Vilje til fred?

Kai Eide har skrevet boka «Vilje til fred» og kommer på besøk for å snakke om hva han legger i den tittelen. Han har mange tiårs erfaring fra diplomatisk arbeid – i mange land og internasjonale organisasjoner. 

Hva kan vi lære av hans erfaringer i dag?

Mathias kommenterer tallene i nytt revidert nasjonalbudsjett, og Trine har nytt fra Libya. I tillegg har vi som alltid med ukas anbefalinger.

Transcript

SPEAKER_05 0:05

Välkommen till en ny episod av Ute i Värland, en podcast om eigning politik. Mitt namn är Österring och studion Materias rätt om något fin.

SPEAKER_03 0:15

En daflig dag för det sändare nationalbudget kommun. Det är stort att vi får tåll på budget. Alltid särskilt bra ett förbyson, så synes jag alltid så mycket dagen och statusbudget och reviderat nationalbudget kommer. Så när det kommer jobb som politisk rader. Är det en fin dag, håller det?

SPEAKER_05 0:34

Jo, jag är cellcenträtt. Om man har fått så en fotskad. Så allter. Man blir inte en tid i 40 år skriva.

SPEAKER_03 0:46

Ja, jag kände inte en haft med agenda som hade här med lovet. Om vill ha upp du en batttertapp eller en slaget tapper?

SPEAKER_05 0:52

Eller upp en två kilometer för agenda och så en kilometer för släkttslaget. Det var ju hybrid som ta på sina tortopper utan har ränt.

SPEAKER_03 1:01

För släkttslaget som är familjilage. Eller är den organisation som är släkttsförskare.

SPEAKER_05 1:07

Nej, den är efterkommande av farmor och hennes sösken. Som still i Fälleslag. Så det är väldigt hyggeligt. Det är bra. Men det har glömde en väldigt den här episoden, så vi får besöka selvest Karin Aiden, som är en skiklig veteran i nors utnygspolitik. Och vi har varit i någon dag i så många centrala del av international politik. Det har ju blivit en bok av en del av hans erfaringer. Och det blir känpande om snacka med honom om.

SPEAKER_03 1:36

Det är ju det. Han är ju vikligna vårdre främst diplomater. Så nu har han kommit med en bok som vi kan se aldrig något att vi är anbefaller lite. Vi kommer att ha in som en del av anbefolingen net på så här. Det är en bok som har lärt på med sig. Så vi får ett lite dypt i handsanker om den vansklig värdigen situation vi lever i ökraten.

SPEAKER_05 1:57

Men första är den uter av vad du ska snapa med.

SPEAKER_03 2:00

Ja ska starta om reviderat nationalbudget. Som egentligen bara kom för något to timmar sedan. Så det är väldigt lite att förebälla sidan. Men det gör ju en del om prioriteringar på bistandsbudget och bistandsbudet kommer att koncentrera med. Och det har först och främst rott i estimerad ökning i antal flyktingar, så härligt fra Ukraina. En ökning som tillsvarar att flyktingutgifter i Norge vill öka med 640 miljoner cirka. Och det tar man bara rätt bra andra budgetposter på stadsplet. Så det största skuten går något an tilltag mot marin försökning som är kutas som är nästan en tredadell. Och utaning som fortsätter skyta sig är 12% eller lite över 80 miljoner. Och fortsätter trenda med euro av bisandå mot Europa i andra fördonen och så får u i regionbevilning till Afrika och Asia och södamerika. Så trenden fortsätter med euroficering av bisanden så har jag alldelen som helt nöja klar. För i detta sitter jag med och någon av spelningen. Men bisansanslag är också på 0,99%. Så det når faktiskt helt 1,1 procent. Men där är det också något tal på vilket anslag brukar man anslag de brinliga anslag man brukade där statspretet kom som det var ett anslag man hade i oktober, eller har man upptaat det. Det vet jag rätt utker helt. Men det ser kanske ut som att det är norr i procent helt. Så det är en utveckling som fortsätter trendarna med snackar i 40 om tal som tällöin som är i faktiskt bistandstalet för 725 som visar att stadiga med går till Europa och stadig med går till Ukraina och mindre till globala söld och Sverige. Så den trenden ser ut till att fortsätta oss det har reviderat nationalprojetet som jag kommer idag och som där ska vara igenstamt för förhandlingar. På storingar så blir det väldigt spännande om rött och SV och centpartiet och MDG kommer till att prioritera international solidaritet. Och där vi har någon ly som kan pusha på det. Så omfalls det del av detta är dramatisk. För en del av det mänskliga som blir i ramm av detta grute. Jag menar att flyktgifter i Norge är och en del av visnet egentligen. Men det får ju konsekvenser när följer vi ska ta emot vår del av fördelning av ukrainska flyktingar. Men det går ju alltså direkt ut och var andra falltigar. Det är lite uhällig troligt.

