Oasenkirka Podkast

Emanuel Moezodin // Ha ditt blikk festet på Jesus Kristus

Oasenkirka Podkast

Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.

0:00 | 32:10

I denne talen kan du høre Emanuel Moezodin tale inspirerende om temaet "Ha ditt blikk festet på Jesus Kristus". Talen er fra Oasenkirka Søgne, Juni 2026.

SPEAKER_00

Jenny på podcast med fler lekationer på sälj. Nu ska du få höra talen som vi får ett.

SPEAKER_02

Jag har fått en settning, en rubrik, en titel på mitt hjärta den här morningen. Och det har ditt blickfäst. Och det är såsant för om man ser det, så kan det någon mönskå till mig så detta har jag hört tusen gånger. Men det akurat det jag ska tala om idag. Att det finns inget mer. Det kommer liksom mycket Jesus Christ episode 2. Det tar slut där. Det kommer liksom mycket en uppföljningsfilm. Det kommer mycket annan main person eller huvud karaktär. Det kommer mycket. Det är det. Där har du det. Det är han, Jesus Christus. Och han korsfästet. Jag kommer bruka det ordet väldigt mycket. Han korsfästet. Och det kan bli väldigt chatt som att någon tänker, han är ju stått upp. Det är sant, han har stått upp. Men varför är det så viktigt att hålla sig till korset. Att det är där allting blir fullbordad. Och det är den platsen vi aldrig ska gå väck ifrån. Och det är lite jag ska gå in på. Och varför är det så viktigt att se Jesus och han kursfästet, och inte bara Jesus. Men den korsfästa Jesus, för det att när Jesus stod upp för graven så hade han fortsatt samma kropp. Han valde att behålla samma kropp som han varsfästet. Och i tidiga kyrkan, så någon hade sagt att det hade mött eller sett Jesus eller Jesus hade kom till din drömmen, så var det första dispet. Var du huljan. Var du hull på hans sidan, varleans fötter. Det var det första dispetet. För i hullen ligger all, hela skillnad till kraft, hela meningen av vårt liv och hela vandringen av den kristna resa. Jag kommer tala ut av korinterbreven. Och korinterbreven, första kurinter och andra kringer, ett brev där Paulus, genom guts openbara hjärta till han adresserade en menighet. Han talade till en menighet i korint som hade någonting på plats. Men det viktigaste hade i modnat plant i. De hade satt sitt värdi i anlägaver. Det sträckte sig och ha status och prestiga. Älskade filosofisk och visdomsprägad undervisning. Alltså det som handlar om mänskhet och varens intellekt. Det var lite det som var det trend i bland den greska folken på den tiden. Det var en menhet med många grekare i en stad som sagt som är namn Korint. Korint på den tiden var en stad som var väldigt rik. Det var en viktig handelsstad som var född av synd av sexualitet och avguda dyrkan och en jakta av status. Är det status man säger på morsk. Ett jakta på fokuset var dig och dig och och så är det sant. Mej, mig, mig. Och det älskades som filosofi och det är som ett snack om mänskers intellektuell, intelekt. Int. Detta i kontexten till de människorna som adresserar sin närheten. Vi ska läsa i Binna i 1 Kort 2, vers 1 till 13. Där är jag så att man skulle ge tid till det som ska släppa i Bibeln. Och att vi har glömt att göra det. Så släpp i Bibeln, du får 10 sekunder, 10, 8. Nåt bom. Där har vi det. Ok. Dann jag kom till det. Mina syskon. Kom jag gick med framreggande. Jag var med till att söka upp det ordet. Den som har skrivit Bibeln på norska skrivit fel. Jag tärker, kan någon se om man säger ordet. Fremragande. Kom jag gick med framragande talekkunst eller visdom och försnät guds vittnesbud för där. För jag var fast bestämt på att jag inte ville vita nog blantare utan Jesus Christus och hankorsfästen. Jag var hos det i svaket i frykt och i stor väven. Min talet och min försynelse var ike med övertalande ord från mänsklig visdom, men med ons och kraftsbevis. För att deras trokke skulle vara grundlagt på mänskers visdom, men på gudskraft. Likad talar vid en visdom blant i modnen, vilken visom som tillhörde denna värld och denna tidshåller eller denna tids allers härskare, de som går till grunnen. Vi talar guds visum i hemlighet, den skjälte visdom som gudför tidens byndelse förut bestämde till vår härlighet, den visdom ingen av härskarna