VM og Vendepunkt

Vi snakker ut om den store Vendepunkt-debatten, uten gjest i studio denne gangen. 

Er bistanden død? Hvor skal denne reformen ende? Vi er også i VM-stemning og oppsummerer mesterskapet så langt. 

Mathias har nytt om Norges regnskogsatsing, og Trine snakker om Trumps nye, ekstreme deporteringspolitikk. 

Som alltid har vi også med oss noen ferske anbefalinger.

Transcript

SPEAKER_00 0:06

Villkommen till varnande podgast som utvecklingspolitik i studion är Mattias 30 med rena Östering och idag är det bara oss.

SPEAKER_04 0:14

Vi skulle ha gäst tryk som trolig kommer i nästa episod. Hold your horses och acceptera att bli du och mig idag. Jag ska förruke. För du har varit i Finmark. I det kvänska området så är bala egentligen och åbna den podkosten på kvänsk. Men har du lärt lite kvänsk tistruka?

SPEAKER_00 0:37

Ja. Hiva Pejva.

SPEAKER_04 0:39

Hiva Pejva.

SPEAKER_00 0:41

God dag.

SPEAKER_04 0:42

Det är hört ju finsket. Kvenska hövdes väldigt ut om finsk. Nu får jag tillgänk på natin.

SPEAKER_00 0:48

Ja, tack. Det var to fortsättligt språk. Men det hördes väldigt likt ut och det har jag fisk rötter, men så har du gått lite olik rättning. Men jag har ju finsk svig inne. Det är husker oss väldigt som saker i finskte Brije på finsk. Vita wipa.

SPEAKER_03 1:05

Vita wipa. Ja vacka backa och varpa.

SPEAKER_00 1:10

Men i dag vi ska snacka om vi ska snacka om väjem och vändapunkt. Så får vi se om vi klarar att fylla till det.

SPEAKER_04 1:17

Vi tänkte att ta en liksom vurus stå i hela den vännepunkt processen och har du varit cirka ett halvt år sedan ukristlan sett behov för stor omskrift. Visna har varit massa möter och diskussioner och sånt. Men lite som avrutna vudd står, det ska vara in på. Men det är ju någonting berör fler än det på gör. Och det är ju att det är värdens mästerskapet. Vad syns du om det vi har sett Solet?

SPEAKER_00 1:47

Nej, det har varit okej. Men det är också någonting du har sörig av som har gjort en sån vanlig glad. Vad syns du att som är överligt att du var där.

SPEAKER_04 1:57

Att jag hade en ligam med dig på vägen, så kallad profetligan, för du gör det väldigt bra.

SPEAKER_00 2:03

Ja, det har varit tidens selvelsbust. Du har både fått matter och vända, putta pengar in i en vänning. Och så sönder när jag vågn, så var jag på andra plats i landet. Och så ska jag bilda sen där, och där har jag fått något elfte.

SPEAKER_04 2:17

Men det är 200 000 spelar så du har ju startat väldigt bra.

SPEAKER_00 2:21

Nu har jag ändå på tusen har det lite mer så vanne. Men det har varit en selkkelitsbrist.

SPEAKER_04 2:27

Man får ju plötsligt andra incentiv för att hålla med vissa dag som man driver och spilar på resultatet i olika kamper. Men det har ju varit ett. Det har ju varit väldigt grej. Fi som är mest uppnå av hem och HDI index. Det tror vi kanske är den ensta. Så har du både varit Kongo och har IT som ligger helt nedstå Bägge i landet har syns jag gjort det ganska bra. Bara tappati än uskland. Och Kongol i går. Så det ju har gjort mot Portugal. Det är dålig.

SPEAKER_00 3:00

Det var helt fantastiskt. Då så gör jag oss. Kongo är ju ett land i dyrt krisrixta krig säljer Öst Kongo. Det är Ebola utbrud. Uppladningen av TVM har jag varit väldigt krämna med träningslärst och utsatt på grunden av Ebolan. Den är supporter som fortsatt är i kartonne. Och så visade han koda att det kom på förjuprassen lannarna i just nu. Och så har vi den där dressna med pånt och bara ajela frjuprassen. Det är bara osäsättligt av trygghet. Det var väldigt kul.

