Skatteekspert på besøk

Peter Ringstad har jobbet med skatt i utviklingspolitikken i mange år, nå om dagen hos Norad. 

Vi snakker om hvordan Norge kan bidra til bedre og mer rettferdige skattesystemer, og hvorfor så mange lavinntektsland har regressive skattesystemer. 

Mathias har besøkt «Tall som teller» og har tanker både om tallene, og om arrangementet. Trine har nytt om sult. Og nok en gang må vi innom fotballens verden.

Transcript

SPEAKER_00 0:05

Välkommen till världna en podcast som utvecklig spik i studion är Mattias Red och rinstäng. För omgångssyka. Allvarlig sträck så måste styra podcasterna lämna. Men det gick ju bra.

SPEAKER_03 0:19

Det var lite skumel. Så jag är otrolig bra för att ha dig tillbaka i studio. Det följes mer bädre och mer enklare. Jag har törtligt mycket att ha nyhet i alge motorn ut elfta. Så är fint att ha honom att prata med så är jag väldigt glad för att du är tillbaka. Sen är en rent fint samtal med en retterson med sig på fördå.

SPEAKER_00 0:38

Så bra. Jag blev väldigt väldigt bra prat. Men jag hiljar var tillbaka. Det var så där så kedlig och på något att har lysts att jobba. Har lysstigt att gå på jobb och har lyss örå. Och så är du innistänkt. Så du kommer inte att gå ut. Men den frias för ett bra. Några timer i vanländarna väldigt god.

SPEAKER_03 0:56

Det är för del med sykt. De kont om corona och att du faktiskt vetat detta relativt midlertidigt. Men du bara tänker påbaka på 20 vilket viss, det går längre ur notar i instänkt. Så trots allt så är livet beddare nu en dag.

SPEAKER_00 1:10

Idag så får vi besöka venne som kan väldigt med omskatt. Peter Ringsta från Norran kommer att snacka om vad Norge gör på fälte. Han har en bakgrund från anonisation som jag är väldigt glad i Tax Justis Norge.

SPEAKER_03 1:21

Och han blir 40 i dag. Jag satser på att vi tar en sagn. Vi får se om blir en sang univers. Jag är bara väldigt glad för att single i den här podgåen. Det är bra.

SPEAKER_00 1:31

Men första är du när jag ska tänka på detta. Vilket nedal det?

SPEAKER_03 1:35

Jo, jag har. Jag var på nu igår som jag anfallt tidigare i podkasten, nämligen Norda arrangemanget Tal som Tells som där viser biston stödsticken för 2025. Det är det som följde oss på Instagram har ju kanske aldrig sett bilda av mig lättre såkert 50% komma in i salon. Det var ju ett spänsigt arrangemang. Du fick med?

SPEAKER_00 1:59

Jo, jo. Vi ska följde oss på Instagram ser det. Jag bara på emo-kontor så har jag följt med daffra. Men det var fint, det var lätt att följa.

SPEAKER_03 2:11

För att vi går lite inne som blev pressentade så kom tallen för bisandruk i juden på 58,9 miljarder kronor. Ökning på 3,2 miljarder kronor och näst höjste nivå nogensinn. Kundde i 2023 när vi hade den sörpacka, som var en extra packke till det globala sör som följer av Ukraina-krisen, så har norsk bisand varit höje. Men vi ser på vår pengarna fördel så är det tydligt att norsk bisand påverkits välja av krig och kriser. Ukraina är det deciderat största mottaglande med 11,7 miljarder kronor i 25. Och bara för att påpeka tilläggs annat olifon utan annan bakka så 11,7 miljarder bara för bistands budget och det är en ökning på 27 procent från 204. Nästa mottagarn är Palestina och trände största mottagaren är Brasil. Selvom Palestina absolut är ett fattigland, så har det ingen av de tre högsta mottagarna av bilaterala bisand klassificerat som lavintätsland. Jag vet inte helt vad Palästina är klassificerat som helavintexlan, men varsta fallet med stötten till Brasil som är ringskogöring och stötten till Ukraina så drar sig mycket om. Sikkerhetspolitik i Europa är de högsta mottagaren, sällan det är väl inte förtexlan i världen. Om vi går på sektorer. Det är också lite intressant att klimabistanden är den sektorn som öker mest. Hält upp till 14,6 miljarder kronor bruk på där som kallas energi och miljö är 2025 mot 9,4 miljarder 24. My av ökningen kan förklaras av ök tillskud till Norfund och detta klima investeringsfånet. Men också Ukraina kan förklara detta för my avsket bistands stött. Ukraina drä som inköp av gas.

SPEAKER_00 4:12

Vi har grött ett klimat till tak och köper energi.