i denna tidsålde har känt. För hade de känt det, hade det i kursfästet härlighetens här. Så det står skrevet, det är att jag har sett och det är att det har hört, det som heller gick kom upp i mänskligts hjärta, det som gud har förberett för dem som älskar han. Men gud har openbart det för oss ved sin omd. För om den ramsaker alla ting, jag också guds dubder. För vänskerna känner det som hör är mänsket till utan mänskers omdå med i han. Slik är det heller, ingen som känner dit som hör gud till, utan guds omd. Vi har inte fått värdens omd, men den om som är för gud för att vi ska känna diting gud om någon har gett oss. Disse ting talar vi oss om, iket med ord som mänsklig visdom lärar, men med ord som en helgion lärar. I det att vi tolkar omliga ting med omliga ord. Min tale han byner och brukar ett ord på grejsk som heter Sofia Sofia, som är ordet för visdom. Min tala och min försvännelse var mycket med övertalande ord från mänsklig visdom. Men med ons och kraftsbevis för att deras tro ike skulle vara grundlagt på mänsklig men på götskraft. Det ordet sofjades stavans S UpHIA. Det ordet betyder nämnen till att förstå eller tänka riktigt. I den kontexten som var för dig grejerna i menheten korint. Betyder detta mer. Detta betyder den filosofiska visomen att i sig selv vara intellektuellt över lägsen. Och det är ett ord som har med status att ära att göra. Vilen lärare kom och undervisar till mänskers intellektuell med massa fina ord. Så var det väldigt så wow, för disse folken på den tiden. Men Paulus förkastar detta. Han säker bara det bra, men han förkastar det helt och hållet som om det vore söppen. Och husk att Paulus vara en väldigt lärd man. En väldigt lär man och han förkastar. Han förkastade det där. Vi kan läsa sig första korintet 12 1. Första korinter kapitel 1, vers 2. För ordet om korset är då skap för de som går förtakt, men för oss som blir främst är det gudskraft. Och det stoppar inte av gudskraft. För det skrivet, jag vill överlägga det visas visdom, och det är klokes klokskap vill jag göra till inte. Vår är den vise, vor är den skriftlärde, vor är en forskare i denna tidsalder. Har i gud gjort denna världens visdom till dårskap sedan det var guds visum att världen icke skulle känna ham med sin egen visdom. Beslutet gud och frälsa de som tror ved försynnelsens dårskap. För jag ber dein. Grekare söker visom, men vi försnör kristus kursfästet för gör ett annstöt och för grekare ett årskat. Paulus drar det så långt så han säger jag bestämt mig att jag vill gick vita någon annat bland dig än Jesus Kristus och han kursfästet, min tala och försnelse var mycket med övertalande ord för en mänsklig visdom med ons och kraftsbevis. Det ordet han brukar som bevis, det betyder apodexis. Och det är den högste möligen bevisningen av nou. Det går att se emot det. Det är det höjeste bevisningen som du kan frambära. Det är ordet han brukar. Och det refererar faktiskt mer till mer än bara mirakler. Ofta när man läser detta så tänker man att det kanske kun handlar om att när du pekar om korset så blir folk helberedad. Och det är sant. Det är också sant, men han talar om någonting. Han refererar till något ända dypare. Som inte exkluderade andra, men han pröver att visa oss nog ännu dypare. När vi talar om korset så är det nästan som sitt egna budskap som om den planterar i vårt inre och förer oss till ett stred av kärlighet och övergivelse och enbaring av den han är. Det är därför det är så viktigt att ha blicket fästet på han och han korsfästet alltid alltid. För det håller ditt hjärta på en riktig stel. Bor andra ting, det är så lätt att andra tar övergrepp av våras liv. Andra ting tar värdi. Andrating, det blir som att Jesus blir bara en stepping stone, ett skridt till att komma till nästa skridt. Men det får vara det. Och det är det som om den ofenbarar för oss värdin och kraften i han och bara han. Och vis det budskapet hörrligt tomt ut. Då får vi bara söka han om den åpenbaringen. För den är allt. Den är verkligen allt. Det är onens verklig i oss. Men han ser om och kraftsbevis det omens verklig oss att färna allt annat, som vårs hjärta söker och han är allt vi tränger.

