Hva skjer med atomvåpenpolitikken?

Johannes Kibsgaard fra Forsvarets Høyskole og Maja Fjellvær Thompson fra Leger mot atomvåpen har helt ulike syn på norsk atomvåpenpolitikk. Vi inviterte de til debatt hos oss.

Mathias har nytt om barns skolegang, Trine har nye tall om atomvåpen og atomstridshoder og begge har gått litt inn i historiske nyheter om stred den siste tiden.

Nuclear Weapons Ban Monitor 2026: https://online.flippingbook.com/view/151040504/

Rapport om barn og utdanning: https://www.unesco.org/gem-report/en

Video fra Leger mot Atomvåpen om begrepet «Atomparaply»:  https://www.instagram.com/reel/DWHD7tLAUrJ/?igsh=MTU4b3Mwc3VnMDhrYg==

Klassekampen om Gallipoli og Atatürk: https://klassekampen.no/artikkel/2026-03-25/skyggene-fra-gallipoli

7 ganger det var strid om Hormuz-stredet: https://www.history.com/articles/7-historical-fights-over-strait-of-hormuz

Transcript

SPEAKER_01 0:04

Välkommen till värdorn podcast som utgivningspolitik. Mitt namn är Rena och mig i studie är Matias trätton. Hör kommit vår stämning.

SPEAKER_02 0:12

Du ser på horumet så jag för jag har ta en skiklig och kiklig som sice. Det går med skallet och acceptera så mycket boldness när någon man börjar målgöra enkeln och sånt sådana där, men det är ju en slags. Det blir lite som kollar på öröm, men det är följande nästan vårt inneck är rakt att du tar ju av, nu, så blir du ett kall på huvud. Det här var vår. Så slut kommer du och lättre jak och lätt skå och sådär köpte dig.

SPEAKER_01 0:49

Ja, jag har vårstämningar. Ja. Fulusang i skogen så där blir jag.

SPEAKER_02 0:54

Ja, men det är bra. Vad ska vi snacka med dig?

SPEAKER_01 0:56

Idag ska det handla om atomopen. Det blir ner och tråd genom nästaparterna av podd i dag. Vi får besöka Johannes Kissgård som är oberslytnant västadskolan på akushusfästning.

SPEAKER_02 1:09

Första obirtslitnant vi har redetsen. Jag är rätt med lite av byryggen som fortsvarig om er.

SPEAKER_01 1:17

Den tittar som i auktoritet. Han har tagit ord för att norge börjat satsa mer på atombapen som en del av sin forsvarstrategi. I tillägg så kommer Maja Fälv Thomson som är begägsen mot atomvapen. Vi har haft en löpande debatt över flera monter. Någon tar vi in i studio. Det blir svängt.

SPEAKER_02 1:37

Det blir väldigt grej.

SPEAKER_01 1:38

Så ska vi snart ta ner radnbefan som van. Men först tänkte jag hörmanna, vad du menar om motorgeit.

SPEAKER_02 1:45

Ja, nu känner väl. De flesta lyckare till vad menar med motorcagate. Det är bara Mimik Kristansson som står med motorsag utanför stort ingar och komma på med röttsbyskap om slösning och sektor ibatten, men också beväg sig in på bison. Jag syns det var lite. Jag är så ett 80-kron springer i sig selv. Men jag ser ju också något som tänker att motorsagen är i lånäsket främst båpen och den motorsagan som han hade på sen var det i Bona Side var. Det har ju 40 miljoner av dödsfall värdet nover. Men samtidigt tänker jag visst, det var motorsagen som gjorde väg och publicerat den saken. Så är det för milna om sen det. Jag är säkert från att min i Christensen ska gå uvärden och söker för så många dödsfall som vi ska med motorsagen. Så jag synes att det blir lite tuligt att det ska dräsa om det bildda. Men diskussionen om slösing i bisan är väldigt läggen och nu har diskuterat länge också i den här podkasten. Så vad tänker du?

SPEAKER_01 2:51

Jag känner att du man ha. Jag tänker där frist med rötligt spela om slösing av den sektor och att vänster att man ta att den debatten för den debatt när jag omset. Så det är frist och bra och göj att det genererar debatt. Det är kanske sonny för rätt. När du ska spissa i buska så blir det enkelt och där massa nianser som fallbort. Jag är en person som är glada nanser. Jag är samnade lite engagemang för omfördeling. På materia som visar oss globalt. Och var efter hört en minimum varst episoden som jag har nämnt en del episod av det var väldigt mer svartmaning med dåliga exempel på brukar visansmidler. Och väldigt lite fokus på vad man får till med visnadsmedler. Alla eleverna man rädder eller de sociala bevägelserna i auktoritä regimer man stöter, eller mänsklighets förkämpande när man stötter. Någon nämnis på något så blir det att man bryr det om detta. Och då blir det som kigging. Jag tror man fort tolkar varandra av det varsta mening. Jag tror att grött menar det, det har ju goda visansbursätt. Det är massa bra. Men man stillar sig att håg för den kritiken om man inte löfter och upp det.

SPEAKER_02 4:07

Det är bara följd med rötts international boleck. Vi ska gå in på den. Det är ju god på en del som fokus på socialbevägelser som kämpar för att Kurdistan ska få frihet och Palestina och sånt. Men det har ju aldrig fått prioritet bistand. Jag i syns råd synnade att vi tar den elitkritiken in i bistand. Det blir lite sån av fall ska se så att World Economic Forum har fått massa pengar av norskens, alltsåskand som har gått i sådäniteklu när det faktum är att World Economic Forum har varit ett sekretariat på ett projekt om rn skogbevaring. Det blir lite sånt. Jag syns och dialit för, det är närmare lite sån populistiskt till och med bistand som är uhällig. Men det får bli väl gott på männiksmålen och så där tänker du att strategin fungerar.

