Akademisk frihet under press!

Trine er borte så Mathias styrer showet aleine når Henriette Reierson, leder av SAIH, kommer på besøk. 

Vi snakker om studentbevegelser, Trump, tilgang til høyere utdanning – og Henriette forteller om fengslingen av Enes, en tyrkisk studentaktivist. 

Ingen nyheter eller anbefalinger, men nok å bli berørt av.

Transcript

SPEAKER_03 0:05

Hej, mitt namn är Matias Letton och du lyssnar till UT i världen, en podcast om utvecklingspolitik. Och jag sitter här uten idag. Det är lite speciellt och då tänker du som blir ända en podcast för att en man ska sitta och en spela inom värden med slapp. Det är kredik idag för vi har fått en väldigt god gäst och vi ska snacka om akademisk frihet. Att forskningarna är fri, att studenter kan organisera sig, att kunskap ska stysa i makta. Det tänker vi som en helfälge här i Norge. Men vad om det i stämmer, för i stora delar av världen så blir studenter att rester, forskare och censurerat och universitetet i brukt som politisk verktyg. Därför är jag möjligt att få in en studio, Henriette Reichson, som är leder i SAIH, studenterna och akademikernets internationella hjälpefond. Välkommen ska du vara.

SPEAKER_01 1:01

Tusen tack Killar.

SPEAKER_03 1:03

Någon sa jag för att akony med så fält, vi går du brukar SAIH i resten av podkosten. Men vad är SAH och borde jobbar det?

SPEAKER_01 1:12

Vi lycker att se att vi är solidaritetsorganisation till hela den norska högutanningssektorn. Jag är studenter men vi har medlemmer som båda studenter och akademiker, där universiteter, fagföreningar och nationella studenterorganisationer. Så en viktig del av vår identitet handlar om att vara ett binnelde mellom dem på spörsmål vår akademi och utanning möter international solidaritet och aktivism. Så tror jag många känner oss igen för studiet jag med frivilliga SAH bidraget tidigare på semestretyfta. Får det kanske 20 kronor, nu några 40-60 kronor på de flösa sätta. Så vi har faktiskt direkt finansierta student medsell. Tilläckligt jobbar vi med internationella samarbetspartnare i flera land, bland annat Kolumbia, Palestina och södafrika om Myanmar. Här sammanhörde vi med massa förskiljöda aktörer, studenterorganisationer urfolks universiteter och tärje forskningscentrar. Massa förkäljer men vi jobbar alldeles sammanför styrka akademisk frihet och rätten till de kolonial hög utanäng och få att besitta studenta aktivister.

SPEAKER_03 2:18

Spännande. Vad du som fick dig på något in SAIH? Var det som att du som här huskru ska betalet semestraavgiften och så kommer den som att vill du bidrada? Då var du och till 20 grona student, vill du bidra till 20 grunder och där var helt sånt ja. Det är SAIH, det vet jag väldigt speciellt. Visst du om SAH för du bynd på hör utanning heller?

SPEAKER_01 2:40

Nej, det är helt enkelt. Jag tog bärsgrad i utvecklingsstyror på slommet. Det var det första år så kom faktiskt till ledres. Hut du rätt av. In i klassrum av varson. Vi ska infomöta med SH, där det börjar komma detta relevant. Det är gratismat. Det var pizza.

SPEAKER_02 3:00

Du bovede inga som student och säga så vi staper med magen.

SPEAKER_01 3:06

Det är en viktig teknik, alltså strategina klar. Jo, så dro på detta av informationsmöta för att lära lite vad jag SAH Männerstoffe. Och så var det väldigt spännat. Du studerar utvecklingsstudier och lär med kritisk historia och maktrelationer i olikhet i världen teoretisk. Och så var det så att vara en när som jobbade i praxis. Det var kanske det som gräp med om någon fokus på skiften i makt och utföra narrativer i bisamssektorn hela den biten där, Radiade-kampanjen som vi hade i många år.

SPEAKER_03 3:36

Den fiskar faktiskt. Kan du bara se lite om vad Radiade var för något.