SPEAKER_04 3:41

Det är bra, med hoppas att det blir mer stoltligt för kommolsare. Vi har ju faktiskt här i studion så har vi till och med hängt upp bild av målskulan i kampen mot fortgallgård i Vanvisa. Vi matar i lite national och där vi har brutten oss att häng upp här. Men om vi kan gäst så hade vi ha andra att säga på. Det är väldigt grej.

SPEAKER_00 4:03

Och så väldigt jag med Kapad som har 500 000 inbyggd där och klart, du har gjort mot spana.

SPEAKER_04 4:09

Det är ett sjukt arbetsledeker som bara stänger bur och det var fantastiskt att få mig. Det var kanske det största tjock i sålang att lilla kappare klart.

SPEAKER_00 4:21

Men de tror det om du har ju på IT. Vå de tror du går med den frammanna?

SPEAKER_04 4:25

Det ska väl sklima komma sig vid grupparna och har det än Brasil och Marokko i gruppen. Men det är ju det att kapar null mot Spanien så kan det absolut hait plötsligt klarade nullul mot Brasil och det har väl varit helt fantastiskt. Det har ju fått lite kritik för det draktna sidan, för de har ju faktiskt matligen en drakt med bilda av någon oprör som heiser haitisk flagga. Men det måste ändra lite på. Det faktiskt helt emot mänskapet för det att det blir ansett som på att det är för politiskt. Det är ju lite intressant gett att FIFA och politiken så att tätt samma fredsriden Trump kan rätt, men det har sån frigöringshältig som symbol vundrakt det fansligt. Så det är extra stöttet att jag inte är för att det också blir jobb emot av det mäktiga pumpen i FIFA. Men jag tänker också att det här är bara att se fint att värden möttes. Det är en nå det att väl som kommer från fotbollen och lite suporter som är så huvud, men trots allt så här en vänlig mått som jag tror många sätter pris på. Jag är hoppas att det faktiskt kan påverka lite som en del invandningskritiska amerikaner ser på restna av värld att det faktiskt kan bidra att det är både stoltet för usås man startar väldigt bra, men också att man visar att folk får säljer av det och möttes faktiskt gör de borda man ser på den andra. Vi får hoppa att detta kan ge något politiska effekt på sikt också i USA.

SPEAKER_00 5:58

Ja, och jag tänker att det där nog demokratiskt i det där att man åbner upp och ett vart land har en plats. För det gör att det varje på att upp den här i USA de nästan nya så vanter. För det är precis som mål sen, 90 minuter på Kavarad. Eller Hait, det får sina 90 minuter på linje med USA. Så det är en sån måtte utlevning där som sker som är väldigt kul och som mått åken och snackom eller viksna kurzem i om jag sen så var den väldigt kronikten ukappen på Charlotte Lisa på nype om Irak. Hun skrev ett sånt: sparen plötsligt hjärta till Irak den dagen norge ska möta Irak. Och så får tal den historien till iraksklandslaget som är super dramatisk mig och vi kunde nå om. Den förtalet var att det var söndet saddam. Uda i husen som var landsrenning i många år, de tog av det i 1995. Och han bryckte tortur som virkmiddel för att ha kontroll på laget och motiverar spelarna. Han hade väldigt tro på att tortur gjorde den bädda. Men det här var ju tysande. Drillo har ju fått interdjur också om vår det här gradis kom fram. Den tog det irakskülslaget i en visionen i 2003. Så kämp jag intressant historia och väldigt antramatiskt också många spillare som har varit hörtramma av den amerikanska krigföringarna i Irak. Jag tänker vi är nyas använda inte snacka om någonting med. Se folk på namåt. Väldigt väldigt bra.