SPEAKER_01 5:00

Så ett grundbremist där som är väldigt eniga, som är så att bistan kan aldrig lösa denna sägvetna länne. Den är en bit, men det är på ingen mot och då har systemförandring för att göra något med det. Och det syns jag både rött och SF till att peka på. Men den där kritiken som blir för banala och samma med världensbanken på måttet, som ickar den samma som den var tidigare på 2000-talet. Då man dräg demonstrationsdag mot det. Nu har världensbanken många fler ansikter och en del av det gör väldigt bra mot fattig om och olika oss. Och de har du på mått där just det.

SPEAKER_02 5:35

Och det samma kan det se som Norfunda, som också varit sån här sett på den sidan som en sån snikommersial sering av Norskbiston för 1520 år sedan och väljer att det angrepper ut från folksrättigheter. Nu har kanske Norfund också ändrar lite strategi med den enheten och svergolitiska allpartiden vill att det ska lera upp så att Norfunda är också en ändring i tillrämningen oss för ögon. Så ting ändrar sig bra. Men det är fint att väg publicerar nog som massa kan relateras till bis den.

SPEAKER_01 6:06

Ja, man tränger och kritiskt i stämmerna. Det har man fått med motorsögrejt. Och det är bra. Och det tränger man på Norfun fort tänker, man tränger på Vensbank och någon följer med och varje kritisk till vad som skär. För der är gittat sig de alldeles stötterna och så är det bara bra. Den dynamiken är viktig. Men jag är fördått att det blir lite för enkelt med rött som att vi snäre till visarna hur skriva en formulering om bara som ger positiva måbar resultat. Det var ett land sån formulering. Och sen så att pengar till Fred. Det är ingen garanti för att det är positiva resultat. Det är helt att viktigt för det.

SPEAKER_02 6:47

Men där har väl Mimer korrigerat sig lite som heter det idag. Det ska väl, det ska väl ses sans fort. Fredsarbet är trodligt samma. Det som rött må att ha varit god på kan man se traditionellt visn är ett fokus på stött och sociala. Effekten och det är också otroligt vansklig mål. Jag synes känner att lite höligt att vi alltid ska ha en sån resultatmåling av allt som är väldigt. För det är några av det stora samfundsändringet har så lång tid att det vansklar och vad norsk med varin är. Men därför det är viktigt att norska visan är där till dit ingånd.

SPEAKER_01 7:23

Vi får gå uppet här. Vad ska du sen kom?

SPEAKER_02 7:26

Jag tänkte, Juxet har jag en jobb som global utanningsrådare i Rädbarna. Så jag satt igår och så på UNESCO sin helt färsken Global Education Monitoring Report för 206. Den har den målet främgang med värkningsmålet kommer år. Men det har också ett tema på vart år i furvärd skoledelse i år som tillgång till utaning. Så har jag lärte att måda 1,4 miljarder barn i världen som går på skola. Det är ämpet bra. Så får jag 1,4 miljarder där ganska många barn. Men det är fortsatt 233 miljoner barn som inte går på skolan.

SPEAKER_01 8:11

Okej, så att det är lite över 1,6 miljarder barn i världen och 1,4 av det går på skolan.

SPEAKER_02 8:18

Och detta talet på barn som inte går på skolan är ökna. Det har ökt med 9 miljoner de sista tre åren. Det har bland annat på grund av globala bistänskut. Men också så följer en öken barnpopulation. Så i andelar så många färdig som går på skolan men i antal blir mer frida fler barn. Det går i en del fattigland i fel rättning. I Lavintätsland så har antal barn utifrån skolan ökt med nästan 30% av vad det var i 215. Så det betyder att barn i fatgelan och särliga barn med funktionsnäsättelser som gick går på skoran. Vi ser också att tidigare så var det mycket vanliga och sen är gutten till skoran och håller det inte med sjönsforsäller i utanningslöp är nästan helt borta. Det är väldigt väldigt bra. Det är 91% av alla götter på skolan och 89% av alla enter på skolan. Så det är väldigt väldigt likt.

SPEAKER_01 9:32

Då var det framgångsamt till 2000 och så har det snet.

SPEAKER_02 9:37

Väldigt stor framgång. Tusnårsmåna som det äldskar när jag kanske hsker, hade ju ett mål om att halvera antal barn som gick gå på skogen för 2000 till 2015. Det är klart man nästan, det blev 33 procent färre barn som gick gick på skolen i 25. Men då har det alltså så öktal så det går lite i fajl-rättning om många städer. Men på den positiva sidan så är det väldigt väldigt många fler som kommer sig på skolan och som fullförde skololöppet. Var att det drar som att få barna till skolan. Och så var man verkligen målverket mot kvaliteten lärt på skolan eller om det är motar fullföretskolan. Så mål med bärgravtsmålen var att 95% av alla barn skulle fullföra vidregåna uppläring innan 30. Det är man ganska långt unna. Fort talon och främgän visar att man når det kanske som 2105 är det samma tempel som.

SPEAKER_01 10:44

Så man är det.

SPEAKER_02 10:45

Det är illo att tänka på. Men samtidigt som jag nämnde, så har fullföringsraten, alltså det är barnen som bynder på skolan. Och många kommer sig igenom hela skolöpet och ut på vidronet och det är väldigt många fler till står nu. Så det är ju också ett lyspunkt i detta. Det är någon land som skilser väldigt positivt, land som Madagaskar, Torgå, Marokko och Vietnam, Georgia och Tyke, har haft starkest främgang och har det för så var det i väldigt många land som att man måste ha ett test för att komma sig till nästa skolnivå eller nästa att man måste dumpa och sånt som det är håll på mig i norrgås på 1800-taldro. Det är nästan det är man nästan färdig med globalt. Så det gör det just för det lättare att full för skolan.

SPEAKER_01 11:35

Det är väl olika land som jag börjar som alla ganska som är sluttig och mellantegsland och tyrka. Det är så inte intressant.

