Slutt på kjøleskapsbarn

Sissel Aarak fra SOS-barnebyer er på besøk for å fortelle hvorfor de har brutt med sin internasjonale søsterorganisasjon, og hvorfor de har sluttet med fadderbarnordningen. 

Mathias evaluerer åpningen av prosjekt Vendepunkt, og Trine har hørt på musikken til valgvinneren fra Gen Z i Nepal. 

Balen: Savage: https://youtu.be/1wk82ZJg0xE?si=q9Bhj5Xjy4eWR10t

Balen: Balidan: https://youtu.be/VZfKqojCmeg?si=sdj_E1iXU8wZCeVw

Transcript

SPEAKER_02 0:05

Välkommen till varn podcast om utvikningspolitik. Mitt namn är Brian Östring och med studie Matias rätt om jag glömt att introducera i förra episod.

SPEAKER_00 0:15

Gämt att dig själv är att känna vad det går. Så det har jag borit någon dag av. Så fint.

SPEAKER_02 0:28

Så bra du komingen kvar. Men går det bra?

SPEAKER_00 0:31

Ja, det är fint. Fantastiskt att se ut ordet Tåkakav som är i Oslovetiskt. Du vet, några Tokav, vad betyder det? När vi spelar den så är det snart kolm, söndagen, när det världen ska på försättning idag. Vi lägger alltid det till när det ska vara mest möjligt i urslod. Det är fantastiskt.

SPEAKER_02 0:50

Trix är det overtågav. Det har nogen gången i har tolm och försökt den här ovakav. Ja, det är fantastiskt. Ja, det har man vännit.

SPEAKER_00 1:00

Det kan säga.

SPEAKER_02 1:02

Men enda person ska vi snacka om kolon sedan. Vi ska snacka om SOS Barnaber eller du får besöka Cissil Årak som är generalsekretär där. Vi ska snacka lite om bisans kommunikation. Och nog som har varit med i omtat i panoramneter, nämligen att SOS Barnaber har brutt med en international organisation.

SPEAKER_00 1:19

Ja, det är svärt många norska organisationer som enkli är del av international organisation. Man har min organisation, Redbanna, deras Hedder Children International, plan Norrig. Det är plan international, karitas norre. Vilket som det går. Men då har vi alltså en organisation som faktiskt har brutt. Och det är ju ganska källnät. Eller det hör, till källhetna kan man sig. Som får en mer förståelse av det. Det tror jag kan vara det smart. För det där kände lite om vem var SWS barnby det här. Det blir spännande.

SPEAKER_02 1:53

Ja, det blir det. Vilket nyheter här nu med Matt The Katt.

SPEAKER_00 1:57

Ja, Mattheff, det inte nämnde. Jag är ju gatta, jag likar på Oslokad och Drav skulle katta. Så det gick den och tillämna Matte The Catt. Och du har väl också gått på samhällskolor så vi är ju catt. Kanske skulle bli namn från den podkasten. Det jag tänkte tack om. Det var ju ett kick-off för vännepunktsarbetet som vi var på halan nuxid när denna podcasten som seres. Jag vet inte boran du tänker det, där var ju både störa och utvecklings ministeralkrust. Men jag blev väldigt med att ovraska av vårt tydliga arbet egen intresse är bra eller vi ska tycker ska hamma oss av en tydlig egen intresse i utvecklingspolitiken. Störare luftta och särliga energiomställning och global hälsos som är slags satsningsområden. Där är fortsätt lite vanligt och vita vad det ska väktlägga framöver. Jag ukrust hade med så en som fänpslista om att bistand virker där är bra att han är bistands för kämpare. Men att allt bistand och säker lika bra, och att bistand är för fragmenterat. Nu är vi också snackar om motar nästan förja. Utvecklingspolitiken är en del av utnyckspolitiken. Och den ska vara rätt, was särt och det är bra och där är jag och arbad missvärandraligt för att vi är med att måta egen intresse är en väldigt tydlig del av solidaritetsbegreppet. Och det är ju kanske det som på att det skiller vad som säger, vänstresidan och jag vill inte så höra vad du tänker av att tanken på något om att man är arbad i alldeland och att man är en arbide klass som är förent i klass i kraft av sin klass till närming är på något som det är mot solidaritet. Men för mig med min kirk i bakgrund, så är mer den där nästakärligheten att fördi vi är riket, så behöver vi ha ett overskud till att ge och det här kommer nästkärlighet som kommer in av det med sånt bibelskektiv. Men jag aldrig har ju uppfattat ett batprealt av att ha ägen intressen, jag har aldrig uppfattat det så explicit på något varstade avkrusen story på Instagram efter. Det var ju sitt att Fronas Garstör om att vi ska icke varre flöva och brukar ägen intresse i utvecklingspolitik. Så det verkar ju bara som. Man ska kanske spela lite på lag med FRP och pröva att argumentera i en sån här byde-parti. Tillnärming till solidaritet som var fall kan få stor konsekvenser för vad Norge ska göra. Vad tänker du vad tänker du?

