Påskeprat: Religion i bistanden

Hva er koblingen mellom religion og bistand? Misjonsalliansens Heidi Sandvand Hegertun er på besøk for å snakke om hvordan og når man bør samarbeide med religiøse aktører i utviklingspolitikken. Dette er en påskespesial uten faste spalter, men med ekstra tid til prat om de lange linjene.         

Transcript

SPEAKER_02 0:05

Hatkommen till en ny episoda av uti i världen podcast som utveckl. Mitt namn är Mattia Sleton, och med mig i studio har jag som alltid.

SPEAKER_01 0:14

Hej.

SPEAKER_02 0:16

Detta är en förundsspel episode. Teman för den episoden är religionens plats i Biston. Och dag har vi rätt och slett varit som hellig att få dig. Välkommen.

SPEAKER_00 0:32

Tusen tack.

SPEAKER_02 0:33

Du kan startar och se lite om dig själv representerar.

SPEAKER_00 0:38

Jag kan det. Jag heter 43 år och jag är general i emertionsflagen snart på det fjärra året. För jag har jobbat många år i nu och tolar i nurad i olika ledersingar. Jag följer avslutta på topp och jag var ledare för innovation där slutar. Så har jag också studerat bisandag. Bisarna är definitivt den rö linja genom min karriär. Nu är jag general i emertionsransen. Det är en kristn och bisansorganisation som driver laksiktig utvecklingsarbet i land på tre kontinenter. Vi jobbar med barn. Bärselsa barn är viktig för oss och har alltid varit viktig för oss. Vi har jobbat myn för hälsa och inkluderar och utanning. Och så jobbar viyn för det vi kallar ekonomisk inkludering. Som för oss handlar om att mänskor ska få möjligheten till att skaffa en intäk och en jobb de kan leva. Det är missionsalens lite kort. Vi håller till rätt åt ett snabbt snabbt. Så jag är kort.

SPEAKER_02 1:41

Jag har ju själv jobbet på folkhögskolan. Så gick en sån volontör i Ecuadorlinne på Stavarns folkhögskolor och var faktiskt sex suker i Gagill i Ecuador på im. Jag känner organisationen väldigt gott. Trina, du känner att det kanske lika gott. Väldigt fin anledning att du blir väldigt med en viktig aktör i något lyssnotet.

SPEAKER_01 2:04

Jag faktiskt så varit god. Dåskar jag bara på sånt backpacking i later man ju ska jag hade såna här reptiler i en park.

SPEAKER_00 2:11

Det är bara viktigt listar sicker när du har varit. Jag är också jobbet som frivillig för missionsfransna. Och varför jag nämnde det, så är ju det med att engagera ungarit viktigt för missionsfransen. Så sånt tror jag är mer känd bland undom som har varit ute som frivilliga med motarkänt i bisansbranschen så hoppar och göra någonting med det. Men det engagerad ungarmen är en definitivt nackel. Vi ska fortsätta upphålla ett höjt nivå på bisandam och sen energet, så det har varit viktigt för oss.

SPEAKER_01 2:38

Vi tänkte att det här var en finna vänning och snar om religion och visan för många centrala aktörer i utvecklingspolitiken har ju en an religiös tillknytning. På vilken mått? Von trodda är britsna, vad är en kopplingar mellan religion och det att hjälpa andra med lite pengar.

SPEAKER_00 2:56

Jag kan ju först och främst snacka ut för en kristentroda som vi tillhör oss i emertionsfragsen. Det handlar om att det är väldigt tydligt i Bibeln och i kristn tror att vi ska vara till städa för vår nästa. Jesus snacker väldigt mya om det är fattiga. Det har varit ett väldigt tydligt signal när du läser Bibeln om att vi som är rika har ett ansvar också för vi soms för båda våra nästa här i Norge, men mycket minst oss i andra land. Så det tror jag är en impuls som ligger väldigt tydlig i kristråsa och så följer väldigt tydligt väldigt många andra religioner. Det är ett ansvar som man har tagit på allvar i år tid. Mironsklansna har existerat i 125 år och det sociala arbetet är alltid vart otroligt viktigt. För det handlar om trovärdighet som en kristna aktör.

SPEAKER_02 3:42

Vi har nog rätt in på navnet på organisation du lärtionsalliansen. Det kan ju höra från lite skämnu. Många som tänker att mission är lik evangelisering. Vad ser man om man ser evangelisering? Man ser här en vit man som står med bröden en och Bibeln i andra och snackar om att varje till gud, eller jag är vargen till gud och det kan bli kristna blir civiliserda hela den diskussionen för kolonit. Är det ett riktigt bilder på vad det gör idag?