SPEAKER_02 11:43

Jag vet inte på samnivå, men förbedringen deras har varit stark. Så man skulle inte ha förbeddelare för att lövrig tyrka på färg. Det viser ju alltså att det fortsatt är 233 miljoner barn för my som icker går på skån och som vi måste bidra med allt vi kan för att få in på skån. Bland annat annat vi att norskbistan i stöd och grad kan gå till utaning som bara jobbar med när jag sitter här och präker i podcast.

SPEAKER_01 12:14

Det tänker. Vårstår andra av norsskistan utan det behövde. Men det. Det här är man.

SPEAKER_02 12:24

Man har ju med nätverk som ser som 15% i en 3-4 procent för att det är kul. Men så är jag så lite sån skeptiskt alltid så när det är om det eller innan för bison, för då blir du bedre för utaningvis hälsosstrupet helt båt. Så det är alltid alltid vanskligt av vilket mål ska man sätta sig på sånt. Det viktigt. Nu är det ju på många möjlighet med att du bidrar till att fler barn kommer sig här skolan. Och där för exempel skatteingang är mycket viktigare. Det är mycket viktigare än vad morsk bis stan. Så där kan nå det Normati var det FN är väldigt så avgörande för barn skolegang som norsk utanningsbistand.

SPEAKER_01 13:06

Men båda spelar i bisanskutna globalt in för det kutsälla.

SPEAKER_02 13:11

Det har varit 25% kul i utanningsbistan, estimat för att unis förkont med dag från 23-26. Det är en av huvudgrunden till att vi ser den ökningen i barn som inte går på skol. För det är en land som är relativt bistandsavhänga så när bistandsskruta falla. El bistandsskutet kommer så får man äkka dess barna in på skol. Så man kan se att det har, sälom det stora ting, som globalströmmer och land och sällan som förgång utveckling så direkt till och med att också bistansskut gör att man icke klar att nå de aller fattigsta barna som mått är längst under skolporten. Och där kan också bistån bidra till det. Någanting är så att i humanitära krisrukonflikter. Vem är som klarar att sätta upp ett utanningslopp? Det är i många tillfällig också humanitära aktörer som är ganska aving av bistan. Så det här har nogt att se att vi ser att det tycker att bison är globalt.

SPEAKER_01 14:07

Nej, men det var intressant.

SPEAKER_02 14:08

Har du någon rapport till dig?

SPEAKER_01 14:10

Ja, det har jag. Det blir en större rapport igen. Nu ska vi över till det tema nästbart när nästa episod, som ska handla, nämligen atomhopen. Det är idag när vi spelar den och så lanseras en rapport som heter Nuclear Weapons Ban Monster i Knivet. Det är en årlig händelse att den kommer och den ser om tillgänglig, alltså status för atomhopen i världen. Årets rapport ser är att talet på atomstoder tillgängligt för bruk öker för nio år parad. I 206 hade man då över niousen sådana atomstoder som har klarat för bruk. Det tillsvarar effekten av 135 000 nerosimma bomber. Jag måste google vara att atomstrittshod är för det några svegli med där den där destruktiva delen vapen delen på raketen där du sätter på som på något spränger. Och i 25 så utvidar både Kina, India, Nordkorea, Pakistan och Ryssland sina atomarsenaler. Frankrike har varit slat att de ska göra det samma och USA planar det samma. Det som sker i parallell är att detta atomvapenförbudda i FN som blev framförande 2010 får stadig med det stötta stadier flera stater som blir med. I 25 var det 99 land som var med. Nästan lite av halvparten av världens land. Det som är intressant är att träffjärdeller av det är landarna som är mot FNs atomapenförbud. Ute vilken värden ställi är det.

SPEAKER_02 15:41

Ja, det blir väl fort Europa, sen som många europeiska län med något.

SPEAKER_01 15:46

Så Europa och USA som är det stora.

SPEAKER_02 15:50

Och Kanada och Mexiko vill jag ju vänta.

SPEAKER_01 15:54

Europa är centralt och på måste begränsa effekten av atomåförbud i FN. Men Afrika och Amerika och Söder har stor stötta till förbudden.

SPEAKER_02 16:08

Intressant det normativet att det exister ett förbud. Om vi ska gå lite inne snart för att nu får vi gäster i studio och klart att diskutera atombåten.

SPEAKER_01 16:20

Och då har vi fått besök i studio vi Hennes Kipskår och Maja Fälvson. Jag tänkte att vi ska starta med det för presenterade köp. Pärkis så vanligt att vi har två gäster i studio. Men här när vi ska snara tombapen så är det en debatt och där är lite ulick i syn och vi tänkte att det kunna vara nyttig att få fram fler dag i den här debatten. Och först gannest, du kommer i uniform för Adelska forsjörare. Kanke du se vad du kommer från och vilken roll du har i den här debatten?

SPEAKER_04 16:48

Ja, så jag heter jag Joannes och jag är tämmö från Frostavskorr och där jobbar jag som lärare. Och jobben med där är ju forskning, undervisning och förmedling. Det är dagen att jag är för strategier som det här teman berör, men också innanför ting som militarlädelse och militärprofession. Det som är lite speciellt med min rolle är att jag är tjänstgöranofficer, men är också en taglig omsatt på Forskargshögskola, som är nu låkt universitet och högskoloven som ger både rätt och prikt akademisk yttring.

SPEAKER_01 17:28

Så där är Norge som där ditt sen du har på förskårsuniformen för att göra det.

SPEAKER_04 17:34

Ja, det är rätt och slätt för att jag är officiär och förallå att vissa ska ta uniformen så vill det osvärt och ägentligt att ta väg information för publikum. För att det normala problemet med rollmen har du brukt varit indre sensur. Och så att forsvarare och myndigheten har önskat att man icka ska ytträsa avsnäckt. Jag tror att det är viktigt för publikum att ha mest möjlighet information. Och vi ser klar att ha öppenhet och kunskap runt Rollan, så tror jag att det är det som börgå sig vidare.