SPEAKER_02 4:34

Men jag tänker med av den där det är samma bekymring som där. För det första, det var ett väldigt så stor slott och grejer arrangemang. Väldigt så fint och grejat och var fyllt i ägbland. Väldigt frink debatanter på sändet. Det var ett gott uppspark och sen sig i sådana ovrda. Så var det ganska rart att statsministan på måttet, så att någon ska man ha ett år med debatt, att statsministan så tillpektigt to fält som hann med det var viktigt. När jag hälsar hade gå argumenter men det är lite rart stöd och starten en stor debatt. Och där ser jag åker tråff med bädden på maten Sånt, några batten här fem principer som ska ligga i grön och så ska det före fram till några prioritering. Men där kunde du kanske koordinera sig lite när förrån dagligt i budskap. För det blir lite rart. Jag är också bekymra för en egen intresse, väktläggningar och sånt där. Och jag är grub bra på att det är väktes så tungt. Eller sikrhet som dimension i visan väkes så tomt. Om det på något är ukrusving att hålla en procent i här på något viser man tar in Ukraina och den sikrets dimension så vill en procent dyka. Men det här är väl saker som annan menar, han ska söker ska ta en bohet på att han menar det, han ser. Men jag är som så här bekymra för att solidaritetsperspektivet vannus ut. Och att utgångspunkt det här är en grov självfördeling av resurser som vi är lite bidrag att pröva och göra det med. Jag följer av den solidaritetstanken med att vi är på sommerlag och vi har fälls intresse på att få ett dridget arbetslivet och gått skatt system och sånt. Men det här är en kontext vad liv är totalt 100% för säljiga i utgangsmåkt och det måste annan kännas. Eller så blir det väldigt rakt. En viktig uppgave för alla som har oft av den solideten är att framsnacka det alla året som kommer för att passa på att mycket poänger med bisan manus för lite frikta arrangemanget att bisan blir så vi att den visar utla.

SPEAKER_00 6:54

För det är sådant som oda definitioner på vad som karakterisera det som bisan, så har jag uppåt egentligen höj och FRP att en sån mest möjlig ska att kunna definiera sig som bisand. Och så har i andra partierna egentligen varit lite tydliga på att det är fattens bekämpelse som mål ligger in i det. Det var ju egentligen särlighet i nanin eleven att USA löfta fram dessa inlands sikkerhetsilltag som en del av bistands stängden. Men och Norge traditionellt har stått väldigt emot. Men jag har lite svämmt på om allt kan karaktiser sig som bisand. Om man ser så explicit att utvecklingspolitik och sikkerhetspolitik är det samma att man dag får att allt blir bisan. Och det är väl gåligt ut över fattigdoms bekämpelse. Så på en och är ju fint att man är ärlig och man kan se att det är same shit different wrapping. Men som tidigar motivation för bisanden. Man juligen grund för det ska göra det. Och jag fick ju lite på att en kollega som fick jag väldigt introgat större att han var väldigt upp att bistan må har legitimitet. Och det var nästan lite så att ju närmare Norgen brukar sig mer legitimitet har ni befolkningen. Och där luur jag lite om det egentligen. Man kan ju också se att många menar att man ska stötta Ukraina och sånt, men jag tror väldigt många nörmina väldigt stött av Norga var tongt innesda till Gasa. Och får det för genopbygning där och sånt. Jag bara tror man lite för rädd för FRP och hela slösdebatten till att man får just töra och stå i det man egentligen menner. Jag flykter också väljer att det blir mycket sikrepolitikfrämor som tas för visant försökt och såvärt. Men ja, vi kommer sikka mer om detta här. Ska du dra ut i världen kanske?