SPEAKER_00 4:21

Det är ju egentligen så nej på det här. Men jag förstår ju av spersomanti. Jag tänker att det är növendvis också en del av nurs missions historia så vi ska bruka det utveckla. Jag vett, jag antar också spär som om person kom. Så lös in i det en gång. Jag tänker att person är ett läro. Det är många negat av assertion och nyttor och många positiva. Det handlar ganska mycket om den historien som mission representerar, för det är en del negativa erfaringer. Och du träcker bli ett extremt exempel på det. Det är en del ting som vi helt sikker skulle göra utgjort, eller som icka hade gjort det dag i norskmission. Det är väldigt mycket positivt. Det är väldigt mycket positiva erfaringer, och där är väldigt med genuinitet. När jag läs mig lite tillbaka i norsk missionshistoria så är det väldigt mycket positivt och fint och god resultat av nurskin missionsransen etablera först i Kina i 1900. Och blev oslott till bacendag av den fattigdomen och nödden med så. Och det första man gjorde idag var att etablera hälsestationer för fattigänsare som var förlattas av sin stats följö som mycket hade nog an tillbud. Det tänker jag är ett väldigt gott resultat som också står sig i dag. Men så har vi gjort mi färg och vi har lärt med det HB. Som arbete ser i formationsfransdag så är det ganska långt unna det. Du träcker åtta, Matrias.

SPEAKER_01 5:47

Men för det är mänskliga som möter där i utvecklingsland i dag. Vilket möte får du med religion när du möter där.

SPEAKER_00 5:57

Jag har först att vi möter en prof av genuin och trovärdig bisansaktör. Når personal driver där emission i dag. Så vill jag säga att det viktiga för oss är handling av våra. Vi önskar och opererar som en profaktör som gör gott optag högkvalitets resultatbaseret och så vidare bisansarbeit. Och där det ska möta så ska det möta en aktör som möter all mänskelikt. Vi ser att gud elsker alla mänsklig, alla mänskliga likemivär och har likost värdi. Och att vi har väldigt oft att lyfta oss in till det enkelt mänskligt behov och att de ska definiera vad är kostlig, vad är utveckling för dem och vad är värdighet för dem. Och så jobbar vi i väldigt olika kontexter. Vi är en väldigt mankfoldig organisation också. Vi har elven nationaliteter här på årskokontoret bara. Jag önskar att vi ska vara en sån här organisation som tar in impulser från olika regioner och olika trosamfun och olika nationaliteter. Och det hoppas att spelar oss och vi möter människor. Så jobbar vi i Forsjält namn. Det här är lov och en gång och se att man är en kristnaakör omtrent. Till Bolivia, våra bön både för under och jättemöta, och det finns för ett dobisök. Så det är pregos att ärbälda borta. Kyrker och kristaanisationer och icke-kristanisationer som vi jobbar ser väldigt olika ut också i det föräldrand. Det menar jag är ett viktigt poäng in i visansdebatten som vi sikker ska snacka med ett bånd. Det är att klara att ta en din ganska. Att det kanske bara är snarka om vilket tilltag fungerar, men vilket funkar vor, och i vilken kontext, och minst av vilka aktörer.

SPEAKER_02 7:32

Men vi får tänks tydliga religiösa aktörer i Norskbistand. Har den mer värdi som en sekulär organisation inte kunna i hit?

SPEAKER_00 7:45

Ja, det menar jag att vi har. Först och främst, för det vi sitter på en kunskap och en erfaring runt vad religion och tro betyder för mänsklig av de menar tro och religion i stort. Världen ser rimligt religiös spurdu mig. 80 procent hävdar att jag får för religiösa identitet eller en religiös tillknutning. Väldigt många är inte muslimer eller kristna eller tillräckligt andra trosamfön. Det är en kunskap som jag men att vi sitter lite tättare på och är lite närmare i beröring med andra personer. Det är en kunskap i Särlack. Man kallar det som faith literacy som handlar om kunskap om vad tro bety för folk, vilket minst vad tror kan vara en positiv kraft förändring och nödvändigt oss av en negativ kraft men vår kan vi avböter emot det. Så förstå det är en av i en världen var Shomi ändrar sig, det tror jag är en ganska genuin och viktig kunskap som vi i emisionsrån som för exempel har bygget upp löppet system 125 år med väldigt många olika trotsamfund. Och så vill jag också säga att det att vi är i kontakt med så många kirklig och religiösa aktörer ute, det betyder att vi sitter på ett enormt nätverk. Vi arkar lion det här. Det finns väldigt många andra både kristna och religiösa aktörer här i Norge och civilsamfund i stort som har ett enormt kontaktnätt uta. Och ska vi klara och träffa på pulsen vad som är god distankt, så må vi liksom också ta koppla oss på det nätverken som är där. Där tänker jag att vi kan vara en viktig både stämmare i Norge och en viktig oversättter också för det.

