Hvordan går det med menneskerettighetene?

Ingeborg Moa fra Menneskerettighetsfondet kommer for å oppdatere oss på status for menneskerettighetene – og hvordan Norge kan gjøre mer for å styrke de. 

Mathias har nytt om bistandsstatistikk, og Trine rapporterer fra pavens Afrika-turne.

Ingeborgs tekst i Panorama: Trumps bistandskutt: Hva skjer hvis forsvarerne av menneskerettighetene forsvinner?

Anbefalingen til Mathias: ‎Seterra Geography (full)-app - App Store

Og følg oss gjerne på Instagram: Instagram

Transcript

SPEAKER_06 0:05

Välkommen till världna, en podcast om utviklingspolitik. Mitt namn är Rena och med studio är du Matias Setton. Hållande gå.

SPEAKER_01 0:12

Det är minus. Vi är väl ungarske volg. Det blir väl i bren störmen och djup. Det är man så ganska tidigare. Vajen för oss menner att ungarn berättar mer mot västna och mycket mot Poten och västen. Det är väl dejligen med liksom bra sak om inte satt.

SPEAKER_06 0:35

Väldigt dail att hon är utav presidentstol. Men ja, nej så blir det bra. Så det blir spännande att se vad vi får då. Jag tror att jag är kristsen som så att vi vet vad vi har länger vad vi för. Men att det blir mer demokratiskt där och runt och hap på.

SPEAKER_01 0:53

Absolut.

SPEAKER_06 0:54

Men vi har med oss en nyhet ännu kan vi du förtela.

SPEAKER_01 0:57

Ja, en nyhet där som förrnhet som är mer om ut i världen. Och det är nämligen att vi har fått oss vårt egen Instagram-konto. Så då ska vi öka interaktion ända mer med det lyckare. Men varför har vi en Instagram-konto?

SPEAKER_06 1:14

Jo, för uti världen har jag och vilkentliga episoder och nu har vi lagt ut vilkentliga klipp hos tanksminagenda. Och på ett annat tidspunkt så brälsom tanksminagenda lite väl mer konto om utvecklingspolitik och lite mindre av andra ting.

SPEAKER_01 1:28

Men kommer det att vara dropp på det här med inrikspolitisk arbi och välfärd och bara brys som värdan här. Det är det som mitt mål att agenda ska bryta.

SPEAKER_06 1:41

Poängen var, redan dyker lite mer att agenda ska se agenda utan när du möter och i bara utvecklingspolitik när du uppsågs på Sociala. Men det som kommer att fortsätta var den eller uteven. Most mina, men vi har något egen kontor och alla grupperna kommer. Och kanske vi kan dela någonting att ha varit här nu. Ja, vi kommer vara kreativa.

SPEAKER_01 2:03

Vi var ju på tur samman 3 mars till universitets Älva och fick most av projektvänpunkter. Det tog fina bilder av oss och det hade varit fantastiskt Instagrammaterial. Så det hände komma lite mer där. Vad är det vi heter på Instagramet?

SPEAKER_06 2:20

Ut i världen.

SPEAKER_01 2:21

Ja, ett ord.

SPEAKER_06 2:23

Eller nej.

SPEAKER_01 2:26

Ja, vi går in på. Det kunde vi bara kunt.

SPEAKER_06 2:32

Det heter utpun i punktu varin.

SPEAKER_01 2:35

Ja, okej. Punkter. Med om det är orna, är det bra.

SPEAKER_06 2:40

Så i massa i någon annan, men det kommer det kommer. Så bara binna för oss hör på. Och så vi kan föla oss ute i världen och inne i studio.

SPEAKER_01 2:50

Eda så ska vi säkert om mänskligheter. Vem är det vi har som gäst?

SPEAKER_06 2:54

Vi får besöka Ingenborg Moa som är daglig ledare hos mänsklighetsfonna. Vi ska snacka om hur de går med mänskligheter idag och lite om vår det jobbar. Så det blir bra. Vi fint att få påfyll på det. Men först har vi ånhet er. Vilken nyhet har du.

SPEAKER_01 3:09

Jag har en nyhet som många har fått med sig när jag tänker att den här såppas i kärna där vi snackar om att den har värt väldigt med. Det är att förra årstad så kommer det officiella OCD taln förficiell bistand i 25. Den fall som med 23,1% i 2025. Det är den största årliga nedgången registreret i så kallalt Oda-bistan. Någonsina och norge var det enaste landet med en bastansnivå på over 1% av brutton national intakt.

SPEAKER_06 3:42

Det är bra. Men domtan det.