SPEAKER_02 8:49

Ja, jag kan dra ut i värmen med min ädan nuka och denna förlag i Nepal. Detta har varit ett av de mest omtalade gensipprörden i världen som kommer för höst och regeringen har Breft. Det har varit nyvalg så jag tänkte att jag ska åta där lite om vår gott. Och så drar vi en liten parallell till Gonda för vi har snaka om Bobby och oppositionsskand i Gomda som du hörde på när du ska på fälest. Jag är också vint och hörban. Det var väldigt sån glammusik. Det var fint. Och i Nepal så hade också en musiker en rapper som heter Ballendrasha. Med artistna Balem som stilkte tillbag och han varnt. Ja kul faktiskt. Litet med kontext, i september gick ungdom till gatna. Det var flera grunder till det där, Nepal var iklat med enormt olik. Det var väldigt lätt att följ barn och politiska ledare i sociala medier och se att de levde ett helt annat liv så var en sån kampanje med på baby som spredde sig väldigt fort. Som kritiserade mer av politisk och ekonomiska elite. Och då inför regeringar ett sociala medierförbud och det stängt nästan allt av dag gick ungdomen och den se ut i gatna. Och det blev fortlig. Massa folk i gatna och politet sök mot det och såjub det rätt. Fler reingbyggbr och storm, och flera minister bolna blev tänt på och regingar gick av. Och som som vi snabb om sist, varin och så valt det nya led på Discord. Den vakten var den tidigare ledaren av höjsträttenal, Surskila Kari som vann. Och så hade faktiskt i fysiska valgant och bret avhåll med semsedder och allt möjligt sånt. Och där var det alltså balen rappan som vann. Han var orföret att man du som hade en position politisk för och vared som ansikt utad för den här bevägsen där det protesterar. Det har också gärna att vi att län är väldigt un befolkning. 46 procent är under 24 år. Och det har väldigt stor arbetslöshet för många. Så nu har jag varit på internet och pröd och finnt mer om ballen. Och jag tänker så att han är väldigt god på sociala medier, men inte så god på med det. Sen ser jag också med intervjuer. Och så känt för att ha sänt politiet ut mot gatas eller gott man du på ganska brutalt vis. Och han har också haft något sådana kommentarer som har varit lite santröan la ut Amerika, förkind, förkja på Facebook. Och så slätt man igen. Artisten, lever det bäst välgår. Så jag prödde att gå in på Spotify där att finna musiknansen men där var ni menna på Youtube. Nu är att den är Balenshaal. Och då kom jag tillbaka till Bobby. Men badre musikmässig än balen. Jag kanske spillade det här för jag vill åta det. Men jag kan läser lite för texten. Riding on the streets, how do you do that with your fuckface? All your chickles, I put money on your fuckfest. Hundreds on the liquor and your honey because I fuck bäs. AK Shotfire is the closest sound my rap makes. Your bitch got fake eyes. My dick is more stylish.

SPEAKER_00 12:10

Oj, jag sått på en sinuor för den här. Men alltså varen. Jag var väldigt om. Det var väldigt kul som har den 60 gramman som har lövt här.

SPEAKER_02 12:30

Det var fick lån Paradise hotell-deltagare. Vi blev för den av oss sen på den filmen. Men han har också känt, den sammanlåt med referät och har en där kritik av Kardasäns. Det är den har byggts upp av lite kritik.

SPEAKER_00 12:45

Ja, dalek.

SPEAKER_02 12:49

Det är en sak som heter Balidan, som jag tror är en av det största hittnans på Nepalet. Och den har riktigt gott och säga. Där väldigt, att man du, han står för antemplet och rapper. Och där han har på gatommet var det som sagt. Men rapt. Jag ska lägga till Dick-vidna. Episoden beskriver så kan få gå hän och se. För vi som har uppdat av rättigheter så kan jag också se att han lagde en kampanjåt lagdad kå. Vår sang tidna ute, falska ledare spilla av.

SPEAKER_00 13:19

Aj. Ja höll ut med en korrekt här för man kanske. Jag följer med. Det var väldigt röntgen. Det är ett lederskapet ska utvecklas. Jag måtte komma att följa på rätt har jag alltid sån lys i bagagsen och sånt som jag kanske har hellig så vi får se hur länge man sitter. Men det är ett kul emod i valg. Jag är fortsatt avraska. Och att det kan välgen som mindreltid lägre på Discord. Det var fler monet som är snabbt.

SPEAKER_02 13:46

Och så att det blir ett valg.

SPEAKER_00 13:49

Men det har varit fredlig och ånde. Det är fantastisk. Så det är väldigt bra. Men jag tänker att vi får en scisserård till ett inte. Inne studio har vi fått Cisseråt. Välkommen.

SPEAKER_01 14:05

Tack, tack Mattias. Tack Krinna.

SPEAKER_00 14:07

Kan du se lite om dig själv och den organisation du representerar?

SPEAKER_01 14:11

Ja. Jag är Sicerag som är generalsekretare i SSB. Det har jag varit i alltid goda år när Covid. För jag så hade glänat vara programchef som har påmåter var inlednings. Så jag har lång erfaring för SS-barnivär men egentligen det kan. Det handlar om varskbanvärd, barnvärdsstrukturer och barns rättigheter.