SPEAKER_01 18:09

Mia, du är för norska lägen mot atomhopen. Du är ser utvänd det här. Om man var i läge för att vara med.

SPEAKER_00 18:16

Gott spärmade så är daglig ledare i norska läge mot atomhopen. Och är i-läge kör. Men det är en organisation för läge om medicinsta och helsarbetare som samman har blivit ämne om att visst att atomhopen detonerar så är det ingenting. Man kan gick tillby till säkerlig beredskap, man kan gick det tillby till säkert medicinska systemer. Och för det läge har idag den här pricken, som har i varet och liv och hälsare. Så har man gått annat och sagt att det får vi inte. Och då når vi promot att det får det katastrofer med atomhopen. Så det är organisationen som styrer och består av lägom medicinska som sammen blir en om kurser som vi ska jobba med för att åbny värden utan atomhopen.

SPEAKER_01 19:00

Och och en och någon koker ju debatten om atomhopen och det har varit fler, nu jobbar jag också rätt med Arkan och det har varit en debatt och anomell och Johannes, och du var vidrövrar ICA. Det är debatten. Man har diskuterat både om Norge ska tillslutta sig FNs förbud mot atomhoppen, om det är legitimt och varför atomvapen. Om man ska med någon för en kritisk forslag om en sån atomvapen paraply som Norgen kanske kan tillslutta sig om Norgen ska ha atomvapen. Så där är många debatter som går i parallellär och både verkligen fram och tillbaka. Men för att starta ett ställa, Jonas, så har du skrevit att vi normaliserar det av det för atomvapen. Vad får du menar du det? Elvar du skriver det?

SPEAKER_04 19:44

Ja, för att det må det, det tror jag får det ända ändå om att vi inte vill ha atomdetonationer av hur det varsdag. Eller av någon av te områis i Norge och för så vi tycker i någonsin. Och så är vi ju enligt om KR som ska träffå det. Mitt syn baserat på den kunskapen AR, det är att det ens försvaret vi har mot det, det är avskräckning och det att vi klarar oss och generer en psykologisk effekt hos dem som kan finna på detoner som vapen dag över bydelarna och kommunal. Så att det är särskilt med att göra. Jag tror att atvapen vill bli borte. Det finns två scenario om att atomvapen blir borte för roda. Det ena är att mänskligheten utredder sig kör på annat vis. Att det inte finns mänsk. Den andra möjligheten är att det finns uppa som är så som möjare och atomvapen blir relevant på din datan. För att den här trången att ha makts överandra, den är så stark i människheten. Och det vill alltid värdag personer och regimer som vill söka och hacht över andra och dominerar andra. Det tror jag är en väldigt viktig realitet som vi måste förhålla oss till det. Så därför tror jag att dela ser drömmen om en atomboben fri världen. Men att det är gick att tro på att det är faktiskt möligt.

SPEAKER_01 21:11

Vad tänker du när du hör det?

SPEAKER_00 21:14

Ja. Först tänker jag att det sett väldigt pris på de grimiteret och ha en sån samtalar. Jag tror det är väldigt viktigt att vi snarar om atombåben faktiskt är så pass obad och en annan att vi tar samtalen om k äratomoben och kar innebär automoben kan i konsekvensen av atommåben. Och så är det att vi idag vill vara emot alla förslag som bidrar till normalisera automoben. Det är ett massööd läggsmåpen. Vi vet att atomåpen ika kan bedräges i tå med humanitära att det har vi och någon princip av som vi har blivit eniga om. Distinktioner att man kanske till mellan civila och stridna personerna. Att man gick i skadet och förbod mot unödvändlig ledelse. Och när vi snackar med tomhopen, som vi är. Vi ser att tomhopen bruks och snackar vi om den katastrofala konsekvenser. Så kärde det i kan brukar sig från humanitärten. Ska vi satsa sig på det som ett verktyg som ska göra oss tryggar. Någon skarn mot att tomopen har utarbetat ett scenario som sker på NATO det här som sker vid stätt att tomhopen detoner over Oslo. Man kan gå in på detaljerna i hela scenier. Men med en ganska moderat störelseombe på 100 kg som är det vanligtsta vapen i arsenalet i USA och Storbritannien så snackar vi om 100 000 döda umiddelbart och 188 000 skada. Det ser på två sekunder och hälsovässen blir helt satt ut avspel. Man snack om skada som är extremt som trängt specialistbehandling och man har lägga som ska behandla i ungefan av 100% och sangeplats som mål äcker runt 200 procent. Det är alltså enorm konsekvenser i snackkom. Vi vet att det ägger kan brukes i tro med humanitärten. Det är en enorm risiko vid snackdom. Så må vi göra det vi för att nätt och ingå att det ska brukes. Och nu är det ju så att vi upplever en större, vi upplever köra en större risiko, men vi vet också att det faktiskt är ögat risiko för attompen brukes. Där må det ens svarer bara stigmatisering och värt för olika legitimering.

SPEAKER_02 23:47

Jannis, vi hade ju en tidigare episod med tu här och vi snackade om detta med att någon våpen är något globalt förbytt och brukar. Man har någon konvention, man har någon regler på kemiska våpen, biologiska vapen. Jag kommer huskare i 2017 att det blev snack om att assad hade brukt kemisk våpen mot ägen befolkningen i Syra så hade han, Trempts talsperson sa juan så att så grann var i sälle Hitler att de brukte sånv på en befolkning och så var det liksom. Det var väl helt riktigt, för det Hitler hade väl brugt väl en del vapen i det speciellt bra. Men det är ju ett land normativt, med att någon våpen är för bytt och bruke och någon gickar. Och så har man den här förbudstraktaten i FN. Så många menar att Norge bör slutta sig till. För du kan Norge värme mer på den normativa arbet om att atomvapen bör vara för bytt och bruka.