SPEAKER_01 9:27

Jag får vara ruton Sonnya i Fjör och besökte cirkelsnöd och det har jobbat med skatt. Det har upplevt att det att jobba med religet samfält har varit en döröppnar för dem för att få fram i skattarbare, för det är där så strängt stränger de för civilsfällen så får organisationer som kan driva. Men tros som funna har fått få ett lov att driva männe. Det har varit pådriver för någon radikal skattegrepp där. Men har det den sammanföring när det är lednuspersmål. Att det kan slipper till auktoritära skimmerna att man kan ha någon möjlighet till att på vilket fördi trus som fun har en annan roll. Jag förklagar ett lednös.

SPEAKER_00 10:12

Det är gott spursmål. Jag är väldigt glad för att vi ska täcker upp erfaring som kyrkesnöd. Para tror man kunde nämnd många linna exemplar av där flera grunder till det också. Det är en är så förgälla att kirkorna och religiösa aktörer är där. Och det är där också några staten ickar där. Det tillbyr oss tjänster som staten eller kunna tillby. Och också där vår motorhandlingsrumme för civilsamfund är begränsada. I Libera där vi jobbar så är det en väldigt svag statt. Inketen nändvis av auritär, men börjarna folk tillgång till de tjänster när de får tjäner. Vi har för exempel den ens dag som kristna aktören eller aktören för övrigt som tillbygg vuxna uppläring till många vuxen som gick kan. Grunet på ikring bland annat och är bolag verkligen eller skriva eller regna. Det är en hel generation som mycket kanta mest elementära som har helt avgående för att de ska kunna löfta sig ut av vatten. Så både förstå att religiösa aktörer är så centrala känslöverandörer som det faktiskt är över hela världen i väldigt många land. Katolikerna driver ju hälsestationer över hela Afrika. Och det är också att förstå att för många böjre så är det och hände sig till kirka eller museen med naturen och gå till lokala myndigheter. Det är det stöd tillligt. Flertal afrikaner går faktiskt heller till kirka till museen än till lokala myndigheter och förtälla det oss. De förtäller oss att det här många tilligt att det lokala myndigheterna hjälpa det och dem och göra någonting med. Men det handlar ju om den på det mot centrala plösen och oss och det ansvaret som religiösa aktörer har. Det är vi så att sitter här i Norge att religiösa aktörer förstår det ansvaret de gör i möttet med sårbara människor och borde förvalta er det ansvaret. Men vår kan vi också påverka staten som de faktiskt tar det ansvaret som vi ser följer och helt naturligt skulle ta.

SPEAKER_02 12:10

Vi kan lagen en bro oss över till norrsk debatt om bistand och detta med lokalisering och att vi önskar att mer och mer av särliga humanitär med mer och mer midler generellt och maktfryt till det globala sö. Det var ju 201 världens humanitär töppor och blir en att 25% av alla humanitära medljer ska träffade lokala aktörer. Och det har ju kält. Men jag var kompett, för du menar på Haiti och Jordsjälv där då försvannens helstapparat och där har ju haft många år på att bygga upp den. Men kirka och religiösa aktörer var väldigt röst till städa med ett genombyggningsarbet för alla internationella aktörer kommer. Det ser väl också kanske nog att som du ser att stat, först är syn på staten något, men också att religiösa aktörer ofta har samma strukturer i lokalsamfun får hjälp till i krisituationer, har du också exempel för missions allsät på det. Båda man röst kan komma till att hjälpa i kraft och att man har en slags religiös bakgrund.

SPEAKER_00 13:20

Ja, och alltså jag får det första se att kirken, alltså som jag känner bäst är nog väldigt bestämda över det. Så kirkorna är det både för ett visansprogram eller en krisinträff för hjärnuniv, som du tycker upp ett exempel på det finns ofta i jättekant så vis vi i nors bislå ska bygga upp institutioner och strukturer som var, så tror jag det är en god investering. I serjon som ett lands och jobbet tillare drives det 85% av skolorna av kristna aktörer. Så det ser nog måste få på stand i strukturerna så kan man se vad som ni önskar att ha det och så kan vi bidra att det byser det. Men för att svärligt tror jag att kyrkorna och religiösa aktörer har en normiseringskraft runt som är viktig i visan både för det inget tillligt. Men det samlar också folk och resurser och kan också vara med på och så ändra praxiser långt röskare än både statna och har anledning till och minsta väskörer när vi kommer in.