SPEAKER_00 14:43

Grundet att du har invitad till denna utvecklingspodkasten är det vi kunde läsa om i panoram. Det kom för att SOS-Barnby bryter med den internationella SOS-Barnby Föderationen. Många harst mycket i panoram men för det är unvälet. Kan du förklara lite vad som har skett sista tiden?

SPEAKER_01 15:03

Ja, det stämmer. Styre i SS Norge tog beslutningen, en vansklig beslutning för jul att vi önskar att trä ut av den internationella föderation. Det önskar vi naturligtvis att göra på en årlig matag. Det som är viktigt av allt är att vi får bli med föremål. Vårt föremål är de familjer och de barn som skriver mest, alltså internationellt barnvärd. Det är projekt vi aldrig är universitet i, fortsätter vi med. Så har vi naturligtvis en ambition om att stötta många fler projekt. Men vi önskar att göra det utanför det som är den internationella föderationsstrukturen om vi ser att det faktiska bedarf som vi nu är rigtigt och som som värden och ser ut att det gick sig genom en föderation.

SPEAKER_02 15:59

Vad är vad ihåg grunden pratar det vara och gör det?

SPEAKER_01 16:03

Det är många, alltså det sett man saker så jag ska på något strikt för att dra sig igenom det. Egenting som är helt sikkert och som gäller SS föderation i liket med alla de andra NGO-strukturerna är att man kommer för sent till ändring. Vi har av många år snackit om effektivisering. Vi har snackit om och flytta på mot myndighet och makt närmare programlande närmare projektna. Den ändringen ser vi går sakta i födationerna. I tilläck det så har vi också någon olika. Vi tror på olika ting. SS Nörge tror välde på att program och projekt blivit bredare där det designers, där vår problem är, där vår kontexten läveras. Det har vi i tillräcklig grad, det är klart att få igenom i den internationella strikte. SS Barnabby Norge tror det länger på barnfaderskap. Det har vi heller mycket i tillräckligt lyckes med att få en enät i föderationen så heller än att stå i den vädvärda yenheten så är det bädre dag av samarbete är med direkta och med likidsinare, både innanför SS-familjen men också utanför SS-familjen. Så har det till att jag lägger skyl på heller att en föderation har ju över många år hait var kriser knittade till sin manglande uppföljning. Vi var tidig ute i 2011 och snacket om vår föderation hade sviktigt i börna vi är tillför, de familjer vi är tillför. Det var icke primärt programblandna som hade sviktigt.

SPEAKER_00 18:08

Men vårande konkret blir det för exempel ett projekt i Läsiken, alla som SOS barn by Norge och har, och så går Norge ut av den internationella föderationen. Vad betyder det att samarbete lokalt för att du träcker dina partner på backen ut av hela födren eller lagare SOS Bernbare och Norge på några egna strukturer helt på utsiden av SUS internationalt?

SPEAKER_01 18:38

Alla våra nationella organisationer på stort sett är sälständiga. Det är vant att ha ett ganska som ett rätt donorbasa kan vi säga, vi får de pengarna som kommer internt för federationen är naturligtvis väldigt viktiga och väsentliga. Men det är alltså att få pengar för Eco, lSD, för andra stora donor. Så vi vill på mått gå ut av den federationsstrukturen och bli en extern donor på samma sätt som andra det här. Så vi har ingått av bilaterella avtalar och kontrakter med dem på samma sätt som en andomor vill gjort.

SPEAKER_02 19:23

Lite historiskt år slut med föddbarn. Det många oss hussker och det är vux och att många hade sådana barn på ködeskapet. Och gat pengar till var. Och några nått mig bestand också privat stött. Kan du se något mer om hur det har gått bort från den modell.