SPEAKER_04 7:23

Vi kan varma med Irak något som olika färdigt spilt och resta kampania i Europa. Men det är fint att vi får fint att vi röstrött ser så många land och brukar lite tid på att lära om andra land och deras varg och deras kulturer så är det väldigt bra. Men vi har också någon annan nyheter. Vad har du?

SPEAKER_00 7:46

Du har lite inne på den amerikansk invandringsfintlighet. Det är inte det handlar om. Att trump prövade visa handikraft mot invandring och brukar ha nya metoder. Och idag faktiskt, i den spelningen på torsdag, så planlägger det och deporterar 20 personer från USA till den centralafrikanska republik. Där fannte bilden med.

SPEAKER_04 8:10

På lanen, ni anvisar fall med.

SPEAKER_00 8:14

Den centralafrikanska republiken, jag är ett väldigt farlig land. Alltså, de amerikanska lärsrodna ser do not travel for any reason. Likel deporterar det några flyktningen i detta för första gången från Afghanistan, Syrien och Iran. Flera, det här har de i USA som ser att det kommer inte sänns tillbaka till ämlanden. För det är för farligt, där risikerar det tortur eller förföljelse. Och då väljer man ist att sända det till den centralafrikanska republik. Och USA har ingått avtal med fler land om sådana utsändningar, också med Gana, Ekorialginea och SVT. Det är iranska kvinnor som ska sännas ut, har visst nog fått garantier mot att det icke kan sände sig Iranien från centralafrikanska republik. Men jag vet så att man kan stol på det. Det är ett autert reskimä. Känt för omfattande bud på mänskligheten när man vande med tortur och arrest uten grön. Och det är kvinna här har ju hoppat ingen, ingen bonn till den centralafrikanska republik och reagerat med vantro när du har att det var nyt det skulle.

SPEAKER_04 9:15

För det är ju långt och geografiskt för Iran till den centralafrikanska republik. Så vad det ska göra där.

SPEAKER_00 9:25

Ja, det är helt vanligt, det var någon start och råda livet. Det här är ett land som mycket har särskilt fungerar hälsiväsen. Ratnos här en fredsavtalet mellan. Det är en konflikt mellan öppna grupper och staten, men där den köravtalet som är ustabil. Och en av det som sänds utåt är en äldre man från Syrien, som har inte ut få med tortur i Syrien. Och han har diabetes och den advokaten som inte var SIR kommer att dö för det har komt och få tillgång på diabetesmediciner i den centralafrika republik. Så jag är väldigt avlig. Jag fick frisningar och led som det. Det var New York Times som skrev om den som ska lägga läggeväldansaken i episoden skriver.

SPEAKER_04 10:05

Ja, det är ju man tänker att det är med tanke på vår håll där snabbt om där. Det är tjud stycker så där mer den symboliken med att vi ska samma för USA hur det ännu upp bara det ändå upp och sådär. Så den tillämning där är ju helt. Vår flyktningen kan bli centrum, vad det ika har en relation till landen var det är viktigare och sut än och följdes upp. Det är det här utfördaren och Fortress Europe och Fortress USA. Fortsätter med full cirka. Det blir spännande att se om detta faktiskt ändras med en eventuell ny administration i USA. För det syns ju också demokraterna är tydligen och i kritiken att det är törliga att gå in på dettafälta. Jag tror stod grött som måste är lite grann i Europa.

SPEAKER_00 10:56

Jag tror det är kraftan i mobiliseringen. För det var något som ska sända ut för och det bräst stoppa på grund av protester. För det är så rätt och det tål ducker helt dagsly. Så det kan man ju hoppa att kritiskt söklys och aktivism kan hjälpa i att stoppa den utvecklingen. Det så man i Storbritannien och det satsar jag på sånt trädlanda visna om för. Det har kollapsat och blir köpedy och misslyka. Jag tror det här är område som på något sätt går i värrättning, men det är muligt nu det med politisk publicering.