SPEAKER_02 14:28

Det var ett sådant som jag starte med snacket med lokalisering. Vår kan man genom missionsallän bidra till att mer av midler flyttes närmre där det trängs. Man kan också snagsk politik, både för grej och lyckas med få till lokaliseringen i praxis.

SPEAKER_00 14:48

Jag tror det handlar lite om att andra känna nett de aktörerna. Det är ju sådant att vändervis att i midlen och gå igenom aktörer som som missionslangs. Men hjärna det för se, jag menar oss att vi kunna vara viktigt att stämma på backen och både identificera och tydligare vilka aktörer som kan vara nyckler till en positiv ändringar. Det egentligen handlar lite om viljösa men också Anna känna att religionen är viktig, religiösa aktörer är viktig. Ska vi skapa de ändringar med utåtet så måste vi också kunna identificera de aktörerna. Gärna kanske bekymmer för att man är också nors går i rättningar, väldigt snävert fokus på vilket partner vi menar är det mest effektiva. Vi står snackar om effektivitet så menar jag att de religiösa aktörerna har kunnat se att vi har jobbat lokalt ledet väldigt, väldigt länge. Och att man kan bynda och anna känna det aktörens role. Och så är det enkli bara snabbt om vilja politisk vilja i att analysera mer i midler den vägen som jag menar helt möjligt att honter.

SPEAKER_01 15:44

Men för man så mycket känner till dettafältet så gotta. Är det något tydlig av killinjerom partierna eller i Norda på vad man ser på den här typen aktörer.

SPEAKER_00 15:58

Det är intressant att se på en som har sitter i ministersstol. Det är så står nu, så är det kanske Erik solen, den politiken, som är mest tydlig på andra känner och understrecka att vi måste förstå religion som vi ska driva bisand och utveckling. Gud där tillbaka proklamerat hand. Och så på med att man skulle sätta ganska tydlig av alla aktörer och att jag måste sätta in i och förstå religions plats i det samfall man upp berätta. Så han har kanske den som har löft det helt klart alldeles tyrligt. Och så vill man också se på generellt grundlag så vill man också se i utvecklingsforskningen att man inte har varit godna på att anna känna och vara det kärre på och förstå vad tro betyder all och sånt så att helriester det har kallt det faith literacy. Men heller kanske inte vanskla sig i nors politik att detta tilläggs olikväckt. Och att KRF nödvändigt vis upp plakt och vill värt upp att båda religiösa aktörer och növändvis också den roll religiösa aktörer har här i Norge för att uppret hållet höjt nivå på bisandet och mycket minst mobilisering mer än midler i tillägg till det som kommer för satliga aktörerna. Så det kanske i brev pensel eller så har de något så svingt lite i Norden. Det var en period vår politisk ekonominanalyser var väldigt viktig och där ville man ju också nödvändigt anna känna religiösa aktörers roller i det, och nå så se på maktförhål. Men så drives det också av och skulle jobba stadigt mer effektivt och jobba mer temabasert. Och i nu, den dräjningen väck från ett väldigt tydligt geografisk organisering, så tror jag kanske att man har misstit muheten till att fördyper sig med i och förstå ordan religion och religiösa aktörer spelar ut det dynamiken i detta specifika lamme. Men en tydligare tematisk prioritering och kanske också ett tydligare landfokus, så kan det hända att det är möjligheten för att få investera med det. Jag tror det handlar mer om att ha tid och resurserna till den növändigen visen viljen och att väldigt många vill se och att de förstår att religiösa aktörer, som minst tro är väldigt viktig för folk. Så vill jag kanske också samtidigt se att stadig med debatten där som att vi ska jobba väldigt effektivt. Så är det ju kanske värt som en för att man på vägen glipper lite på ge room för några dissensnärdag. Och att tro är en sån dimension som jag tänker fort kan åvika. Att kontexten kan försvinna i man om. För det blir viktigt att snack om vilket tilltag än vårders faktiskt träff på backen i a tänker alltså att vi har snackit i den på gratis massom effektivitet och måling av bistan.