SPEAKER_03 4:17

Jag känner att det är viktiga. Jentog så vet jag det som är för att SNS känna att stöna Ukraina kommer att ha bisnadsprotset. Men 3,3 miljarder kronor för att bastnadspröcet går till energi för Ukraina, alltså särligt inköp av gas. Men hälsoutning är to sektor som upplever storökt utanning på 17 procent lavrig, 25 eller 24. Så kan gå. Det ligger till regn på Norden och då kan läsa rapporten där i mer Ro och mak. Men vi ska gå på själgemanget så var det demokrati och demokratiskt tillbakang som mått var temat. Att selvet som TDR-rapporten där en panelsamtal. Ledet av Nikolaj Hägertun med demokratiprofessor Karl-Henrik Nutzen och Marn Säber som driver en väldigt godgasten af frikansk politik och statsekretär Stina Hoheim. Jag synes det var en fin samtal och spännande tema där Göt man snackar om autoritarland får nog både fjärdela världets befolkningen i auktoritä regimer. Och jag tror att ju inte 9% som bor i det som kallas liberalla demokratier. Så det är väldigt fala med jag synes det var spännande men jag skulle önska att vara både åbna för personalen och lite mer pågåna norska bilan. För vad är det vad Norge egentligen gör för demokrati assistans, det är så svaret ofta stött i civilsamfundsaktörer och motadskräfter och sen, men vad gör man med? I vilken grad bidrar man till att bygga goda systemer i fattigan? Och det spelar också in på det där vi ska snacka mä det på omskatt som är helt avgörna. Men ingen snack om sånt good governance. Jo var det huvudmantra utvecklingspolitik att det var på något möjlighet att kunna bidra in i statsapparatet. Det skulle jag önska att snacka med om. Men det var en fint samtal som ni antar. Vad tänker du om arrangemang och bestänsan?

SPEAKER_00 6:12

Jo, det var väldigt intressant att följa. För exempel där någon inledning om auteritär utveckling i världen och där var det ett poäng att det har varit auktoritärt bakslag både i donorland och i mottagli, men att ibakslag har varit störst i domorland. Det ser var väldigt intressant och på simplatts och ha med att det matat globalt systempproblem. Och eket mottaget problem. Den auktoritä utvecklingen. Men så ser jag återgart ankecken och att det minst utveckla lärmar ligger så pass stabilt och lavt. Alltså där 20 miljöder ligger där över många år.

SPEAKER_03 6:49

Då kan det ses att 26 procent nedgång i statten för biståstalet går upp. Och så när simmen på 7 miljöer ligger platt, så blir det andela av bistanden väldigt mycket lavare båda till Afrika Sfasra och det minst utvecklade landet.

SPEAKER_00 7:04

Ja, så andelen till det minst utvecklade land och andra milavintland har gått nu fram 56% av bisanden i 21 till 29% i 25. Och det tänker jag har varit att diskutera, och jag tänkte på det på varje ett jobb idag att det här sändningsförslaget med 0,7 fatensbekämpelse. Och kanske som demokrati rättigheter som den typ, står så väldigt gott. Vist man kunde ha ett ut på något krima, ha att international klima och solidaritet som en egen grej i tillägg. Och så kun man ha att Ukraina som en egen ting och tycker att allt säus är sammanhält. Alla ting är viktiga. Alla tyningar får känna stötta. Men akar att navsa är det och det är med all det världen. Och den kampen mot olika och fatterdom som tapar. För det är det andra viktigt som också. På matet tränger pengar från orge. Och det pengarna händer sig för den kampen mot fatterdom och olika. Så jag tal och aktualiser det. Men jag blir väldigt glad av att höra att statsekretären Sinn att du har en snack om olika i sitt inlägg och bordan olika hinder utveckling. Vå skott, må var en av lösningarna som jag så ska in på ett på. Man var bra att upplöfta av Norfun konferensen som var sannet på dagen. På tak av Sänosröm i 12 grader. Trägda timme Frutskonferensen med servering av is. Men var det kallt? Ja, det var kallt. Och det var väldigt fasnärna att det är mycket bara så att säga att varit ute till maj. Och det stod i mig att folk hade fått det med sig att folk satt det dress och förrös. Och så server jag is på toppen. Men det var också varm kaffe. Och det var väldigt intressant och väldigt god bak om skatsen där. Så jag vardigt glad att Norgen har löftade. Det var en kronik för rixa länge sedan som snak om så med skatintäkter i lagalltidsland och Norr bidrar till det ganska med av 70 procent av nörskensbürsätta. Så det är viktigt att vi ser på egen skattproxis och uppdat det där.

SPEAKER_03 9:09

Ja, det är väldigt bra. Det är en liten sidon på själva arrangemanget att jag upplevde tal som häller till Norden, så man varit väldigt som ne ska lärt i form för att tidigare. För det först var det i auditoriet på byggdag i kontoret till Norden. Det var ju ganska lite rum. Det är många som återstå bakust. Så det är känns att det är såligt skint ut för den digitala svären. Tidigare så har det båvat på litteratur och på dag. Och det har kanske fått med så här kritiken om bruk av eventbyråer. För att det virka på något är väldigt bevis. Valt att det här ska vara icke-noret brukar mycket pengar på rätt missandsalna. Och det fört ju till att det också var mindre uppmökt om det vill vara, visma varit ett annat och mer centralt. Så jag kanske syns oss dont, säller om det absolut är smart och gick brukar allt mycket pengar på konsumentviksamhet, så har du nog att bidra till att fler få fram och en del av det i godna och vad bistån bidrar till. Det kunde blivit populariserat ända med det arrangemanget vara lite större och nåda lite fler för det tränger man nu. Man tränger någon som vet vad Norge faktiskt gör, och i tror att alla pengarna går i lommat och ächskärn. Så det skulle jag egentligen önska att det har gjort lite mer ut av detta arrangemang så lite grann till som är norade leds eller arrangemang som har det där hör på där. Så tänker jag att det är att man brukar alla möjligheten att få fram de god resultaten av norskbistan och det är en oradas kärnopgaver.

SPEAKER_00 10:42

Det är inte bara extravagant men lätt tillgängligt.