SPEAKER_04 24:41

Att tänka att det i norska riggmöksrafsen ser jag, jag så jag följer. Vi har ett långt så här uppdat av fred och frihet. Som har en grundläggande tro på det goda i människor och att det är möjligt att få har demoni på jådan. Men så är ju gick värden sån. Och så en talare som har fått med omtalen på nya, det var en Mark Carni som höll i den här berömten tavås tarn. Och har han satt du lite ord på det. Och ett god av det som Alexanders Stub har oss och skrev om det sista.

SPEAKER_02 25:18

Fins ja riktigt.

SPEAKER_04 25:22

Vi har råd starkt tro på det här projektet om det som Francis Fukyana har beskriv som liksom The End of History. Och nu har vi kommit till ett helt nytt kapitel i mänsklighetens historia. Men så har vi det i sista åren sett att det här vissa vika var ett nytt kapitel. Det var alltså det som många kallade strategiskt frimen ut. Att mål Känna det Rälle: mådynamikken som styra världen, och där är det Sverige fysisk måta, och så är en viktig del av det. När det är en masserlägrosisvåpen, så klassificeras ju både kärnfysiska och kemiska och biologiska vapen som det. Men har vi lyckade se att den krossa får själv mellan kärnvåpen versus det andra. Kemiska och biologiska våpen kan ju få sakligt stor skade och har en otroligt uthaglig äcker och humoralskåte och för skad på så är det lika så att atomvåpen har ett mycket större potential till och rätt och sätt och utsklätt samfin och så utsklatt människan kanske som där mycket har medan för Sällig. Så jag tror att grund är att det är möjligt av så stormakn och tänka att okej, vi kan värme på värme på förbud mot kemisk och biologiska båpen. För här är så styga grejer som kan gå lika hört ut och oss kör. Men vi måste ha något här en bergverke för den nationala sikkerhetsmodus. Och där är det på ett atomvån som är den kallar bakväg. Den vill åldrig i stormakten i Slippå. Och det är också i första räckan så är det här regimandna som är udemokratisk och trängat det här för avlevelser som tycker demokratiska lången byjna och brands och förmin, både hybrid och så militärt för att få folkare och ta makta tillbaka i sin ägna lån. Däremot de behovet för att åna oss och demokratin och ha vissa våden och sånt. Jag har fortsatt änyta att det här at tomd nation och oslo, det är det vi icka vill ha. Men så tror jag att jag tror inte stigmatisering har möjligheten till att overvin sådana som Putin och mått in dem tanke på. Och det här är inte bara ett Putin-problem. Jag vill säga att det här är ett Ryssland problem. För att den erfaringen vi har haft med att vi trodde kanske att det var ett nytt kapitel i mänsklighets historia med den vissa ett frimit. Det dräs av att Rysslan är Ryslan. Och som synligheten för att vi får Putin Linnande reingscheffa i Ryssland i och så overskur det framtiga är där. Så jag tror många som också när ett lite håp om att kanske en Putin ramlerat vindu eller få ett hjärtainföljent, och så blir det mycket bädare. Ja, hoppade, men jag tror det är usannligt.

SPEAKER_02 28:30

Men har det ingenting att se att FN harbudrekt att det är någon nästan hunderländ som ser att tommåten bör värt. Jag ändrar att du både. Det är fint att vi har det, men det har ingenting. Det har ingen effekt i praxis. Jag vill ju tänka att ett littlands norriga alltid har den normativa roll. Man kan alltid ha den normativa roll för det är vi kan inte ha den stora militärmten.

SPEAKER_04 28:55

Ja, någonting som kanske är vakt att ta mig in som ett perspektiv här är att avgen cirka 200 ln så är det så att väldigt många lån står i kaver från direkt trysel från någon som har ett offensivt designa och tomar. Men norriga är vet och det är lögna och jag tror det är grund att väldigt många av i lagna som dag har valt att gicka bli med på den här traktaten. Det är och lången i Europa, och det är prona Ryssland. Det är rätt sett för att jag tror många gärna vill. Men icket tur. Och det kan vi säga och så som Finland gick ju att det varit med på lången med traktaten. Men i lösen av det önsnans historien så har de trott det sagt att tycker de gör inte med lätjärte. Men de ser att de tränar försvarsmiddel för att sikka att det är katastrofon som har sett tillörgare och det som kanske kunna är en och värre, ika ska säje fram till.

SPEAKER_01 29:53

Jag får lysta och slänge med botten, jag ska göra det här för att kommentera.

