Siste nytt fra Iran

Morgan Alangeh, rådgiver i Tankesmien Agenda, er på besøk for å forklare mer av det som skjer i Iran. Hvordan kan vi best mulig forstå den krigen som pågår nå? 

Mathias har med litt hyggelig nytt for å bøte på det dystre verdensbildet. Trine er i det litt mer nedslåtte hjørnet, men har med litt autokrati-nytt inn i sendinga. Og som vanlig har vi med anbefalinger, hvor Mathias vil ha folk ut på dansegulvet og Trine har hørt en ny podkast.

Transcript

SPEAKER_00 0:05

Välkommen till världna, en podcast om utvecklingspolitik. Mitt namn är Tin Östering och studieardu.

SPEAKER_02 0:11

Hej.

SPEAKER_00 0:12

Hej. Idag ska vi ha besöka Morgan Lange som är god kollega i tansagenda och han följer den politiska situationen iran tätt men vi har också med oss nyheter och anbåliger. Men först vill jag vara klagligt på värden för den här som mört allskaft. Och det är krig, vi har fått lite om Sudan, om Gaza, om Libanon och Afghanistan. Det känns massen som följer kriget mot Iran. Välj man skulle hänga.

SPEAKER_03 0:44

Kuba Trump, så kanske ta kuba lite sant.

SPEAKER_00 0:48

Vodan ska vi föll med och åggår och blir helt såna. Vodan ska man lag en podd om värden när värden analyserna. Det har bara känt på så här som är väldigt stora förändringar i världen. Och så är vi i Norge en så här bobla. Som på mått fokuserar väldigt där måste empati, det måste solidaritet. Men det är också väldigt så sälla mer meddeläning om rajst när som mycket kommer siga jäm från Dubai för exempel.

SPEAKER_03 1:24

Och som kräver att närmeldskonna ska stöd så kommer personen där och hämtar den när det hade ratt i mitt och snäll så roligt tid.

SPEAKER_00 1:31

Ja, och då kom det bara just på en det här. Du var också gitt att USA och stränn ska invadera iran och det gjorde att det ska få konsekvenser för att flytrafiken till Dubai. Och jag känner att det är skummelt och utikert, men det har också varit så närna, jag hört på popquis på en lördag och har programmet var sådana och uda kärpsa och få hemormänna. Och grej och men det här bara så smått i en värld. El konsekvens av krig är så mycket störda. Så jag blir liksom mat vi glömmer att vi är en del av världen. Och fåkt det handlar om.

SPEAKER_03 2:11

Men på något sätt det kommer ju faktiskt. Närmre nur man mer. För det är värdet när man är globalistet och då går det bra på håll på sig ferier till mitt hösten. Det har jag ju tänkt att vi är mer kobrasam. Pämt kan det vara det bra så att man faktiskt får det mer på kroppen. Det blir ju mer när som ked i Dubaj för många notmann för det är faktiskt varit det Dubaj. Man är ju enig att den rar till och tänker på att nå det sked där för det är att bo på frits i 24 timer. Jätte som gratis. Men jag känner oss väldigt. Sånbarnfamilja. Det är otroligt stress som situation. Det är helt enligt.

SPEAKER_00 2:58

Jag tror bara det som provocerar lite när tanken om att vi norge. Vi lever redan bobbra, vi lever du handsätt och vi ska fortsätta som för duansett. Och så skär det som skär uttavför på måtte. Men vi är en del av den världen, och det får konsekvenser för oss när det blir krigda.