SPEAKER_04 11:25

Jag tror något att det är ekonomiska konsekvenserna för landet som kommer att titta av en anrättning mer en mänsklig när snabbt och miktan med Storbritannien urvandar och vad som kostnad per flyktning centet blir så fler miljoner pund för att sänna en person till Ronda. Så det är egentligen det är förhopp på vis önskar och ha lite mer humana inområningspolitik att kostnaderna trygget räddländerna blir så höjer förr de länder som sänger ut. Och det kan också ske här i Landet. Så det är viktigt att följa med på. Det är synna att man har en sån tillämning till andra mänskliger. Ibona rättighet riktigt längre är centrala.

SPEAKER_00 12:03

Ja, din het.

SPEAKER_04 12:05

Jo, jag ska ta det riktigt tillbaka till en episod vi hade för juli jättekant av kopp. På detta koppel i klimatopmötte så lanserade Norge ett slags nyttskogsfon, inte reinskapsfonden. Tropic Forest Forever Facility eller TFF.

SPEAKER_00 12:30

Ja, det var det så en ny att var vi snak om det var jag var som 30 miljarder som bara.

SPEAKER_04 12:35

Ja, för det var som något säger att vi ska sätta att det är 30 miljarder år, och var som var den klassiska bisnåsbattet. Men miljoner. Miljoner eller miljarder. Ja, och vi måste käsika och det var. Det var faktiskt miljarder. Idén är då att det ska skapa ett gigantisk fond som ska belöna land för att bevara tropisk ränskog. Renskogsbaringen och norka har drevt med helft in 2008 och 2009.

SPEAKER_00 13:04

Än brakt.

SPEAKER_04 13:05

Det är sånt kände bra. För att få med globala utsläpp och reducera av skogen. Men detta låne på 30 miljarder, det har bytt om ett ganska kraftig motstånd i stortingar. Och det är fler grunder det där någon partier som FRP på sig motbist och skeptisk uan sett. Några lär sig på inrättningen här att man ska lagen, man ska hänta en stor lån för alla land som Norge, och så ska man kombinera det med investering för privata aktörer, och så ska pengarna investeras i obligationer som fåner sällager. Och den avkastningen dessa obligationer ger ska man ha bruket på att bevara skog. Vilsa lycket så kan det fungera. Men utfordningen med sånt skogvaring är ju att Norge länge har varit stående ganska alena. Och det var det som egentlig i 2008 så att Norge lanserade rejskog Amazonas fon, men fick egentlig med sig väldigt många andra land som Norge stå väldigt alena i väldigt många år. Det är ju nog att ha så stora vyrå och börjar lansera något och för att visa att man gör nog i ställen för att investera i den här skogbringen vi faktiskt har idag. I tillägg så är det med det demokratiska vädet att ett lån på 30 miljarder som ska nedtras över väldigt lång tid och Norrige ska kunna ge fler och fler lån det vill binner fler storting i främda tiden och det menar en del oppositionspartier särlig höjer att regeringen något gick ha fullmakt till att göra det för det att det blir ett budgettekniskt storting. Och i Norge är man väldör och beviller pengar som går ut över stortingsperioden. Man har det lite på sån långt tidsplan på forsvar och national transportplan och sånt.

SPEAKER_00 14:59

Men man har väl haft någon sån här avtal på hälso, på global hälsa.