SPEAKER_03 10:46

Jag tänker att så följer du dumt och brukar mycket pengar på konsulter, men det kan ju ha inhouse, folk som jobbar med kommunikation och driver arrangemanger. För i bistandskommunikation är alfa och mega och hela branscherna och kunnat kommunicera god resultat på en god matel som normalga. Det är nog fler imå att göra till ska sikkerläggen till bistann.

SPEAKER_00 11:07

Och så var det propagand. Det är lite så att det går appent in i alla dilemmarna. Det är bra.

SPEAKER_04 11:16

Varsken bringer du till tagt.

SPEAKER_00 11:18

Jag har en försinkan ned som jag skulle ha förjuka. I förruket där vi var hemma, så var ju enkel plan att möta han nästan ledaren i World Food-program. Det har du sagt här i podcast. Det ska jag få till om. Men det möter blev jag knuv för är den kunnak. Men jag har fått en e-post för det. Med det riktigste inspelande handen. Så här kommer det.

SPEAKER_03 11:39

Så ni att ni är podcast. En e-post. Extravaganta viärligt.

SPEAKER_00 11:47

Men lite budskap av den små. Ja, och det här. Jag synes att det var intressant att du får länge till en annan episod ni har med Torolar av vi versna om matsikerätt och sult. Det här är med innan budskapen. Alltså att FN och EU har något avvort mot akut matusikerätt och färglaring. Alltså, ni varmeringen och höjt, skriver det. Vår det sista tio åren så att håller det på folk i akut sult doblar sig och finansieringen står stile. Totreddelar det som nu är akut matusikerätt. Och om du får en troll av episod för att känna vad är matusikrätt. Där tilan, vår totreddelare av det som mänskligen borna är Afghanistan, Bangladesh, den Demokratiska republiken Kongo, Myanmar, Nigeria, Pakistan, södersydan, Sudan, Syri och Jemen. Gasa, på sina ark på den listan, där får det riktigt bord så många där. Men för det som bor extremt av dålig och där bör det var klärt hur hungersnöd tillrörder som är så snarka om också är Sudan. Det var historiskt rixant för det var första gången att det ser tosdar sedan tidigare och taskan på hungersnöd är väldigt höja.

SPEAKER_03 12:54

Det var det som fok med nästa för den här episoden var ju att sjungersnöd och man hör det ihop mot tittat ofta. Men egentligen så är det en helt exceptionell situation att det är hungersnöd. Men det var intressant.

SPEAKER_00 13:05

Ja, men det togg med mig från inspelningen för World Football. Som jag väldigt intressanta är att på någon tal så ser du ut som att matsikerheten öker eller att det är mindre surt. Men det är sant. Grunden att det är talet ser bäder ut är att man har missat datatillgang. Från det landet så i följer av statistiken. Så tal för att Etiopia, precis exempel, har fallit ut i 25. Och det är första att sikren som ser bädder ut som det är för att det går bäddar. Och så av det redom krig iran situation där att det kan föra 45 miljoner människor ute fattig.

SPEAKER_03 13:43

Ja, för det är ju man mycket få maten ut på världens förmuströd.

SPEAKER_00 13:47

Och att vilket tillgång på gött så vilja dåliga avlinger i åren som kommer. Så det var egentligen det men jag så att Norge öker stött till röldfodprogram. Att det är bland annat samtidigt med det besöket. Det är så klart att nå fram till mig med mit sitt biskap. Och det är som det är nå fram med u det och så.

SPEAKER_03 14:08

Ja, det är väl det bra. Men det är på tiden med en gäst.

SPEAKER_00 14:13

Och då har vi fått besök i studio av Peter Ringstad från Norran. Du är fungerande sektionsleder för styret i Norr. Välkommen.

SPEAKER_06 14:20

Tack så.

SPEAKER_00 14:21

Väldigt hiljat du ville komma och saka om skott och oss. Får mig är extra hyglig att du kommer för vi känner varandra för Bridnan. Störta internationalen politiksman i gamla gamla dagar. Ja, så inte.

SPEAKER_03 14:33

Och det är också extra kortslig att du kommer hit på din egen 40 årsdag. Du leder som är dagen ska vi ta ursatangen alla samman.

SPEAKER_02 14:42

Det kanske är helt och singet.

SPEAKER_03 14:44

Det är väldigt bra. Du kommer hit för du jobbar med skatt i Norrad och vi har ju snackat ganska med om skatt i denna podkasten och allt som skär. Men tänkte jag kanske byna ett sån overordnade. Vad är det? Norge och Norad egentligen gör på skattefältet.

SPEAKER_06 15:05

Ja alltså Norge stött och ganska många förskärlig partnera som är novet utvecklingslan. Som på olika mål har stött upp om lands ämnen till att öka sina egna intäkta och få valta den här intäktan på en bred matte. Det är nog som ducker har varit inne på i podcast tidigare och som säger många lyck har fått med sig att man har fallande byståsnivå. Det kommer från att de här egna ämnet till och skattlägga. Norga har jobbat med det här i år 20 år. Och det startade väl sånt mitt på 2000-talet med enkelt sektor, alltså i gruvindustriet sambi, ambassad, sambi jag involveret i gruvsektoren där.

SPEAKER_00 16:08

För det var problemet att du har hänt stora resurser och i praxis rikisk skatta av något fick pengarna ut alla landet.