SPEAKER_03 3:12

Vi är en del av projekt Vännepunkt, som du kanske känner var. Jag menar att här är det något som kommer att själv var den blir för, och det må ju norge på en eller måta förhållsa till. Idag tänkte jag, för det har känt att du kanske är lite tystan. Och idag, så ska jag hjälpa dig. Här kommer jag med en hjälpen. För något är vi mänskar som väldigt frinket att behandla mänskligt bra. Men så har vi ju där någon dyr som vi behandler. Vad ska vi se? Bedare än på länge. Så minhet kan främst och lite fjåset i en tid som denna. Men det här kanske åter och tränger för det. Det är troftsaren som har hört på den episodet var oktober, huckå att det har en ganska stor älsk mot nedsorn. Det synes jag är ett otroligt fascinerande dyr. Förnå har det alltså sett nedsorn är tillbaka i det fri i Uganda. Där har det gick varit sedan det sista näsåren, det där blev räppt i 1983. Det är den som trots lite husker. Alla näsorna är på afrikanska kontinent och nästan 80 procent är i Sörafrika och nog också i Östrika. Men uganda är ett land som gick allsårn sedan bilnana 80-talet. Men de har jobbat ganska systematiskt för att få detta dyre tillbaka. Det har varit i en sån private ranch i Uganda sedan 2005. Men då är det 40 to av totalt åt näsor ut i en nationalpark som vill se att elever något är mer i det fri. Detta har myndigheten i Uganda brugt fler år på att förbereda sådana genomföring, där ett ägget man innegär ett område i den här nationalparken så att det är helt i fri, men det är mycket mer fri än om det är på ett privat område. Jag blir extra glad over att man klarar och visar att man klarar att ta var på dyr. Det handlar också om naturvärn. Detta har ju med oss sig också för turism och lokal utveckling och i Kidepo väldigt, var det skarvara, är en ganska stor nationalpark som är ganska lite besökt. Detta kan också få påverkning för att folk lägger tur sind till Uganda. Det ger en ny uppmärksamhet och bidra till ök rättsliv som igen ger intäkter och arbetsplatser för lokalsamfunna i den region. Samtidigt vet vi att det är många kruppskytter i området. Det är så näsion och horn är fortsatt väldaktigt. Så det må ha god avvakningssystem. Men det har Uganda tänkt på. Jag blev fascinerad att det så en sån syv minuters Youtube-film om förstningen och två DSA nästare. Välj arbetslöse i Uganda. Men där var det många människor som var till för att få till transporten av två näson på så här.

SPEAKER_00 6:12

Så det där var det vågt.

SPEAKER_03 6:14

Det var åkt. Så det var det var ganska fascinerande att följer med för att det blir sjupet ut i den här nationalparken. Vad är det? Jag är nästan kännet. Det gick ut och bynt och spist på gräset. Men det virkar som om det var en stor milk. Det där har det varit masson både juvaniska nyer och fan den saker på BBC. Det är ju något uppmärksomhet detta här. Som jag synes är lite fint igen väldigt, väldigt märktid. Så att vi nog näsorn får det bädare. Och kanske det är klarar att öka bestann som. För näsorn har alltså nästan varit helt utrednings. Men vilket som man vill bevara det lite mer. Det är jag väldigt glad för. Det är bra.

SPEAKER_00 7:00

Jag tänkte där. Det är så tyst i natten du sa nämnde igår kväll att du ska snacka om näsorn. Och i något åkna sånt. Var nu ibland, vi kommer snaka om näsor. Men vi måste snaka om det så gå bra. Vi snack i massomkrig. Detta är en episoda om krig. Men det är också fint att ting gå framgår. Någonting går någonting och frammer.

SPEAKER_03 7:20

Lär av vår Uganda förhåller sig till näsorna. Donald Trump och alla färd i folk där ute som i bande människor bra. Det har nog lärare. Det var min simple nhet för dig idag.

SPEAKER_00 7:32

Väldigt bra. Tack ska du ha.

SPEAKER_03 7:34

Vad har du?

SPEAKER_00 7:35

Jag har en demokratihet, eller kanske en autokratihet. För det är sin sist har vi fått en ny rapport rapport för att det som heter Väldem, som är ett globalt forskningsprojekt på status för demokrati. Och där är för i norske. Blandat om Karin Henrik Nutsen är en nors forskare som använder projektet i oss 8 och 30-talet vart år på båda. Det går som är väldigt nytti. I år så ser vi att det är democratic backsliding in well-established democracy som är den stora nyheten, alltså demokratiskt tillbakan. Och så här är det etablerda demokratier och detpeker på USA, Storbritannien och Italien. Allen går tillbaka. USA, nu hoppar vi att 20 plats är 51 plats. Jag stysar lite att Storbritannien var tråkigt fram. Men det som känner centralt här är att det har britt som mycket mindre ytringsfrihet och fria medier det sista året. Och det blir ju alltid se om vilket år vi tillbaka på nu i demokrati, hvor långt tillbaka går vi. If var vi på 1986 nivå. Jag skrev om det boken som jag går ut år. Och bara rätt år sedan är vi på 1978 nivå. Så åtta års tillbaka på ett år. Så det är ju lite tyst 34 procent av världens befolkningen bor i auktoritäre regimer. Men det är också långt som går fram. I was safely, det sker så imorme i usa så blir det en väldigt stor dela bilder. Men det går frammer. För exempel i Brasil och Polen. Brasil tänker jag är en såak. Och vi har ju haft på snarare som är slags min Trump. Och det var ju väldigt juklart vad den där vad ville gå. Men där går det i postigrättning och där tänker jag mig lär av för alla som vill demokrati väl.