SPEAKER_01 3:40

Det kunde gärna göra det. Det var en flera kampanjän och hade som handlade om att utföra narrativer och serotyper i bisanskommunikation. Som som för historiskt ha varit väldigt problematisk. Lite ovinfrane det man är så här med på många vis. Så i essa hos om så brukar vi mer humor och satire i kommunikation och kampanjer och däråt. Så lagde vi en kampanj som het Radiat, och vi gav ut The Golden Radiator till den bästa bistänskommunikation det var. Och The Rusty Radiator till den värsta. Så vi traff aldrig knagden på vår visade folk i en problematisk situation på något sätt. Så det var ju med att utför det norris bilder på folk i globala södra. Så vi fick ju med internationalen av mark som helst på det.

SPEAKER_03 4:29

Jag huske att det var väl en sån form för musikvidor. Man snackade om hur kallt var i Norge och att afrikaner kunde bidra med att köpa vardör och radiatorier. Mor som var lite anlednings form för kommunikation som jag tror jag har träff ganska många.

SPEAKER_01 4:45

Fick både bra att maxel att man ha så mycket kritik på någon god. Det var ju det önsket att folk skulle bli också lite föräldrar med vår avan kommuniserat.

SPEAKER_03 4:55

Jag kan tänka att biståndskommunikation har ju faktiskt ändrat sig lite. Så jag vill väl se att det ska bidrat till att få en mer, vad ska man säga, ärlig och värdig form för att kommunicera biston på. Men vi måste bara snacka lite om detta akademiska frihetsbegreppet. Vi lever ju i Trämpsin världen och vi vet ju att där har du varit mer angrepp på höj utanning. Det var den stora kampen mot Harvard som är inlednade en sån där perioder. Han har ju varit väldigt tydlig på att han vill styra höjutanningssektorn mer politisk. Jag är upplevig att detta är som sker i Norge, och det är väldigt lätt att på något måta vi tänker att det som sker i Amerika entligen kommer att säga i norge eller är något representativa för det som sker i världen. Är det ett större angrepp på en akademisk frihet i dagen tillräck. Eller är det bara Trump som är grann.

SPEAKER_01 5:52

Men det som du ser, det är ett större angrep. Jag följer, USA med rätta har jag fått med uppmärksamhet, för i angreppen är brutala. Både på målet med specifika angrepp på studentaaktivister som brukar känna sig för att kritisera makta. Amut Kalila är ett väldigt gott exempel på det som student vid Columbia University som återdigt central i propolistiska studentprotester på universitetet. Som både blev adreserat fängslag de deportation för sin aktivism. Det är en väldigt konkret mot på vår akademisk vil besveckka i praxis. Men där också de exemplen är också enkel saker. För som du ser, så har Chump direkt gått in för och ville censurera och styra vad som kan undervisas sig, vad som kan lära sig, vad som kan forskas på. Jag tror de flesta av huskar ollista som man lagde för eller. Och det är bara så tydligt att angreppa AOP, kön, sexualitet, mangfall, hela antigender tendensen. Vå till och med women var vanna på forskar. Så det är helt synsiker tendenser. Men som du ser, huskbar detta arke ett enkelt tillfälle och dacker, bara det sjer. Detta vet vi för att parnär i många år. Men också på grund av det många indikator som viser att tillbakegången och angrepp på akademisk friet är ökna. V det instituet lanserar Ålig Academic Freedom Index som kartlägger status på akademisk friet. Den som kommer så visar att de sista tio årna så är det 50 land som har haft en tydlig tillbakgang och kun ni som har haft förbädring. Och det viser någon på något den globala statusen får det. Ett viktigt element där som jag tänker. Man måste snacka höjt om är att detta är en tendens som mycket förebåd land med auktoritära regimer och stater. Detta är en global tendens som rammer liberala demokratier så väl som auktoritä stater. Ingen är immuner för angrepp på akademiskt rätt. Restriktioner kan vara för sällig, men det sker på en global skala.

SPEAKER_03 7:58

Jag kan se om något angepna kommer idag i liberala demokratier. Jag vill ju bara tänka i mitt sedan att det är väldigt stark samling mellan det att vara mer auitär och det och angrepp och höjerutanningsök, kunskap och sannhet, av för det att kunskap är ett maktmedel och att man önskar. Man vet ju varen att väldigt mycket studentväser, eller studenter är ofta tydliga på obsolerna. Men i liberaldemokratin våran ser detta angrepp ut. Och kan du gärna komma med enkel lån så känner vem är snarker om det.