SPEAKER_06 16:16

Och så har man ju stött varit bra initiativ och där är det nästänet och det som kallas Tax Inspectors without borders, som är ett samarbet med OCD och FN. Det går egentligen på att man hjälper land i helt som konkret skattrevisioner. Det är stort sett snak om några skatmyndigheter ska genomgå skatemällningar till stor multination sälskap. Så kräver det ofta ganska specialiserat expertise. Vist du ett land som Nigeria eller Gana som de har förhållet ett amerikansk skolelsellskap sin skattemälling. Som gärna består av hundredvis av datorsellskap och transaktioner som går hit och dit. Och då är det den typen av program att du hämtar farnexperta på akurat den sektoran det snarka om. Till att bistå på en sån case till case basis. Ett landskatt att minta med och gör den skattrevisen.

SPEAKER_03 17:30

Så det är nog. Helt konkret har ingen expertisen och givet till annan här. Denna kan hjälpa att skriva skattemängar till Google eller till internationalt fältskaper.

SPEAKER_06 17:41

Så den typen program har stött ekonomisk. Genom stöttet av OSD och FN, UNP, alltså världens utvecklingsprogram. Och de är också avvänga av expertiser från landet. Det är en sån komponent där folk för skattet eller andra typer lite som utvecklar lands skattmenheter. Lån ut sina experta in i det programmet. Och så blir det superat med konsulenta som när pensionert skattexperta. Där man inte är fin den riktiga folk göra den olika bokkavan. Det har pågått i väldigt lång tid alltså över 15 år. Och var på lite sån skattbistan och starta och så har det måtte att utvecklas väldigt se det kom igang. Men starten var gärna på det på enkel sektor och på multinationell sällskap och sin beskattning. Och genomföringen av sånt revision och.

SPEAKER_00 18:47

Så det handlar det med nu om att hänta den skatten och räddade och vet att något man ska ha. Men något mat och få flink i byråkrater eller liksom mer kompetens i byråkratiet till att faktiskt hänta den skatten man hade vet att hänt in. Men tar det några andra former av den skatten blir snon. Ser du så att det var start?

SPEAKER_06 19:04

Ja, så den typen programmar som går på revisionen och multinals sällskap och sånt, den har ju varit extremt effektiv ist den. Alltså som skatinspektör av utmäns, eller Tax Inspectors Black Borders. Vi ser en 1-125 ratio. Alltså, att vi stutter en miljon i det programmet så vill den klara hjälp land till att öka sin ska den täkta med 105 miljoner krona. Så det är väldigt effektivt. Men det är klart att det är en sån modell för bast som mycket är uändligt skalerbart. Så det är något visst antal sällskapar som du kan revidera regenskapet till, eller skattmängarna till. Det är visst antal tillgängliga experter som kan låna sig från land och konsultar som har en riktig profil. Så det har varit väldigt viktigt, men det man har sett över tid och behovet för att bygga institutionerna. Och som du ser också att bygga, som du var inne på det. Det här var programmet som tog utgångspunkt i etablert låverk. I och med att det här är mycket så att skapa enkliga internationella standarda som ligger i modellskattavtal och så vidare - så kallt transfer pricing-regelverk. Så över tid så har man fokuserat mer på Brejer i skattsystemen, som inkluderade både skattelåverk och institutionens ämne, alltså skatteläsnets ämne till att implementera låverken som är, ja brajer och uppgav där kun du ser.

SPEAKER_03 20:46

Att det är i samt man blir längre på norska, men det gör du väldigt icke i väldigt många en extremt stor uformelsektor. Det gör ju väldigt att kontrollera omfånga i och kommuner och så många mänskliga jobbar i Uformället. Uformälles sektor vill se att du jobbar svart och rätt och sätt och betalet i skatt. Det antar jag en del sånt, som man säger som grönsaksper eller en del som salv transaktioner av materia, tror jag är helt utanför det ordinära ekonomiska systemet. Jobber nog nog med att få formaliserat ökonomin eller få mänskligheten och så får den enkelt avvärn utanfattningen och där tryggare för alla om formell sektor hade varit större. Men det här som tid är så vansklig för myndigheter att kontrollera ökonomin jobb man nog med ska man se, reducerar det nu för mig att öken formell sektorn i världen. Det var lite stort språsmål, men jag tänker på lite och säga det första hurna faktiskt gör.

SPEAKER_06 21:50

Ja, alltså det är ju. Väldigt många element i det personligt där, och bara som avkr. Så är det som Nord. Vi får valt ju beständsprotset. Vi gör det genom att tajna avtal med partner som är de som gör arbetet. Så det är vi på något vår jobb är att ha ett kunskapsgrundlag till att se att den parten där lever resultat av kan vara leverera det på den mål som sätter sig i statusprojetet och sånt på vår område. Så när det kommer till kursens skatt system och utvecklingsland och utformade sig som du ser där väldigt hög grad av uformalitet i de flesta landen som är i Afrika eller prioritert område för Norge. Ett exempel är för att ta rvandarna som är ett land där Norge har haft bilateralt samarbet. Alltså att norska skattat har jobbat med skatmineta nörvandar med direkt samarbet. Så har du en befolkning på det här target avet. Det är skyper lite färg. Men cirka 5 miljoner mänska. Och i Norge så är det som att vi har en befolkning på 5 miljoner så är det omtrent 5 miljoner skatbetalare som på en eller andet är inkluderat i systemet i skattet. Men av den 50 miljoner van så har de kanske 300 000 skatbetalare som betalar skott på personintäkten. Och det är bärgben i den norska skattissystemet är att du träcker det man kallar i kildskatt. Du träcker skott för att du får utbetalt lönna det som är ett genialt system för det. Du lägger på makt.