SPEAKER_00 29:58

Ja, det var det väldigt många ting och ta taken. Jag tror ju att som du är in på sig och avskräcking där avväng av att man är turvarig i avskräckningen side, tror jag var det att man bruk är villigt av bruk atomhopen. Du nämnde någon här statsledaren som är upptröst som irrationell eller som är uppfattas som irrationell, och som kanske idag är skrupellös nok till var villigt och bruk de här atomhopna och spursmåla är ju om den långan som står upp för en regelsbaserad världsorgin som oss vill vara villigt i det. Så tror jag att atomopenstaten har, som du ser om här i fredag, tio så har ignorerat från brittelsans in om Ryssna. Tvijäller på de här atomånen och då tröng vi natt upp det och tydliggör att det här varacceptabelt. Och vi snar om att 100, alltså 99 stötte FNs atomhoppenförbud. De ser att atomopen inte bara är atomåpen uacceptabelt den del av den, men också att atomåpen i särskör är en tystel mot Dämmers sikker. Så vi Norge dag som stötte atomhopen är med på utsatt oss andra för en enorm risiko som vi har alldeles snacka om tror jag att också atomhoppenstaten är sårbar för präs de är upptat av international ankängelse. Så Ryssland brukar enorme krafta på att pråva att färdigg den här ulovliga angreppskrigen i Ukraina. När man såg att det var fler trusla om bruk av atomhopen från Rysland sin sida och det internationella samfynna gick ut och gjorde en fördömmelse av det så såg man att igen att man prövar att rätt färdigg de här trysslan. Den är avvängning av stötet, de är avvängning av internationalt samarbet och SODM, kanske för det andra inte vi som arbete med. Därför har den att se delegit vilka det har en effekt. Vi kan ju gå in på diskussionen om länge traktaten som du nämnde också. Men där var i-daman som hade löjminna med i starten, var heller riket med på den förbligsprocessen. Nu kör de någon län önska och bryt folkten och träxa för den traktaten så är det en stark norm mot de lången och så kan vi också att vi tänker kanske heller gå in på det här med om vilken militär nytte lagnina har. Men vi vet ju att procentel som blir skada av det är helt enorm av civilagar. Procentel av civilen som blir skada av lången är största. Och så tänkte jag på det här med atområden och sin avskräckna effekt, är tror du enklicken spursmålen är om avskräckning fungerar en värld eller rika? Det kan gått hänga att det finns situationerna där avskräckningen fungerar. Ätry och spersmålet är vilken risiko innebär atomåpen. Vi ser den här enorma risikon som är norna för engange. Men är vi sikker på att det faktiskt skapar den här stabileten och fören som det påstår så har det en kontra faktiskt påståend att atomåpen har bidrat en fred sedan 1945. Så tror jag att det är väldigt många befolkningar som vill väldigt uten i en påständen som sänger på både angrep och lidelse i 1945. Men det finns ju fler historiska exempel på att atomåpenstata faktiskt inte är angriplig, den blir angriplig. Och i tilläggag så är det att atomopensstaten inte bara blir angrip, men den är också involverat i krig och som har katastrofala konsekvenser för civilet. Så vi ska inte så att det skapar stabilitet, eller fred, och det innebär en så enorm risiko. Kort ska vi bidra till att bygga upp det här vapen.

SPEAKER_02 34:12

Ska du vöra med hjärta tänker på säkert?

SPEAKER_04 34:15

Ja, jag vill ändärna svaret på det. Det är viktigt för mig att overskälv avskärning. Och så avskärken ingen garanti. Det är gjort att det vill fungera. Jag vill heller kolla att strategi är alltså den min stå i strategin som har så störst möjligt för att lyckas att det får sälja våld man vi har. Och så är det kanske ett par tying att ta tak idag. Äna är det här med att atomstaten har också blivit omgrepp. Men ett vi kan säga att ingen atomstaten har blivit omgre med atomvappen. Och det är väl det primär förmålet i defonsinforstan för ett län och ha atomvappen är och icka bli omgre med atomvapen. Och så kan man ju också diskutera om det konflikten där martigen hållit har varit mindre närders vill ha varit. Det är ofta är möjligt att svara på olika sagt, för det är inte möjligt att göra experiment på det. Så det blir bara spekulation som enkelt är må. Men så är något det gäller Rysslan som även vill se, det är att tro att tanken om att Ryssland vill vara insärt och reagerar väldigt oftig på Norma som resten av världsamfunna pratar det här, det vill inte ha satsa och så mer på. För det är vi på som Ryssland är ansträngs där väldigt för att bli en del av goda sälskap i Europa och blir en normal europeisk stat som när man fått imitation det, och som jag prud att ha fått det. När det gäller det problemet med beslutningsdagen som nationalitet så är det helt ofmartet ett stort problem med avskärkning för att avskränken får du att det som ska avskräckas i stånd att bli avskärka och upptäcka rationellt. När det gäller rystsran så tror jag det största problemet med dem för jag tror att det är inte som rustran så är att de är väld rationell. Men sen också opportunistisk. Kanske vilka ska säga att det är alltid umoralskt, men man har kanske lite mer så amoralsk i sin tillnärming till motbruk. Men så har vi andra aktörer som exempel är prästim Iran. Liksom det här med irrationalitet kanske är en större faktor som vill ha varit oss en våld som katastrofer i stamma fotet. Jag tror nästan olla på jå, och äni om att atomvapen är något av vi icka vill ha. Men det finns ju någon som faktiskt menar att det inte är god i det. Och så grund är att jag vill säga att det är en forskel på någon snacker om Iran skulle ha atomvapen eller om för exempel Norden skulle ha det för att det är moral ska forskälla på.

SPEAKER_01 36:56

Det är många ting. För att startet vi lever i en tid var USA styrdes av Donald Trump. Och rättsstatens förpos eller morals förposter. För vi om utveckling på demokrati i världen av det största tillbakslagen och i USA och men också Storbritannien varit trokligt tillbaka som ett land som strömmer mer in på ytterningsfrihet och fria medel och så. Och så har du för Ankrike som saker om atomwappen paraplev och nationell samling gör väldigt bra och potentiell som naïtik så bra det lokalvalgen. Men det kan ju vinner presidentvalge nästår. Då man snarar de här oj personer som Donald Trump och yttre höja ännu mer tillgång på atomwappen och att man är samman med Dina i en upprustning som skrämmä mig har ju sett oss att under Kala Krigen så hade man normer för regulering, för tillsyn, för kontroll med atomwappen inom olika avdård som fungerade på sitt vis och gav förutsig bara att mi av det står och få fall av det här traditionerna. Men det var nog man faktiskt fick till det. Och så har man den urlyckesrisikon. Jo flera tommapen och fler i dag, som har större chansen där för att UL kanske är det skrammarna i ditt perspektiv.