SPEAKER_05 4:57

Jag har sett ras på det. Och det kut är ju ett ting, alltså som Fred. Och stå väldigt direkt att det vill få konsekvenser för några ska arbeta för fred. Det är kul på likställningen i FN. Och det är akut i matsiker att i den större situationen vi är idag.

SPEAKER_03 5:14

Men akut det sexualitetsundervisning, som har blivit sett på som en prioritering av ökret som staligt.

SPEAKER_05 5:23

Och region blir intiba, kuban är krisakrottna. Så det här börjar, det vilker väl att man har aktuat där det gör mest vont för att vara sikker på ett rätt och såpenn. Nu så känner jag nämner att det kan ha varit en teori men det vet man mycket. Eller men ju att det är sänni och lägning och för öfter flykting ut och det är helt felstälda. Att när man brude finna till pengar inte anställd och ställa på något, fred och miljö och mat är ju viktig och strukturella satsning sområder för att förbyga så påflikter. Så det är spelada också.

SPEAKER_03 6:01

Det är ju sådant som ju winnen med nästan 34 procent för ett år till att det var på 140 miljoner. Han är 100 miljoner. Det är ju klart med likstillingsituation i världen med Global Gaggå och sånt så här. Man kan se att det är höger och en literar prioritering för ett värdparterering som har påpekat att likstilling ska prioriteras. Det är spännande säga. Vad är din nyhet?

SPEAKER_05 6:28

Jo, jag har en nyhet om Lib. För det är ett lån, vilket sen som är om länge. Det är typiskt att man snacker med om ett land när det känner västligt militärt och så slutar man saker om det etta på. Jag tänkte lite på det för att jag tänkte på Libiana läste Karajbok och så. Men hotovet är att det går i Sälibrad i Liban och där är den nätmagasin som heter The Continent, som förtäller om vår folkna och skrivit som har fået något pengar till att betala för att räcka grundläggande behov. Och här är det säret poäng att man får i taken och säller. För det är centralbanken alltså ett tag på det pengar folk kan ta ut i banken. Och då får ju folk tak i pengar, de faktiskt har på konto, så de driver folk där och säller checkor till prisen var den här tjekken, bara för att få nok matta till ollev eller bensiner eller vad det är. Samtidigt så är det ju van som information som ting blir dyrare och dyrare. Oliver har ju storinrekter men den når ju ut till folk. Fles av halvtiparten lever under föttigdoms gränsen. Och så är det politisk en väldvansklig situation. Det skulle ha ett valg i vård, men det blir aldrig genomfört för det hade varken pengar jag genomförge. Det var något sikkerhetsilltag för sikkerhetsryktvallt. Och det var Heller, hält grann om valgloven som är en förutsättning. Så har vi något någon annan ju två administrationer som styre. Utan har det Government of National Unity som hade annan känd som på något som styra. Men i Östro med valgen är så här den Government of national stability som på något har kontroll det är stötet av Liberan National Army. Så det är ju olika aktörerna som har vänne med varandra det. Och det var så ju stabilt det sista dagen så har det varit det största av refineriet i Landan har varit stängt på grund av kamper i närheten med votten och sånt. Så den går i så väldigt bra. Och det tänker jag inte varför viktigt att få vet.

SPEAKER_03 8:28

Det är ett exempel på lången varje konsekvenser av en militär intervention som var definierad som folkrät 3D och så kanske det är korttidskritag för riktigt så ser vi något som det är lång i konsekvensen 15 år. Så det är ju nog som var att tänka på när vi är nog förin dag. Kajet är en av våra främsta toppdiplomater.

SPEAKER_05 8:53

Då har vi fått stor filt besök i studio. Välkommen.

SPEAKER_00 8:56

Tack så.

SPEAKER_05 8:57

Du har haft ganska så många viktiga hatter i internationalen politik. Så jag riktigt och gåna annan. Men jag tänkte att ta annå det. Du har varit statssekretar i utriksdepartemanget för höget och som sanarför kontor sökligt. En stats kontor var lämn med utreksaker. Du har varit assisterande direktör för sekretariatet i NATOns generalsekretär. Du har varit lädda FNs operation i Bosn och Heregovina 9798, politichef i Bosna som du skriver i en bokad. Du har varit Norges ambassadör till OSE i Bryssel från 1998 till 2002, norges ambassadör till NATO 2002 till 2006, FN-chef i Afghanistan 2008 till 2013 och nors ambassadör till Stockholm. Det är 2017 27. Och då kanske den listan är ett svaret på det spurspår. Jag har någon fan och skrevet en bok som heter Ville till Fred som särte tillbaka på arbetar. Det är olika konflikter och förhandlingssituationer över många tigar. Det ville vara att få har skrev att den boken. Det här kanske var idag som jag förtälda ditt roll.