SPEAKER_03 9:30

Lular är väl tillbaka i Brasil. Och så polen har väl haft ett prisparti eller pris. Tyare. Så det verkar ju som en tendens rätt varför det med att nör höje autor kräfter i tappag så blir faktiskt i landen mer demokratiskt där och nytta och märkligt. Och så var det potentiell sämmen som kan stämma på den.

SPEAKER_00 9:54

Ja, så där man med huske och där är lärande. Och där så andra land var postveckling, som Botsvana, Götmala och Mauritius.

SPEAKER_03 10:03

Ja, botsvana är väl ett sånt väldigt unikum i Afrika men har varit väldigt som demokrat, eller väldigt demokratisk väldigt länge tror jag.

SPEAKER_00 10:13

Det kan ingenting om botsvana.

SPEAKER_03 10:15

Jag börjar menar att det har ett sånt här socialdemokratisk regering väldigt länge. Det har ju. Det har varit fall ligga höjt på det flesta demokratiska skolor. Men kanske vi ska ta en botsvana episod. Jag märker att det är på mega, mega tydligt snå. Så smälter det tror med varje manet. Men det är fint att säljata, båda Gatmala och botsvana, och vad var det så här?

SPEAKER_00 10:40

Mauritus.

SPEAKER_03 10:42

Men lite grann man ser stolt folk. Men ja, det är klart det utfördare särligt som India och USA, så svärv folk i land som har lärat som att növendvis. Särskilt väldigt demokratiska institutioner. Så blir det spännande före framåt. Men kämpfint med vägen och gör sådana undersökelser på globalt nivå. Det är tränger för att vår andra störskil.

SPEAKER_00 11:07

Da tiden får jag en dagens gäst.

SPEAKER_03 11:11

Och inne studio har vi fått Morgan Langer. Välkommen ska du vara. Du är en agenda rådivare, men kan du sliba kort för vår lutröm vem du är.

SPEAKER_01 11:22

Jo, jag heter Morgan. Och jag är rådsk min agenda. Jag är alltid sakt med samfundsökonomi. Och till studerat ekonomi och politisk ekonomi. Och så jobbade jag en del med iansbörsmål och då följer jag speciellt inrikspolitiska situationer. Och regimdynamiken lite. Här har jag gjort en stun speciellt här i agenda. En stun sen jag vart lite över. Men för det är så har jag följd situationen väldigt länge.

SPEAKER_03 11:55

Då är du en prim person för mig. För jag har många spörs med och få svar om vad som sker och vud för det sker. Och vi kan ju vara bybna med grundlägden, och har ju den här kriget varit i 19 dagar när vi spelar in. Vad vet vi om situationen för inbyggnad i Irank?

SPEAKER_01 12:15

Vi vet ju ganska lite. Det är för Iran är väldigt restriktiva. Måla journalister kommer in till landet så får smärda och rapporterar. I tillägg så är det ju internet plackout och få lite information ut för andra folk. Avrörd så vet vi ganska lite. Men av det vi vet så kan vi tryckt se att det var troligt och stid på den måten. Men situationen är själv där den. Så det är Iran som möte den kriget. Det var en utmattet befolkning som nettopp hade kommit av den största protestmöglen sedan den islam revolution som inte väldigt dålig. Det har dokumenterat fler tusen dödsfall genomfört här time. Troligt så är det snokom 10 000 som har blivit räppt. Så är en demotvärt befolkning och så startade ett norme krig. Och så vet vi att i utgangspunkten så var det ganska bland förelsen del regelrätt positiva till invasion också i landen. För det tänkte åka nu måste jag ta ut resime. Och jag tror, som tid något så ser inbyggan också en ödläggelse som många gik vared på. Jag tror ett gott bilder på det: Israel som lade traff bensinlagrene i Tean. Det byr med många miljoner inbyggare där det är norr på dagen hotell. Och det är fört till en så stor högsk att ett par dag senare by det inte har regnet. Så är det såg det gatna. Så det är en ganska gräl situation. Och så tillägg så är ju sikrättstyrkna väldigt rädda för att det ska ske. Alltså kommer nya opteer in riks. El landet, speciellt någonting här i krig. Så sikreretstyrkna och så runt omkring så folk är rädd för att gå ut. Och så är det så följ skulm att sitter in oss. Där de allra flesta butikna stängt. Där dagliga butiker och bakkerier åt nu. Så är det en väldigt innestäng situation för en ikke förlat hur huset.

SPEAKER_00 14:26

Och några persisnyttar imorgon.

