Afghanistan – hva nå?

Liv Kjølseth er generalsekretær i Afghanistankomiteen og forteller om hva som har skjedd etter at Taliban tok over. 

Mathias og Trine oppsummerer revidert statsbudsjett og er skuffa over at så mange bistandskutt ble stående. 

I tillegg har vi som alltid nyheter og anbefalinger:

Mathias anbefaling om Haiti finnes her og her.

Transcript

SPEAKER_01 0:05

Välkommen till duvna podgast som är gighetspolitik i studia 10 och jag är östering. Och sen sist har du börjat varit i utlandet, men du har också lött hålloton som.

SPEAKER_04 0:17

Jag har varit i den stora utland. Och löpp en halvton i Helsingke. Two timmar och kommer ihåg på ett minut 50 timme, 59 minuter 59 sekunder och så till 400 år. Ganska helt sortet. Jag är fortsatt löpp på lördag fortsätta och störn är idag måndag spelar i den episoden. Men det var fint och Finland är ett ganska fint land. Jag är på Helsinki är en ganska fin och grönby och det är lite så här. Väldigt kortigt och väldigt mörsök och vann och grönt och sånt. En absolut kan båda. Så bra. Vad är det ska du ärden utan?

SPEAKER_01 1:02

Ja, jag ska få mig innan för gränserna med den och finskov det också. För jag ska till Vatse och varon i Bastusfestival. Så där spelar vi till.

SPEAKER_04 1:11

Det är väldigt fin vårdan ännu. Rådig tanke som är agenda på en bastufestival.

SPEAKER_01 1:18

Man har en bror som bor i vatse med finsk kona. Så vi ska på dolåten bad på Torsdag som är ett traditionsrikt bad. Det kommer att kös. Och det är den gamligen kvenska kulturen. I vats och har ju väldigt särskvensk traditioner som för oss tillbaka till Finland.

SPEAKER_04 1:37

Ja, och kvänska är med våra fem offriella minoriteter i närge. Så jag hopper att om vi skulle nästa podkast att du åper med ett land på kvänsk. Det får vi satsa på.

SPEAKER_01 1:47

Okej, avtal.

SPEAKER_04 1:50

Men vi ska snacka om märken kvänska eller finska i denna episoden. Vi ska snacka om Afghanistan.

SPEAKER_01 1:57

Ja, vi får besöka liv köljet för Afganistan kommittän. Och vi ska snacka lite om både vår den går i Afghanistan och vår det går med nors bisande i Afganistan och hur männer bekommer av vännerpunkt processen.

SPEAKER_04 2:09

Ja glöm att du börjar förstår den afganska identiteten och afganska statna för jag på om det här som att man hörde om väldigt mycket olika regioner och planer och religiösa grupper och sånt. Vad är Afganistan för afghanarna? Det ska vi finna ut.

SPEAKER_01 2:24

Det blir bra. Men första är den heter som vanne och så ska jag bin.

SPEAKER_04 2:29

Du kan start ut, Trina. Vad har du på nyhetsbora?

SPEAKER_01 2:34

Jo, jag kommer väl en sak som handlar om läger ut gränser som jag synes var lite intressant för det är det skilsa ut om dagen från några massa kult i bisland från land. Och då ska man tro att lägger ut gränser i rammesomer. För det har ju gjort pristile och icke mot avstadsbistan. Det har fått bitligt pengar för EU och sånt och så det slutar med det också. Så i protest mot asylpolitiken till EU. Man ska ju tänka att de kanske sårbar det något och kan fortsätta som för. Men sådana här rika. För ni förtäller att det har bygt en sån transporttäns FN, som heter United Nations Humanitarian Aid Service. För att frukta personella och varer in till områden var de jobbar. Den tänsten har blivit finansierad för EU, USA och Sudbritannien. Men de har ju alla dit kytar i bilan. Då har plötsligt så fungerar också i transportrutna till lägger utan gränser heller. Och det man brukar mycket och mera pengarna sinne på transport istället för medicinsk hjälp. Så det blir en indirekt form för bisandskut.

SPEAKER_04 3:32

Det är sant för det har fått det något gratis genom den United Nations gruppen och nå ar det också.

SPEAKER_01 3:39

Så ett exempel av ett projekt i Norning Nigeria. Vår transportutgifterna har ögt med 1,2 miljoner euro i år. Så det är massa pengar. Jag tänker där något som är intressant att följa med på någon och där som måste bli bissenskrut. För egentligen är det direkta konsekvenserna. Men det är som ett kort hus att du tar ut någon kort och så ramrar det så andra det som du kan tänkt på. Och så har jag i denna samlingen så sett på någon andra. Vad vet du om konsekvenserna av i hälsekut och bisanskutet som har varit på hälsoda. Så jag bara har något tal. Junge har möt att man kan få fler miljoner ner smittetillfälle av Håvla och Aids, det har vi haft. Och länset har ett mer brugtal. Mält upp till 22,6 miljoner extra dötsfall in 2030.