SPEAKER_01 19:45

Det kan jag. Och någon kommer det en lång förklaring igen. Sen bara bör. Men det podkastar jag för länge förklaringen. Det är ingen tv om att barnfåterskapar en god måde att få mitla till den norska befolkningen. Om vår det var att leva som barn är allständig värden. Det är inget vil om. Sam tidig så är det heller inget tvom att det är en kunslig relation för detta är faktiskt i barnet är exempel barn där barnen som varg på köllskapet kunde vi genomfinna örökt där våra barna på materia. Vad känner jag när du är barn SUS-barn är det här tillför av en länarsk så kan nekiv också upp med sina föräldrar. Det betyder att vi har ett faktiskt ökt besyttelsesbehovet för dem. Det sammanfallet är att man ge ut personlig information om dem. Det hopplev jag att vi har skivarna har förstått väldigt gött. Det där ser många bästaföräldrar där ute, och många föräldrar som får ganska stränge besnare vad man kan lägga ut på Facebook och bilder. Så det är många som känner att vi är består att få givare i den transformation. Så där på något hela det juridiska etniska principen. Det som också är väldigt viktigt är att vi i allt vi gör i SSP må att följa de regler av rättlinjer och laggivning som gäller inne på alternativ omslag eller barn var som vi kallar det här i närden. Den relation som var mellan ett köllskapsbarna eller föderbarn. Och det är faktiskt barnen i om det var Malawi eller Columbia. Vareknad tror med national laggivning. Alla som tar ansvar för barn under alternativt omstället och vet att där ska man göra jämnivar om vad som har till det bästa för barna. Det kan vara tillbaka föring till biologisk familje där som den är stabil. Det kan vara att det åker upp över. Familja som vi kallar det Chrishi care, som gör att barnen ska tillbaka för det. Och de går vi på matta att klaar är föringen för vad som ser med där barnen. Och ike den avhängigheten som ligger tillbaka till en donor ett honor för allt. Och så det sista att som är väldigt viktig alla alla myndigheter, alla myndigheter, alla fagpersoner vet att det viktigaste vi kan göra för att bekyt barn och så in på barnsstrukturer är att jobba preventivt och hindra att familjer bryters samma. Det handlar om att hjälpa de familjer som striver av rota saknar till att barna ändrar av ändå på gata eller i en barn by. Det har varit en beslutning i ECSB att vi ska bli väldigt med av våra programmare nätet inom mot och förebygden, för det är först och förens vars rättigheter att vi ska försöka sig den familjen vi har. Det är samlar heller rikka med ett faddebarn på Köllskapet här, då blir det domande som på matet styra vilka projekter och vilka program våra partner ska göra. Och det har vi önskat oss nu öppna på.

SPEAKER_00 23:29

Men kunde man inte ha exempelbarn ist för faktisk barn. Jag tror noga motivation för att ha haft körskapsbarn och ut vid det mot horisonten till norska barn om att det finnas barn i andra land som inte har det lika bra. Vi är otroligt rika och otroligt privilegierta i Norge. Man kunde ju fortsätta ha en sån förrättningsmodell som viste fram att barn i andra land fördärligt utan att det var person. Personal jag och personligt. Kunde man inte bara lagelban och fortsatt med samma modell.

SPEAKER_01 24:10

Jo, det kun man göra. Och vi syska på något vara. Och det är kanske också det vi på en måtergör. Vi har ju från deles allvisban i våra program som vi har kontakt med och som vi får på mått höra igenom deras somer, der lokalt ansatta. Vår de livna leveres och där är historien vi får täller med mimmer anonymiser. Så det kommer rika med i bilden eller möjligheten till att identifera vad detta barn befinner sig. Så naturligtvis, som vis man ska vara snacka där cirker någon som lite det här som är intresserad i det nya stå info fundrasing och fundraising knowledge. Det är kunnet på något följnet av det äna barnen eller det är naturligtvis viktigt infå fundrasing, men mycket mindre viktig än det vi faktiskt trodde. Det är också nog det som vi har brugit en stor beslutning av. Det var ju på vi start den beslutningen, var det så att vi presenta intäkten bara. Jag är väldigt för att när jag var färd med det här för när jag hade så att vi presentar inte. Det var förbundet med hög risiko för det, så vi hade med dubbet interdjur. Vi hade med både internationell och national research underskning, gjort på den var av man vill egentligen givarna ha. Då viste jag faktiskt det att det var ganska många givare, speciellt bland tyngre så syns att detta blev på nät, få ett stort ansvar. Och följde ett äkta barn.

SPEAKER_00 26:05

Det var ju poäng lite ovrskna. För jag ville ju tänka att den är en sån sällom. Jag ville nästan tänka att säljom du bara till exempel barn, så ville ju den förelsna och vuxa på var 60 år och ha en 60 åring och så följde den i livet genom uppväxt. Villaren mat och ut vid horisonten på det där. Det har jag tänkt skulle säga med mina barn. Men de är kanske revere den stratisk.

SPEAKER_01 26:29

Det höga att du ser ju det, Matins, för det vi har tagit det var att givetbasen. Var ju väldigt lojall. Men så har uppdagit vi oss antingen. Vi fick faktiskt fler givar när vi gick. När vi gick hade barnfaderskapling. Och många som har väntat på det. Och det som var mest mortsam där. Vi fick väldigt många som där. Din aldrig chätt. Det är väldigt mycket. Du är väldigt sakta.