SPEAKER_01 3:45

Ja, den samlade bistan i för landet vars på 134 miljarder dollar. Det är flera analyser och som troll ser det och andra aktörer som författare att 25 bringer bistand tillbaka till ett nivå det hade i Sum blivet i 2015. Det är lite fanns för någon inflation just det här också. Men på tio år så har den samlit växen i bistand rätt och slett stoppet upp. Vi har mer krig och med eländet fler barn som bor i konflikto. Men alla likväl har vi en lavsbistand på tio år så är det. A Särsky så får vi en aktör som kan tillskrives mer ansvaret än den andra och det är att följt Donald Trump och USA. USA står för 35% av den samla nedgången. Alltså att de reducerade sin bisam med 57% i 25. Och som den största registrerade nedgången för ett enkelt givala ett år till ett annat. Och nog här Tyskland marginalt större givet, i absolut talen USA 29,1 miljarder dollar en USA som bidrar med 29 miljarder dollar. Och nog som kanske är mest oversknade var, för jag har ju tänkt att några som i krigår, är det bara den som gissar humanitär bison.

SPEAKER_06 5:06

Men så har jag alltså tänkt. Jag tänkte att det var det där liksom tingarna som räk. Det var i här och det bränner här och humanitär bestanden.

SPEAKER_01 5:15

Ja, men som vi sa, har vi också utstöet till Ukraina och sånt så. Så vart fall är en humanitär bisand. Den reduktion där är procentligt större än en global reduktion där. Och det var ned hela over 35 procent från 24 till 2025. Det anslöser att od generellt, alltså OSD anslör att det vill fortsätta fall främover det svärre. Så detta är vad ska man se? Det är bekymring. Och där är det kunre som sagt som ligger av %. Och det är nog kun 4 land som ligger över FNs angefaltande nivå på 0,20% bis den. Alltså alltså det minstålet FN är viktigt att se för att sylvis det att 07 är som FNs maxmål, men det är verkligen FNs minusmål. Och det är då Danmark med 0,72%, Luxemburg med 0,99 och Sverige med 0,85%. Och vi vet också att svensk bis den har kännt mycket dag som cirkel påverkes i 206, det är kutar markant. Vi är lite stolt av är den norska dvinnare går gröns, men där förut är världens börjar på en sån senare. Så det är dålig.

SPEAKER_06 6:31

Ja, jag tror som man är lite med långs om spanna som har ett mål kommer på 0,7 och ha en lansiktig uppdrappingsplan för att komma dit som är relativt raskt och knåda. Barför på något ser lite där dystra bilder. Men det är massa dystrt. Jag börja slänga i någon anbeforming för i går så hört jag på den podkosten som heter In Preci of Development med Dan Bonick. Han har en episod med besök för svenska sidan, som svenska norrad. Elinars tjaja heter inte som jag gestar. Och poängen var att i start av den här episoden så går Dan Bonick igenom kytna för allra land och gör på något open status. Så den kan man höra på vis man bara vill ha någon avblick av vad som har södra. Och det har han påmat också och beskriver det och diskutna, men Oikminst den här drajningen i rättning av egen intresse i alla land som man åser i Norga och en dräning av pengar brukar andra mottagare än för man bruger den pått det andra förmålen för som är lite helt roda med inna förmålen med visarna. Så jag blir lite rolig att höra höra på det. Jag för Norge A och vi är läna med en procent, men vi är ju en del av en ändring i retorik och sånt som är väldigt global och som på något i praxis före till mindre pengarna till bisansformat.

SPEAKER_01 7:52

Det som också kan sje som jag har varit rolig för det här att man har ju klarare definitioner i OSD och dag på att som är bistan, men det kan ju också ändras. Vad är man faktiskt menar är bistan? Gitt att man saker med om sikrhetsintresser och sånt. Så det är en utförning fram ur. Men har du en lite mer positiv nheten?

SPEAKER_06 8:11

Ja, eller en mer religiös nhet. Ja, mänskeret. Det kan ju väldigt lite om religion, men då hade vi väl den här polska episoden. Och så har jag hört på den där av RSNosens Bibel på använda kolor i påskarna. Och någon är sånheten, om Paille och som följade kärna. Han är på Afrika turna. Han har ju varit enligt hörtevärr för han har ju stått upp mot Trump och uppfördat i föränd och gekke krig och har fått hörde från Trump som följande. Och någon annan var på tur i Afrika. Hans andra officiella. Han har också varit, han har också varit i tyrka och libanon på en tur och sen har varit i Monaco. Det som smått ut det lämmer helt på din palliga. Man har en ordentlig turna. Han kom till alkari på måndag där nu. Han drar riket i det landet i Afrika med flesta katoliska invigare. En femtedel katoliker bor i Afrika. Men det gick för exempel Nigeria som har en god del katoliker som ska besöka. Men han kommer att besöker det ranzonel som har en del katoliker och får hopp om att få fler där. Men han kom till Alkari och där var riktigt mål och så här väldigt få katoliker under 10 000 i ett land med 48 miljoner in byggare. Men målar och bygger bro mellom krista om stimer. Och så har han läst vidare till kamerun och sen det så ska han till Angola och Ekorialgunnea. Och alla det alla är flera katoliker. Och det är nytt av turn ska inom 11 byer, ta attenfri, håller 25 taler på 11 dagar och han ska hålla det på italiensk, engelsk, fransk, portugisisk och spansk.