SPEAKER_04 4:23

Extra exakt för viss, det har varit i karbisanskut av 22 miljoner levd.

SPEAKER_01 4:30

I 2030. Det här helt vildt tal. Och det är så här ibola utbrudd. Och man menar det att det spelar mer raska och blir mer allvarligt som följd bisanskutna. Den Demokratiska republiken Kongo fick i 24 1,2 miljarder. Kronor i bisamprosa med några rätter var näda på 67 miljoner. Det slår ju rätt inte på hälsetbudet där apoteker som har borte, lokala kliniker som har lagt med. Det har ju att sväcka berännskapen om några rebola kom. Så det tog mig ju länge till att finna u vad som faktiskt kända av det här tröbb med att sen pröv svar med flyos. Så bara börja försinka.

SPEAKER_04 5:14

Det är ju väldigt kälad av det kan ju fortana utvecklare, men det kan ju slå tillbaka på en eller land som maket av Sverige.

SPEAKER_01 5:25

Ja, så panor man kommer en professor i Kolomba universitet som anner att bisanskuten aldrig kommer först till 300 000 extra dötsfall bara i den Demokratiska republiken Kongo. Och vi är större än Ebola utbrdda det här. Alltså där det ramer hälsa väldigt mycket bredare. Selon där Ebolla som fyller avskriften av godgrunder. Så det var bara en påminner om allt som sker och jag har någon sån här bifur med Schlusserieombudsman i det sista. SNS, du provisärna att man bara lokrönna för konsekvensen av den typta.

SPEAKER_04 6:02

Anfara, föret på anfåningspunkter. Men det är fler god kronik för alla i agenda magasin och andra säger om båda om bison och senegal som vi väldigt snackt om förgang som nu har blivit en kronik där och i dagsvis och sånt så generell omfålling, men det var väldigt bra.

SPEAKER_01 6:18

Du snabbt på det här var din net.

SPEAKER_04 6:21

Nu sitter det här måndag så här och vi har sett på reviderat talnet och den enheten som dag kom i går kväll och jag är satt på virtåget infra gademont på varje enfra Helsinki. Vill jag egentligen att hela familjen skulle se på pressokonferensen sammen, men där fick jag icke och genomslag. Men det är enhet. Det är det svärige man si. När du kommer till bison, bara enät de reversera 160 miljoner av det 650 miljoner som dag blir kjut för bruk på skjaktingutgifter i Norge. Nu regeringen lanserade det 10 nationalbet i maj så var du dag flytta på 650 miljoner för avbistan som ska bruka till flyktingutgifter i Norge. Och är enheten, och vi har ett budget som vetas väldigt stort inget nu. Det är 50 miljoner extra till tilltök mot marin försöppling och 50 miljoner extra till klimabistan som man har klart har fått till tillräckligt 60 miljoner med några organisationer.

SPEAKER_01 7:25

Det var den här infoset som säga om här.

SPEAKER_04 7:27

Ja, det ska komma tillbaka. Men det är ju klart att i dag panorama, så är det MDG-ledar och Rila här ut på se att detta är dålig. Det är någon som gick har kommit i mål här och gick för nöjda och trots allt. Och där som sagt, bara det klart att reversera något delar av något kut på marinförsökning, alltså värderingen av kutta stötten till tilltag mot marinförsöpning med 100 miljoner i maj. Och efter det så är det kyta på 50 miljoner. Så det är fortsatt ett kit som har dåligare än dag man väk budget i december. Så trenderna är fortsatt att man brukar ha höja flyktningkostnader i Norge eller flyktingantalet i Norge, Britan väldigt så tydlig markör på varandra bisnadsbudget det sist året. Det är något sält i alla organisationer som jobbar med bislands. De följer mycket mer på flyktingsrummen till Norge. För det går hart ut av bisnadsbudget och sätt. Så 50 miljoner över 30 kut på disotin, hundrat, och det har 60 miljoner till organisationer. Så viktig är att det organisationer som dag icke fick denna informationsstöta. Om de här alla organisationer eller lärar. Men jag har ju en lista som de som har fått stötta är att Tax Spire, miljöagenterna, Changemaker, naturvärbna, Fälligt Råd för Afrika, stöftkommit för Sörra, Norgis Kristneråd, Norrika på fokus utvecklingsfonna och våra register vi snart förin är Afganistan och kommit. Vi tänkte att vi ska spöra dem. Vi har fått hälla en miljon extra. Men jag tänker att särligt på tilltagna vad man har prioritärt och det är särskilt på så är det tydligt att det är MDG som har fått genomslag sidna så fokus på marinförsöping och klima. Så jag är lite skuffa av särliga SV och röt som i brug ter att det är helt att tänker vad tänker du som en SV?