SPEAKER_02 26:58

Men det var nog en spänning här med att lägga resurserna in i Fårby och kommer tidligt till. Det är väldigt många barn. Eller på något sätt resursen är in till de allmest utsatta barn där gått galt.

SPEAKER_01 27:11

Och de äkte här. Det är händer. Viktigt så allt vi gör bäggelefemandellis. Faktiskt så ser vi det att stora delar av projekten som kommer till oss för finansiering handlar om att ta tak i någon krävda situationer. Vi finansierar något ganska många gatvarnprojekt. Som naturligt ser en terminologi som hela programet blir rasning sant. Tärk det är Children in the Street Situation. Det är bara det vi gör, det är ju mi och projekt. Det är träning verkligen någon som SS Barnberg. Vi har också samma myndigheter bland annat Nigeria och andra andra städer. Det som vi här i Norge kör berättskapsäm, alltså professionell berätskaps är emergency homes, hvor politiner kommer av allvarlig situation vad barn befinner sig i en situation där det är omidelbart man gör ingrepp och gick det handlar i fängsel som det vanligtvis gör för det är det här uppet. Men att det blir fraktigt till det som var tidigare, SS barn i byggningen. Men naturligt ha ett helt annat personal innan både med hälsopsykologer. Det är vi att man en helt annan specialisering in i de projekten. Och det ska vi fortsätta med.

SPEAKER_00 28:51

Det är väldigt många aktörer och så i den här poddagan som har snackit om detta med lokalt ledet utveckling. Men vi klarar ju det. Låt bara är det. Det virker ju som det får ganska mycket uppmärksamhet för den utfallningen internationalen och ett mål är. Det spelar in i den här lokalt ledet utveckling. Viss man designer projektet lokalt så blir det beda. Men mister det också den kontrollen och kontrollmekanismen av det som det som skär. Man snack lokalt lett utveckling. Grän att man är för till är att macht relationen. Att det man är slipp och kontrollen, så inrar det att det ger slipp på kontrollen om det projekt som där med och stötta.

SPEAKER_01 29:43

Vem ska ha kontroll? Det är egentligen spersmälla. Är det riktigt och är det mest effektivt. Och är det sant. Att där som man har stora på månta monitorering, evaluering och kontroller team som sitter ändaren här. Eller andra ställa när man måste ha sitt huvudkontor att det förgår en bättre kontroll än den som kan finnas och gör det lokalt. Det tror vi på. Jag tror att det är en av de hindringarna som gör att vi inte har till med lokalt ledigt utveckling, för det är man vilja till att ifräsa den makten som ligger i och världen som ser, att detta är gott och detta som vi vill ha, detta som det ska rapporteras, detta likensöknät ska skrives, detta är oren som ska brukis. Och det har vi allreddärsklen väldigt högt för väldigt många lokala organisationer. Vi går in i och se på vad det är på månna hindringarna för att lokal organisationer klarar och tillträcker midler aktörer som är norrand som är som andra. Så handlar det om att vi har professionaliserat och gjort komplicert både söknaden och rapportering och en uppföljningsplikt som gör att vi har bygger ganska tunga strukturer för att tillträcka oss i midlerna. Så ser vi andra sidor. Det är sant att vi har på ingen motorklart med lokalt ledig utveckling. Men vi ser nog exempel som är med om vi måste ha läring av som är en gillmighet för ta läring umiddelbart. För exempel responsen i Ukraina. Det är primärt, jag blev siger den populär, men det är primärt nansen med norska organisationer som umiddelbart har hjulpet befolkningen i Ukraina. Det är civil som finns aktörer i Ukraina med sina styckor och saker och nätverk och Whatsappgrupper och de var där umiddelbart och kunde respondera som alla andra stod av tillhattel så bynd i avanisen.

SPEAKER_00 32:20

Det tror jag är många i klar.

SPEAKER_01 32:24

Jag tror att vis vi vill få detta så om vi ta en grundig kik i spelan och så får vi stillat oss någon helt konkret spersmål. Vår viktig för oss är det att bygga vårt bränd och vår identitet och tillvår många kron som kommer in via de narskontorna versus vad är det som ger mest impakt. Vår är det mänskerna som ska stötta och kontrollera för det är helt uppnart att det tryg man att göra bör befinna sig här. Vårdan kan vi förenkla söknadsprocesser och tillgängliggöra resurser för lokala organisationer så att de kan både förentligt söka och förentligt rapportera.

SPEAKER_02 33:13

Men det här är intressant att det är på barn varsfältet där på något är en extra sårbar gruppe och där är som kan gå galt. Jag ser att det områden var det där skumlöst och isklippta. Det är därför det går färg. Men då tänker du att det var det sagligen runt barn som tidig och när du söter upp om lokalt ledat utveckling.