SPEAKER_00 10:01

Det är väl med fördi. Jag fick värm värme på något som du gick. Det var rede på 1970. Jag tror att vi fick den slutdagen för Helsinki, Helsinke processen, alltså KS. Vår Östad väst, supermak och all det europeiska landen. Brig om det som enkel varit varkart, det kanske avfärtsregler. Det gjorde ett lång förhandlingar och så fick jag värme på avföringsmöten. Sex styker som bett en mater som varet i tre år i Madrid. Långa förhandlingar. Det som jag känner var väldigt stor enligt mycket viktiga. Det sedget runt oss en sovjetisk invartning i Afghanistan. Untagstillingen, men förhandlingen fortsatte vörde för det, förterna hade insett att efter kubadkrisen, det lyset av batten och kaploppe, så var det ett väldigt stärkt fälltresse. Det var baserat på det att spänningen var brit för höj, det var brit för farlig. Samtan det grejka och bärade länge. Det hade en fällt intresset och genom allt kontrovers nu gick genom i årerna, så åter fast för den fälla intressen, ingen bröst egentligen för anlingar, det är gärna blir framtigen. Det brukar rota vilja till Fred och Ville till Fred. Men man finner finner tillbaka till den viljen.

SPEAKER_03 11:41

Det spela med om jag tites det väldigt spännande och vilja. Jag tänker alltid om vilka situationer får när jag säger en boktiven som Vilje till Fred. Bety att det är gittå värden situation och massa konflikter och med kring. Är det en urvilja till fred? Idag och tror på Fred.

SPEAKER_00 12:04

Jag tror att det är väldigt många från de första som är ägskälla på vad som man kan säga. Många följer att vi befinner oss mycket längre i efter krigstiden men det för kriggstid. Det är nog väldigt allvar. Det vill jag ha gärna fred. Men det är många att man inte har i bruk det rederskapen vi har. Och så man visar det lyckligt tidiga tid. Vi man tar lärda med det. Diplomati är viktig. Det här är tillräckligt rimligare än grig. Jag vet att vi finner inte brak det. Det är kallar diplomatisk gulladder. Jag har många tillbaka, men det var lika väldigt diplomatiskt gulladder, för det är vi bara sitter där och diskuterade och diskuterar och diskuterade. Man kommer ju fram till ting. Och när det gäller rustningskontroll och nedrustning, när det gäller handlar och andra ting. Vad som så här vilkorna för folken som bodde i det kommunistiska landet och skapade förut till den nya demokratin i Östa Europa. Östa Europa som vi kallar det den gang. Så var ju väldigt frönskrit. Det var ett tacket värd diplomati. Det är vilgen diplomati, det var kanske snarare som jag sanar.

SPEAKER_03 13:26

Det är så 70-talet var diplomatiets gullad eller tio.

SPEAKER_00 13:32

Ja, men utan det så var jag på 1980-talet så hade vi haft något tillbaka i förbint med debbatten om sovjetisk medstansäkheter. Men så kom du två nya ledare. En i Varsingen, Ronald och Regan. Det är sånt antikommunistka di här Sydiga och Gorbrashoff helt ny sovjetisk ledare. Och vad var det, för vad det fann var det? Jag har trod på att kärnvåpen var bort från Jorden så floet. Jag satt i nat och satten Larington som var generalsekretär och tänkte, att det är propaganda för Gorbashoff, eller menar han det riktigt? Men det menade big av. Ulika perspektiv eller fler perspektiv snarare. Det ena var att tomoralsken. Men det andra var så att det kostar för mycket. Det kostade för mycket. Sovjetunion ledn som bydade på grund av sitt försvar. Amerikanerna känte det så. Det fört här var riktigt vägen och gå. Men väldigt många runt av så borte, gammelvin på nya flasker eller propaganda, tackat in i sådapper och suiker och sånt. Men vi fann inte ju att bergte jo.

SPEAKER_05 15:06

Det var självaintressant del av boken när du skriver om det här. För idag var du ett tidspunkt så minne lite om bort aldrig var insick på upprustning. Och aldrig på något och hade misstänksamhet motparten. Några Gård skrev det brevet och reggen om att förrån av at tomhoppen frivnen i år 2000 att det var vanska att tro på. För folk var ganska intressanta såklart, det är idag att bli enliga om flera nyusningsaavtal. Jag hoppas att de som läser identiar och eleverna går inte bekymra för den upprustningarna vi ser runt oss. Där bilder mer pengarna och som går till militära. Idag har vi fått några revider som du är i freds till tak. Arikanerna har också sökt att de ska bli dobbla försvarsbudsettet bara på ett år, det här är en viktiga syner. Vur tror du vägen utav den här upprustningspiralen som det kan gå. Vad tror du är möjligheten för att få den till oss nu den gången?