SPEAKER_01 9:30

Ja, det är som du tycker som att SV har pratat in få stöta av organisationerna.

SPEAKER_04 9:34

Det är sajst miljoner.

SPEAKER_01 9:36

Men det tänker jag att den är bra. Men jag ska ju önska att det är flertal är klart att det är kedna. Det ligger fortsatt på en procent, men jag syns flyktinget tyfter så lite mening. Att det ska gå på visansbudsättet. Jag tror att det är en firbanderna som ska få handing att det så stor konkurrens mellan det AI och vinner narrativan vad vi ska kämpa in de varnå väldigt tydlig krav. Rött står på minsterpension. Det är det här en revederund där lite man kan få till. Så det är ett väldigt röngt nåled. Det är stora belöppnet på solidaritet har tapt i den här runten. Visst fortsätter sig. Jag hade uppisett som att ecker fred skulle bli reva sätt för exempel. Eller sult pengaret.

SPEAKER_04 10:35

Så har Sentpary 14, vi ska karikera det, så har Sentvary 80 null, vi rött 80 null. SV att det var SV 46 miljoner och MDG 800 miljoner dag. Biston, alltså riktigt parti på bison på rogden sida ser ut till att det är MDG, för det faktiskt har prioritigt. Slutta lite karikerat på något värada, alejanser. Men varför är det så lite fokuserat blandt SV.

SPEAKER_01 11:05

Det där försäljer från rundet till rundet var man väckter upp. Man hade den runmen någonsen på kadad. Det viktigt för SV.

SPEAKER_04 11:12

Ja, det säger, men hela den också att det inte är lönset.

SPEAKER_01 11:18

Och i första runden så brukte du SV väldigt mycket fånningskap på att få handle in bistanskut. Samtidigt så man var visst att det är omöligt att reeringar lägger in ett extra kult för att i lite slaktå köra i reging att det är någon dilemma där. Vår mer kraft ska du bruka på. Och på materia med revarikut som kommer från arbetarparet på gang på gang. Och varför ska du på något ansvarliga arbetarparteret för den politikerna, och att det inte kunnat ta ansva för helheten för imonica har hjälpt alla lärna. Det är någon dilemma.

SPEAKER_04 11:49

Ja, känner man gör väl i partiorganisation och så något vet på vad man prioriteret. Men jag syns ju där. Det är trist till heller hela branschen, för att jag för att förr det SF har varit i förhandlingar hela sin i 2020 så har ett matet och biston nästan år för årligt viktigt. Och det syns jag, jag kanske känner sig, men det syns förroligen och så här. Det följer väldigt få som stämmer på ett parti på grund av international solidaritet. Men har likadär så tänker jag att international solidaritet behöva är en liksom en viktig punkt på restare för jag tror att det tillträcker sig många medlemmar på grund av international solidaritet.

SPEAKER_01 12:29

Ja, vi hoppas att partierna får ta en fot i backen på att yket kommer på solidaritet i den här och att det blir med pressa både internt i partierna och utanför att få det mer att få löfna bisansvillen.

SPEAKER_04 12:42

Men som sagt, en av det som har fått en denna genangstöppen. Det är sagt milioner går till att det är framet femörig på info och så har ju nog fått en slags plast och slår på hörnmillon. Och en av det som har fått det ska vi nog få en studio för Afganistan kommit. In i studio så har vi fått en gäst Livkölset från Afganistan kommit. Välkommen.

SPEAKER_00 13:08

Tusen tack på det.

SPEAKER_04 13:10

Jag kan du få lutor lite om dig.

SPEAKER_00 13:14

Ja, jag är dagen i Afganistan kommit. Och det har jag varit ike lika länge. Som det internationell stöd, men jag har varit sedan 2027. Så jag har haft många haft en lång historia med Afganistan.

SPEAKER_04 13:36

Vad är Afganistan kommit och vad jobbade med?

SPEAKER_00 13:39

Afganistan kommitten är en norsk medlems- och solidaritetsorganisation som blev etablerad som en reaktion på den sovjetiska invasion i Afghanistan i 1980, så romoran 1979. Det var ett betydligt engagemang i Norge. Man hade Sovjetunion som sin nabo och har vittna till att Sovjetunion angreppet närballan. Det var 40 solidaritetskommiter över hela Norge. Så byte där och samlingen och stötta Afghanistan. Det förte till att vi bynte och jobba inne i Afghanistan. Kärn är den gången var egentligen hälsa. Det rajste hälsaret från Norge jobba bank och frontlinjen till moja in med vaccer, med kurgi och med upplägning av traditionella föttselshjälprans och cyklar runt på landsbygda i Afghanistan. Detta har utveckl sig genom åren till att bli en professionell bistansorganisation. Vi jobbar fortsatt inför hälsesektorn. Vi jobbar med utaning och vi jobbar med det vi kallar integrerat landsbyggdveckling som drar sig om en kombo av matsikerhet. Naturresursförvaltning, beredskap mot naturkatastrofer och klimatillpassing.