SPEAKER_00 23:38

Det är en motta bompen.

SPEAKER_06 23:42

Det är så på något gull guldstandarden. Men i väldigt många så har man ika så har man många elementar egentligen som gör att man mycket är där. Så det man ser är att personintätsbeskattningar är bärt väldigt mycket av offentlig sektor, alltså de som jobbar i offentlig sektor. Och den stora sällskapan som ser liksom den mest formalisera del av ekonominna. Och så har det väl varit en sån idé om att man kan få något ut vid skattebaserna. Skatbasen är det begrepp man brukar på kan vara som betal och skatt lånare vi var formalisera det. Det var en trend för kanske sånt år sedan innan för det fält det här där man hade så här registration drives som det där kallt. Det man så var, det hade väldigt liten effekt. Så det var det klart att få registrerat inne i skattsystemet var gärna. Folk som hade så på slag intäkt att de var egentligen nullskatty, men likad de att gå igenom massa administrativt på rapporteringsplan och så vidare för att gick bliktig byr eller vad ika soms var med det som var krävd av loven. Och i tillägg så först till väldigt mycket högre administrationskostnaden för skott medan. Så där har man exemplar på forskning som har sett på lite specifik land. Jag tror att bland annat Gana har varit gjort studie från heter International Center for Tax and Development som visar att det man fick en form av betalskott var en tenden del av det man brykte på faktiskt den administrativa kostnaden.

SPEAKER_00 25:36

Men vad gör man det i ett sånt tillfälle? Det tänker sånt Kina för exempel, vi var på Norfil konferensen till i UK där visar filmer för folkliga protester mot skattökning och ökt moms rammer otroligt hart för folk som har lite pengar och samtidigt är det väldigt många långa som har en hel skrise och slutter med betala för grundläggen välfärdstjänster som hälsar och skolosan och kvymma. Bordon kan man bara öka skattgrunden utan det störser uretvärd ut. Eller folk som kommer att egentligen kan ha åt det talan den monstnären skatten.

SPEAKER_06 26:12

Ja, det har väldigt gott spursmål och svara i vilju av varierar lite från land till land. Men någon sådana fälles ämnäras som man ser igen i många är att man har ganska stor det man kallar, tax expenditures på engelska. Jag vet inte om man har ett norske ord men jag kallar det skatkostnader eller potential för att ha hänt högre skatt innan för det skattelågverk man egentligen aldrig har. Och i många afrikanska län så drar det sig för exempel om att politikerna och departemang som är finandepartiang och andra har haft anledning till delar ut skattefritag. I förbällen som investeringar eller andra ting. Och ofta på en lite strategisk måte. Det är ett område där man kanske har mest och hämte är så att bara söka för att man inte huler ut den skatt vad man aldrig har. Där är det väldigt mycket hämta. I tillräck så är det fortsatt mycket att hänta på det här med att få internationell sällskap och så vidare till betala den skatten i den landan där de är innan. Det är kanske särligt nytta till enkelsektorerna som olle och gas och mineraler och den typen ting. Så det är också ett område som har väldigt stor potential. Och så är det ju. Jag vet att du är väldigt uppdad av olikhet Trina. Ett område där man ser att man kan få det ganska mycket av som är progressivitet systemet i afrikanska land. Som är ganska lite progressiv utgångspunkter. Är inte regressiva. Det är också nog som man. På kan administrer det relativt enkelt vis man har en schablong med sig värdiing och baserat på satligt data och så vidare.

SPEAKER_03 28:27

Så det är också ett område som har ganska mycket potential spännande går lite bak till det Nora gör, så vi har en Norda ansatt här. Det hela tanken där hurlig Nikolaj Astrup för höjer där han var utvecklingsminister, han gick ju runt och han ville ha lavet skatta i Norge men som utvecklingsminister snackar nog. Knapp och nogaant ett skatt för utveckling och vore effektivt visad var. Men lite mer som var man jobbar, för det var som snabbt om kunskapsbanken etablerat och det skulle vara det jättebrötsligt. Det skulle kvälla som att Norge skulle löpa ut i världen och något spredet glad skattebudskap. Det skulle vara de som åter kontakt med Norge med att önska om och effektivisera sitt eget skattesystem. Är det sånt, eller det är väl det jag har hört för att talar om, är det så att det faktiskt fungerar att nogade har kompetensen och så är det de som spöjar Norge om hjälp till att utveckla eget skattsystem. Eller är det mer en sån šablong med som måta och ser vad vi gör i världen.

SPEAKER_06 29:33

Detta är ett stort sprösmål. Men skatt är ju. Och det är ändre på skattesystem. Och om det så är genomför reforma i skattadministration eller reforma i skattlåverk och så vidare är ju ganska ofta kommer med en politisk kostnad eller något som det känner gått till från norska förroll. Så det är skap till de ändringarna man prö får genomfört är helt avgörande. Därmed så är det som du är inne på att det är specielsbaseret är väldigt viktig. Att av de tingarna nog är uppfatt av är att vi ska vara en vi kallar en god givare. Det vill säga att vi som har expertkompetensen. Vi är kunnligt för att kunna värdera vem som är den som verkligen är experten. Men det är våra partner som är dem som ofta har den expertisen. Och då är vår rolle är den anledning till att göra den värderingen av hur det finns både politisk rum för att jöra reforma. Det finns en relig i den institutionen som trängar styrkes. Och den har den riktig kompetensen. Så jag tycker vi får ha honom med oss i som någon ska dockera det delarna. Och så mått möter man upp och det är ingen som är enkelt intresserad. Men det där är en också en balansegang för dem som är störst grad är i stann till och äter spörda är gärna den mest resursstärka. Så det är gärna mellomintegslan eller eventuellt institutioner i avintexlan som aldrig är väldigt långt på väg. Där ser de som OK det här är det här, och det här är det vi träng. Och vi kan finna den kompetensen hos den och den och den partnor. Så det är också en liten balansegang att vi får också söka för att vi har partner av fång och visar de andra som gärna har minst kapacitet. För det här är att man gärna också får kanske minst resultat av intresserät krona i form av öketskatt och så vidare. Men som lika väl är väldigt viktig för att hjälpa den vidare i utveckling.

