av vinnan. Och kan det hänna att kanske kan man se att till viss grad står man lite samfull och bort. Och tänker jag. följ ska vi släppa in alla människor. Vi har öppnör för alla människor som vill kom in och kommer till trop hs och levät och följsan. Men vi sätter rör glött och vi som köra stormen. Kanske storm har något tillföra, fälskapen. stå fast detta. Ike som att det gör glött. Man var tydlig vad det som är vår aurighet och vad det som är vårt fundament som är helt. Vad syns det intressant, det som Påuset. Den kontexten som Påus skriver, den är texten i andra Timotheus 3. För det är ett rätter, det vi läser. den mänska som tillhör gud ska vara fyllt utråskilling. Det kommer rätt för detta i bildna kapitel 4. Håppad, samt som man kommer och prättar sitt rikke lagar dig för gus och Jesu Christ i ansikt, han skulle döme leverna och dö. För själv står klar i tid och uttida, vis till rätten, ta till tukt och alltid tröst med allt hon modhet och är härdig undervisning. Varför var det viktigt för löbet som min Timotheus om viktigheten och centraliteten och trovärdighet i gut. Jag kan läser vidare förasträen. För det ska komma en tid där folk gick längre håla av den söna lärare men skaffar sig den ena läraren äta den andra. Slik i sälf genom gott. För vi vill ha det som klör i ögonen, det ska vara övrafasanheten och håller sig till mitt och kan du köra där om detta ore är relevant till en viss grad och sig i vår tid. Och viste är sant. Vill det finns kräfter i samfälet av vartid dag som önskar locos bort från den suner lärare. Jag har och vis hög för att vi och tar sinna förmaningor allvar. A vi bevarar att höds syn Bibeln och fasthåller dens auktoritet och själfhet, och klarhet och növendighet och tillsträckerhet och att vi kan bara skriva det vår väheter, men att vi demonstrarade skriftsin i praxis, det och gör som höllet från anse, för kunna året. klar i tid och utgiden viset. Talet i tokt och talet är tröst med allt ommodighet och härlig undervisning. Och följer det allt i gidnyket och härlighet. Och när vi gör det, vill vi nog känna till och med visom, tillhör Jesus, att guds orgongånger sticker lite i hjärtat. Men hvis vi tar det emot med ytmöhet, vad får Gud, jag vill vi afföra. Att det oret är mer värdifält en självan gullemäng och där stöter en hållning för vår käl. Har gudlig sagt. Ja han har verklighet sagt. Och det är budskapet som har helt oss.

SPEAKER_00

Jag är vardagens bästa nhetor att du lyggade till vår podcast. I och sen har vi ett kreativt, positivt och aktiv möjlig, där vi dramar. Jarn och kommentar med oss, jag var mistet och långt semmort.