SPEAKER_04 15:07

Vår du ändå där i 2020, har du länge haft en kärhet för Afganistans heller.

SPEAKER_00 15:15

Jag är jobbat tillbaka för det här igen så jobbade jag i UDI. Jag har jobbat med asylsöker. Jag har jobbat absolut mest med det kurdiska områdena så jag jobbar en periodig råd för kuldarnas rätter. Den gången så prövde jag förstå Afghanistan men som statsveters blick, alltså en fyrfäldstabell. Som blir en åtterfältstabell och en sajtfältstabell. Jag är klart, det får få detta lånna till att förstå det helt och. Men det som var intressant också som du kommer tillbaka till idag. Det var att den gången så var jag med på att jobba för att ett lands organisationer skulle komma in under Norras informationsrammavtal.

SPEAKER_01 15:58

Ja, men det var en gågang för det för att du kom in i studio så snackade vi om Revidt. Och däre var ju någon av det som fick pengar i hälga genom Red1-avtalen, det är en och en halv miljon. Vad ska du bruka pengarna till.

SPEAKER_00 16:11

Nej, vi ska brukat det till bland annat Afghan uka. Som är vårt flaggschep. Antvart år så har vi samlat samman med Kristan Mikkelses institut och Prio och Nanson Fred Center så har vi samlat Afganistan experter och aktivister för in och utland. Till att diskutera det sista trendet, sista utvecklingen i Afghanistan. Alltid som det bli vanskliga. Det har vi gjort de sista sju åren som vi har haft informations detta rammaftalet.

SPEAKER_01 16:51

Men kommer vi att gå lite in på den borda. Det står till Afghanistan och att nu. Det öcker så länge sedan USA och andra västan tröck ut sina soldater på en ganska dramatisk vis och tar i barn kom tillbaka. Vad har sett på Afghanistan?

SPEAKER_00 17:07

Jag tror det är viktigt när man snackar om vad som har sett att man träcker sig ända lite längre tillbaka i tid. För det stora utträckar för Afghanistan var ju i 2014. Det är klart att Afghanistan har utvecklats sig enormt för den tomata ruin var i 2001. Den ekonomiska utvecklingen har ju varit väldigt stärkt krigsdrevet. Så något som heter PRTN, alltså Provincial Reconstruction Teams, som var etablerad runt i förkjälliga provinsen. Det tror vi inte varxa ut för 2014. Det har bynte stoppet växten i afghansk ekonomi och arbetslösheten och fattigdomen by inte på något nytt och utvecklelse i färgrättning. Det är klart det var ju på något mer gradvis ekonomiska konsekvenser. Men det var ju då, jag har på knippet i storet. Men det kände ju på dagen att den bilaterala bistån stött till budna blir stoppat helt dopp.

SPEAKER_01 18:25

Då tal i barn och vi renta.

SPEAKER_00 18:26

Bataliban tog makten så stoppade all den internationella bistån till ett av världens mest bistånds av Hänge land.

SPEAKER_04 18:35

Jag tror många känner som avrördna till Afghanistan och utträckna och norges rolle och sånt. Man vet väl kanske att talet barn tog så var det först på något lånade om att det skulle bli så farligt, och så fick man ju vita att ingen egent gå på skolor längre så. Vad här på något situation för afganska kvinnor och egent.