SPEAKER_00 32:26

Det är intressant, vi startade dagen dag på Jönskomet om skott och el. På bra cirkelslo, där var det en för Kirk Snödelp som jobbade i Tansson som föralt om vad vi hade lobbat för ökte skatter i Tonson. De var väldigt sang i stor är väldigt begränsa ro civilsamfund och opposition. Men snon som har lite med romen andra i religiösa samfund där den som kommer för det någonsin. Men det idag fick till var ju att bygga flertal för en skott på synd, alltså på alkohol och på socker och på gamling. För att finansiera hälsreform och som det som ska bli gratis hälset för alla i ta sånt där. Och jag syntes att det är ett artig case på det där att du måste starta där i landan du är. Och så kommer att du vill tygran varje ense anorlös från politiska hälsen, men de får på något civilsamfun som lobbbarna. Och så vill det komponent ta olika former om man skiket finna olika former för skattgrundlag. Men bara du får tälla i det historien att inspireration till andra land, tänker jag också har en funktion där.

SPEAKER_06 33:30

Den lilla nekdoten utan det känner till enklida exempel så väldigt håller har flyg komponenta som egentligen är väldigt centrala i klas som effektiv skattreforma. Det nu nämnde var att det var. Du kallatade på synder kanske ett liksom religiöst insteg. En ekonom ville kanske kallat en skatt på ting som har negativa externalitet att det påför skader på samfundet. Och det är nogvis ande väldigt gott för Norge också. Vi ska lägga tobaka och alkohol och seotslipp och miljöskada och så vidare. Och det är ekonomiskt rationellt, för visst, man inte har skatt det så hade man gjort medrada och det hade påfört samfuna kostnata. När man på något har inrätt ett skattsystem så är det att bynma med att skattlägga någonting som faktiskt är skadligt för samfunna, en känpeg god det. Ett begrepp som är bryggt om dessa typer skattan är hälsoskatta, som kanske är lite lättaställig i någon kontext där. Och det andra sidan är att man är halten explicitet på koffor vid skattlägg. Avis man ska bygga en koalition i ett land för en reform som man egentligen gör något dyrare för folk så är det kopplat det till utgiftse som vi kallar det innan vår offentlig finans. Kar och vi ska bruk pengar på, det är väldigt centralt. För du träng, som du inne på du träng där pressfrasamna. För att ha bära en sån skatteform genom. Ofta så strann det där som det bara implementeras. För det är IMF-försakta eller gjort eller något sånt.

SPEAKER_03 35:18

Men har du säga glabalt, är någon land som på något ska skillsat ut med höre grad av skattebaser eller bred skatting. Eller gjort god skatteformer i det globala söret sista tio. Är någon land eller alltså någon god historier på att skatt du kan träcka fram?

SPEAKER_06 35:42

Ja, jag kan nu träff fram någon exempel i vart fall. Så etting vi har stött av Norsk side är att utvecklingsland ska kunna ta del i det internationella samarbetet runt deling av skatterrelaterad information som föregår i resivå det. Så du upprättade en bankkonta i Sverige för exempel så vill du norska skattemyndigheten få hit pengar du har i Sverige genom det här internationella samarbetet. Därmed vill du har väldigt nya pengar i Sverige så vill du få musbeskattad. Det trots för att du har putat pengar in i utlandet. I en afrikansk kontext så har inte till nyligen du varit ganska garantert och icke-måt beskattes för pengar du har i utlandet. För det har varit ingen måt för afrikanska skattemyndet och vitoom att du har den pengarna eller visst den webbär varit för mycket få något dokumentation som ska tillför och skattlägg det på baset av den information. Så information är ju egentligen så här jetful- till skattemyndet. Det är de på något träng, där man har vito den ekonomisk grundlägget för att kunna skattagga det. Och där har den seiner åran flera afrikanska land fått ta del i det som det heter Common Reporting Standard, som är OSD sin standard för att dela den informationen här med de landen där skattebetalaren kommer från all. Det är väl se att Len i Afrika en delan. Nu får information visst en skatsbietalare i sitt land har en bankkonto i Europa för exempel. Så i möte en som jobbar i skattmenheten i Gana rätt för jul. Och han sa att det är som i förryket så hämtar jag in 300 miljoner baserat på den information som fick genom OCD-samarbete. På dag ganesiska personer som hade flytta pengar utan landet och hållit det. Som synervis skylta för att skatmyndigheten i Gana. Och som synligt trod att där var de trygg för allt framtid. Men nu har flera afrikanska skatonisker blivit såfistikerade att den kan delta i det samarbetet.