SPEAKER_01 9:56

Men det är mest imponerande med det panet. Det kan ju helt av sin många språk. Vi tror du där sånt är AI att någon håller på portuisisk så är det egentligen på engelsk om det bara kommer ut på portugisisk.

SPEAKER_06 10:08

Jag tittar att det är något kärnfritt liv. Han har tid att lära språk. Men han ska bland an snack om utnyttja andra lands naturresurs, men så var lite så progressivt. Snack om dialog mellan Kristan och slimmer och snot också om problemer med politisk korruption. Det är ju intressant för både kameron och ekvatorialgnea har presidenter som har styrt i långt lång tid och så mycket särliga demokratiska.

SPEAKER_01 10:33

Det blir väl jämnalt på 92 år, han är presentna i kamerun.

SPEAKER_06 10:38

Al biga på 90 år, han har styrt i 92 och det har varit förgek i krigén 2016 där 200 000 mänskri på flykta i kamerun. Och spörsman här, vad vi på att se om den situationen här vår hört bilan gå ut för att snackom demokrati. Det man har bekymra för är om man vill gå långt på mat avsider som är moralskrätt. Men samtidigt iget gör sånt att katoliken i lånet blir extra utsatt för sanktioner rätt att man har dratta. För det kommer slå tillbaka på en minoritet visst ledaren går för hört mot ledaren. På 80-talet så var den dagarna paven på besök hos Pinonche i Kile och där lösande ve på matten var vänlig och basamman till gud och sånt. Men samtidigt i den här bönd av lade paven i en bön om demokratin i förfärn framtid. Det var något man packade in på dag. Så vi får se vad man ser något.

SPEAKER_01 11:37

Spännande spännande. Det är väldigt spännat. Vur där man kan följa på turmer.

SPEAKER_06 11:45

Ja, bruligt Google. Men på fredag så ska ha med sig kommer heter Duala. Och det ska komma 60 000 deltagare. Men jag tror det här. Allra, Sibåsin liksom så får det sin reportagen.

SPEAKER_01 12:04

Men det är på tiden.

SPEAKER_06 12:14

Ja har vi fått besök i studie av ingen varmag, som är daglig ledare i människorhetsfonda. Välkommen. Kom att du se tor om vem du är och vad människhetsfonda är för nu.

SPEAKER_05 12:25

Jo, jag har varit daglig ledare i mänsklighetsfonden on se 21. Harentligt hela arbetslivet jobbat särlig med fokus på civilsamfundsorganisationerna och mänskligheter internationalt. Men mycket ut i världen och särlig i mitt össon och söröstase där jobba mycket i mönbar och bland annat både på hovet kontorsnivå och ut i världen, men alltid med fokus på lokalt civilsamfund och mänsklighetsarbet.

SPEAKER_01 12:56

Vi har snuckit lite i den här podcast som fon. Men detta är ett sånt fon av världensbanken som putin of som heter människhetsfon.

SPEAKER_05 13:06

Ja, det är på många mot har stor på verklighetsbanken. Men föttselhistorienråd där som här brukar sig är att vi blev upprättade för snart 40 år sedan i 1988. Det var faktiskt Jan ägland som var initiativtagare. Han har ju en finger med i vild och nytta är så här det den gången av. Bakgrunden var att han på sin resad av den gången särligt i Latinamika, så det här med att det är otroligt masser små lokala mänsklighetsorganisationerna som gör viktiga arbet, liksom kallar frontlinja för mänskligheter. De tänkte stötta, men ofta är mindre stötte i det laver belöp än det stora fonden kun ge, den stora organisationen kun ge och en slags skredd stötta kan du säga. Det var bakgrund för att vi blev stifta. Så har vi utvecklat oss att Brian fick med en räcka i organisationer och vi är nog en medlemsorganisation. Där medlemman som är medlöma hos oss nu, det är alla, norska kirka medlemkirkel, MNSD, Atlas Alliansen och Center för mänskliga rättigheter på universitetet i Oslo. Så de ger oss en del midla värtter. Vi får midla från norska staten, Norrad och UD och en del ambassad, och så får vi medla för en del andra stiftelsa. Typ som stiftelse att en bedrift som önskar ge oss midla och så vidare. Och vi får midla en del för utmänska givarna. Så i den förstan är vi att fonda, men kanske mer i den förstan att vi är en mekanism som kan hjälpa stödonoran, stödgivare. Så önskar pengar till små organisationerna, men inte önska allt administrativa arbete runt det. Vi är ett fon i den förstan som en del i det stora amerikanska stiftelsen. De har ju gärna det man kallar en down. Och så brukar de avkostningar och så vidare. Den typen av fon ätsvi. Men vi är fon i den förstan att vi kan få se ett sådär donorerna med nåd i små. Och de som jobbar på frontlinjer för mänskliga rättigheter runt i världen.

SPEAKER_06 15:15

Vi ska snart komma tillbaka till bordon där det jobbar och borna samarbet med lokala civilsamfilsorganisationer och sånt. Men först börjar ett skritt tillbaka några snart 40 år sedan där det börjat starta. Demokratin går tillbaka i många stöder. Jag bekymrar oss på varna människor rättigheten i vår tid. Man kan ju se avrud när de borde består på människor rättighet i 2026 i världen.