SPEAKER_00 19:02

Nej, det har ju britt absolut varet. Jag vill ju se att det är worst scenari som har introffit. Eller det kanske kanske tar det lite långt. Men det är helt riktigt. Det pågick en process förr och igen upp skolan. Det har ju varit stängt i stort grad på grund av covid. Så den krisen som på matta är utaningskrisen i Afghanistan, sträcker sig tillbaka ända länge. Men det verkades om att den delen av Taliban som hade haft den internationella kontakten, som hade varit i förhandlingar i Sant och som var på matta, alltså vad man ska kalla det pragmatiska mer pragmatiska. Det hade kanske lidt i det första år nästan år. Frem till att på maten kan ha basen tog helt över. Och kan ha hörbaset. Sidonda skolna icke bla en öppnet i mars 2022. Så har det stadig kommit dekretor som är för matten översta ledaren Hajbatulla Akonsada. Som folk vet väldigt lite om. Han har varit jagt på. Afrika militärer väldigt väldigt många år som hemlighetsfullfur. Man vet prata inte helt vår gamla. Men han är svärt dogmatisk och har en liten krets runt sig. På matter religiöst värda och stärkt parsk och kulturinfluärta. Jag vet inte ser något kanske häller så väldigt mer om du har på matte. Och det är väldigt lätt för mig att bara hela tiden gå längre och längre tillbaka i tid. Men vi tänker oss att Afganistan är ett land som hela tiden har blivit på något och försökt reformera utanförstående kräftigt. Både sovjetunionen försöker också reformera Afghanistan och den religiösa identiteten, vardag det som på något man så på som kvinnfintlig och gammal dags. Och så har du på matten den gruppen där. Som särlig, man ser drar som att person ska folkruppen är den som är mest traditionell i Afghanistan. Det kan ju diskutera det som är och väldigt ofta väldigt traditionell på landsbygda i Afganistan. Men i bara utför detta så man är den som är starkare kanske den är skodax. Särligt nytt du det här med kontroll av agenter och kvinnor.

SPEAKER_01 21:51

Men den delen tal det bara använda snaren som du snacker om. Det är äcket ni som har varit i freds förhandlinger i när den aningen.

SPEAKER_04 22:00

Vilket det som var på Håll i Oslo eller för maktupp.

SPEAKER_00 22:08

De som på mater både på Luxushotell i Norga, ingenting mot Luxushotell i Duha bara. Så det var gott, det var väldigt gott vant. Det som hade varit och frekventerat utan där i årvis. Och är kanske i liberaler men är vartfall mer pragmatiska. Det är något fel. Och det är på något maktkamp som förgår fortsatt med om det. Vi ser riktigt så lysst på utvecklingen. Serkut som någon som önskar på matta lägget till sträcklig politiskt kapital in i den saken för Genters och kvinners utaning.

SPEAKER_04 22:48

All det är statsvitter och vi snakker om Afganistan. Är finnes det en afghansk stats identitet i Afganistan? Eller är det mer en, eller har man något av vad som säga, andra till hörigheter knyta till mer regioner som kan vara i olika grad av konservativ knyta till religion. Alltså är den idén om Afganistan stark bland den afganska befolken?

SPEAKER_00 23:14

Ja jag tror nog att idén om Afganistan är stark, men jag tror likadta på man är sig, alltså självanna som en del momenter här som gör att det är så enkelt och rätt fram som det man kanske skulle tro av. Man har ju exempel gick haft någon folket i Afghanistan. Det är för politiskt sensit. För det är att vi på mått fastslag vilken folkegrupp som är störst. Den folkegruppen som traditionellt är störst, alltså personerna har ju då på en måte minst makt under det förra regemen i republiken. Men snårar på materie personerna för Kandahar, som är som på materia har makt och som i stor grad besätter positioner med sina egna. Så det är klart att det är också en typ av etnisk rivalisering.

SPEAKER_01 24:16

Men du ändrar som det är en bistands skuttna som kommer till att västliga stycker och land traxa ut. Kan du se om vilka konsekvenser det har haft och vad som är en humanitär situation akurat?

SPEAKER_00 24:28

Ja, så i följer FN så är det halvparten av en befolkning på 42 miljoner röffliga som är avhäng av humanitär hjälp för att avlev. Detta kan vara lite vanskligt att förstå när det talet kommer från året eller år. Men vi gjorde en baseline-undersökelse för ett av våra största program i 23. Det gick ju också idag i undersökkelse som är representativ för landaren för det områden vi jobbar här, områden som är särliga avsedningsligna, särligt utsatt för naturkatastrofer, alltså den typen ting. Det vi fatta som är monet oss säligt på här, det var att en genomsnittlig hushållsintäkt i desa distriktna som vi jobbar var på 30 271 kronor genomsnittlig årsintä. Men kostnaden, alltså utgifterna som DC hushållna hade var på 19 337, alltså nästan har man då utgifter på nästan 6 90 kronor mer än det man har inteckning för. Egentligen är i full sving. Och så får det att det strateginer som man brukar för att avleva. Så kan vara att sälla i kul. För nästor, eller du låner från avor och vänner så sätter dig i hjälp. Och så kommer det här med att man har spiser mindre, och man baserar sig på mat som kanske är billiga, alltså socker och ålja. Som det igen bidrar till annanäring som vi nog ser är ett väldigt allvarligt problem. Man ser att i Afghanistan så är 45% av barerna är stönta, alltså barn under 5 år är stönte. Jag måter slå och jag försöker helt vad det betyder att det är underutveckligt i förhåll i allder båda störelsesmässigt och kognitivt.

SPEAKER_01 27:01

Det är grusamt att det är så många. Det har jag gjort väldigt på att man möter barn i en situation och du ser det väldigt gott för det är väldigt stort håd på en liten gropp.