SPEAKER_02 18:41

Jag har ju flera gang nämnt att demokrati och sociala bevegelser. Det har sött och sådana ting. Och där ingår ju också ofta många religiösa och sociala beögelser. Det kan man risikera grippligt vissa alla är en med att något ska vi bara driva med det som kan målas helt tydligt. Så frykta och möj den Facebook based organization, och det är viktiga civilsamfundsbara som görs där faller. Är du lika rädd som mig för det? För den utvecklingen av att vi ger pengar till det vi kan måla, och där med misterna det helhet tillräckning till bisan.

SPEAKER_00 19:17

Ja, vi får väldigt tydligt samlad den dimensionen i debatten. Och alla är de som har klart har löft väldigt tydligt att det finnas ett knippet tilltack. Och de må vi sätta allt tryckbak så vill all bricka falla på plats och bisanden blir väldigt god. Det här får jag mot en litet uttakt, nämligen position och scena eventligt. Bistan är långt mer komplex än det, och där är ju fler när i ansären det är så säljer vi och morsen position och ta. Så jag tänker att vi ska klarar vara offensiv möten med det där och visa och visa vilka mulheter som ligger i den i den kraften som religen är, vilket spela en positiv rolla. Och att vi nämnar förstå den också för att när sagt multiplicera effekten i tilltagen som vi önskar finansiera, så är det kanske en lite mer intressant ingang. Där tänker jag att vi kan bli flinker här i Norge. Vi kan bli flink till öfter från värdin av trotspärta aktörerna, och annat känner en roll ni spelar. Och så följer det gäller oss alla om det är flinker så snabbt om resultatna. Det vi faktiskt har öppnade av väldigt många år och så för Norr blev etablert.

SPEAKER_01 20:21

Nu får det matas.

SPEAKER_02 20:23

Jag vill egentligen börja ha en uppföljning på det här kanske lite på sidan där det skulle om du har oss bakrån från Norrad. För du sa att Norrad har flyttat sig väldigt från ett geografisk fokus till en tematisk fokus. Det kommer skillligt var det enkel som skedar.

SPEAKER_00 20:38

Jag verkar lämna göra den ändringen och där goda grunder till det. Och har sökt helt stortingsproposition, ha det är med som sektorindelning och temandelning så att man spelar det där. Det tänker jag på emåta riktigt och helt sikker och så fårnu det. I den processen så må du növändvis i avkall på Noa, eller se att NOA är mindre viktigna och oss när de har varit mindre på emot resurser i ambassadna till att tillföra NORA typ analyserna som gick på landnivå. På dem här så har man ju növendigt sagt att det är mindre viktigt. Det är mindre viktigt för att vi stärker i att förstå det specifika landen. För det är vi också jobbig och med ett tema sätt och brev och brukar nödvändigt bara in mot det specifika landet på något som att det. Men jag tror på en att i den resen så har man också kanske samtidigt utmaning specifikt sidos i att en del av det som går på att förstå, några det som går lite utom det specifika tilltaget där. Religion är ett exempel på det, sagt att det är mindre viktigt eller det ska vi bruka mindre tid på. Och det ser jag väldigt tydligt nå, den har gjort reisen för anord till en grof aktör och har varit mass u i fält och ser hur den tror jag är med på att beväga människor samfund och land. Så men att det har en väldigt. Det är viktig dimension som är ju motar i något annat känna.

SPEAKER_01 22:03

Jag läste en kommentar om bisansdebotten som går. Våbar en som sa att vi kan ju bara pytta alla bisanspengarna i ett tilltag, vi ska finna ett köpa effektivt tilltag så vissa effektivitet är viktigt för oss att göra det. Men gör man det så miste man väldigt mycket på varje an aktörer som jobbar med smått och stort av olika politiska fält och följer med på land har nätverk i andra land och på något solidaritetstanken i Norgda med Norge skall i. Jag tror att på matter den floran av aktörerna som jobbar med utvecklingspolitik och solidaritet och bygga ett fundament för stötten till att vi ska fortsätta med bis stan. Det tror jag fort kan glippa. Några allt skapa något mållus och rätt sig in mot det mest möjligt effektiva. Men jag tänkte bara ha listos tidigt. Vad du tänker om det och lite den här vändepunkt processen. Vad är det viktigt kommer att ha spilla in där.