SPEAKER_05 15:41

Jag tror det viktigaste och mest sådana bekymringsvärddelande är att det är två trender som föregår samtidigt. Det ena är den trenden som gjorde och knacka om i fler podcastepisoder om en auitär vänning i världen. Ett stöd press på fler. Nu kommer det här videm i Stockholm eller näkorm i Sverige med sin rapport nylig där man ser att det går stadigt dåligar för demokratiet stilling i världen. Fler land som går i auutitär rättning och en generell sån autoritär vänning där mänskligheten och demokrati blir trua. Samtidigt som vi har kär det här storekytan i avföringar till mänsklighetsarbe. Det är båda kult i avföringar till delarna av FN-systemet som jobbar med mänsklig rättighetsarbe, men och den delen som vi jobbar med i tillägget de organisationer som kanske ligger sig i mellunder, som ämnesty, human rights wat så vidare. Så helt ovrda det som bekymrar med mest. Så är det viktig och jag tänker att vi snacker väldigt ofta att vi måste hyssa på att vi måste gerkligt håp så för det är skyldigt och skriva som håp med skå och inne med alla notat om allt som går dåligt. Det som var ger oss hoppt det är också att organisationer och lokalsamfund ger sig. Men det blir väldigt mer vanskligt för att vi kan komma lite baket och manifestar sig i sådant rent praktisk, men det är att alla förelser är underpresta. För att det är stora organisationer på internationell nivå, med de som jobbar på grasrotnivå.

SPEAKER_06 17:23

Och för att prata det här lite i biständsbudset där för vi mer om det också. Några geväljer pengar till organisationer som jobbar för mänskligheter och mänskligheter som få kämpare. Vur pengar är det egentligen snart om vilken forskel det pengarna gör.

SPEAKER_05 17:41

Ja, det är ju alltid färligt att se att det snack om lite pengar. För det är så fort man snakker om miljoner, så hörs det och alltid ut som väldigt med pengar. Men i den stora sammanhängen är det relativt lite pengar. Det ska säga så att norge har ju inte gjort något stora kytt och det. Det är väldigt många som har gjort, men bevilgningarna då låg väldigt flottande i sista 10 åren, särligen om man är inflations just det här av vart år där man har gått med. Det är runt på det som är det kapitlet i statsprojetet som heter människortigheter, så ligger det 880 miljoner förra år. Det inkluderar runt 200 miljoner FN till högkommissärens kontor för mänskligheter. Så då är det att det gick i helt stor iblan. Men igen med föreföret på något se att det är knock för det är ut, så är det en pot med midla som när man sker i Norda sin resultatportal, når väldigt många. Den når väldigt många organisationer och det är en bekymring är att sitt med tanke på vännepunkt, med tanke på bistänsreform. Att man icka må kastat ut bejben med badavan i sin ivär rätter att få krympa antalet avtalar. Det är så otroligt viktigt med det här midlan från Norge och försvåligt midla för andra att den faktiskt når många. Där kämmer jag visar för min egen psykområden som det här egentligen icka handlar om, så känner ju sånt fon som oss in i att vi kan bidrada med att det når många. Vi stötter runt 150 lokala organisationer varnä i år. Och det finns ju många som oss både på internationell nivå och på nörsk nivå. Så det är fall någon talk att det blir lite överordnade för det ligger mänsklig rättighetsarbeig in i regionen beviljningen, i statet ut av det här midland som är nämnt nu, det är 880 miljoner så går ganska mycket runt olika ambassad som har egna projekt. Och så går en del till att det är institutionerna.

SPEAKER_01 19:50

Det är en utförding där vi har nästan fler gang när man läser budget och vit och vad pengarna går i rätt och sett. Det hoppar ju att vända på ett blir ett lännepunkt på att det kommer till att det blir lättare att förstå vår prioriter. Men detta med mänskrättighetspottna. För att man kan säga att väldiga norrige bidrar till skolor eller hälso drä sig om att uppfylla mänskers rättigheter. Så är det först och främsta en pot som drärsa med den civil motstandskampen i auktoritära regimer man förtidvis stött upp från orskida. Eller är det mer en brejer tillnärming? Har du något insiknät.

SPEAKER_05 20:27

Det ville säga en grejer tillnärming. Det säger någonting om på något båda kurrett i det här pengar och grund till att jag menar att det är behov för mig. Vi har ju gått som en fler och har spurt om en dobbring av den stött i flera år. Men det går som sagt till företag på något FN-systemet som jobbar normativt, eller med undersökelseskommissioner eller specialproceduran och specialrapporan, för exempel den på mänsklighetsförsvariga. Det går till det. Det går till besättelsesilltag, det som helt tydligt är besittelsesilltag för mänskliga rättighetsförsvarare eller människor rättighetsaktivista, som vi kanske med säger i dag vid tagen. Och så går det att te människor rättighetsarbej, icke bara besittelsesarbej för de som jobbar med det, men te Arb som föregår på backen. Det går till organisationer som driver med digitala rättigheter för exempel. Det går till organisationer som är mer typ tänkanka, och organisationer som dokumenterar och rapporterar.