SPEAKER_00 27:14

Så vordande detta här kommer till att utspilla sig, om vi vet att reserverna till folk är bryktapp befolkningsväxten stigo. Tre fjärrliga befolkningen är under 25 år. Det är ett närmare styckexisterna arbetsmarked. Och lånar ett av det i världen som är mest utsatt för klimaändar. Bordandetta här vill utspilla sig. Den törka frukt och alltid har det. Jag tror det är något som gör att det är också faktiskt avlevda. Sant med några naturresurser som är ju ner press. Så är det vansklig att se forsa vad detta här ska utveckla sig. Humanitär bistand som för så vi var väldigt stor. Efter 21 massor kontanter som blir på att ha pröjda in i ekonomin. Och vill ju det avta och hur de dag vill bli.

SPEAKER_04 28:22

Vi har ju snackat i den podkosten ganska mycket om Afghanistan. Och det har ju varit två Afghanistan utvallig, alltså som en norska offentliga utredningen är bäggen ledag av till förstårsminister Björn Turgodal. Och om något morrsk insatt i Afghanistan. Vår den första tog första tiden för 2014 och andra tog första tiden för 2014 21. Vi har sänkt lite om det i den podcast, som var vi med det. Men vad tänker du på att det viktigaste läringspunkterna för norska insats för Afganistan.

SPEAKER_00 29:02

Jag vill ju tänka på många ting. Selvom godet valgell ser att det är någon på något grundlag för att se att den norska insatsen var nog bädda eller dåligare än den internationella insatsen. Det har jag på något sätt på med mer om akrotal. Men det har gjort det och så sagt att den norska linjen som gick på att man skulle skilla tydliga mellan det civila och det militära. Man ser att man kan spora heller någon effekt av det. Det här blir väldigt trist för oss att höra att det här sånt. Jag tror vi också varen i de påta utgångspunkter, alltså de grundläggande analyserna. Man försökte etablera en stat där man byggde den på de krigarrena som var stärkt stärt för hatt. De stod för dokumenterade mänsklighetsprud och förbrytelser mot mänskligheterna. Man genomförte, alltsilboming och bombing av civil, klartgår sig forskält på terrorister och en vanlig bonna. Alltså alla vissa tingna. Det gjorde att förglig var väldigt vansklig att driva biston. Men av det är sagt så syns vi kanske att det ser att statsbygsprojekt är färligt. Det är väl så rimligt håll i oss i. Men vi menar att det är ett större på måte. Alltså mer institutionell, fler institutioner på plats. Som faktiskt också. Det kan du se att det är positivt eller är det negativt att aliban har riktat in. I på mått landbruks departement, hälsadepartement ut att det landet departement som har också sin på mått avdelningar ut på provints och distriktsnivå. Systemen har aldrig varit så särskilt gott funktionella. Men alikäl så är det på matta är strukturer och systemer där som ika varar för. Och en del av dessa institutionerna var där också för.

SPEAKER_04 31:34

Men har det institutioner legitimitet i befolkningen.

SPEAKER_00 31:39

Jag tror att det har. Och du säger alltså, den på maten lilla mekanismen som är förhåller någonting ansvar. Så att jag har varit en del av diskussion och dag sitter de alltid utanför på något att väntar på att komma in till läner annksdirektören eller vad det är så sitter det lokala böner ledare försurar som på mater där och båka på. Vi har ju på materia Sikkon naivitet. Tänkt att detta vill skapa en eller annan form för att accountability och att vi vill på något responsiva till folks behov. Det tror jag nog också till en viss grad det är. Men jag tror att den översta ledaren. Han är nödvändigvis på något har uppdat av folks behov på den motar och ser det heller.

SPEAKER_01 32:31

Men du har några gjort nå för Afganistan efter 21.

SPEAKER_00 32:36

Och så för att gå till tak i det med den godal utvalets rapporten. Man ser ju att förut lyckes med varje en god alert för USA. Som kanske kan nödvändigt visa och står sig här på samma måta som vi var väldigt graff. Oker vi men jag tror det politiska i Norge var som just, det fick vi ut av Afganistans engagemang. Vi har varit en god aler för USA. Det var viktigt. I 2018, eller nu den sista rapporten, rapporten komen lite nä. Norge har ju stått för en kontaktlinje avförtaliban ibaka till 2007 första initiativen. Norge har jag varit också väldigt aktiva och avförtalebn som det mest aktiva.

SPEAKER_04 33:27

Det är för det Norge har varit lite mer, alltså terrorstä talban så hört som för exempel du sa och andra Let oss att vi har en lite mer nyanser till närming till talban.