SPEAKER_00 38:20

Men det är väldigt bra. Och jag tänker något vad kan Norga göra mer av. Det pågår en skottkonvention för handling i FN och Norge att Norge har en progressiv roll att jobba på för att få när det hoppar på det. Men så jag spelar om vad allt kan Norge göra för att vara något att du får mer trökda i skattebistan och mer förändring.

SPEAKER_06 38:46

Så förhandlingen om en skottkonvention i FN är en politisk process och det är åken som ligger innan för nu av sitt mandat. Så den förhördes från årskas side för finandepartianget och utanikstdepartianget. Men det är som du ser att skatt. Det som heter internationella skattet. Det är väldigt nya av den ekonomiska aktivitet i världen som ägränskrisen av natur och dag målan blir en omälla som har rätt att skattliga kulmy av den aktiviteten. Och där är det många ju enheter för att sidor försiktig. Men som tyndligvis så är det Körlem i Kiskal Semiom på Mottical som blir utfallad den konventionsprocessen så är det också något utvecklingsland. Alltså det som är värst preciset är att utvecklingsland följar att skateleg när det kommer till den internationella ekonomin har varit skriva av den landan där kapital som inte kommer från där gämlan till de stora multinationella sällskapen håll till. Och det gör att de kommer relativt sett dålig ut av den existerade internationella skatte. Så där önskar jag det sälja afrikanska land som har pusad den agendan och de önskar att skriva om reglandligt som att den får mraden kakan. Men det är sådanting tar väldigt lång tid. Det är så som alla politiska internation och politiska process och det är väldigt krävande förhandling av det är och ju klart kan som kommer ut av det. Så innan för det nationella låverke så har man egentligen rätten till att göra extremt mer nästan allt när du kommer till skott. Och det är internationalen nivå, det går på att pröva få den nationella låverkan till att ölägga för varandra. Men huvudsakligt så är det jobben som man gör för att styrka utgåkningslands även till att hänta inga intäkta är att styrka Dämmers national båda kapacitet till det och utform skattlovar som ger mining för damers ekonomi. Men inte minst bygga institutioner och system och som gör det i stant till och håll det lovverket. Och så man säga att från nors perspektiv så är det också extremt viktigt att det här är kun som vi bara stötta partnor som jobbar med myndigheten på. För det är som jag var inne på att skatta extremt politisk. Och väldigt många så är myndighetsapparater och en liten del av problemet gick nåndelvis en del av. Förhoppligtvis kan de bli en del av lösningar. Men för idag är en stor del av problemet också. Så vår ingang är att vi måste ha en långt ökosystem till närming. Som går på att vi stötter stötte myndigheten om sala multilaterala institutioner, alltså Världsbanken i MF, OCD, FN och det bilaterala som skattet av SSP och så. Men vi stöttade också civilsamfundsorganisationerna, journalistnätverk, forskarinstitutioner och det vi kallar kunskapspartnag. Och andra som också det med UAV, institutioner i landet som riksrevision och så vidare som har ylik ingångar som kan hålla myndigheten till ansvar. Och kanske pusser igenom störra uppnät och reforma och så vidare. Där är det väldigt mycket alltså att stäret är stötte och väldigt stor. Så det är väldigt mycket kan göra myra av på det här med och pranta störra givan från förna.

SPEAKER_03 43:19

Det är det så en suxihistoria av den norska skattebistan som du förtäller. Jag ska snart för slippla ut det solast för 440 års dagen på andra materna och bara sit här och snabbt om skattet. Nej, för det är det du sa helt på slutet. Detta är en väldigt god bilateral visandare mönorsk skattebistan. Men då ser vi den trendet att stadig medanskan multilateraliserade sig alltså går till de internationella aktörerna. Det tyder det att den typ av arbete som vi gör med skattba mer kåt in mot de internationella aktörerna som världensbanken och andra. För att få dem till att jobba mer skatt. Eller tror du kan fortsätta ha den bilateral det bilaterala samarbetet också i framtiden.

SPEAKER_06 44:10

Det bilateralt samarbete är en viktig del av det arbetet som vi stötte. Och kanske blir det också på nå av viktigare fram år. För vi ser ju nog att många som vi har vant till att är vårn som på något stött det multilaterala system och sånt att den målbade vår vardia och människortigheten och alla de ting som vi har varit uppdad av. Att den nog mystög har blivit oss en arena för maktkamp och intressekonflikta. Och vi kan inte ha för gittat all godin vi önska få uträtta i världen är något som den nödvändigtvis kommer att kanalisera. Så det att vi har också möjlighet till att jobba direkt emellan. Det tror jag också vill vara minst likoviktig i framtida. Och så är det så att man har ju mindre och mindre grad så har man ju kanaliserat bisam genom ambassad stötte, alltså den lant till stadvälsen. Man har också reducerat antal ambassader. Så ger ju oss också en annan typ av direkt kontakt med myndigheten som vi ser att det viktiga gitt liksom att några önskar på något av en dialogpartner. Och där träng man någon rum där man har nog på spel samman. Och kan få samarbade, men också gillit motnå och puska lite tillbaka.

SPEAKER_00 46:07

Så bra. Det var jämpännande avslutar för att komma imot på Tia. Tusen tack för att du kom. Det var riktigt bra.

SPEAKER_06 46:14

Tus tack för att det fick kom.