SPEAKER_00 23:09

Jag bara får kommentera att vi ser först så är helt en. Jag tror faktiskt att det är väldigt mycket taktvärare civilsfund i Norge, civilsamfundsorisationer och troos på aktörer att uppsjutningen och visan är så hög. Vi har tolt utsen privat i emisionslangsen och var uke och varje moter som materiet på att nytta. Helt så enkel person och på ett höjernivå. Det tror jag är känpiktigt att ha uppsjutning som söker det så för glav till att man ska stötta arbetar vart man ska göra för vi ser att det ger resultater ute. Men jag tror det är en viktig en och förstå så får uppsjutningen och vart så höja i Norge. Så jag måste tänka på vår när vi ska bevara främmår. Och ta befolkningen här in i det lämnade visan nödvändigtvis och vad vi klara upp något sammanhöhre tror jag är köpviktig främmår och ända viktigare kanske än vad varit för dag. Och så har du ett spursnot vil. J och en bunker, det är snin färsmåte. För det första, så är jag glad för att vi har en minister som är väldigt tydlig på att vi ska upprätta ett höjt nivå visan och också en statsminister som ser det så tydligt. Det är väldigt glad och då tar vi Heller, och börjar Heller, ta som en sälföljig särliga när du ser på annorlen. Nätt det tror jag också nå faktiskt visa att vi har villigt till att gå föran och vi kan också gå motströms med mot Heller för det andra. Det upplevde att det har varit väldigt tydligt på såfra politisk ledelse. Så har jag nog på en att ministern har nödvändigt oss så stiller sig lite open dagsant och sätter kanske så förväntningen i ganska höjt om att här målen utvändligt kommer väldigt stor ändringar som med tankpovar man har lagt upp processen. Då har vi sagt att mycket ändra för ändringingsskyld, alltså varny kärre på vad som fungerar gott i bestandag och vad som kan höres bättre. Jag tror att nog av det som civil samfundet har med på representera och det är resultaten, vi får till på backen i landar vi jobber och samlet sätt så är det en väldigt stor bevägse som har sitt utsping i norge. Det är väl jag varit nu kärre på och se på huran kan bevara framovar. Och så har jag också sökt det kanske mer slävet, men jag ville nog heller sagt att brukna mer tid idis i Abuja i Narabi i Monroga än du ska göra på hamar, kärra minister, när du ska sätta rättning och mycket för att se att det kommer en väldigt god inspel på hammar. Men det här nände vi sådana att vi bört oss in till som är i problemerna och utfördering i Story. Det är i det fattiska landna där upplev jag att civilsamplan har varit väldigt tydliga lär oss drejer i nors bisande. Där man frygt.

SPEAKER_01 25:44

Ja, ett påskär ska vara möta om vändapunkt på hammar.

SPEAKER_02 25:48

Ni april tror jag, eller 7 april, så samlös alla. Det är ju ett väldigt viktigt, men det har man möt och draisar ju om. Nu, vi har snuit med om i den podkosten. Det är upp motivation för bisandag och sikkerhetspolitik. Där är roligt, bara till ni har den religiösa aktörer. För vi har ju. Trina och jag har ju snackat lite om den motivation för bisandet om man ökret så tydligt sy att sikkerhetspolitik är utvecklingspolitik. Så går det liksom i mig en gå en äfär för det gör jag. Jag är bara med att det är kanske som kristna bakgrund att det är nog med värden på Märti samtidigt och vi har mer pengar. Därför må vi också ge en krona var underlapp globalt utan att vi ska tänka på vår egen intresse. Men så virker du lite som att man i med sånt globalt klasskampa att man är på något förent med Arbadier i alla och sämper för att vara mer likistillsamfund. Och därför, ett likstillsamfund är bra för alla oss och för nörge. Och därför är på att utvecklingspolitiken och sikkerhetspolitiken och allt samman detsma för det drar som att skapa gulvet höjer för alla snart man står lite höra. Men där vi kanske är att ta fajd som motivation. Jag bara för att den är ganska diamantralt för självligt. Om man ser det för ett religiöst eller icker religiöspektiv.

SPEAKER_01 27:17

Jag är grub på att vi ska bara svara på det. U kristin och alla där du sidan var oss. Jag tror det är sommer, Sann och Linna, extant att det är på att stilla upp för arbetsrättigheter för skatt att det är oss och vår egen intressa eller för sikkerhet. Men det är också solidaritet på något. Det var nog den lai. Och så är jag några gått och grop att sådana här google solidaritet. Har man snydligt på den definitionen och det lura lite vad man har. Det som ducker på här är att solidaritet är en följelse av samma enet och fälligt ansvar mellan individer eller grupper, ofta preget och stött och handling på tvärs och ägnärintreser. Vad det innebär fälllskap, empati och rättfärdig fördeling och är centralt i förgbevägelsen politik och humanitärt arbet. Men att det ofta handlar om hjälp till universte grupper eller folk som har mindre. Jag är gjort på den där lite ut av Ökrus definitionen av solidaritet om det kommer att spöra om nästa gången kommer hit. Men kanske någon beskriver om det solidaritetsbegreppet som är svar. Vad tänker du?