SPEAKER_04 38:28

Ja, det är och känn det skämt. Men vi må ju förhålla oss det här. Och så okej. Havkan vi göra med det? För det som du ser verkar sagt, Trump, Putin, potentiellt national samring, kanske reform UK. Det är ju den som har vissa våppnande idag. Därför har jag har päkt om mot att det vill vara så förnuftig och så mycket på T och kanske och få den också som lite närmare hemma. För det är här i Norge och i vår umiddelbara närhet så vet vi att fundamentet med demokrati och genvin tro på det vi anser som går värdare är väldigt. Och också internt i den väskliga lönsen så vill vi det också ha bidrag det att vi har fått oss en förskrivning av balansen och väktan internt som netto har varit en fördel att få värder. Och så tre det som du är inne på det här med att några fler lån eventuellt av får atombapen så är naturligt ökar den ibå en risikon för att något går galt och så möjligheten för utillsikdagbruk. Så dag kan vara det som sätte igång, och sen respons som går ut av kontroll och företags undergång. Den risikon är där. Man behöver ju ika ignorera. Men det är också sånt att det är omfattande system, både mänsklig, teknologisk och restotorisk, för och hinder sådant. Och självliest retemon som vi eller skickar synat som om, så häldem har du en väldigt stor ägen intresse just för att det system här fungerar. Men det är fortsatt en rättsrisiko, men dag är jag spörsmåler om den risikon, är den större eller mindre än farin för ett tillsikt och bruk. Det må vi också ha med det här.

SPEAKER_02 40:29

Och till slut, det som har gjort i dag så är det då är egentligen ett slags fransk initiativ om att Europa må ta mer ansvar och vi måste få en fransk atomparaply over Europa gitt att USA är på en väg om man kanske säker på Europa som mindre viktigt. Jag starta med där. För jag lägger utomhoppen. Vad tänker du om sådana typen initiativer?

SPEAKER_00 40:54

Ja, egentligen så tror jag så ovraskna att vi är mot alla forslag som bidrar till att normalisera atomhoppen eller kärnfisk avskräcking. Så är det ju lite vansklig och sika som egentligen ligger i det här forslaget. Vi vet att Frankrika har i många år önska en sån typ forslag det krången i det, det här är en förlott med jämnemellom. Men så tänker jag att först kan vara nytti och vita som vi är upp i emot samtala om samarbete hos sviska styrka forsvar och rest är väldigt viktigt i den tia vi är inne. Men det färgare ting i det franska forsvaret som är problematiskt. Det är särligt att man önskar att öka antal atomhopen. Så är det också saker nog om hemligåll att man ska sluta upp i antal atomopen. Och det vet, vi är att väldigt viktig risikåret reducerade och tillgridskapen i tilltäck och ha mer öppenhet. Och så kan man ju gå in på mer av den tekniska sidan som jag förslag där at tomåen ska fortsatt värde under fransk kontroll. Och betyder det syns vi det grekt att atomöpen brukar, alltså Frankrike bruka tomhopen på varde svögna. Kurskadan attomåpen brukes. Ska den brukes på europeiskt territorium. Ska den brukas på rysisk territorium. Är det något som vi syns är grekt. Är det trovärdigt att Frankrike sin president vill bruka tomhopen på varare svagna vill man så kallt offre Paris för oslå. Det är också några förslaget som snag om att det handlar om samla övel. Det känns för det grät och värme på öv på ett vapen eller öv på trusla och massad drapp av civilet. Det är också snabbt om utprocessering av ett visst fri. Det är ett spursmålen är äkke vidde på det fria kolangtä för Oslot och Moskva ska fria kom sig fram och tillbaka syns om att soldata utsattes för en risikon. Kan syns Rysland om att ha tompen frittes närmare Rysslands USA om det avta den här. Det är utorliga sprörsmål som hänger lyfta som det är konkret svar på. Och det syns alltså att visas i debatten det många. Konkreta svar på kurs gör oss faktiskt tryggar det här forslaget. Om vi är i en tid där det är ökt risiko så må vi faktiskt båda ha svar på de här sprörsmanen. Men vi måste diskutera tilltag som faktiskt gör oss tryggar. Ja, det är fler ting när vi hade förslaget som man kan konkret gå in på.

SPEAKER_02 43:38

Ja, men det var spännande att pekar väldigt konkret bordanligt sköret. Vad tänker du om ett fransk tomparapory av Norge?

SPEAKER_04 43:49

Jag vill se att den har ju britt, eller mockitt utspel har blivit väldigt missförstått i Norge. Förka strakt med parapory. Han har gitt och väldigt så utfåpriktande uttalelse om en ökning av atomartsnalet som då mått har blivit gjort man skulle ha lag en parapli. Har en kunna sagt att vi ska få då i en tårer då har de ju byndade nästa presentan, så från nationalt samling till måste. Men har inte riktigt det så har vi se att vi ska öka ett utkänt omtal. Och då är slängan den bygga ett till, så vill nästa president också bestå en lönetektor att de har öktat ett utkänt omtal. Så har man helt rätt på se att tror vi av att fronsengarna vilja offre paris för oslå. Det står riketroende. Min värdering är att det man först och främst har gjort det att den har ropt ut resten hos Europa att det här är ett äkteproblem. Det här med avskräckning av Ryssland. Det problemet går inte avsavsörd och att vi må faktiskt ta fatt i det och fin en lösning på det. Eller så vill ära också kanske se något av det begreppet, Parapory. Lägger emot atomvapen blat en väldigt bra video här om dagen. Koram riv det begreppet i Filla, och det är helt häntig. För att parapory, jag sånt sak som att det är ett land som ska besyttas som gör att atomvapen har inte träff och så. Men det är en av grunden att. Eller tror att det går för avskärning. Och då tror man går för stigmatisering av att det finns inte fysisk besytelse. Förnås så finns det alltså ingen teknologi som klarar att ge oss en fysisk besytelse mot atomvapen. Den metaforen av ett track och bruk är heller en revolver. För att det kommunicerar mycket mer av vilken brutalitet det snarkom, och vilken faktisk psykologisk dynamik det är snarkom. Det är snarkom också att ta en revolver och rätten mot någon för att få den ta sin mot.

SPEAKER_01 45:56

Jag tror det var det rakt. Vi kommer att finna en videon och längre episod beskrivelsen. Nu får du se paraplybegrepp. Ja, det är väldigt bra.