SPEAKER_01 8:35

Nej, så här förlåt. Som du ser så här att angreppna kommer inte så för källig. Du har helt rätt att tar det rätt utan att det här ombokar och angreppar för det är vår motstandsstar av kritisk tänktning och utföring och maktskär. Man säger uppåt i politiska föringor. Man ser ekonomisk press och andra typ av sensurering att det är på en bredere skala. Vi lanserade rapporter om Angrop på Akademisk frihet Aktivismut. Den första vi lagde var i 23 och daglar vi mer subtle forms of repression i nyland, och då har det allestina och Zimbabwe men också UK. UK får ett gott exempel på nå. Vur vi har sett det kommer rapporter på att det är flera britiska universiteter som har betalt privata sikretsavvokningssälskaper för att avvåka sina egna center. Särskilt nytta till de som kom inte kritiserar och kysta till att det är propållsinteraktivisma. Så det är sådana tendenser också i land som vi nurig av vill samla oss mycket med.

SPEAKER_03 9:43

Det är ju ganska grusamt enkligt att tänka på. Akademisk fret är nog vi mot allom varna om. Man kan ju tänka att detta blir väldigt en kontext, men det är resa och har någon universella principer för akademisk fret.

SPEAKER_01 10:00

Vad lägger det i det sort med att akademisk fret är en människat. Som ni ser, SAH är en arbetsgruppet samma med Skolas at risk och andra experter på väldigt. Vi har utarbetat nya principer som ska sikra rätten till akademisk frihet. De principerna ska inte gå väldigt in i det, för det blir tekniskt, men det omfatter mycket. Det handlar om att akademisk frihet gäller i alla kontexter, både på campus och utanför campus. Det handlar om livslang lärning. Du har akademisk frihet när du går på barnskolan och några professor på ett universitet och alltid mellan. Det handlar om friheten till att organisera sig, mobilisera och tänka kritiskt. Det som vi jobbar mest med var att få inkludera studenters rätt akademisk frihet. För det här kanske fåller ofta lite fralligt utanför. För att man tänker kanske att forskare och akademiker som har akademisk frihet. Men i alldeles högrad har studenter också rätt akademisk friet för att mobilisera det, för att tänka kritiskt för att studera.

SPEAKER_03 11:04

Vår man sörker för att den akademiska friheten i världen blir större, för Norge. Vi liker och egen. Vi har gratis höja utaningen som ett land för, var kan vi bidra både i vårt bistansarbejde och minst universitetssamarbet. Vuran kan Norga och norska institution bidra till att öka akademiska friheten i världen.

SPEAKER_01 11:28

Jag tänker någonting. Atting som vi syns är väldigt viktigt med akademisk vet och kanske lysar detta med att studentaaktivismen också är en del av akademisk vet så är det också bekytelse av studenter och akademiker som organiserar Kava kritiska, en del av att bekytta rätten och akademisk vet. Så en spesvikning som vi jobbar med som är en del av att bekytta rätten och akademisk vet är students at risk-ordningen. Så är en människordning som SAH samman med NSO, Norsk studentaorganisation startar för over tio år sedan. Vår studentaktivister som inte kan fullföra utan sig i Gämlanda. Grundet är det politiska aktivism och mänsklighetsarbet kommer till norr och fullföra här. Det är väl konkret där en människordning, det är en ordning som skapar möjlighet för vidare utanning och så besytter deras akademiska frihet. Så det är ett exempel som både politiskt stött det här, men också universiteten och helt centrala aktörer och som tillbyr plötsligt av studenterna på sin institutioner.

SPEAKER_03 12:36

Men tänker jag bara för selvestud om måden av är att en student som studerar mot globalt som är mulig och fortsätta med i Norgen.

SPEAKER_01 12:49

Det var en knyttning på något.

SPEAKER_03 12:51

Nu löser man det.