SPEAKER_04 15:04

Men det må att få använda det bredare i stortinget menar fall positionen och några regeringen och sagt 43 har det bret i storting där du slå fast att man icke vill ingå någon binna avtalet för att saken är behandla på nytt i stortinget. Och så sagt, FRP menar och Kalar och Luftflott. Det kommer inte att få något ett helt värdoliskt stött. Men jag vilket se något kan det kommer ut att se om detta är dumt eller bra. Men det är ganska våldsomt utan sett tänker att lansera ett så stort fon med så mycket midler som plötsligt på kopp ut någon skärmen och förhört sig med oppositionspolitiker när du är en mindre talserering på stortingar. Så det är lite rart att man är hoppas förligt att det bidrar att Norge mindre på klimanfinsieringet internationalt och har ju fortsätta vara på det. Men relatering är så väldigt det vi ska gå lite in på är att så har utvecklingsministerna lanserat ett vändapunkt att vi ska ändra det på allt på utvecklingsbolet sätt och oss med och se om vi har fått ha det personal när vi hade svaret på. Och som tidigare nästan hälsa om tio som lanserade detta, så kommer statsminister annonsera att de ska bruka påmata så många miljöer på ett helt nytt och renskogse initiativet som har begränsa konsekvenser för det fattigste land i världen smart att reducerar utligt. Så vi att detta vill bli en ny bristning från urgent, säga. Men det är också nog tarjömen som är lite rad.

SPEAKER_00 16:43

Jag är skeptisk för risikon här. Och i saken till stort inget så ligger du innan den premissen för att norgås ska vara med. Du får med så många andra att du samlar en så som är pengar. Och det tänker jag är bra att du lägger någon krav för att norrgos ska vänta det. Men det framstår, och det säger någon, att ekonomer har varit ute på som att det här är ett höjrisikoprojekt. Och jag tänker att det ska vi vara väldigt varsende på bisdagspengar att göra, både när det gäller risiko för att bystnadspengar försvinner. Och risiko för att sätta andra i hur hälda låntagersituationer. Och så är det där man att binner upp pengar över lång tid. Jag känner då att man vill se att en ny mater av finansier på, men jag tror på något att man kan utsmarta sig själv och göra lite utlåging. För det är man ska vara så smart. Och nogen så är det som det rings pengar av vi sett det. Och jag tror jag är rädd för att det här kommer i varjen från den traditionella näskogsatsen, man har varit väldigt väldigt och massa utsklipp.

SPEAKER_04 17:51

Att man nå ska klara det och få med massa land på ett nytt internationalt renskogstilltack. Jag känner helt vilket land man ser för sig, Brasil har ju varit långt fram i skåsen med den novare i regeringen till Lulan. Men det var ju många år sedan. Då Bolsonaro var president, och man måste stoppa nästan hel i utbildningen till renskogsparing, för han sälj. Han var nog motståndare avte i renskog. Så man är sårbar för politiska initiativer i andra. Och gat man icke-klar och finansiera FN eller annat, så är det ju nog att det kanske är lort att jobba för det behålla det man har i stängt för att lansiera nya stora initiativer. Som jag kanske syns här lite ratigt i denna saken.

SPEAKER_00 18:37

Ja, ni. Men vi kan nog gå av saker om vännpunkt. För jag har haft faktiskt fler sådana kaffar system med folk som jobbar med utgång politik för att ta en fot i böcker på vänpunkten för ett annat så började för alla den debotten gått dator. Och det har blivit något rot i hodmet och luret på Voravi på varje. Vur ska vi? Så där nytta jag tar en fot i backen och då tänker jag att fint att du är och kan göra det här. Så jag egentligen börjar skreva upp någon punkt som är ute i debotten. Och tänkte vi kunde börja prata om det och pröva, se om vi kan bli en eller ridda eller se vad vi tänker.

SPEAKER_04 19:18

Ja, elskruvärd som är ridde i debatten. I arkteknik.

SPEAKER_03 19:24

Här kommer jag ridde i debatten, vi ska prövon.

SPEAKER_00 19:29

Vi kan stara med bisandebokens död. För det kom ett upp en utgave av en papirversion av panorama som är anbåd väldigt, de kommer ju där gratis. Kommer i posten och gånger. Genombärda och var det bra. Och där skrev redaktör i Panorama, Amelandre Arschdag. En nekrolog av Biston.