SPEAKER_00 16:05

Den vanskligen gången för vi befinner oss midt i en krig i Ukraina. Vi har ju förutsiggara ledare både i särligen utan men också i Rössland. Den mest stabila är den kinesiska presidenten Xiping. Men man må tillbaka till den här grundläggan kännelse att det blir för farlig och det krarar för mycket. Vi har grå det sättet. Jag är menen att vi försöker försvarare för år 2005 år. Det försvarare vi har idag när Arikad för 20 år sedan. Jag är huskått, jag var med något som generalsekretaren på det tidspunktet i Ursov. Och han sa att nu hade det blikta till svärare territorialförsvar. Vi tänger riktigt i Ruslan är nog finde. Och det sovjetunionen är nog finne den gången. Det var liksom tidsonen. Och vi fyllte det i den linjen genom USA, vi som pressät på att vi skulle göra stycken stycken av varskad nish-komponenter som vi kunde bidra till står internationala operationer. Men så är det här länge på detta. Den typen upprustning, den förlöcken en spiral. Nu ska vi ha en situation där vi har cybervapen, vi har kunst intelligens, vi har dronteknologen som revolutionerade krigföringen. Och det är väldigt mycket vanskligare att verificera och kontrollera den typen av vapen eller det vi hade för 200 år sedan. Så vi finner fram till nya mater och var andra fram materna. Det blir mer krävna, men vi kan göra det ganska röst här för att för exempel droner, det kan bli. Det är nästan allmän. Bilka minskå terrorbevegelser eller extremistbevä sig.

SPEAKER_03 18:15

Du skriver i bokad att vi tränger en diplomatisk upprustning långt mer än en militär upprustning. Vad lägger du i det?

SPEAKER_00 18:24

Det lägger att vi är någon situation och finner fram till arrangemanger vår stater kan komma sig samman och byna och diskuterade östningskontrol och nedrustningsavet på den seriös måten. Det fåra vi har brugt till någon, det ligger det ganska dö. OC blev brukt till att förhandla om konventionella vapen. Det blev förhandlade från banbryta avtal mot slutna eller 90 talet. Någre kärnvapen så har det varit förhandlingar mellom Sovjetunion och USA. Någon i förhandlingar fannare på ett tidspunkt så med kineserna och så kommer med i den typen av förhandlingar. Och så har vi det hela det som har med kunstintelligens. Bin och Xiping hade diskussioner om detta. Det må vidare föras. Men de kommer bli beriga också. Vi har så spörn om troner. Väldigt vanskliga att komma fram till avtal och vanskliga och verificera. Där kränger vi FN, det är också med sköpen. Det blir mycket vanskligare att komma fram till avtal och veriferingsordningar. Men därför man vi utforskar både våda kna så vilka form som bäst ämnar sig. Vi har nästan begynt jag god den varen. Så diplomati och politiken ligger här långt efter den militära utvecklingen.

SPEAKER_05 20:08

Du har ett i slutningen boken så skriver de situation i Ukraina och situation där och pekar lite framåt. Och så skriver det också att europeiska ledare har en beröringsangstått mot Ukraina att man lär amerikanerna styra väldigt med den kontakten som sker. Men vad tänker du att Norge börjar annes där?

SPEAKER_00 20:32

Norge kan göra något län. Norge kan göra nog som en del av en gruppen. Då ser vi det sista dagarna att europeerna blir röra på sig. Den finska presidenten menar att det är riktigt av för europeerna att engagera sig. Han mötter motstämma i centrant är us utmikschef Kaja Kallas, men också andra. Så klart, det har långt fram för det kan bli någon enighet inför EU om vad man ska vara fram och eventuellt om man och roda ska gå in i förhandlingen med Rysland. Men jag är menare en ansvarsförskrivelse. Att europeerna som upplevde en krig på sitt eget kontinent och ska ovlåta förhandlingsprocessen till en amerikaner som är en notorisk förutsigbar person och som har ett attention span som det heter som är milt sök på gränset. Det är för svar. Men jag tänker mig kanske mer en grupp av europeiska leder. Är vår egen statsminster. En aktuell person både på grund av kunskaper och erfaren och också på grund av det faktum att vi är en Nabbo till Rusland är en Nabo som traditionellt.

SPEAKER_03 22:02

Du skriver ju i boka om NATO-utvidelsen står. Och det som något själv efter muns fall. Du menar. Vissa NATO-utvidelsen var på något novo som icke Buddh. Och här är nog många för säljiga historier om något USA som garanterar att NATO i sälik ska gå in för en utvidelse men samtidigt så är det land har ju inte sälsendig rätt till att välja sin egen framtid. Men vad har, kunde vi gjort något andra grepp som gjorde att än kriget mellan Ukraina och Ryssland gick fanns städd. Kunde vi ha förstått Ryssland bättre?