SPEAKER_01 12:53

Så därvis har vi ett mångfald av studieprogram i Norge. Så man på något är klara och finne tillsvan eller lign på ganska många arenar. Men en började för exempel som mycket går nuktigt på det med studieprogram. Men språk. Det finns ju studenteraktivister som virklar behov och bestelse som icke-kan, engelsk eller norsk för exempel. I Latinamika så är det en kämpbargare. Det är som snack i spanska i har kan engelsk. Så är någonting vi har gjort något nylig på starta till år. Vi har samarbetat med Pedagogical University, National Pedagogical University i Kolomba för att starta upp en regional Students at Risk-orddning för Latinamika som ska minska denna barriären med språk.

SPEAKER_03 13:48

Hur många har kommit till näringen om Studens at risk-program?

SPEAKER_01 13:52

Så jag är på cirka 20 studenter i år. Det är väl runt 150 som har kommit och har fått besiktelse och kom full förordning av sig. Det som är lite intressant är att det kom en evoluering i fjord som visar att ordningen är kämp bra. Den leverer på mån och 39 procent fortsätter med aktivisma och mänskligt rättsarbet när det kommer att norja. Men som tidig så behovet öker som är världen brännjer. Demokratia påbaka och auktoritar kräfter och säkra någon gång. Så att det tager på 20 centrå, det är väldigt vanskligt. Vi får in sökande som långt overskrivd. Jag är många kvalificera stöner så vi jobbar med för att öka det till 40 plaster. Så människ kanske är väldigt dyr än heller. Så att det är ett kämpesbart behov för att styrka den ordningen ytterligare.

SPEAKER_03 14:47

Det berömde är finansierade av Bisatbersätt. Vi har ju snackt med om studentbevägelser i den här podcast den sista hållit. Vi följer att nästan en värld sån demokratisk ändring i sergan kommer att skyffa studenter. Vur man tanka var att man har fått bredare tillgång till höger utaningen, men det är riktigt nog jobb på den andra sidan och det skapar väldigt stor missnöjd. Är det en riktigt observation att det ser gensi som är en liten sammanhåll, är något de som utförder auktoritära regimer med söder.

SPEAKER_01 15:31

Ja, jag tänker helt klart. Det är också för att man kan visa till studen att det är sannet. Att man ser att det är ungefolk där studenter som först tar till gatne för att kräva ändring för att styrka demokratiet för att sikka sina rätter. Och det är något nytta vi ser idag, från Serbiga till Bangladesh så ser man också att det ser Gens i prörden av där ändringsaktorer med massa massa makt och kraft. Det är väldigt recime skapju ändring. Man saker sims av makten som ligger hos unga folk och sånt här.

SPEAKER_03 16:02

Ja bra. Tillgangen ska bli lite mer personlig för det är tillgång till höjrutaning. Jag är väldigt varierande globalt. Och i väldigt många land så är kostnaden till höjutaning extremt höjd. Du snart om Storbritannien tillräckligt är så är lika ett år på London School of Economics och det kostar man kostar genom lånutar 400 000 mer än alla del andra år jag hade på utanningen från Norge. Är tillgång till höj utanningen vanskligare och dyre än för. Vad tänker om detta kommersialiseringen som man säger kanske kanske mer att det är mer europeisk och noramikansk fenomen. Men vad tänker du? Vad tänker jag sig om studentpriser och kostnade att gå på universitetet?

SPEAKER_01 16:52

Ja, detta är så väldigt sånt längd till akademisk frihet. Så att ha du tillgång på utanning så har du också en begränsning i din mulhet att du kunna studera. Så jag tänker ändå är ett globalt fenomen. Vi ville kanske starta och se det som vi har ju gratis utaningen original. I 20-30 så är det inte för till skolpengarna för internationell center utanför EU som vi jobbat väldigt aktivt mot. Både för det där miste vi otroligt mycket kompetenser, kvalitet och utanning och perspektiv. Så ska vi sitta och studerar mänskligheter och diskuterar utvecklingsstudier med bara europea rum är att svaket för studie vi läsnå. Så vi jobbar vi med måtte och kämpa emot också den kommersialiseringen i Norge som ser det semman i Europa, men man ser det också globalt. Det är drigt att studera och det är ett problem. Men positivt ting till det här är att i Kolomba så har det varit tioår med olikhet och underfinsiering i utanningssystemet och i hög utanningssystemet. Men i 25 leda an av vår partner, ACEU, som är studentorganisation i Kolomba, fick en till en kämpreform som är helt tydligt på att det ska vara mer offentlig finansiering för höjutanning, och så Anna känner det ut någonting som en offentlig rättighet och tacken kommod till äcker. Så det är så en kämp som viktig att löfta upp i möten med sykt och höja studieavgifter och införingar av studieavgifter och andra sätter. Då sker det så tingna.