SPEAKER_01 14:29

Ja, det är persisnyttör imorgon och det är som julavten idag.

SPEAKER_03 14:35

Så det är den största förjingen utanför att här kommer. Vi har sagt om upprör i många i land och här kom det ett jämpesvärt upprör runt årsikta. Många iranier var lag och leven av detokratiskt regime. Och så får mig så det virklare som att konsekvensen av utanför intentioner eller alltså bombing är ju automatiskt att det blir en sån rallyflag att det blir. Dag man vi stött upp om ledaren var för att nu får vi den här externa tryslen och USA är ju håll se drömfint till det irlandiska regime storn. Så för mig så mycket som Israel och USA ju sörju för att det udemokratiska regime i Iran får med legitimitet. Men är det kanske poängen till Israel och USA, eller är det poängen att faktiskt stöta upp om protesten för att få till regimesikfte.

SPEAKER_01 15:40

Jag synes att det är ett intressant sprösmål. Det minst för det som här upplevde att det är så offentliga samtal som pågår i parallellspår som bara rika krysser var det helt och det enda är samtalen som regimscifte. Vur både trump och netanahus har det ganska tydligt av invader att vi har regimisste. Och det dominerar mycket en offentlig diskursen om Iran. Och är ett helt ansbor, som mycket furet ansbor så har du en samtal som är informerat av sikkerhetsanalyker. Väldigt många på insidan av styrelsemyndigheten både i USA och Israel. Det lägger ju till grund att regime skiftet ika är ett realistiskt mål. Och att det är ett mål och att det är någon sån liksom. Det är något som är så att det kan hända till fälligt viser, troliga. Men vis det skär, så är jag fint. Och borde han påverkar regime idran och så vanska se. Söheman i helt törn av första rundt trump. För covid. Det är länge sit ganska länge sedan. Men i den runden så skliter jag och många andra med att se att du får en volsom stöttet till regime speciellt blantet som utgångspunkt hade sett vår brutalet livar. Per nå så ser det ut som är fler som har blivit räppta regime än av Israel och USA i den runden. Så långt. Men samtidigt så är en an del av den politiska dynamiken i Iran som jag tror är underkommunicerta och viktig. Så har det alltid varit fraktioner som någon har lysstigt att åbna på västen. Och andra har lysstigt att bara locka sig ända mer. Och var gang får en sån här typ intervention av den mest extrema som vi har upplevt i dens moderna historia. Så styrker det mest konservativa kräftent i landet att få till en ny iranavtal och åbning mot västern. Det tror jag är väldigt ambiti.

SPEAKER_00 17:56

Elting som har gjort in trick på mig när du har pratat om revolutionskarin och lämnar om den spelar in rättspolitiken i Iran. Vår vansklig den gör det och värlsen och faktiskt se vad du menar och vansklig för oss omvärden och egentligen lite vad som sker. Kan du förklara den sammanhånden?

SPEAKER_01 18:15

En väldigt viktig del av politiska system i Iran är revolutionsgarden. Så där är den lite styrke på anslagsvis mellan 150 och 200 000 armäta soldater. Det är svarar direkt till A Tollan som där sitter som en överstader och kan vara avpröva presidenten i landet. Och det som sådant väldigt kort och allt är rollning till revolutionsgarden. Det är och söker för att den islamska republiken fortsätter och ha en styrningsform och sådana här. Så här har du en armärt elite som också är många ekonomiska priviläger i landet, så det är mycket att tenda på att dagens system vidroföret, som de har icke fölt på den ekonomiska nätgangstiden som resten av befolkningen har fölt på samma måte. Så där är en elite som är där och passar på att ingenting ändrar sig. Och de sammen med andra reserverstyrker som är lojala till den, det är de som har slått med på demonstrationer tidigare. Och det är också väldigt aktiva i krig mot Israel och USA. Jag tror många undörter hur viktigt det är. För det är som när ska ha en regimändring. Så internt till landet så är det ingen organiserad opposition. Så förlig många oppositionelle, men det är klar att organisera sig på grund av revolutionsgarden. Och vissen dag hamner i en situation där det närmest av statskollaps eller något sånt nu. Så har du den största armät och gruppen eller den viktigaste. Som då har ett mål och det här vidare för regime.

SPEAKER_03 19:58

Religion är väldigt viktig för att regime. Men baserar på Iran i hén i Norge. Mitt intrig är att iransk eller patiska kulturen är väldigt som liberal och traditionellt. Det är bara luligt på den grönt att man kan se att vur viktig är mot religion för iran eller hur viktig är eventuellt frigöring för religion för vissa demonstration man så förtör. Det här kanske man inte ska se något som hur viktigar den religiö somvisning för en enkelt aktuell. Men utanför så är ju Iran ett av den mest teokratiska styren i världen. Men infra och som jag förstår i i den kultur så är också Irans väldigt religiöst på samma som man kan se i andra syner muslimskland.