SPEAKER_06 21:32

Det går till väldigt mycket försäligt som är en global bisanskta så hör vi om historier med mat så mycket blir delt ut, barn som mycket för mat. Vi hör om helst och niker som är stängt. Men det är en massa av anvisan som också kryt som mer and för att exempel att det är på människor teheter vanskligt att få historien på bor om vad konsekvenserna av akuten är. Men har du nog exempel på konsekvenser av det. Vi sanskutna i praxis.

SPEAKER_05 22:02

Sverige har det. I fjuran 2025 så kastade vi oss runt och där snack om vi söda organisationer internationellt som jobbar både med besittelse av MR försvade och med stött till lokalt mänsklig rättighetsarbet. Vi spurt för exempel organisationen vi stötte kurmånga dem som hade fått kyt i stötten eller fått per se om att avtalar som skulle ingås, ika komter att bli ingått. 20% av dem som svarta i mars sa att det har de inte fått per se om kyt eller fått per se om att det kände och kom kyt. I en irskorgan som heter Frontline Defenders gjorde en undersökelse i första håll och fjord, där de intervjuer nästan 60 organisationer som jobbar internationalt och regionalt sälla med besiktelse av mänskliga rättighetsförsvarare. Då har 70 procent, alltså tre fjärdadela aldrig hade upplevt kulti och stötte. Jag tror att väldigt mycket av den här kyttan som har kommit kämbiot och märk effekten av signer. Jag tror att du kan säga att lokala organisationer vill ju fortsätt arbe i sitt som synlig viset. Mycket av de små lokala organisationer gör det aldrig idag det av frivillighet. Men det blir ju farligare för dem och det blir mig vanskligare för dem. Så det är något kanske det som jag tänker är viktigt och den vill få. Du har många solidariteten, den fördelsen, men du är många att en länk att vi kan snacka lite om det säger, men det är sånt som jag tänker ofta på som ett ökosystem av besyttelse. En organisation som jobbar i byggd i Indonesia mot polmoljplanta som har tagit över Joa, så vill du sa ansynligt fort. Det är besigt, kör de där mycket förmidla. Men den vill kanske inte ha tillgång till FNs specialrapportör för MR-försvarare för de vill få hit om det. FNs mänsklighetsförsvarare och specialrapporter vill jag ha möjligheten till restigt, för det är pengarna till FN är kutta. Det blir en sån sammanhängda som kanske är många som är där idag. Och så tror jag se att särliga mänsklighetsförsvarare som jobbar med kvinners rättigheter, LHBQ-rittigheter vill bli ramahörer. Netto för det att dem är så många måda dimensioner av prästa. Den är kanske särlig avhängig av den här internationella solidariteten och internationella uppmärksamheten. Och där kan de Norger än för själv. Det tror jag vi gör och det tror jag Norge bör fortsätta göra med att man är tydlig på att man ska sikre stöttet och det är mest sårbörda och det bör mänskliga rättighetsförsvara. Det inkluderar såvigt de som jobbar i konfliktområden och de som jobbar med miljöerättigheter och lamrättigheter eller den som är mest tru.

SPEAKER_01 25:05

För att få in på det begreppet ökosystemet. Får besikelse av mänskligheter så drar det: att man på lokal plan må har tillgång till globala strukturer och till något rapporter som kommer från höjdkommissären eller andra som jobbar med mänskligheter. Vård kan detta utvecklas och bli bädran där idag.

SPEAKER_05 25:26

Jag tror att det är att det blir värre. Sjör som alltid bli ber, men det har nog på ett vis fungerat. Och jag tror att jag tänker särligt på ett ökosystem som sikker en besiktelse av människorhetsförsvarande som jobbar i den här organisationen, den som blir utsatt. Viss vi tar ett utgångspunkt i en lokal mänsklighetsförsvarig på Srianka som jobbar med på exempel Tor. Kurs är det här ökosystemet har satt upp som att det kan göra det på stötta den mänsklighetsförsvaren eller den mänsklighetsförsvaren. Vi har FN som sett normann för hos mänskligheter ska respekteras i världen. Vi har FN specialrapportör som kan res på landbesök. Så har vi organisationer som dokumenterar det som sker som Amnesty, som Human Rights Watch som är tydliga stämma på det. Kanske blir en situation så ille för den här mänsklighetsförsvaren att han eller hur evakueras för en periode. Då är det ofta satt upp något system i ett nätverk av en annan organisation i huvudstaden som kan ta en den personen i stun. Och kanske blir det så illa att en person må ut av landna en period. Då har man i det här ökosystemet, för exempel som är Shelter Cities tillflyktsby. Oslo är faktiskt en sån, men den är mer fokuserad på mänsklighetsförsvarare som tränger ett pysterom. Kanske den som är det tynggsta tryssland mot sig. Dag kan folk kom hit i Oslo. Det hänt ut i tre månar och vi kör det projektet med stött för Oslo kommunen fritt orbrandt sammen med en del annan mänsklighetsorganisationer. Och person kan kom ut och få ett pysterom. I nälarna har de ett stort netverk av Shälter Cities där folk kan få mycket längre upphål, som är mer fokuserad på folk som är inne press. I Georgia har de haft i Tbilisi. Det är väldigt inne pressnå. Men Georg har varit en sån trygghavn för mänsklighetsförsvarare fram för exempel Aserbajjan och Ryssland och så vidare som har kunnat hait. Du har de som sett norman, du har de som dokumenterar och bidrar, du har de som kan hänta utfolk och du har det lokala nätverke. Och så vill jag säga något som ofta glömmas är att den största stycken i ett sådant ökosystem är ofta det lokala nätverket. Det är lite som några skärn djurkärvällen. Nu tror jag vi mer och mer har lärt oss att kan alldeles som är första respondentan det är det lokalen. Det är någon lokala rödekors och så vidare. Så elev med människor.