SPEAKER_03 18:31

Det var ju med syn på höjutanning. Att det trots allt del av ett utanningsläpp som ska gamla samfundet för hället. Men det var ju förorade. Det var väl kvinnig Sandra Burk, där var Sandra Burk, höjde utaningen och tidrar med utvecklingsviset, lanserade studieavgiftna och så prövde man att kommuniserligt. Man var i någon fler friplatser. Men vad är du om? V har varit konsekvensna på norska campus. Det är ju mindre international påveckning som student med sig.

SPEAKER_01 19:05

Helt helt klart. Och det som jag säger att nu, detta blev presenterat så var du att hela sektorn var emot. Det var ju alla, det var 27 vi har ju insist, 87 var 87 var kort och baken. Talet av 100%. Som var mot det. Och liknande liknande, så jag tänker att det var så många som brug höra på sektorn, kanske. Men det vi också ser att det har varit en drastisk nägång. 80% med internationalen centret för det har fallt. Och det ser prisna för det studavgiftning vi har på nivå med skiklig pristålen tung universitet och andra sälden. Nors hör utaningen är fantastiskt bra. Men det är några på nivå med Harvard, då är det man väl glad.

SPEAKER_03 19:52

Det är något språk bort är också. Jag är de ju engelsk i ök med, men för att bli integrat i Norsketamfarna som har många kunnat relativt vanskligt språk.

SPEAKER_01 20:05

Det är väldigt tydligt att det har fått drastiskt. Som du ser så inför stipendnen Norstip. Som också har blivit kutta. Så det är några plaster på så. Det var ett plast på såg som viking att vara gott nåt, men några så fjärna. Nu är det mer som kan kompensera för det. Stivena är Kutta och så är det snag om en potentiell ändring i loven om att kanske universitetet ska sätta skyra vift med cell. Men vi menar att det bara är utistravift. Man brukar gå och sydavift och annat sätt. Och det blir ju bara att putte mer ansvar på universitetet.

SPEAKER_03 20:41

Du får fullt stött för ute i världen, för väldigt ut i världen, men jag inte tror att verkligen ska komma med till norra och orskiga. För detta är detta är utfödran. Det är i SIH, där samarbetet med många studenter som verkligen är att risk. Jag har hört historien om Nus Haciagulari, en student för Tyka. Som blev resterat jämrestrangare. Kan du kan du få den här storien?

SPEAKER_01 21:12

NS är en skärvaktivist för Tyka och han var ungdomsdelegat för Tyrka i Europa i fjor. Då brukte han muletten till att kunna kritisera det tyriska myndigheterna för både mänsklighetsbråd och angrepp på skjevären väldigt vansklig kontext där nu. Så det var något en liten bakteppe där. Och så i april så imitade sig HNS till att snacka på konferensnår. Vi har samarbit med han både för efter det. Men vi vissade dag i april i fjör att där som han drog tillbaka ut till tyrket i den här konferensen så kom han att bli arrestärt. Det var det som mycket har tviv om. Vi lagade till med en video med som vår ser där som du ser den här vidön, så är det något arrest. Så det var liksom. Eller vad det vi antog. Och sen vi visste det här, eller vi antog detta så sökte han visum i Norge. För att kunna för att kunna bli länge. Det fick han avslag på. Och du har så bättre om att söka asyl om i kadalistil, han vill gå tillbaka till kyrka på ett punkt. Han läser vidare. Men om sina mått avvända till kyrka än så blir han ju det sett med gång på fullplansen. Så det som är så förstare här är att Norge hade alldel möjligheter till att kunna ge nödvändiga besiktelse näs. Men vakt du gick göra det. Och det värsta är att det allreda är dokumenter där som heter IU Visa Code handbok. Sen kan gå du på vad det är. Men det är ett sätt med rättningsinner som Norge kunde lätt implementerat som kan bidra till flexibla och midlertidiga visumsordingar. Som hade varit helt perfekta för människorhetsförsvaret som NS. Det var bara brukis och implementerades. Så det är otroligt frustrerade att Norge kunde faktiskt gjort något att det kunde vara ungård och hade tänkt att varit arresterat. Jag var i något. Han kunde varit här och fått försiktelse längre. Så ses att han blev aresterat så både Sahå och många andra organisationer varit i dialog med Norrskan Basad i tycker och det var en kämpred resursta och stod sidom sidan under höring. Men jag tänkte att det hade försökt vart och har löslat något men det hade kunnat varit ungott. Och så syns jag, jag bara kan träcka det lite vidare för det var någonting jag blev lite frustrerat av eller rikligt sint. Jag var på ett möte med om europe i Fruke samma andra civilsamfundsorganisationer i Norge och representanter för norska delegationen. Och då blev detta exempel bruk som en successor på vår folk töd och brukar stämma sig och kritiserade makta och varje tuffakörer i offentlig rom. Det är iusant, det är känpiktigt.