SPEAKER_01 20:51

Det är som båda och som. Iran är ett väldigt religiöst land. Och väldigt många iraner är religiösa. Och jag upplever också att religionen är en viktig del av livet och många. Men det är allt. Det är sån dogmatisk religion som jag har vant med att tänka på. Så förlig för delar av befolkningen särgå det. Och speciellt bland de som stöter regime. Men det är riktigt att det är ganska religiös mig en ganska liberal befolkning. Och det här lever lite grann med varandra. Och väldigt många av de som jag känner som är emot regime iram är ju skemuslimer. Men det är som liksom. Det är en mer sekulär tillnärming och tro sig. Det är tro nu, men de har riktigt ro på systemet.

SPEAKER_03 21:42

För det var många som hände att det var ju ett form för statskrupp i 1979. Nu Shandsatt och kommet, man sig riktigt frannare kamen och kommun i tokmakten. Och te klugen. Det var väl usikre vilken varg Iran ville gå. Men nu har du varit av gått over 40 år med det typer resiker. Men att det är nödvändigt företag flertal befolkningen önsky att detokrati.

SPEAKER_01 22:11

Ja, det var som rätt både under året i revolutionen så var du en ganska dramatisk maktkamp speciellt mellom prästyre. Och då socialistan och kommunister i landen blev vänstras in där. Den var ganska blodig som hade en president som levde i exil. Och så Mujja Dinna som gjorde. Det är väl marxen så husktigt när många försvällig rätt där. De tog livet av en president som satt var en väldigt kort period. De hade bombangre bland annat mot justisministern och sånt. Och på andra sidan, som en söjön av så har du sån student där väldigt viktig i opposition mot regimen. Det var det för oss. Och då så hade socialistiska studentgrupper och någon islamistiska studentgrupper. Och i rätten revolution så stängde du universiteterna. Som att islamistiska studentorganisationer har kunnat islamisera universiteterna för det skulle vara museen. Så det var en sån utränskning av opposition. Och så hörde du till historien att Murain som var en viktig del av oppositionen, ni allierade sig med Sedam under Iran och Irakig och äta det så har det varit miltsagt kontroversiell i landet.

SPEAKER_00 23:39

Och nu har ju recime pek en ny leder som jag vet väldigt lite om man kan du se vad vi vet.

SPEAKER_01 23:46

Ja det är ju Måste och skärmani. Han är ju sön till som blev rätt nu. Och så har jag riktigt att vi vet väldigt mycket om han. Han har gick all en väldigt offentlig rolle. Men det är väldigt många regeminsider på. Det är att han var tätt på fan sedan länge. Vi vet att han var aktiv under iran och iraken. Så han har varit han är känd med krig och så långe vuner kriger. Och alla pek på det att han är väldigt tätt på revolutionskarten. Och så var du kanske håp att tämtade att den kunde dra en venos här. Och ta uterset på att det är en medvinlig person som skulle ta det. Men den som inte får där, det är sönn till översledaren som röde rätt. Så där har du en person som alltid har varit väldigt konservativ. Jag är tett på revolutionskarden, har varit det om krig för. Farnans har nätt och blir rätt av det andra i kriget. Och där ligger bara Farn som rädde rätt, koansbröder. Söstan hands bröpt, vattar, handspröppt. Näsnansprökt, och det var han som styre i landen. Farnans hade ju styrt i 32 år, som jag förvright tror jag länge som stán styte. I löp av den perioden fik man bygga upp en avhängig maktposition i tillägg och hade sin egen maktbasel som länsade på mycket anten revolutionskarden. Men så går inte att tro på att måst vara som något tar av är mycket mer avvängad revolutionskarden än det fördansar.

SPEAKER_00 25:26

Så chansen för att resimfta enkelt mindre än det var från user. Som hörde där vad tänker du.