SPEAKER_00 33:39

Det är helt riktigt. Det är också bara Taliban, men det är ju Amas, det är ju andra på matar, oprörsbevägelser eller terrorister av inga varsags ord du väl bruka om det. Så har Norge varit på en linje vad vi menar att det snacker med alla.

SPEAKER_04 33:54

Har det fått något effekt för något samarbeta efter att taliban tochmakterna. Är det nog mer dialog mellan Norge och Taliban där med de Taliban och andra. Absolut, absolut.

SPEAKER_00 34:05

Så Norge har varit blant vi som har på mat och räst in. Vi har ment att vi kunna göra det ända mera. Aparmat och snackar med att vi är där ändå en slags, kalla det pragmatiska lite som bor i kabel som är på matet av det främsta nätverket i Norga. Vi menar att det är burterräst med ut på provints och distriktsnivå. Komma oss i kontakt med de som påmatar, när äktafolkebår. Där var det äktefolkebår. Det kunde gjort gått ända längre. Nu kallar det kontaktdiplomati och det gör vi och vi har ju alltid tänt att det är liksom dialog kräver mycket mer grad en sidig att du är ute för att förstå av varandra. Jag tror jag att många norska diplomater har varit på den spor där. Men norga är också ut där och sirifrån vad det händer.

SPEAKER_01 35:03

Men jag råd om vi sitter här, du har en stor reform process i bestanden och utvecklingspolitiken med vändepunkt och var det viktigaste inspelningen, till Ökristar bisan kan bli bädda.

SPEAKER_00 35:16

Vi har ju tänkt på vårdan vill det. Spor på att Norge har en förpligtelse av Afganistan. Var den vill på att det slår ut. Vi tror kanske inte növendvis att det är på något det tyngsta argument man kan föra eller bygga en politik på. Men det vi dag menner är att Norge bör lägga sig på. Den brukar OSDs kriterier för sårbara stater när det ska väl gå att prioritera. Där är Afganistan bland i på mater mest sårbara stata så vis man väljer de starna som är mest sårbara. Men där också Norge har en lång tradition, alltså har erfaring kunskap och kompetenser. Detta är stater där vi på materia konflikt är stor och vår destabilisering både nationalt och regionalt är att det är kontinuerliga problem. Vill man prioriterar disilona så vill man förena båda det som är på matet av fattigdomsreduktion som vi ska satser där behoven är störst. Men också det är som realpolitisk på att det kan det på något varra konflikter som spiller overs. Så det är det vi har medt, och där är Afganistan inne, där är du också flera andra stater som är inne där vi menar att Norge kan ha en särlig funktion. Och där får man absolut bara satsa på kontaktdiplomati. Som en av det på något främsta spyrsna.

SPEAKER_04 36:54

Jag ihop, du har rätt där roligt. Men sån tillnärning till Bistan. Man ska man ska vara där man kan måla lättest framgang. För det är det att jobba i ett land av Afganistan. Med mot demokrati, etokrati. Det är vanskliga måla. Så jag ihoper du har rätt att man också väljer känner någon land och att man kommer tillbaka en lite med sånt landillnärming i förvaltningen. Det är bara sektorbaseret. Och att man är tydlig på de mest sårbar i lånar som tänkt. För det är ju där kan ju det bli mest möjligt välfärd för det när skykronovir. Så där är viktigt att jag håper ukrustan ser själv lite annat podkasten och de lyckter till det inspelnen på att vi måter det mest sårbare.

SPEAKER_00 37:39

Så för och slänga är en fakta i bor på detta här. Så OSD ser ju nog att det är, alltså vilket gör något insatser i det mest sårbara landerna, så vill 92 procent av extremt fattiga världen bo i den sårbara kontexten in 2040. Så vis man tänker på det ringverkningen som knyser till enorma befolkningssökningar, ung befolkning och stor sårbarhet för konflikt och klimaändringar, så ser man också vars potentiella bomber det här. Så vi vill absolut uppföra rust till att gå in i akurat.

SPEAKER_01 38:18

Det är närmare oss sluten. Men vi är rätt för i spelningen så har du kommit en revidärtavtalet som är snarka om lite för det kom i studio. Vad tänker du om den linja ögonen partierna har lackats på i budet både 206 och revidärt. Vad tänker om det?

SPEAKER_00 38:35

Vi är väldigt glå för att vi har en pådriver på den sidan. Det vi har bekymrat för det är ju varisk det blir ett reingsskrifta.

SPEAKER_01 38:45

FRP gör det bra.

SPEAKER_00 38:47

FRP gör det väldigt bra. Så det är på något mer så långsiktiga perspektivet som vi har väldigt glad för den jobben som görs på rögronsidan. Och får att badbar så, trots allt. Jag är inte tryck för att fortsätta stå på en procent. Men framtiden är ju vis.