SPEAKER_03 24:00

Men var det ut det som rötte.

SPEAKER_01 24:03

Det var en aktör i Romor. Men det blev få brugt som detta ett sådant positivt exempel. Så ika att det är kassant, men det är så svärt problematisk. Man kan problematisera att nurja hade en mangligen vild av att kunna ge beskyttelse för en hess. När det faktiskt gäller. Det kunde varit sötet, när du faktiskt gällt.

SPEAKER_03 24:24

Så det ser jag vara lite så mer än bara sån rop och insutning.

SPEAKER_01 24:30

Och det gäller vår idag. På något stötter upp att man kritiserar makt och brukar sämre sin. Men så tror jag man stå att vår dag på något.

SPEAKER_03 24:38

Men vår är det en fängsil, eller vad har lösligt?

SPEAKER_01 24:42

Han har lösat till år, heldigvis. Båda av att den organisation han jobbar för, alltså kämpade stark och mobilisert och fick stött från ambassaden i Norge och Lalla, men vi ser också kraft på international solidaritet, tänker jag. För det var ju väldigt många internationella aktörer, också flera organisationer i Norge som SAH som snarade väldigt höjt om det här. Och fick det på agendan. Så jag tror att så visar lite kraften till solidariteten. Vissa det handling.

SPEAKER_03 25:09

Ja, det är väldigt bra. Det är med negativt. Men vi pröver också i den podgast som saker lite om håposiva ting. Du nämnde ju Noats eller akademiska frihetniven faller inte bara av någon land. Så går det framor. Har du exempel ändå på land som har gjort det eller enkel personer som har gjort något som du har lyft med och kärra lite?

SPEAKER_01 25:36

Jag tror att man kan göra det både i lis av det och det är vanskligt så ser man också att det är väldigt mycket kraft och mostan på baken. Så kan jag gå in på kanske ett fler exempel fram. Men bland annat så har vi nyligen och startat samarbet med Right to Education Campaign på Besite University på Västbröd. I till år rapporterar vi om att israeliska styrke Nokingang har angreppet campus och skuttat studenter och det hält få färdiglig kontext och enbart. Men så vet vi också att kampanjerna jobbar för och några samarbet med SIH får studenter påvickningsarbejet. De jobbar med dokumentation, det ska lägga podcast om viktighet med rätten utan och styrka polistinsk motsandskraft. Så där i Lyset och så vanskliga kontexter så ser man ju att studenter och akademiker och folk som organiserar sig att det håller mot uppa och det håller motstånd. Ser också det i Mjönmal som heter i KP 21. Med militar en helt förfärdig krämdkontext. Men likväl ser vi genom våra partner att det är laget grasrotsinitiativer för att upprätthålla utaning och kritisk läring och bevaring av språk och är en viktig del av grasrotsbevägelsen för demokratisk utveckling gånna. I lysat på måttet i motsättningarna så ser man att den är viktig som sker grund.

SPEAKER_03 27:13

Det är gott att motståndskraften fortsatt bestå vilgen till att kämpa för studenternas egen frihet är väldigt stort. Han är tärson, tusen dag för att du kom hit till UTV för snack om akademisk friet. Vi är stötaders kamp och i personer jobbar också med utmaning i redbanen, så vi är lite allig där. Detta är en podcast för att hanket min agenda och innepsproducent är Inna Shet. Tack så mycket. Tack så snack.