SPEAKER_00 22:47

Ja, där är vi kärnpunkte i min tänkning. Jag menar att vi läste utvecklingen i Rysland och rustig tänkning väldigt dålig. Det var ingen att löfte om stickt och främst till att nat och gick skulle utvrid röstar. Det löfte som jag inte har mötör eller något van krist, det drägges om Tysklands samling. Och placering av NATO-stycken och NATO-infrastruktur på till östyrsk territorium. Det har gått såfält som bekräftigt säghet. Men det blev tolket anledet. Den amerikanska förståren Robert Gates, som faktiskt i Afghanistan och bekäntar mig. Han säger jag så att vi var led to believe. Rusna blev ledig till det. Jag tror, genom den retorik som du byggt att det kråk och vidare utvidelse. Jag menar sig att när jag uppdade vård det tre östa europeiska landen, Born Tjeck och ungarn, förte sig ut trygghet i lys av nationalismen i på Balkan. Gunuro i missnöje i Rusland, att det förte sig ökligt graad uttrygg. Att vi önskar att gå bort för tanken om en allra europeisk lösning och så ville det i NATO. Bick på grund av europeän, men på grund av där var det USA garantimakten. Men så menar jag att vi strökte för långt. Och att vi börjar ha stanset för svörm om Ukraina kom upp. Det man ser i min bok så är jag fyllt bevis, det är faktum att det är lätt att kalla med petist. Så har jag valt bara främtren amerikanska skilder för att visa att detta här var också ett utbrett syn i den amerikanska ledelsen på det tidspunkten. Men Bus och tjäning valt att oerhöra det ignorerade.

SPEAKER_03 24:54

Jag syntes uppmåter begrepen om utvidelse. Det vilker som den närmast är den av NATO är den mot organismen som spiser sig närmare och närmare i Ryssland. Varför från mitt så är det så här sånt det enklare, där är selständig land i Östrapa som ständig valg för sin egen framtid. Visst är ju ingen som snacker om EU-utvidelse, Noröver, säller om kanske något och Island ska in, eller har folk avsämningen om EU av den grön. Så det är ett av den begreppsbruken i NATO som jag syns väldigt snod om det ska vara helt ärligt, för det är utvidelse vilket som där NATO säls som på något expanderar. Heller med att vi åbner dörr och inviterar folk in i NATOs världen.

SPEAKER_00 25:38

Jo, men det var den insisteringen på att det är bara NATO och kandidatlan den samman i Ukraina som kan bestämma. Det är för väldigt sett helt riktigt. Där får jag väl sett helt riktigt av liggget på NATOs åbnör politik. Men så sker ju skli på processer i den geopolitisk sammanhang. Och poäng av den gången att det första paren mellan där bussen och putin satt förmakten var ju relativt idylliska. Jag upplevde sjör i Natår Rysslander och serger lav kom dit. Förstarsminister Ivan har kommit. Det var med på NATO ledde operationer både i Bosna, Kosov och Midlövet och så vidare och så vidare. Det var en godstämning, men så menar jag att det blir för mycket hubis i USA und härlig. Medligen åbrings uttryck, vi är the indispensable power. Vi kan se förda den other nation. Och man antråar ligger av den rätt till att handlar. Det är hovmodar preget amerikaner och därman nation med och mer. Och det är klart att det bidrar också till den nya skurringen som kommer där. Jag ser särligt 2004 2005 framåt. Vi tror Sprända och så sagt att intervju att vi läste russen ut. Det tror jag är en ganska grundläggande forta.

SPEAKER_05 27:22

Men apropå sånt skur det var så intressant i boken. För det du skriver en del om TD i Afghanistan. Den här var det vilad också som det var en lite skur eller dålig kontakt på linja med amerikanerna och inoneringen av afrikanerna för exempel ner planer. Obama kommer ju fram i Norrskån som en komate president, man hade tro på gjorde väldigt mer riktigt international politik. Men när jag läser afgänganiska kapitel så fär jag lite försam att det gick i stockaderna helt rätt novalt och förankre i diplomati.

SPEAKER_00 28:07

Jag blev overaskut avskudet av den första kontakten den nya amerikanska administration hade med Karaj. Och det var obbart att detta kommer till blivit något helt nytt. I förhåll till president Bush för det kanske liger att Karsag var särligt tillfärds med president Bus politik, men jag hade kontakt. Och det som blev klart där Biden kom in det var att den kontakten blicken var där på samma mål längre. Den första besökningen av Richard Holbruck och Biden som varit som är vicepresident. Här ska Karsa och kontakt och Biden på telefonen och sig. Äl så han miste riden håden. Det wanted rid of me and they want to get rid of you. Det var förelet som hade den gang. Här skulle amerikanerna som dikterade det här földigheter och det var ju det Sverige det som skedde. Det var en amerikanska strategi som blev lakt. Det är pladade. Men det var lite inspel från Natalens sida. Riktigen också var ASAF eller IS som det här tycker, den Natas stycken som inte var på plösen. Den var ju också någon enhetlig operation där väldigt fragmentarad, men det var amerikanerna som väldigt. Jag menar att vi i framtiden var det klart för amerikanska presidenter. Att ska du ha med europeerna på något så har europeerna var med och jag för politiken och för strategin. Och jag tror mycket som kedte i Afghanistan och det faktum att det gick all det slut. I stora gran var baserad på att amerikanerna hade rika läste det amerikanska samfunden, nu så jag läste det afganska samfundet och bland annat alldeles civilet. Både amerikanerna kunde gå in i landsbyren i hus och så vidare. Afganen följ så idmy, och presidenten följde sig ut mycket.