SPEAKER_01

Och när han är i rummet är han allt vi ska ha.

SPEAKER_02

Det står ju vidare i det kapitlet att slikad är ingen som känner det som hörregud till, utan gött om. För vi ska känna det ting av någon.

SPEAKER_01

Har gett oss. Och det blir där.

SPEAKER_02

Kristus är mer än ett trappet till det vi faktiskt vill ha. Han är mer än bara händer som vi går på en söndag och söker för att få det vi vill, och så säger vi en gimme five till di händerna när vi har fått det. Men han är allt. Det är liksom skillan till allt annat. När man känner det, är det skillan till allt annat. Det var planlag. I vers 68 så talar Paulus också om en visdom bland din modne. En visdom bland din modna. I can visdom som tillhörde denna tidsalder, eller denna tids allers härskare. De som går till grönne, så man säger. Han talar om det modna.

SPEAKER_01

Han brukar ett ord som är din modna.

SPEAKER_02

Denna visdomen han talar om är först och främst Kristus och han korsfäst. Fälserverket. Och modne på gräsk. När han talar om detta så refererar till någon som är andligt med moden. Och vad betyder det? Det betyder att referera till någon som har tagit emot evangela budskapet om Jesus på dype. Är bara hört om Jesus, men verklig skönt vad det korset betyder. Nån som är, alltså avhänger åpen och ödmjuk för oman. Och inte bara avhänga av sin egna sin, sin egna intelekt. Men som törr och stolar på detingarna som Paulus beskriver som dåskap. Och det att det bara är han.

SPEAKER_01

Och jag köshet sträcker till.