SPEAKER_01 25:33

Det är väldigt se. Jag vet ju vad som sker ett kriget när regimen om möter befolkningen sen. Men detta har ett väldigt tydlig signal om att resime har riktigt tänkt att åbna sig upp. Och det är liksom det här är åpenbart av hans information. Men det är en del skilder som ser det att regime är sälj på det att som är room för ändring. Folket kräver ändring. Volan kan vi hantera det bra. Och allting som många, eller var någon har sagt att Jamini där han som bredrätt tänkte mig på. Det var att han var väld rädd för att det skulle få en golvers och skikelse i landet. Och att det idag skulle få en som åknat för litt ändring, och så bynte balm och rulle. Och så klart att det och stoppet borde ändra och att det skulle kollaps och sånt. Och så hade det varit andra, vissa huska riktigt. Han sikrachefen som rede rätt igår. Så tänkte att det kanske har kunna vara en sån döngelse många historiska paralleller som går i enter här. Men att det skulle liberalisera land på något som gör allt ledelsen på håld makta. Det är låts. Det var varit för sällig strategi för att det ska göra det. Men troligt har det nog fått en som tänker att de håller på stå kontroll.

SPEAKER_03 26:54

Det var ju snöka som atom eller anrich av Iran som vilker som en motivationsfaktor här. Uner Baracobas presenskap så blev den Iran-avtalen komplats. Och det var väl en åning mot västens. Det främst, vart som sådana som att det var den lättning på sanktioner Iran skulle bli med mer. Som jag har förstått och nu är jag väldigt på andra närsi på tinnisdag. Men det var något emot Israels vilja. Israel har ju något varit väldigt lent mot republikanerna, välj var något av regimet och gör det här nu. Så har det varit en åpning mot västen och i tio år som igen har blivit lokka? Eller var det mer att den. Att man var så långt innan anräckelse av eller tillgång på atompen att man inte så det som en tryss längre. Då blev det avsjade med Trump. För det var så ett spörn. Men det var lite. Är de åbningen mot västen har sett och har det något se på vad som?

SPEAKER_01 28:03

Jag tror jag tror det prövde helt klart. Iran är USA mot Israels vilja. Det var ju Israel väldigt tydligt på det var planet när jag var föran och tajnade en bomba, tajnat bilden av sån bombå som så som var för att tiden säger. Men jag tror så idéen bak, eller det som jag syns liksom var det mest optimistiska med, eller det bästa med iranavtalen som Obama skärte. Det var ju att du hade den mer förmänliga flöjna politiker i Iran. Som tänkte att något ska vi strategiskt åbna upp mot västen, få sanktionslättte. Och då styrker vår position internt i politiken i Iran. För Iran är inte demokrati. Men vi har demokratiska impulser. Och något i Rouani och hans flög. Han var president i Iran tidigare. Och han under atomavtalen, alltså han som var president, och han hade en raformflöj som blev väldigt populär till den grad att trolig öställa med i. De prövde mobiliserad motkandidat till han i Ebram Reis. Som skulle stilla inte vara mot han om mot atomavtal och sånt. Men så fick Rohan idag sinnert av tomavtal med USA och det var så att okej, vi slipper atomprogrammet och så handlade vi mer med västen. Och så var ju tanken att Iran skulle få på den engreraat sig in i västen så att de hade och omvärden i mitt östen så att de hade mindre offrikte för det var en viktig del av ökosystemet och fler som ville stå upp mot dem eller stå upp mot ett angrep mot dem. Det var den ensidande, och den andra sidan, var inrikspolisk för detta kunde styrka reformflöjen och han och han hade ju positionerade han till att ta av som har ett kamen är döda. Och där var ju tanken som OK, du får mer reform internt till landen kanske en varkelse där du som här drömmen. Och med hoppning mot västen. Och så kom ju Trump tår rätt på i 28 och traxa ut av den avtalen. Och då blev det bryk av det konservativa interntlandet till och se som provade att samarbet med västen så såg de ek några ekonomin i dags. Och kort till det så bynte USA av det soleimani. Så var leden av kdstyrken eller mot iransk CIA om man ser ut nyksstyrken till revolutionsgarden. Och så bynte det stänga in mer och mer. Det som vi så efter den perioden vad reformkandidaten var så nära och få my makt. Det var att det konservativet riktigt snädat in på det demokratiska impulsen. Och oppositionerade sig troligt av att mådska vara skärmen i skuletavet och blir så man. Så vi har nog se att hvis det ika hade varit krig, så har du också stor chans för att det hade fört är ganska stora protester ute i gatan och att det ut nämnta hand så nya också.

SPEAKER_03 31:17

Men det är den åbningen två år. Det förte gick den fördåd till att iranerna fik det bättre. Och var det prätskapet så att här blir det med mindre sanktioner, mer handel, mer integrering i västen. Och vad ska man se? En som följelse av att de kommer sekulära värdi och tar oss stängen. Eller var det mer som. Som du sa, att det viset, det tror detta funkar ju dåligt vi pröven och användning.