SPEAKER_04 39:08

Det har vi fiktas på med 50%.

SPEAKER_01 39:12

Det är för bland där men liv till dag.

SPEAKER_00 39:15

Väldigt hygglomit er.

SPEAKER_04 39:19

Det var en spännande samtal med liv och det viktiga arbetet som görs i Afganistan. Det är lärt ju varför att det är en afgansk identitet. Och det trots allt har varit noginstitutioner som har kommit på plats det. Man tänker bara att det är ett kortus man bygger på vesten och så löser allt sammen. Men jag syn korrigerat att det intecker lite grann i samtalet.

SPEAKER_01 39:42

Jag är så rädd för att vi ska glömma Afganistan. Han skrivta det för att den här humanitär situationen är så extremt av dålig. Det är väldigt bra att liv kunna komma och förtla mer om det. Men där på tiden med omfångar. Vad vi dombåde.

SPEAKER_04 39:59

Vi hade en ju om förja podcast med ämnet, men jag vill måta tillbaka till fotbollem för det är färdig. Nej, mycket färdig dagvint. Det blir väl några podcasten kommer ut den kvällen. Men jag håller med Tolan som Sha för länge sedan Norge, och så är det landet som har lavet håll i regering. Och det här är hait på 130 plats. Du vist du inte konvänte natt till onsdag med att se Norge irak, så är du den nattis söndag klocka tre så spelar du hait emot Skottland.

SPEAKER_01 40:32

Vad ska du upp oss?

SPEAKER_04 40:33

Ja, man snacke lite med familjen med. Jag är väldigt spänt på vad det kommer för det är en helt otroligt rolig land. Det första delta med den dominikanska republik. Och det är så att den dominikanska republik som har en annan delna i ett land som du går ganska bra med. Så man har hit på andra. Det må nästan se år till ett land, som är väldigt bra. Men alltså, ha i, där har jag en fransk tränare som har aldrig varit haiti. Harit kun inte spilla konsultatskampen på jämnebana. För det är olika bandor. En band var rätt rätt ta i fotballstadion där det skulle spela. Och sagt att det får klov och vi kontrollerar detta. Det är lämnade helt full ständig i upplöst. Vad är det valet som HUS ajst nu rätt för ett ganska lovlösa tillstände. Så det är ett lant som på något slite, så är hpios väldigt att nationalförelsen som kan bli bädade av att delta i VM. I tillägg till tränar i karteret så är du nästan alla spelare spelar i andra land Olivier Wudän Supier som är en spelaren på det haitiska haitiska landslaget som bor på Haiti så han ville ärtare utvärdare följer lite med på. Han kommer från Cite Soleil som är en väldigt våldlig del av Fortoprens hudsaden. Han fick visum till USA för 30 juni. Så han har varit att följ med på. Vi kan lägga någon länkar till rajsen som detta här inte har haft. Det är i gruppen med Sottland, Marokko och Brasil. Så gått gör så att det kommer så här vidare. Men det får ju att en fin upplevelse. Jag hoppar alla som är åt detta internationella solidaritet och hjälpne utforskare och bidra till att de som står längst bak i könför på HDI-indexen kan lyfts fram. Så jag omfarer alla att föra lite extra med på hittill och som vänkser.

SPEAKER_01 42:40

Bra anbefald. Jag har en mer åtenbar anbefalling. Jag blev faktiskt just med ombefatsen för. Men för det vi snarka om Afganistan. För det nu kan ha varit väldigt travel, säkert så kreativ. Men vi har anbefala afganarna och sen sägs där. Har jag anbefat den för.

SPEAKER_04 42:58

Det är vet.

SPEAKER_01 43:01

För jag är ledsen från årsän kommer i 2022, och den är väldigt särtintrikt på mig. Och så rajst du tillbaka till Kabel och Afganistan. 20 år rätter att hun skrev bokan i Kabel. För följade väldigt detta tre personer: Jamila, Ariana och Basir. Och hur hun skriver som som en att det skriver liksom att vi är in i håll på det mänskerna och förteller om livet. Jag är luft att läsa det sista kapitlet om metoder för att man läser själva boken för att känna varna och jobbar, för det är lätt och man ska tänka att finna uke på något. Men hur på något sätt kan belägga den metoden här. Men det är en väldigt stark historia och det gör du väldigt mycket tydlig för mig vårdagen vardag i Afganistan kan se ut, bildgörda och konkretiserade. Det går väldigt fort att läsa en väldigt sjuk bok som är när jag snärst har skrevet. Så den ligger fortsatt där och är anfallt.

SPEAKER_04 44:04

Denna utads episoden.

SPEAKER_01 44:06

Det gör vi producent av Innetting. Jag får ksysa med vän. Och så snacker jag mycket.