SPEAKER_02

Han brukar också ett ord som är mysterium. Och det betyder när man talar om en visdom med ett mysterium. Så för oss så ordet mysterium kanske har det ut som något som är en som är vansklig att känna. Elling som är vansklig att lösa. Men det det ordet egentligen betyder är väldigt lätt. Det är någonting som har varit dolligt, men som har blivit ofenbart. Och den viktiga kontrasten till det där med det modna och det omogna, ser vi i första korint briv 3, 1 till 3. Han säger, och jag är mina sysken kunde mycket talet till det som tillliga, men bara som till kötsliga, som till småbarn i Kristus. Jag gav dig mälk och icke fastfärda, för det var ännu icke i stand till att ta emot den. Och framdelser det icke i stond till det. Dare ju fortsatt kötsliga, för når det är missunselsest strid och splittelse mellan det, är det icke har kötsliga och lever på mänsklig vis. Alltså det omodna, de fokuserar på mänskor och det yttre, splittelse sker blant i det fyltar av stolthet och yttre visdom. Kristus. Och detta leder till enhet korset enar. Detta leder till ödmjukelse. För när du ser korset och ser vad det egentligen betyder att han som var allmäktig kom ner i kött i smutsig kött. För att dö för dig på den måten han gjorde för att åppna en fri väg så man inte tvingar på dig. Han blev hängt naken och du ser att allt det har blivit gett, har du blivit gett gratis, då skapade smanjikhet i dig. Och så kanske det här hördes väldigt rart ut. Vår den blir en moden kristen kanske du spör dig själv. Det känns vanskligt ut för när Paulus snackar om det här så hörs det ut som att bli moden hörer, bara på gutsinsida guts verk i dig. Att bli en modenkristen. Men samtidigt så finns det så snackar det i någonting med mitt ansvar också. Och det akurat den spänningen som Paulus prövar att kommunicera. För det han säger är att det är 100 procent här den som gör verket i oss. Han är uppenbar och undervisar, men det är mänskets ansvar att respondera. Du är respånden. Man kunde nästan ha en helkad på kunde att vi är responen. Väljer du att öppna dig och mycket att söka han. Eller är du för stad i dina egna vägar. Vi är responden på hans konstanta sökande till att ta dig till den platsen var han är mer än nog. Och det är skummelt för mänsker. För det betyder att vis han är mer än också så må jag bara stola på han och jag kanske känner allting. Jag kanske har en hel lista på anlig praxis varan man ska be. Men det blir liksom det blir skummelt för det går över vårets intellektuell, men det är akurat den platsen Gud vill ha oss på. Han vill ha oss på värdag. För det är på den platsen han kan fostra oss och för oss till den platsen vi borde vara på. Och det kommer igenom ett korsliknande liv. Var du bara ser han, bara ser han kursfästet och hans kärlighet för dig och hans längsel till att vara samman med dig. Den menheten i korint hade fokus på allt annat. Alla mänskor och alla försällor. Och det blir akurat som det blir. Det var förvirrade i sin ordliga praxis. Och det var bara kaus och det kände splittelse och allt möjligt. För det hade gick komt till det stävet. Vår du verklig såg han. Och det är välklig kände vad menheten handlade om, och var i kristna livet gick ut på fälleskap samman med Jesus. I hebre brevet 10, 19 till 22 så står det så här.

SPEAKER_01

Därför syskon. Har vi friodighet.

SPEAKER_02

Därför sygnon, har vi fri modighet till att gå in i helgedomen ved Jesublod. Vi har en ny och levande väj som han har invet oss genom förhängen, det vill sig han kött. Och sidan vi han överste präst över gödshuset så las komma när med ett samfärdigt hjärte i trons fulla vishet, eftersom vi har fått våra hjärtan överstänket och på den måten blir rensatt från osammittighet, och också fått våra kroppar varkatt med rent van. För han går in på detta så säger polus faktiskt att det som har blivit fullkomliga, är det på svensk. Det som har blivit. I tror på hand, så har du blivit helt helliggjort. Eller helt rätt färdiggjort. Du är i din om, alltså i din inre människa så har du blivit helt rätfärdgjort. Helt perfekt. Och du är på en resa som begynner och som slutar med att ha önna på Jesus, till att bli helliggjort och blir liknant för i korinte brevet står det. Akkurat som att se ett späil, så når du ser med om den, med hjälp av onden ser på Jesus ansikt, så blir du till samma bild. Akkrat som när jag ser i en spärl, så är jag ju det jag ser i spälet. Och akurat samma ting är när du ser på Jesus, så blir du liknan, men vi ser på allting annat. Mö av synd, det som möj av att slita med synd, kommer faktiskt se att ditt fokus är synd. Alltid tänker på synd och synd och synd och syn. Och du blir helt plötsligt en slav under synan. Men om du ser han och ser att han har knus synnen och han är så fantastisk och jag älskar han och jag har blivit så förälskad och wau, i hans blod har jag bli satt fri. För det att jag tror på han och att han har betalt det priset så kan jag komma till hanod. Då behinner du den resan, jag blir likan jag lägger av dig alltid skitna töjet som vi kan bära med oss efter att vi har blivit frälsk. Och det byner och slutar med att ha önen fäst på Jesus. Jag ska gå in på ett praktiskt tips för detta kanske hörs väldigt poetiskt ut. Ett praktiskt tips om vad det betyder att leva med blicket fästet på Jesus finner vi i första versen. Nan säger det siskum. Har vi friod till att gå in i helgedomen ved Jesus blod. Varför har vi fri modighet för att vi har blivit rättfärdiga? Vi har frimoigheten till att gå in i helgedom ved Jesus blod. Vi har en ny ochlevande väj som han har invit för oss genom förhänget, det vill sig.