SPEAKER_03 46:18

Det var ett spännande samtal med Peter. Det är intressant hur den skattesystemet kanske för säljande. Det är väldigt bra att man har byndt och få sådavare inför afrikanska kontinent med att gå dela information. För det var bra. Vi går på en annefåningsdel. Vi har ju snack och ganska mycket om fotboll i den här podgaten till att vi är en utvecklingspolitik podcast.

SPEAKER_00 46:42

Har det en gång fotbollar om det?

SPEAKER_03 46:47

Det är enkli till det britiska Nästade Guarden har en serie som heter The World Behind the Cup. Det drar sig egentligen om inte om fotball, men den brukar mot vä i fotball som en sån ingång till större spursmål om makt och identitet och varn presenterar sig på världen. Så den kommer ut cirka en gång och användar ycket tror jag med olika cejer. Vur man ser lann brukar väker fotbalen till och markerar sig selv. I den första artikeln drdes om det första vägen i 1930 i Uruguay. Bittlig land som ligger klämt mellan Argentina och Brasil. Där beskrivs de borda väldigt många mänskliga i världen första när det mest upptaget att det lande efter att det gjorde så bra arrangerte Vem. Det var ju färdig land med. Det varnt hela mästerskapet. För det så var Uruguay sett på som en slags provins av Argina som så bift i världensverket. Men då bredden mot en väldigt tydlig och markant uruguansk kultur som kände. Det är en väldigt positiv nationalisme kan man säga att lite som räkna förlant, men lite som OLV var kanske för nurmåda att vi följt att det kom ut av kygnå brev en stor makt och vi hade oslovavtalen samtidigt. Det var ju väldigt mycket som ska, patriotism på en och den gang. Och det är ju bara fint att läsa och lärom. Men det är alltså 20 sidan och nyttat till för exempel VM i Italia i 1934 som Solini, som det akrar och kom till makt. Det brukte väldigt bra visen så italiensk overs tänkning om att det var lite mer mitologisk och det var romersk mitologi var väldigt centralt tillan de förmidla sig själv. Men i även syns, sällan det har helt horibla konsekvenser om några rätter, så är det intressant borde man brukar sådana internationella sportsarrangemanger tillräckligt att främhöva sig sig. Det går också in knyta till Katar VM med 202, det var massa snack om bojkott. Många menar att det var en muslimofobi att det har fördiat land. För första gång det har en kär till ett muslimskland. Så skulle plötsligt väldigt många land bojkott. Och det är ingen som snackar om bojkott av USA i 2006, selvom vad USA gör i världen ARF det du sa tidig om sjukt katastrofer som kan komma på grund av urhuls. Så det visar ju bara så lite vår makt och identitet hänger väldigt tätt samma. Dissa stora internationella sportsarrangemanget. Så The World Behind the Cup of The Guardian. Vi kan lägga till länk i episodbeskruvelsen.

SPEAKER_00 49:28

Så bra. Det var ju väldigt ju dag Sverafrikader.

SPEAKER_03 49:31

Ja, exakt. Det var första gången i Afrika och det skappte den alldeles avusälar och afrikanska rytmer. Det var ju väldigt så. Sen var lite källa att vara chakia. Så händer att helps både lite kolumna. För att det gick in afrikaner till att kunna säga en sang för Afrika. Men ja, det är ju trolig sån identitmark. Så blandet på något, vad ska man säga? Blandet texten, både väldigt fantastiska med godism och väldigt märker med vår fascismen blev byggt. Eller vad vi än bli byggt för fasistisk främton för det talet 1934. Så anbefaldingar du?

SPEAKER_00 50:10

Jag har en liten anbefalning. Det var kompad där för det var Peter som skulle vara gäg. Han drev att för en podcast som heter Penglan. Och jag har anfatt boka Penglan för jag var det bollåd men jag har använt podcasten. Men där var Tax Justis i Norge, ser en podcast som driver sig av Jonas Velan och jag är Gudanskor. Och det går in viktiga skatteteknisk ekonomisk spurs. Men jag handlar faktiskt om fördeling av makt, om demokrati, om AP-nätt. Så det är om det fallet. Och så kommer jag på. Jag tänkte på den att det också har en bok som jag har byggt ganska mycket som en äkligt stikman folk känner till. Men den heter skylt. Jag tror den kommer 2023. Den ligger gratis på nett på sidan i Taxjustis.

SPEAKER_03 50:53

Jag tror det kommer till flera utgare faktiskt.

SPEAKER_00 50:55

Ja, detta var tredd version, tror jag färre. Men den går igenom problemen med skatt och paradis. Och själv pengarströmmer och riktigt. Men det lika så gott med den boken är att man har massa definitioner på ting. Så det är ett uppslagsverkligt och sett på vad forskare på skatt och skattendrag sedan. Och så jobbar vi med akademia och skattforsk och andra skattforskare så där är flaglighet i det gör som jag är en stor på det som är ligger. Det är dagens dubbel anbefalning.

SPEAKER_03 51:30

Tax Justice Network är den organisation vi kan stötta.

SPEAKER_00 51:34

Ja, Tax Justice Norge heter inte.

SPEAKER_03 51:36

Ja, ja. Tax Justice Network Norge. Det är byta andra.

SPEAKER_00 51:40

Så snarare Tax Justice Norge. Men det är med Tax Justice Network bevägelse.

SPEAKER_03 51:45

Det är sant när vi viktigt att få det riktigt. Det var dagens episoda. Detta är en podcast för att hanke till min agenda och innehållsproducent är.

SPEAKER_00 51:53

Stan, junglian och Inna Schlettan, tack till bägge to och tack till dag som säger med mycket.