SPEAKER_04 46:04

Änskö med som konklusion helt sitt att det är stigmat.

SPEAKER_02 46:10

Men samtal med de togbart som är att man är fittare på en saklig matte. Tack för att du kom till utön. Ja, det var det svennare och latt som var på politiska arteret. En haltim och läger mot att dombåten. Mir läger ut. Och då är det obeslutnot, jag är fortsare. Det är ju väldigt bra, förstämt väldigt bra att folkare är ute i media och med politisk. Somtid så satt jag lite sådana och tänkte att jag är också rädd för att tombna. Jag bara följar hela den här debatten här på ett sånt nivå. Jag tänker nästan sånt att vi. Jag började skru av den frykten. Jag åker det och tänka på det.

SPEAKER_01 47:06

Jag fick mer att tombenskräck av den här debatten och märka på att det var önskligt för mig och var som neutral politisk kvarterprogramled. Men jag inte är neutralligt politisk. Nej, men det är som låter som man är något där nog man. Jag har starka meningar om det. Och det sant väldigt igenom i den här episoden tror jag att jag är mer än med Maja än med Johannes. Men väldigt bra att få det fram. Det blir en stor debatt fram. Band annat med det franskinitiativet. Och med Tickråd och olifona, så vi tränger mer kunskap och mer debatta. Det var fint och lägget rättefint. Och väldigt bra att det ville komma.

SPEAKER_02 47:51

Jag började tycker väldigt men jag började den typen, alltså så volsomt vapen där. Det börjar orka och snabbt. Jag förtränga det med. Men så tänker jag också att ja, vi har varit massor i krig i ögen, jag var två gånger den at tom vapen detonation. Och det har jag käll sidan. Det har ju varit så när det gång. Som att vi var när så sammanhändå så bara tänka att vem är det som kommer att tjäna på det här? Jag har påten intresse av att sända en sån at tom av hela europa. Jag tror inte. Man kanske börjar ha ett naiv, väldigt godna. Sälv att det är sitt botet så tror jag att man tycker att det tror jag kostnar nästre nyt. Men där är jag då. Eller ju min glad bobrar. Jag ser att jag fylltar av fryktakrat. Det är fint med lite motsättning i en att han är podcastredaktionen.

SPEAKER_01 48:42

Ja, fint vi går vidare. Vad har du med av annefåling?

SPEAKER_02 48:47

Jag var rätt och sätt på History.com. Det är en känt mot historia som jag tror många har hört om det. Jag har aldrig hört om den. Det är varit för en absolut. Det är en massa podkaster och sånt. Det hade nog en väldigt bra historisk gånggang av daget av Hormisrda. Den heter seven fights over the Straight of Hormus. Som visar det egentligen bara att man tror nog att Noir är helt sån galskalus och öket sträda. Men vi kan se att det var det egentligen alltid 1507 av portugisen. Så det drar på något att det viser kronologiska del batalger som har varit overset sträda. Och att det drar sig följer om intressepolitik och kontroll av köfatten och sånt i baren om åle. Det har ju uppnått, alltså åljiga och åljproduktion, som väl i rant fall till binnen av 1900-talet, har ju förstärkt nya krisen och gjort det sträda viktigare. Men alltså i 600 år av denna köfart och år, den här varit väldigt viktig för global världshandel. Och vem som kontrollerar det har ju varit väldigt väldigt försättligt så ängst bara läggen med i historia. Nej, läggen med i episodbeskrivelsen för History kom. Detta stred som har varit ett symbol på år med kamp over kontroll over internationell köfärtsråd. Det är en spännande artikel kommer att anföra det.

SPEAKER_01 50:14

Jag följer någon gång, väldigt sån av 50. Ja, det är nog närmare med det här med om stred och historia.

SPEAKER_02 50:24

Jag likar alltid om folk ser att nå elever i mest spännit, och det sker aldrig fortom detta aldrig sked för att det är gå på historiet kommer. De flesta måd och konflikter är ju en slags genomtagelse av en tidigare intressekamp. Så följer en anform. Men nej, ju äldre man blir, du mer glad blir man i historia. Så fint och åka var i tjur längre. Då ser man utkommande och sammanlägna lite moderna har varit i tidare tid.

SPEAKER_01 50:51

Kult, det är intressant. Det var en film att tänka på en text där kostman med här om dagen i klassskampen. Var det var en insände som hade skrev den texta om vår strid om har missträdda minne om slaget i Galopoly, det tycker jag är 1915. Det var Churchill som var i det brittiska köförsvarare och var avvist om att han bara visa sente master ship så kunde han ta översträda. Men det var ju i vanskligen har trodd och då var ju åtta tyrk i den osmanska här. Och klart, de bekämpade Churchill och det var på mått en del av hans väje opta i det tykiska osmanska tykiska politiska systemet. Så det var en arter läsning. För det är som jag uppdat av stred.

SPEAKER_02 51:37

Gill av stredester där ut, den var det specifätta. Vad är din anbefaling?

SPEAKER_01 51:43

Jo, jag har en anfåling knittat till dagens tema tomb. Och den är lite sällsakt men jag följt om att ta han ik väl. Och det är av den filmen Oppenheimer som kom från årsa om atombomens hoppav. Det är en lång och lite intens film. Det är sån på kino på sån här specialvisning på sin arte med sånskom många millimeter. Det var kändefint att sen. Jag tror när jag är lite kräv att se sånt på sofon med mobil i håll. För det är du fallar av som man var följer med dagar väldigt bra och intens.

SPEAKER_02 52:19

Spände. Det ördes bra ut. Tackar vi för den uskanskepsen. Vi kommer igenom en påskrat nästa styka och sen för ett spel. Så bli ser sådär på tärdårsta. För det kort som är på påsker och färgien. Så höger vi en dag i studio om tukar.

SPEAKER_01 52:41

Det gör vi. Tack till inne-producenten stannar jong igen. God påskar.