SPEAKER_01

En nyålevande vä. Det vill sig. Som ledskatt.

SPEAKER_02

Bara fäst ditt hjärtesblick och fokuserar på Jesus allgårsfästan. Faktiskt, du har fått önen. Att bara se föran dig, Jesus och hans kursfästet, och bara behynna och be och i din böm, bara söka han. Och se för dig att du bara träcker dig när han. Inst du ber remonost och klala man är, och du bara ser han förande, och du blir att tacka han för hör hålen i hans händer, så kommer han begynna attara mer och mer av sitt hjärta till dig. Och så blir du att gå på den vägen, in, in, in dyper och dyre in i fällöskap. Och det är det praktiska tipset jag har för dig. Och det är så viktigt för oss att känna detta för menigheten. I våras personliga liv och leva det livet vad vi söker han. Virklig söker hans person. Bur han blir så virklig för oss. Att det akurat som att jag sitter sammen med ett rum och talar med han, så blir han blir så virklig för oss. Vår det handlar om någon annat. Han är bara mer än nog. För när vi lever sån, så kommer automatiskt många problem lösa sig. My krångel och splittelse och du är det där att jag kan leva med dina förskäller. Den där du själv ska omden som vi kan gå i, den knuser sig i det att vi söker han först. Du är det där med omdlig praxis, att man blir så förvirrad att såjade tungor eller du är att man blir så förvirrad. Alltså du är när du har mött han och vart sammen med han och du känner han. Så du är i bön och lovson, så är du fri. För du har skönt vad det handlar om. Då är du fri till att be tungor och är bön och lovsson. Du är fri till att lyfta dina händer. För att det går på någonting mer än kun praxis och kun intellektuell, men du har faktiskt är fart vad det är och var sammen att känna härlighetens konge. Det betyder att vi ska drita i all struktur som vi har i mänheten. För den strukturen är till det bästa. Men om vi har lovson och bön, sitke, håll igen. Varke så stramm och fast i ett skal med turr och spräck dig ut för att möta en person som har betalt med sitt blod för dig. Tiräck dig när vi emod är, gå ned på knäna. B utligt, hölj din stämma. För vis han faktiskt var i rummet och du faktiskt könte det, så hade vi gjort allt i vår makt till att få tak i han. Vill det var att gå fram och tillbaka, resar mina händer, bet spör den helgen och jag har blivt med, så hade vi gjort allt kun för att få tak i han. För att vi tror att han är allmäktig, så tror vi också att han är mer än nuck i vårs liv. Att bara han det håller, och när han är i rummet så är inget annat som regerar när vi är i lovsongen och lovsongen är färr och vi känner hans närvaro, då finns det ett annat skridt. Du är där du kallar till att vara. Det finns inget när går vi över till nästa ting. Du är där menigheten är kallt till att vara, du är kallt till att leva i lovson och fälleskap med han. Det finns inget bredare kirkaffen är känpor, men det är klimaxet. Iken gång föllerskapen är klimaxet. Klimaxet är när vi är i lovsongen, och vi är i bönnen, när vi kan träcka oss när Han. För det är nog helt speciellt när vi är i det här rummet samman och lovskunger han. Och jag bara gick här igår så kom jag in hit i det här rummet och jag bara bad för det. Och jag bad för mig, och jag bad för den här menigheten. Jag gör inte att skrika faktiskt. Jag blir inte hyla, för jag fick så vunt av de mänskerna som har blivit fast i en skal, ett skäll. Och det törk och bryta sig ut för att bara sträcka sig till Jesus. När Jesus står föran dig och han säger: Jag vill ha dig akurat som du är, ike tänk på de andra mänskerna, ike tänk på vad som är rört. Ike tänk på det som andra mänsker har anstött till. Men sträck