SPEAKER_02 28:21

Så har du inte fik.

SPEAKER_01 28:25

Det hört i det här fall ut som ett tydlig ökosystem. Det är det var väldigt spännande och nyttlig att vita att Oslo är en sån shälter citig att det ska bli förrenav. Men du i den gradu där vi någon avsökn ska väl hållas hemligav en grund. Men är det där så att man har en dialog med den norska ambassaden som man får hjälp till att transportera ut ett mål och ske väldigt som hemlighet och antar för att rika och få reprimader fra de auktoritära aktörerna i Aprilningsland. Kan du se lite mer om vad den processen?

SPEAKER_05 28:55

Ja, kan starta med att säga att vi ofta gick, vi är ett satt upp i pystromsbyprojektet på en mått som kan ge tillbud till den som är mest press. Elsa kollega områdes i nedaland har ännu mer expertiser på det. Det finns sådana uppsatt i Costa Rika för exempel, för mänsklighetsförsvarare i Latinamika. Så vi upplever ett stort sätt att mänsklighetsförsvarare kör vi att ska göra det. Men vi har ju haft några tänkem som är det bästa exempel vi har att mänsklighetsförsvarare från Belarus, Ukraina för Ryssland de sista åren. Och så har vi haft för Indonesia och Sri Lanka och fleran. Men de som kom för exempel från Bälarus. Det är klart, de mått ju vi börja höra på hur KM matten. Du reser på den tryggaste matten. Och så har vi sikkerhetsprotokoll runt det och sånt. Det tänker inte gå så detaljert inne. Men det är ett gott sprusmål.

SPEAKER_01 29:58

Det är du sa om att det var max tre motor.

SPEAKER_05 30:00

Jag tycker att det har faktiskt med visumregulering av Norgöjer. För det är vi har icka har succes med att få norska reeringar att jag går med på ett annan visumregime för mänsklighetsförsvärare. Och det är egentligt fint att bespurum för det är något som vi jobbar väldigt mycket med. Och önskar att justdepartementet ska lägga mer till rätter för det. Det kan man innan för EU-regelverk som nogen är en del av, men det är en lång annan diskussion i vart fall. Men det fint med det pystolsbyprojektet annat är att det är på något måne häktligt på något annat som jag tror väldigt många vet om att byråden har officiellt sagt att Oslo ska vara en mänskrättighetsby. Det tänker jag att det med att det vi har det pystomsbyprojektet. Det är en helt konkret effekt av det. Att det följer byrådet så att den önskar att man skulle utre en sån ordning. Byråden idag har sagt att osslos ska vara en mänsklighetsby. Jag tänker jag för det kan benysa och tänka idom ska vi få oslotta är en tydlig mänsktighetsby.

SPEAKER_06 31:06

Ja, bra, och de finna vara tid som är bört.

SPEAKER_00 31:14

Man tror att det kommer oss ut i världen och när den slärmbolnet.

SPEAKER_06 31:20

Fru, skriven text i panorama som vi kan lägga via episod och beskrivelse, vad du samlände den här armad eller med något omsarbet. Att det som man får till alla ting icker. Och alltså något ann som öngård att det blir Slossing eller använder i hurliga situationer och handlar det uhljänskretsbrunden som gick. Men igen i nästen vända tidspunkten för allt ska på något vänner så man letar det mest effektiva tilltackna så har det ju lätt att sådana här typer synligaffekter taler ut. Och kanske också små avtal det ser ut som att det är så viktiga. Men vår passman på att tycker vi grupper, alltså tyte viktigt i den här processen att det är här att vilket glömmer förebyggningsperspektivet.