SPEAKER_01 33:44

Jag får nog varit. Banavärsystemet är det som ska vara på mot sikrättsnätta till barn här i Norge. Många vill jag kanske säga att det har gått lite lant att vi har professionaliserat oss bort från den omen som ligger i lokalsamfunna i nätverken. Jag hade en tur i sin tid som hade ett fantastiskt exempel på en faktisk samtansfäring, var det var naturligtvis. Det barn och alla vät om i den byggnad, och alla vet om vad får man veta om det var i den byggda, som dagar ett åtbart och man hade samtansfäringen, så man satt i runt efterbollas och kikat man och det tak med barn som var på det taken och så är barna på taker vad vi gör för ingen barn här.

SPEAKER_00 34:43

Den får gå och hämteban.

SPEAKER_01 34:47

Den viktigaste besittelsen i runt är värttbarn är först och främst familjen sell, alltså mor eller far, eller bägge får. Och så utvyder familj. Det den viktigaste säkerhet som man kan annysmän till ett värttbarn uavsett vad man är i världen. Så är den cirkeln som är utenför det här på måttade samfunna och detta barnen vuxer upp, och man kollektivt har ansvar för detta barna. Det vill alltid vara ett ansvar som ligger till det samfället. Det finns inga strukturer och barn var i Norge och gott exempel på det att man kan professionalisera och sätta det ut. Den strukturen vill man bygga på ja, det ser anländis ut. Jag kommer nog net upp tillbaka. Få tänne och jag följer av deras på matten och deras nationella keviform. Och vår de tränar netta lokalt samfund där ofta genom kirkar. Vå tränar både de som ska fölla upp och tränar föräldrar i föräldröskap, var de tränar och de som ska gå och de som säcker att barnen har det bra. Och vem som har mer avföljning och vem som ut och inte har det så bra att man finna en anlösning. Det är de strukturer vi bygger av det som är etablerat i de existerade samhällsstrukturerna som har existerat en värld tidig i kanja. Kommer det att bli perfekt? Nej. Kommer det att bli bädda än att SS-barnbygder har en modell som kanske är passet i efter andra värdenskrig i Tyskland och Östrike och importerar den till kan jag. Kommer det bli bädda. Det är jag helt sikra.

SPEAKER_00 36:49

Men bara sist på gå lite tillbaka till med kontroll och det är sitt på kontroll, som är väldigt precis värdig att det är tydligt på att det gör lokala utvecklingen i praxis. Men och glad om det här bistandssituation och detta med man ser att man slöser på bistand och kontroll med norska midler och den hela storiska diskussion med äpsan och annat så. Det kan egentligen frykta van nå dag bara ännu upp med oss i. Ja, vi har, alltså någon saker var om SS menu alldeles mänskligt kalla det utveckling inr att vi har rikont, vi gifröskontroll och det sträcker mot legitimiteten till bisland och bånds uppslutning som helhet. Vad tänker du om den påståenden?

SPEAKER_01 37:32

Ja, den tänker jag helt precis. Att vi står som sektor. Un ett enormt omdöme en enorm omdöme utförning. Det syns jag bara, det börcepter att så börde vi ha på något snabbt om nätet båda när vi ska resa för detta. Jag vet att vis vi tar det. Vi tar det sedan för det gör vi akurat här, men vi kan ju ta någon av miljoner miljarder där vi läser dem i bland annat panorama som har gått till olika stiftelser. Det spursk full kanske om det miljoner miljarder har varit gått till på något i konfliktområden och problem nu skulle löst, kanske faktiskt hade varit använt bättre. Lite mindre vilar, lite mindre. Så spurgs många vård arm gör, och det finnas spännande mater som jag gärna. Jag synes att vi ska vara i se att vi kommer inte att få det rätt bort med en gång. Men det finnas spännater att säga som är med som peer-to-peer accountability och peer-to-peer monitoring. Och det vi också kan avbudda göra, som ik hade varit förrliglig populärt här i Norge. Det har jag nätt uppsätt och okej så visas minre blifra. Vi önskar mig vara mer effektivist, vi tror på verklighet att vi måste oss samman för att lösa större problem. Vår de kunna samarbetet och nät upp om och genomföra denna uppföljning, som jag liker att kalla det mer en kontroll, men vi kan kallar det kontroll. Denna uppföljningen är min närmare. Och vi lycker där var mycket bedre också för att investerade i resurser i de samfarna hellare än att göra det i Norge, i Juky, i Tyskland, i Östrika.

SPEAKER_00 39:46

Ja, bad.