SPEAKER_05 30:29

Ja, för det var också ett exempel på att amerikanerna när jag längre fram en står seld för Afghanistan med insats på civilt civila områden. Vår kasaden om inte novt.

SPEAKER_00 30:42

Men jag fick ju visa det för hem. Jag tror sett för i den som hade ansvarare i det amerikanska utgängsdepartement. Han tänkte nog att ringe min vänka och man får till vad som pågår. Och där gick ju alarmklocken i samt och visa ingenting. Om att vi har nu senare kommer jag att sitter ju ha ju på en stor Afganistan konferens.

SPEAKER_05 31:08

Ja, mycket sen. Men nu skriver en del om bison till Afghanistan. Bild av ett land som har stora behov. Men som tidig en bisanspenger som går i nödvändigtvis där och behovet först och med går ännu upp via mellomländen tillbaka till givande. Då har vi snart det här fler runder om det afghanistan rapporterna som har kommit. Men vad tänker du personlig norre som ett stort givilande bör lärande i årene i Afghanistan och den bistan som det hittar.

SPEAKER_00 31:43

Jag tror. Det jag beskriver gäller det första rikka med amerikansk bistand. Amerikanerna som hyret in kontraktörer och nukontraktörer led på led. Det är till somdst skulle ha sin dela kaka. Jag tilllägg så brukte det väldigt mycket som krigsären som satt runt omkring i Kesand och som kontrollerade sina områder. Det skulle ha sina andelar. Därmed så bid det också tillaskörgsposition. Det jag samordnade hjälpen. Det var ju ett marligt skär, sliklös på mitt eget uppdrag så var jag amerikanernes budskap som och du samordna bistnad. Jag bukar est 208 för det samma årina blir. Så jag blev orhållisk och besynig som den ena statsreingschefen efter den andra, så skulle jag idä FN, ta sig här bistand om samordningen. Där var det en person där den årskatsmin Stockenberg som tog ord och sa att okej, det har nogt att vi lägger bilden på den här månn. Men hursk ni på att det kan bara vara samordna där och så att det ska bara sig samordna.

SPEAKER_03 33:10

Vi snakker med om bistand och utvecklingspolitik i den här podkasten. Jag är fryktig att vi ser nu av det samma tendens i Ukrainas som vi har sett i Afganistan Afganistan är en helt annan kontext som är i fattigland. Så blir det ju väldigt mycket av motsk bistand som bidrar in i något som har med sickerheter och något som har med andra föremål än på något fattomsbekämpelse. Är du också bekymra för att så stor anvälts med den en av fyra norska bistandskronor går något till Ukraina.

SPEAKER_00 33:44

Ja vill det. Punkten där väldigt viktigt att håller den norska bistansprojetet på den nivå där. Jag syns där väldigt trist att vi har en diskussion. Hö om det. Behoven där ute är större än någon gånger vart och det lusar kriget i Iran så också behovet från dag till dag. Det man vill ha svaret på. Tidig så har vi alla reduktionerna för USA att det ska hålla helt globala bistandsnätverket centrerat ur FN i livet och gör det möjligt för att överleva. Det är klart att Ukraina kräver mycket och vi måste vara så gott vi kan. Men vi får också passa på att vi tar vår del av jobben för att hålla FN-systemet i livet och med någon god hälsare. Här är det förläggel för att vi kan bryta samman av organisationer som är så viktiga för så många och som kommer till att möter helt nya utföringar eftersom effekten av Iran krigen mäller sig i bara i år men nästa år på grund av försinkelser av kunsters och så vidare och så vidare. Så det vi ser idag i Iran kommer vi att leva med på distans igen i flera år framgår.

SPEAKER_05 35:14

Jag ville spännande om Palestina och Israel. Du kritiserar den europeiska myndigheterna och stormakerna för och du skriver det, varför stormaktens stöttet eller luktigt att jag är för en israelsk politik som stadiga strömmet grep för runt den palestinska befolkningen och förstärkt följsna ynyckelse och förtydelse. Min skyffelse rätter så först och gröms mot europeiska land och mot det arabiska land i mitt uten. Då har du brittade moralska kompassen och besvärgelsen om en regel styren. Jag tolkar det annan jag läser som att du menade att Norge började läga till skarper mot Israel eller något som kände den 20 oktober. Och så har vi tidigare haft en episod med besökare går i oss i studio och han argumenterade med att Norge kanske hade mistra chansen att spela en konstruktiv rolle Palestinans personerna för din man hade varit på kritiska mot Israel. Vad tänker du om det?