SPEAKER_05 32:15

Ja, jag tänker att den där man som hiskar den reklamen som natten av någon hade från någon år sedan. Det är många år sedan om det. Den var väldigt fin. Det var en sån reporter som står och rapporterat om så att här är Seg i Oslo där en ungdom icke blir slottne ikväll. Här är det där, den slåsska med icke ked. Och sådant tror jag vi som jobbar med lokalt mänsklighetsarbe ute i världen ofta förade. Att den frustrationen i oss att vi har lyste och säga, och de skulle bara visa som icke har sett. För grund av den här organisationen som jobbar jämt och trytta. Jag tror att det med det ökte fokus är på vår resultat på kort sikt är att vi missade den här aspekter som är mer strategiska. Det tänker jag att norska organisationer har varit flinkta och Norge har ofta varit flinkade. Det är att sikre att man rigger stötten sådana att både lokala organisationerna och progressiva internationella aktörerna för att säga kan jobba strategiskt. Det och grip strategiska möjligheterna när de uppstår. Jag kunde pröva ge ett exempel. I land som Myanmar, Georgia, Afghanistan så når vi på något att acceptera att ett mål är särskör det och hållet mänsklighetsmiljö i livet. Här i Norge har vi ofta förstått det av villigt att ge langsiktigt stötta och göra langsiktigt arbet där man ic kan vis konkreta resultat vartår. Men du säger att okej, vi vet att på ett eller annat tidspunkt sämde det att kom en spräck i det här auktoritä regimen eller en åpning för att göra ting. Vi som Norge och norska givare önskar att bidra till att det finnes ett mänskligt rättighetsmiljö och att det finnes ett aktivt civilsamfund som jag kan bidra. För viss man ska kunna bygga upp det norren åpning skär, det är allt för sent. Det är kanske det du tänker på med fåbyggen eller perspektiv här att det är otroligt viktigt och där hoppar jag att Norge och annat givare blir värme på det. Att man finner en mål och ge stötten på som kanske gickvis är resultat och är förrör. Kanske går att det är dåligare att förrän i många år.

SPEAKER_06 34:36

Vi spelar på onsdag och på morgonidag så var oss med kristbard och sa att nörsk bysnspröpset är stort och lösa alla problemer i världen. Så man ska prioritera på människorfältet, vad tänker du är viktigt att Norge prioriterar fram er.

SPEAKER_05 34:51

Nu har jag aldrig sagt att jag menar att det bör kom en ökning. För det är att det är så lite pengar när man sker på hellerbudset. Men det sagt så tror jag att Norge kan bidra med någonting som är om mycket väl så viktigt, så är det väldigt viktigt. Det enda är det här, alltså den accepten av att mänskliga rättighetsarbeit för det är allt mänsklig rättighetsarbe med norssköt som föregår med bistandsmidla heller. Det är en del fler regionala midla som mycket hällsinn i beståsbudget. Men den accepten av att mänskliga rättighetsarbe är långsiktig. Det tror jag är väldigt viktigt. Det med att Norge kan ju ut, som jag skriver i den kroniken en gången fyll alla hyl. Men Norge kan sikra att de mest sårbare, alltså mänskliga rättighetsaktivista som av olika grunna är sårbara, kvinnor de som jobbar med landrättigheter, LHBI, Qaktivista, får stötte. Fler och fler lämna som icka vill ge den stötta och där kan Norge absolut bidra. Ocket minst det här med att sikra att man ger en stötte som kan vara flexibel. Vi jobbar mycket i melomintextlan. Där känner man i världen idag att mycket av den lämna som går i fel rättning när det gäller mänsklig rättigheter är faktiskt melomintaxlan. Så det är viktigt att mänskliga stöttet och mänskliga rättighets blir sett på som ett måligt särskilda, ike bara som ett middel för fattigdomsreduktioner. Det är viktigt att det är en flexibilitet så att nå det här spräcken i det auktoritä regimen känner synna, så har organisationerna stött en möjlighet att omisponer midland sig, kanske få ett påfyld, kanske göra någon annan än del egentligen tänkt att göra. Det är väldigt viktigt att man inte får så rigid satt land man ska jobba. För på samma mot som det är vansklig att förut sak, kur ser det nästa jordsälvet. Eller som vi har sett i världen idag, hur är det nästa krigsutbudet? Så är det vansklig att förut och hur känner nästa mänsklighetskrisen. Så det är för exempel en gammal dags tillnärmning som jag tänker med fokusland. Det fungerar väldigt dålig på det områden här. Där tänker jag när du kan bidra genom att ha en sån flexibel tillnärmning. Och icke missags synn i mellomintaktslämnet där det är stora utfördingen.

SPEAKER_01 37:07

Det är med dritt som sker på mänsklighetsfältet globalt med du nämnde detta med hopp. I stat man kunna avslutet med på en positiv sida. Har du nog exemplar på gott och mänsklighetsabbärt, och sa du att nya av det som där är att det icker skär, men kan du se om långt det går i bäddam med mänskligheter eller situationer?