SPEAKER_02 39:50

Jag tror det var där vi ska sleta idag. Det finns ändå avslutet. Detta var kämpligt. Jag är hoppat man lärmersätting. Och till vidare debatt om ett synespolitik. Så jag tusin dag för att du har kom. Tack. Tack för att du ville ha mig.

SPEAKER_00 40:08

Ja, det var ett spännande intervju med Cicil Oak. Vi går till annor.

SPEAKER_02 40:16

Vad har du med.

SPEAKER_00 40:17

Jag har lyset bara en liten Örslå nördiga. Men jag har lyssant spännande arrangemang. Eller enkelt hördagssemin om miljödiplomati. På årsta och 19 marschen, så tror jag detta att den podcasten kommer. Jag arankerat av fråden för utveckling av miljö och grid Ardan. Går igenom status på en del av det nya avtalen som är på klimat miljöfältet och vad status med den geopolitiken vi ser nu. För det har ju varit någonting på att någonting som använder komma till längre, för i USA har ofta varit en bräms och nu är det något helt ute. Som tidigare så har du legitimit till avtalet när färdgylla med och mindre. I detta arrangemang så kommer det båda klima miljö minister och Annspelan Eriksson som också har varit vår podcastleder, men också mot dina podgastledare har varit podcastgäst. Podcast. Gäst, ja. An är ledata av podcasten. Den får bli en annan podcast. Men också där skulle vara förhandlingsledarna från norska delegationer till diversa avtal som får både förhandlingsledaren för UNF TripC, alltså Parisavtalen. Får konvention för biologisk mangfoll, får den här plastavtalen som just stranna i augustifjur. Det är ett kul arrangemang där man faktiskt kan komma lite med på insidan och förstå dynamiken runt Bora som jag anfaller. Jag tänker att det är väldigt bra att nå byråkrater gick en tillsrid. Man har något annan lite ånare kanske om vad som tjän bara krokt och döder. Det är ett arrangemang som är opent för alla på Kulturhuset i Oslo. Grid Arnal och forum som arrangerar samman. Det är en påminningslänke så käck ut. Facebook-arrangemanget Miljödiplomati i en ny världens.

SPEAKER_02 42:06

Väldigt bra.

SPEAKER_00 42:07

Vad sagt anfalling har du?

SPEAKER_02 42:09

Jag har en som är tillgänglig i hela landet. Det är en tevsered som ligger i Bannakå som heter i tjänaste för Norge. Den tevisedien har jag sett att alla personerna som har lockt ut så långt och det är ett väldigt viktigt tema som borna varit i krig på Vajna och Norge. Vi har vant och tänkt sig om vi har varit i fred många tier med norska router har jag varit ute i många försälliga uppdrag i många tier. Och snarke vi kanske lite för lite om varnida och vår de där kommer hjämna. Det gör den är något viktig. Det startar med det normare som är sent i Tyskland ett andra världens krig. Det har brug snacka med folk som var stå där i livet som kan förtälla om det. Personligt synes jag att det var väldigt intressant för farfar och så i Tyskland efter kriget, men jag rakade och snack med honom om det. Så det var fint att höra något få till om det på TV. Det förtäller om Korea kriget. Vår det var den där normen som var och jag till bland annat med hälsa. Det ante ingenting om att lärte mig. Och så är det mi om Livan på 3080-talet som jobbade ett häftigt uppdrag med unifelstyrkel. Här är det folk som vi känner framför som har avgälla och jag sen backa, som förtäller om vordan det var. Jag sedan backe för exempel förtäller att de trodde att det skulle med på matet på ett fredsförbara uppdrag att det var för den kommer med frigag så var det rättigt natuvakt i ett område vore på matet påkick. Det blev beslutt jag nu. Så häftig, men väldigt vart att se. Och det kommer fler episoder.

SPEAKER_00 43:43

Vår där kår av?

SPEAKER_02 43:48

Om en bok jag läste för ganska många år sedan, men som gjorde väldigt intryck, som heter Freds nationer skrev av journalist Kristoffer Egberg. Han har rätt att vara tag i konflikterna från 90-talet. Och några cent soldater intervjuar politiker om det och beskriver hänt sig. Och kommer massor nytt och viktigt. För det var ingen som har gjort den jobben förr. Den är sjuk men väldigt lättläst och superintressant så där dagens tema om befaling. Och sättelet in det.

SPEAKER_00 44:20

I tjänstförge och freds nation norge. Det är och to begreppor som är väldigt vinna. Men det som kärs, det är god anbefalning. Så tackar vi på sjukas episoder.

SPEAKER_02 44:32

Innåsproducenten, Ena Schlettmån. Och så snackt vi om en nyka.