SPEAKER_00 28:27

Jag säger och häller faktiskt ganska mycket likhet mellan solidaritetsoro och nästjälhetsbegreppet, som som jag läser i Kristrod. Samhörighet och uret mot ett mänskligt är så här lite annäst, där är urätt mot oss alla. Och vi är förent om fälligt intresser, fälskheter och fälllskamt som man ganska tydlig i solidaritetsböelsen. Och att det är nog på ett viselvisda. A det ska motivera oss till handling, ike för att vi är snilla, men för att vi tror det är gott för mänskheterna och löfter samman och att det är urvängliat vår derkärd. Och så är det också en liten så där en liten opposition i det. Som bara är snarka ut för eget intresset där för att gå upp. För det handlar oss om att kunna stå upp emot andra kräfterna som träcker i andra rättningen. Men hela debatten om motivationen i visan är ju intressant så blir det någon kurös att det är väldigt så att det är möjligt att se att det kun är utifrån turisma. Och också som krisen och att det kunna är utifrån egen intresse. Viss man placerar sig i kategorin, så tror jag det är väldigt att det är regna visan jämn uant. Den är den bara tillgang för fattar, bara igång för oss. Jag tror att jag vil advärle träcka den välja inåt att man kan vända se att detta är så bra för oss, och det är en investering i trygghet, när vi ställer i hälsa eller utanning, och kanske så kan man bidra till att hinder migration och en del andra ting. Det menar är den retorik som stör sig. Men att skulle se att det är det viktigaste där är rädd för att visan träckas väldigt tätt, både geografiskt i land runt norge, där ser vi alla tendenser till vad man brukar visas försätta, och man använder vi sig ut för de murska intresser. Där håber jag att vi kan stå lite motströms och se att nej, vi menar att det är riktiga oss att gi, bara av den grunden att vi är rika och det är riktigt av oss att g till det fattiga och samarbetar med det fattiga. Och så att det kan gang att sälja och så nödvändigt vis. Men jag tror det är viktigt att man kan vara lite expuls och tydlig på det som man ska få folk med sig. Man skulle tillsnika sig att när man allvisar gånger egentligen är så själv, tror jag det andra måter att investera 50 miljarder.

SPEAKER_02 30:36

Ja, vi vet ju också om problemet är några rebått att utvecklingspolitik, sikkerhetspolitik och utanikspolitik blandsamman. Så går det ju också väldigt bra resultat och är faktiskt så effektivt. Det vet vi för några rapporter för Afganistan och vi har kasta bort väldigt många miljöer på dårlig bistand för det att det blir så tätt kopplat till mot statsbygga projekt och USA och jag har ju med frykter också att vi har på varit att se det samma i Ukraina också. Som vi har sagt, som är Ukrainas stött för att norge finansieras genom åldafonetag och bistands besätt. Och det syns jag, det är bra sätt i Ukraina så syns jag en av två skillnad är fälj. För det är väldigt många andra kriser med större fattar i världen. Men jag känner också att nogliga legitimitet starkare för Ukraina för det snabbt. Men därför är jag väldigt oppot av den biståsmotivation. För det är nog allt koko istamm så blir det lite bruk av pengar och så att folket brukar ge pengarna benar andra ställer och rädda fler liv. Så det är bara den utfördingen, det har det borde var intressant att höra på något biståndsmotivation där sälliga för kirkliga organisationer kontra andra. Men jag tolkar som att man tänker egentligen bara. Det här ser different wrapping, man kallar det bara i nästkället eller solligt, men det står egentligen lite för det samma.

SPEAKER_00 32:06

Ja, jag kan bläm att vara med på det. Jag tänker att det ena är vår person är motiver, och så är det som organisation och så är det som samfund. Jag tror att det är bara viktigt att man är lite tydlig på den motivationen och kan hållet fast med det. Och vilket ska tillsnick i saform många motiver. Vi farv bisand och där tror jag är vart för lycka att vi får en effektiv bisan.

SPEAKER_01 32:27

Man kommer att mening om sammansättning av bisansprojättö, och exempel ta ett klima eller andra typer på budgettgrepp.