SPEAKER_01 31:45

Intryck med att det gick bra i starten. Men det var helt startsgropa. Rohanni, han kom ju var något annat till Roma och skulle se handavtalet med Italien. Som man så var lite grann tapplig för något som tillslöör det som gamla romerska stater som var nakna och så att man var väldigt kulda. Men säljer med alla det i flösen och tränet, så bynten och säga så att den kan vi samarbete. Och med gradis sanktionslätt så bäddrat ekonomin sig. Men så trakte det tillbaka. Och när det gjorde och det gick in för den maximum pressure. Då racknade det och då gick det dålig i ekonomin. Och dag kunde alla kom in och se. Då kunde revolutionsgarden och pressenskapet kom in och se okej, de prövde det var kort, det gick dåligt. Det här är en farbar väg.

SPEAKER_00 32:39

Men det som sker något är att många som har borde iran så mycket bor i landing som har flyktat i andra land. Ute diasporaggrupper i både i USA och i Norge och väldigt många land så är det ju många med bakgrund från Iran som har följde väldigt nöja med på det som sker och har starka intresse i det som sker. Det riktigt med som att det ser diasporamilön som har varit viktig för att saker om Parlavi som Sönn Hörn som en ny slags ledare av Iran som kan förimsivet. Och så i den förrska debatten har jag han varit pep på. Vilken role har, alltså vilken makt har diasporamil på det som faktiskt sker i Iran.

SPEAKER_01 33:22

Det är ett väldigt intressant språk. Jag tror som väldigt mycket av den offentliga spären i Iran. Den är som i alla andra, digital, som det betyder att du tränger och värda geografiskt och delta i samtalen. Och där ser vi att det somiljöer deltar väldigt mycket i iransk politiken om så ta-grupper vidrar sedan rauposter på WhatsApp. Jag sikt på att många som har iran i familjen kan känna sig att den får en massa spam genom divina där med massa sådana raar politik. Men utan varje lite nu först så har det modliga ser en del. Så jag är ganska avbevis om att det här i alla fall har gjort att skan som jag är väldigt populär blant monarkisterna som är ovrepresenterad utenför i gran. Har gjort att han också blir mycket merkänd internt i landet. Så är en utförding liket väl att det här är att bo i gran och utanför i landdåliga verkligheter. Och en klarar fortsät var samla en opposition i landet för utan. Det kan att det där som är möjligt att göra men det har riket något.

SPEAKER_03 34:47

Men jag snart gå in förlämningen. Men jag blir som frusträt för jag ser punkt på den krigen. Våsa vad är bäst scenario? För det verkar ju som Israel och USA också har försättliga önsket. Det verkar ju som om man tättar väldigt till så är på något. Vår ser du att den krig kan sluta.

SPEAKER_01 35:07

Det är vansklig att se med sikkerhet vad som går. Men så någon mölig utfall. Så tänker jag som det mest närligande där att revolutionskaren fortsätter håll på makten. Varför är ut konflikten. Och så är det med att det kommer med bralt med befolkningen nättå. Nu är det helt utrygget. Då faller den in i det som internt sikkerhetsmiljöer i Israel och omtalet som och klipper pen. Att den reser runt till andra land i närområdet.

SPEAKER_00 35:38

Det syns begrepp.

SPEAKER_01 35:39

Ja, det är helt helt vildt. Och bara bomberain som att det misster militärkapasitet med civilinfrastruktur. Och man brukar många år på att bygga appen för det kan vara en tröstel mot Israel. Och så kommer Israel tillbaka igen och klipper pen på nytt. Så det är ett möligt utfall. Och gick vår i stark revolutionskarden står ännu. Och gat ingen har lyser sedan soldater in i landet. Så är det troligt att det ser någonting som att du får en slags statskollaps. Var kanske den ordinär eller ordinära militäret lite grann blir modiser. Och att det gick nödvändigt sänger något sam med revolutionsgarden som man skulle ha på revolutionsgarden sida. Vi ser ju att det är snack om armerar kurde och de har en etnisk konflikt. Som jo, det tror jag har stor möjlighet för att få en rally around flag iran. Vi ska vidare föra den och riktade sig att USA är lite skeptiska till att armera kurarna men som Israel är mer positiva.

SPEAKER_00 36:49

Men tänk och tänk på tyrka. Men du gick vidna för skummer det.