SPEAKER_00 36:08

Jag menar den politiken som blev för regering sida. Riktig och kråk. Jag var slå av det. Det tog en. Det enade. Jag menar att europenen som du nämnde var sviktet. Svigtet moralsk, sviktet politisk. Pästinens sak. I dag är vi en situation när tanken om en palestinska stat. Det är en dyp tragedia. Och så gäller det realismen i detta. Kunga spelat en större roll diplomatisk i konflikten som pågik. Jag tror riktigt det. Jag tror stadigaren Netanja och gick vil jag gett någon hoppning för att norrgan skulle spela en skiken rollen. Det tror jag långt tillbaka i tid. Den gång vi kunde spela en sliker rolle. Så jag tror det var det som jag tror att det var riktigt. Så hade ju skikat att vi fortsatt här ledar den EU-landsgruppen och spelade på den måden en rolle. Men min kritik är alltså, först och främst mot den stora europeiska landen. Jag syns att det här grus som jag ser vem vad som exporterar vapen till Israel. Alltså en fjärd av den israelska varprotexorten kommer från Tyskland. Jag förstår att Tyskarna börjar på en börd. Men en dag syns jag att det är meknad och lägger detta till sidda, ibaka, men till sidor, och ser att det här begås det andra förbytelser som vi är nött att ta stilling till. Vi kanske bara sitter stället. Det var Norrg och spanien och så här delen sätt som ytter sig och det är gången stå.

SPEAKER_05 38:11

Etting jag på det här: vår på något med person avhänghet, tror jag den utvecklingen. Vi ser framåt är, alltså vem som styder FN, vem som styre i största landet i vänn, för det slår man ju väldigt där läset en bok och därpolitik där i långa linna i vänden, men samtidigt så är det också någon enkel mänskla som har på något och har en sån influtelse på vår någonting följer ut. Och jag tänkte också på att du beskriver exempel ett möte bord det sitter och får hand på något och blir dålig stämning, och så är det någon lyd som slutar i virken och där får det återrest och singer, or en båt. För att folk kommer bli sit på rummen med snabbet. Då är man det funkar. Så långt man sitter och så brän man är med. Det här är väl lite fel av personer. Vår med har enkelt människor och enkel situationer och se på den där stora källsånga tingnet som säger.

SPEAKER_00 39:06

Jag tänker vad det nivåer jag har varit. Jag rikar på toppnivå är så allt, men jag har arbetat med många av. Jag har klarat att tillåt är otroligt viktigt. Tillligt är baserad på respekt. Det här är viktigt att ge ovrys och inte att jag har respekt för min samtal och ner. Det här är så lite att bruka på ägfingar. Det här så lätt av brukar ora och uttryck som undergravar den respekten. Och det svekter också som möjligheten till att komma in i en dialog. Som jag ser på toppnivå idag, så är det ju trist att se att vi magnar de stora och klorare som vi tringer för att kom ut av vi är i. Jag plövis en bild av det tre stora och spörde vem det har mest tillräckligt. Vi är bynder med potin och så går jag vidare till trump och där penligt. Och det flesta sådana är ju för jag åbart att det har det se på som är den mest stabila av det tröv. Men det får till vad vi är ropa också. Var är vi librant, vi har helt mot är mitten var det.

SPEAKER_03 40:33

Jag vill döblen.

SPEAKER_00 40:38

Men den stora spårningen är alltså i en politisk värdag både nationalt och globalt, som är så fragmenterad som den är. Giv den här värdagen står och klok och lärare samlande lärare möjlighet att jag vågar fram. Några debatten är så konfliktfullt och så fragmenterade.

SPEAKER_03 41:07

Det här är lite främst är som en samlande figur och snart avslutar men jag tänkte spöka för det där vi har en del yngre och lutare och kanske någon som att studerar internationella relationer och har lyst på en karriär som längre din idag inför diplomati. Har du något tips och råd på vad som är viktigt för unga främmade störmen mänsklig för att klara det ambition om att bli diplomat och bidrar till rädda världen. Har du någon tipsan?

SPEAKER_00 41:41

Det var väl som. Det är en spännka. Det är ett yrke som får mig gärnskap. Men den dagens näringste jag, jag tänker mig vår overskrift, var ledenskapens pris. Det är en god overskrift för det är det som är viktig i livet och som jag tror särga enkelt yrk. Det är problem med hålla balansen i livet mellan yrke och privat liv. Det är farlig. Det är något som jag försöker se till omiga diplomaterna och jag möter som passbåter har balansen i livet. Det är ett rod att man använder mig. Det är viktig. Jag visar boken mig till en annan bok som heter The Art of the Longviv. Kunst när säga det blanga linjerna. Om jag gick använda boka i sig själv. Så vill jag använda att tänka det linjerna. Vi har lyckats en del i förtiden och vi har färgligt en del i förtiden. Men hvis vi kan lärra det så är jag ganska bonsiker på att vi kommer att enta det samma skärmligt som vi gjorde, och ika grejer att bring med oss. Det är väldigt resultaten som vi har kunnat hjänta dem. Det är resultaten som vi trots allt fick på 780 år och så säger det. Så det är kanske troviktig som.

SPEAKER_05 43:37

Så bra, men jag avslutar vi. Men du är så en väldigt fint prat och tack för att du kom. Tack för att du fick om.