SPEAKER_05 37:29

Det vill jag gärna avslutar. Det är som jag sa i starten att vi ser väldigt att lokala organisationer får mycket, kör de när jobbar under vanskliga förhålland. Srilanka är ett exempel på ett land där fortsatt stora utfordringar men där har gått lite sista. Där är en av organisationerna vi stött att jobba i där de jobbar i många år i även och trött med och ök andelen kvinnor som involverat sig i lokalpolitiken. Som är en av många ting som har skört det att det är en mystare andela kvinnor nu i det sillankesiska parlamentet än det när tidigare. Ett annat exempel är en väldigt lokal organisation i Indonesia. I en jobbar över många år för att få rättfärdighet för offran för de stora masakran som var i indonesia mot i den så kallt antikommunistiska ykten på 60-talet. Fick till slut en uskylning förstern i sitt lilla lokal samfund. Och som visade någon år efter i 23 kom den förje presidenten Indonesia med enskylning till alla familjer av allre offra, som var något gjort uppskrift på den här bekrägelsen som kom på ett lokalt nivå. Den lilla mänskhetsorganisationen var en av dem som har varit med på att bidra till det. Nu går det sakta med att man faktiskt har fået ting ut av det där folk får erstattning och så vidare. Men det är bara två exempel på saker som vi ser helt med att det nytta. Men det kan ju ta tio. Och så plötser och nytta. Och det har allt varit värda.

SPEAKER_01 39:22

Viktigt mig långsiktig. Tusen tack, Ingarmoa för att du kom hit till ut i världen.

SPEAKER_06 39:27

Tusen tack för att vi kom. Det var fint att få besöka Ingenborligt om mänskligheter. Där är på tidda och gå i sist, dela episoden som hann om fallingar. Vad har du med?

SPEAKER_01 39:41

Enkelt jag har kommit med sagt som ut i världen är den slags geografast. Vi kommer riktigt se att vi är det. Men jag tänkte böta lite på den när vi snonna börjat dompa in på den episoden och jag känner vad vi driver med. Så vill jag ha en anfåning där nu, som är ett geografispel eller en geografiquiz, som heter Setterra, Geography, som jag har läst med fortun och fått väldigt hänga på. Det är rätt så sätt en geografi quiz. Som Du Lingo brick med språk, men man lärde lite mer om vad man ska placera huvudstäder i Afrika. El exempel som. Jag är följd av jag kan massum av Afrika. Men så var det en sån flaggopgav. Vilket land har rätt flagga. Och klart, det var 186 lån, det var så skikliga syfsen. Man lär ju med, alltsjälked och elver och sånt. Man kan provålacera ting på kartet. Så rätt och sätt. En app som jag annefall att läsa nej, jag vet att man är så att du ger massa info till Kina eller USA som du har lastna appen. Men vet vad ni var det. Men det var få en ganska enkel och lite avhängigsskapande. Quiz var du lär mig om geografi. Väldigt bra. Det är dag. Om vi trots att det heter ut i världen, här är en möjlighet att du komma ut i världen på telefonet.

SPEAKER_06 41:02

Väldigt bra. Vi ska lägga en link i episod och beskrivelsen. Jag var använda på nivå 1037 i Kandy Crush idag. Det är sunt och tränger något nytt.

SPEAKER_01 41:13

Jag beklagar att det är alltid filtrus, att det antar det helt sinsigt höjt av 2030.

SPEAKER_06 41:18

Jag har sett folk, jag känner var på över nivå 10 000. Men det är ju helt synsikt. Det är allt så många timer av mitt liv som har gått med Kandy Crusad.

SPEAKER_01 41:28

Kandicus lärar du liksom jag av. Den är väl omhålla och heller mycket tid på setografien med Kandikr. Vad är din namfållning?

SPEAKER_06 41:39

Norsk utnext podcast. För ute så lanserade jag klarskapen sin podcast, The Brif. Den lite gott och hör på. Den minner lite om panoramasin. Än näst och en samtal. God hit de snarka om det långa linjer. Där var det Andreas Kravik som var på besök och det har alltid intressant att höra vad han har att se hans fundering. Och det är väldigt aktuellt runt Iran och allt som kände där. Det är denna podgast som har så mycket märkbar att andra hör av norska utnyggningspodcaster är som spursmålna. Du kan sända en spursman i sista delen som den blir spännande att följa. Jag tänker så att där får många uttryckspodcaster i nu faktiskt. Vi har en massa rörpodgaster. Men på utnyx har det varit lite så tynd. Så välj bra som följer spånare så här som är. Jag tror att det är grundlag för det.

SPEAKER_01 42:29

Vi får bara bidra in med att vi anvårdar aldrig och lycta till snart är sökt för att vi har höj och lite idag att du vill fortsätta. Det är en ren utnexpolitisk podcast.

SPEAKER_06 42:43

Och då får vi sitta och för idag. Vi kan minne följ oss på Instagram. Och så kan vi en sida andra podgost på C ochsen like i podgångspelar. Nu ser det likar också.

SPEAKER_01 42:59

Jag kör på gratisor till en vända. Det är väldigt fint. Vi kan ha lyckaspersonoler i vår podgats. Vi har några gäst om det här rätt att lyftarna har föreslott folk som vi ska ha semster. Det sätter vi väldigt pris på. Det är väldigt fint.

SPEAKER_06 43:15

Och inom present Marina chlett, så tack för idag så ses vi om en uka.