SPEAKER_00 32:37

Jag vet att man ska gå så explicit in där. Jag förstår att det att prioritera på tema är riktigt och klokt, vilket minst också att prioritera det på mål, som kanske har den största utfördingen tror jag. Och så är nå i så en i att han så tidigare så tydlig på att det ska bli färrebartnare och färra avtalet, som jag tänker att det här så följer nönligt bra och kanske blir det en konsekvens av processen. Men det viktiga nam att kunna samla oss om färre mål och hålla lite fast för det. Och ta stilling till vad gör vi med att Ukraina spiser det i bitansprojektet selvi alla är att sötna Ukraina är viktiga. Och nog att man har fannet så vita säcken har varit så stor i att nu, har jag kunnat fylla det med väldigt mycket innal. Och så ville jag Ellers nödvändigt säker bara programfiktigt av heller, men är som ändå snack väldigt varmt om stötten igenom och med sig vilt samfunda. Jag tror att vi har något som är unikte i möten med stor internationella organisationer att vi jobbar så tätt och närt på backen och kan få minst lite goda resultat rätt och sätt förli attörerna är så stort.

SPEAKER_01 33:43

Bra. Vi bygger någon närmast slutna vill du rinnar, Matheas.

SPEAKER_02 33:47

Jag har inte bara ett sist. Flera studier särligt mot av amerikanska grund på att bistån blir mer effektivt så man tar mot och tror livsyns dimension till aktören i möte. Men jag har ju inte att sälj att man kan se att gud är tillbaka i politiken och man har varit mycket om den här garningen som styre i USA och dålig bruk av Bibeln särskilt. Men att man på det visst, elflimarst du ligger sitt på den kompetens nörgrat. Att man tror livsyn, i virker som en väldigt en central del av norsk bistand. Och är du enig att det är ett faktum väl har vi många aktörer med en religiös bakgrund. Men förr på norsk bisand så verkar det som är lite effektiv. Eller lite som är lite i fokus. Är det sådant tror du och tror du att det kan ändra sig framoret?

SPEAKER_00 34:43

Ja, jag tror du har delvis rätt det. Det ser fällt väldigt olikligt av ingarda, för vi upplev att vi jobbar väldigt rätt med det. Och har kanske givet flink och heller over tid och löfter fram. Ike på den egen agenda, men rätt och sätt för att se att det förstå. Tror som kraft till ändring är otroligt viktiga för vi ska lägga det rätte för att skapa utveckling samma med det landar där vi jobbar. Där har vi helt enkelt riktigt varit god. Och så tror jag att man känner precis att man känner att det är helt centralt, men så har man ju också väldigt hastverk med att finna lösningar och där är det kanske lätt att hoppa bok av det. För det är där nog som är lite uklart för oss, och det är något som tar lite tid att sätta sig in. Och så vill vi till det raska lösningen också. Så det är man och vi att ta lite ansvar för. Och ska jag se lite framöver Särgig och det är nogliga att vara lite mörka och anta att det som kommer särtet fler i land kytter i visan, och att man mindre bersättel så blir det strängare prioriteringar. Då är det en del ting man i ta hit till. Eller man blir väldigt röstal och såterar man det enkla tilltagna som i nödvändigtvis i likstig god värgkraftig utveckling. Och att trots dimensioner blir mindre centralt eller att man har så negativa erfaring med vad det kan betyda att man ska finna i negativa erfaring när man går till USA eller annan för. Att man mycket önskar att gå in i det jobbar väldigt instrumentella. Där tror vi att vi klarar skapa legitimitet i landet när vi jobbar och kanske heller riken på långsikt för det vilket får det resultat som verkligvar i. Men optimistisk tolkning vill jag motsatta att man åbner något för det. Och att kanske ingången i anvisare relösaktörer, men att man säger att vi måste förstå vår lager god partnerskap. Och vi snackar en del av civil samfund med religiösa aktörerna större bredda för att det ser oss sammen som skaper utveckling. Vi som också utgör ett samfund. Så vis man tar den ingangen och det kan man ju håbå på. Man kan det till med knagghet på partnerspav det viktigste månader. Så kan det vara möjligt. Man kan gå tänna få syg där vi får kommer dit. Så om du är pessimist eller optimista i lyser på påsken så håller fast med håpet hoppas på att pedigen kommer.

SPEAKER_01 37:08

Det man gör en fin sätter slutet. Jag har lärt meda alla pratan. Tusin tack för att du kommer och gå påskar vid.