SPEAKER_03 43:45

Det var en spännande samtalet med Kajel. Han har mycket bra på hjärtan, och med ju bra tänkning om votan finna samen, och borde få fram den viljen till fredag. Vad tänker du?

SPEAKER_05 44:00

Nej, jag är så glad som man skriver böcker för det här är historiet tränger att höra om. Och jag tänker: Å att det ligger massa hopp i historien handar om avtal om nedrustning, diplomati som har fungerat, ting som så mötet och börjar lyser det. Men det är också en väldigt stark påminner om vadin av snacksamma. Och på något är vort farlig där om man tänker att motparten är så slem att man mycket kan förhålla sig till en saknär är det helt. Och det gör det väldigt vanskligt att få till fredd. Så det är en god bok och en god titel.

SPEAKER_03 44:31

Ja, isolerland är en del bojkott och isoleringstanke som skjer i internationalt politik. Och det är själv där själv är lönsamt in det långt röntgen. Det var en fin samtal.

SPEAKER_05 44:44

Så då är det bara anbefalningen. Vilken anbefaling har du?

SPEAKER_03 44:49

I förbindelse med förberedsen sett och intervju med Karde så fanner jag fram podkasten The Negotiators. Frage på sig, Negociators. Alltså förhandlar jag. Det är en podkast som ger ett ganska sån käll inblick i våren internationella avtal blir till eller icke blir till. Där förtälls ju av diplomater hell. Så du kommer väldigt tätt på handlingen som ked. Den startade väl i 2021 av gott och vid fem säsonger, som är på man inte är helt ny. Men den allra första episoden i 2010 rädes mot Parisavtalen och vordan det kände och vad som egentligen kedda. Och där var det reportant arkbiskopen av Konstantinopel som ju varen ökomänisk aktör inför ortodox kyrke helt avgörande för att få Ryssland med på Parisavtalen som igen pusar på USA. Detta var själva också i december 25 i Paris. Man hade förhandlade på kopplingen ganska länge. Och en motor så var det också lite terror angrepet på det Balklandteater som också hade en sån samhållsförelse för de aktörer som var med och skriva så här sånt som ika har nog med varandra att göra, faktiskt kan påverka varandra. I den episoden också så går man lite in i juridiska termer som för mig är ganska ra. För exempel att om klimabistand, som är och brän centralt del där så kunde USA gå ta ett ord som skydd att man ska jobba förr. Men icke or själv som många gång.

SPEAKER_05 46:34

Skulle eller skall på mat.

SPEAKER_03 46:39

Binne som att något ska göra detta skall. För det kan få konsekvenser för vidrappfulling.

SPEAKER_05 46:44

Svälligt som skal budda.

SPEAKER_03 46:46

Ja, det är lite mer så norror budde kan man vill. Som flicking borde fascinerande att få mig så här. Men podgåsen visar ju. Kör jag så påpekat att chemio och stämning i roman har ganska mycket att se oss och sånt där. Helt sånt praktiska ting som var stort är hotellom i mitt kontra om motparten, så stort är frokost på alltså. Väldigt så små ting som var så utrolig. Men det är väl som densk naturna om just du förlar på att det är ett färdigt gjort eller lika behandla och likvärdigt. Så är sånt synligt att vi får få till ting med varje. Så entressant podcast för Foreign Policy Negotiaters. Sack ett bra tips. Vad är din namn på det?

SPEAKER_05 47:30

Jo, jag har som podcast när nu. Sint har jag hört på den som heter Utninghospitalet hos nupi. Det är ju en episode i Monton och den är väldigt så lätt att höra på. Det minnar man lite om den får klart. Den sista episoden har hört att den handlar om gaver, inte när som politik och diplomati. Var slags gaver har man exempel på att någon har gett vad funktion till gaver. Och det har funnits som 80 är att demokrati är ju kämplig billiga gaver. Diktaturer är stora slott och vad som gaver lir. Kan träcka tillbaken. Det extrema exempel är ju Katar som köpte privat fler till Trump. Men det som är liktibb är att det är så tungt. Det är väldigt lätt stoff, ett toner. Men man lär något nytt och artig.

SPEAKER_03 48:24

Nu vet du, det heter utmiktshuspitalet. Jag tänker att här är psyk och skader och syrkus.

SPEAKER_05 48:32

Jag har ett black på det och fångade av. Men vi avslutar alltid episoderna med stil en diagnosa. Så det är väl ett lant koncept.

SPEAKER_03 48:43

Folk var det podgastnamnet nu. Så podcast och anfållningen är att jag tror att jag. Dagar det något osade med vi går in i national dags, helgare och svände så kostar med det också. Höcker sig nästa uke.

SPEAKER_05 48:57

Dann får vi stort slott besöka Anna Solberg.

SPEAKER_03 49:00

Det är vi.

SPEAKER_05 49:01

Så du är spännande.

SPEAKER_03 49:02

Då egentligen står riktigt bara att tacka idag. Inåtsproducent är Inna Schletten och detta är en podcast för tanks min agenda.