SPEAKER_01 36:56

Ja, det är sant. Men så har du ett möjligt utfall och så att. Så du har ju håpe på att det finns ett ro demokratisering på en och något. Men jag sliter med att säga att det ska ske direkt och som kring om det är tillvärda för din revolution ska bli sväkigt. Och så kommer du tillbaka och så klarar det och håller på kontrollen i landen. Och det må ju vara bäst ge som kan håpa på. Men det säger för att det blir pren kliping förmorgan.

SPEAKER_03 37:27

Det är ju kriv om lättre för motornafär i chip och går till angru på varandra och utfallar det att det är så synes bli ändå med hit. Tusen tack för att du kom till oss och informerat oss om riktig. Inponer för att som är jobbig agenda och ha den kompetensen här i takfinnagendet.

SPEAKER_01 37:46

Tack.

SPEAKER_00 37:49

Det var väldigt fint att få morgon på besök i podkostan så har hjälpt att känna mer om Iran. Och då är vi på väg in i sist Dela Podden, som är ombefalling. Vad har du med den nu?

SPEAKER_03 38:00

Jo, som sagt, jag är festivalfestival som är Oslå närmers. Jag tänkte anbefala. En festival som sker i Oslo nästorke, och det är Heritage Africa Festival. Som går varför det är egentligen en slags dansfestival. Det känner de vad är det driven av afrikansdans för att sidan. Det är en festival som går över tre dagar. Startar tisdag 24 mars med en fårest på Merhuset. Så jag antar att många littra, både känner till har varit klockan 19. Och rötter i bevägelse bara läser för Facebook-arrangemanget. Vart ser norra västafrianska rytme möten norsk folketonen, noret rumens puls svar i haringsförens klang. Och bevägelse blir ett fälligt språk.

SPEAKER_00 38:48

Vövet sig om du var mitt imagre på.

SPEAKER_03 38:51

Jag har ju jobbat tio sommer på norskolkmuseum så jag har ingälle. Jag kan inte trakterade det, men jag kan ha dansat det är lite laget det ska hända med. Jag ser på att det här är ganska ganska spännande. Och så är det ju vidare koncertkvoret på kafeteatrum, black teater på fredag. Och så på trikaholm på Kälsås på Lördag 18 så är det lite sådansfestival. Och på söndagen där enda beddag är det barn och familja förestilling. Och så det på trickalon med båda danseteam och barn och familje förestilling och sånt så är det anfala och check ut Afrika Heritage Afrika Festival 206.

SPEAKER_00 39:34

Väldigt bra. Det är fint. Vi börjar dansem här.

SPEAKER_03 39:38

Jag har varit med på sådana semmans danser som är ganska fascinerande att se på. Det är många med god rytm i Oslo. Det skulle man också, men det är på när jag anfallar att få om så här. Vad är din anfåling?

SPEAKER_00 39:50

Jag vill använda podcast någon gang. Vort favorit jag blöd av panoraman är som har fått en egen podcast. Som heter Världensproblemer. Emil André Arschad, redaktören i panorama, ska leda den. Han var oss i fyrammer i en somraepisoden, men har anfat sin egen podcast.

SPEAKER_03 40:09

Omfår en konkurrent.

SPEAKER_00 40:12

Men var det lövset med varandra soliditet.

SPEAKER_03 40:16

Solaritet är ändå samman med ägen intressen och så kanske gör att fler opdagit fler utvecklingspodkastare av härn. Det är väldigt väldigt bra.

SPEAKER_00 40:25

Men i första episoden så här det är en man som här, som grejer och hör på. Han var ju en mig eller Fredrik. Men han var ju eni. I förra episoden så klagde jag över mandat uttalet som man ska säga på den här finnas saker. Sin mandat var allt för vitt, han var ju venni. Han syns det var ett gott mandat. Och så fick man också uttalan och liksom snämmer in. Där fick jag brinna mig lite på det. Men det var en intressant prat om vad som säger i världen och man ska få hålls att det var vad han har lärt av ett långt forskelliv. Och så artig, jag syns ju en artig karakter i närskyspolitisk debatt. För det är där en väldigt börglig mat och saker på. Samtidigt som man ha så ungdomliga uttryck. Så där liksom efter men också akin på. Det är varit, men jag hoppade väldigt flink om komma med i debatten. Så jag hoppar du fortsätter att ha gå och gäster som förstår.

SPEAKER_03 41:23

Det sa de om ofta vi ska spela.

SPEAKER_00 41:26

Jag tror det här rukaren.

SPEAKER_03 41:28

När den baken tjeho i betalningsmur eller är den länge sedan gratis, gratis om uden. Då tackar vi på idag. Producent var Inna Chatten. Vi hör sen nästa suge.

SPEAKER_00 41:40

Hallo bra.