dig efter mig så ska jag rätt leda dig. Du ser riken mamma slå sitt barn för det att barnen branet prövar och gå. Men man kommer att uppmuntra barnen och säger testa en gång till, tästä en gång till. Det är så. Det är så du döcker till testar. Han straffar dig. Turr, bellre lite för ny, än lite för lite. Låskung hälre, lite för framåt än att hålla tillbaka. För du går misna om allt som han har betalt för dig. Nu har det så jag sintet. Stack jag möskan. Vi ska gå vidare. Sista delen, låsången kan kom upp. Nu är jag så att jag ska ta det menhet. Jag säger detta ur kärlighet. Jag bad för det har bara följt att den smärtan varen från mig. Jag kunde alltså som i mig köll, så bryr jag mycket. Men jag har bara följt dig gudsgärt och det knöstar sig. Vet vad jag fötte? Du vet när man är på sönnscentret, har det någon gång enfart detta som små. Och så går du den här spinnrören, och så fastnar du i den. Och så kanske pappa är i den andra sektionen, och så blir du helt strös, och du bankar på glaset och du vet pappa är där. Men pappa är riktigt där. Du kommer riket till han. Eller han kommer riket till dig. Ja jag vet inte om det är mening. Men du är den stressen man får när den stoppar. Och så tänker man på alla andra, lite samma fälle för att jag förgud, att det där glaset stod imellan, och det är egentligen bara knusare. Det är alltså som vi ser hiver här på golvet, det ska göra att du kusare. Glas äkke så förm. Jag är bara fält att det där är, att här är bara ropar och skriker till knusig glas. Och kom till hanod. Vi ska bara ta det här sist här så ska vi avrunda. Och så här, i första måsbok står det om en kopparor. Det blir väldigt dramatisk. En kopparor. Israeliterna hade bynet och klagat, på gud i sin vandring i öknen. Varav gud sänder ormar i lär. Och det ormarna byter så många så att folk dör. Många dör. När folk inser sin syn och omvände sig. Ordet omvända sig betyr rätt och slätt och vända sig ett åtta. Du vänder dig från allt annat du har sett på, allt annat du har avgudat, allt annat du har pöttat först i ditt liv och du vänder dig för att se på heran. Så enkelt är det. Det omvände sig föran messen. Och jag tror det är viktigt att det var föran Moses och föran gun. Det finns något vackert i att göra ting föran mänsklig. Det finns en kraft i det. Det är bibliskt. Gud befaller Mes och tar en på det bilden anders. Gud befaller Mes att ta upp en både och laga en kopparorm. Han sa att alla som ser på denna orm ska leva. Vad betyder? Det betyder att i den här kopparormen här. Här är livet. Och livet tar. Det börjar. Det begynde här och går någon annan stel. Här är livet. Alla som ser på den här orm ska leva. Om nogen blir biten av en orm av en slange, uns. Or är ju svensk. Om nogen blir biten av en slange. Fäster ska han fästa sin blick på ormen och han ska få leva. I Johannes 3 och 14 så säger Jesus på samma måde som Mosas löftet slangen. Upp i önknaden så också mänskesön. Bli löft upp. För att vär den som tror på han i ska gå för tapt, men har evig liv. Då kanske där någon här är och tänker oj detta var ett evangelistiskt budskap till de som mycket tror. Nej, det är till dig som tror. Det är till mig som tror. Vad tror jag det eviga livet är han snackar om. Det är där allting kommer ner till sin punkt. Det eviga livet är i himlen. Himlen äkka en gång den enda snesen. Jesus säger själv vad det eviga livet är. I johannes 14 säger han att detta är det eviga livet. Att vi känner dig den enda saneguret och den du har sett. Jesus Christus.

SPEAKER_00

Tad att du lyckade till vår podcast. I basum har vi ett kreativ, positivt och aktivitet, så vi drama sig, massar.