SPEAKER_04 19:48

Är biston duin mitt kortsvaren. Den är ju det är klart att jag ledste bara kroniken, den är så följer väldigt ändring och den kommer till att vara på andra former. Så den kanske är rent altruistiska bistanden helt uten ägen intresserar det kan man ju se att den egentligen har varit ganska länge. Motivation för bistand som jag ska snacka lite mer om senare. Det drä sig mer och mer om egna intressen. Men det har ju fortsatt ett ganska högt nivå på bistand som en del land ger. Och det kommer en del ny län som ger ett en ny typ bisand eller lån, som absolut är viktiga för en elfattig land, alltså ser Kinas intag i Afrika som har varit diskuterat mycket sen i 20 årerna. Men det har ju byggd infrastruktur vart med och hjälp till och med att utveckla samfundet. Säller man alltid i västna är rädd för vad Kina egentligen vill. Men det är också vi är rädd för vad USA egentligen vill. Men bisand som är boka och har gått av. Det är kanske en ny form av vilket ju att man ska nå det slut på att hjälpa andra. Det är fortsatt ganska mycket pengar som helligvis bidrar till det. Vad tänker du?

SPEAKER_00 21:16

Mitt tabloid svarer är bestandnacked där men folk dör för det är det ut det bestanden.

SPEAKER_03 21:22

Ja, det är en bra tabloid.

SPEAKER_00 21:24

Jag tänker att det är på ciklar att det är nu press i väldigt många land men att Norge kan du är med att göra bison friskare och mer ambitiös, eller kanske mer generös snaka om. Jag tänker att Norvöpress och Norge en position till att försvara bisans rolla. Jag tänker att du fortsatt är en värld som har pregas två med olika forskäller och fatta dem. Det ska vara många att vi som har rika jobbar för förandring med något på mått det fram till man får ändra det ekonomiska systemet. Faktiskt vad det delligt. Jag tänker bara liksom. Det är den där som refererar att några har man mött afrikanska statsredare, det vill ha investeringar i riktig bistand. Det vill ha samarbet. Och det tänker jag stämmer och i stor grad. Men jag tänker också att man ska föra samtal med andra aktörer med folk i fruktningel som har fått kytt, eller folk som har fått kutta i helsitibud för det är bistand försvinner. Där de kanske också arbetsplatser. Men där en lång vej och god. Och än så länge tänker jag att det är väldigt många människor som vill att man ska fortsätta i bistand, för det ger folk ett bättre liv här och för det är civilsamfallsorganisationer som har mått längnet. Så är det här också spörsman om liv och död. Så där statsledare riker vi ha det trängs.

SPEAKER_04 22:51

Och så är det också med makt och strukturer i möt med statsledarna. Selom det är för dem, så är också arbetplatser i landet helt essentiellt och helt viktigt. Men som du ser, det är några aktörer som kanske inte nödvändigtvis har stämrätt i det land, och som den stadare nödvändigtvis känner på nog legitimitet och ovanför. Men vi har någon humanitär princip. Vi har några grundläggande tanker om vårding ska vara. Och det är söker flest möjlig människor avlever, ike sulter, forsa utanning. Det är ganska grundläggande elementer som så för mycket bistan kan göra. Och det är ingen som någonsin har ment att bistan kan göra det. Sen något kommer som något argumentet att vi har hoppat att bisand kan göra allt längre. Men det där att bidra till det. Det tror jag fortsätter. Och det tror jag är ganska start i norska folkälla också. Att vi är rik och hellig och vi har overskud till och dela med fler. Det är stött. Så är många inte vet resultat av Norrskistan så stött ju ett klart flertal av Norskborgar att Norge är en stor bisandsgivare. Det är något viktigt att ha med. Så att man träcker fram att det är i ändring och det är fallet, så är det fortsätt ett gott flertal som önskar bisand. Och det tror jag vi måste ta in ord.

SPEAKER_00 24:19

Jag tror det där, som vändapunkt har blivit lite vansklig. För man får sen ha gått i ganska negativ rättning. Att snakker mer om vad som är bran och vad vicker får till. Söld roden var på panoram i podkosten där och snaka om det komänskrettighet och jobba i en bistansorganisation i Norge. Och däremot och snacka om arbetsplatsen. Vi snakker om andra arbetsplats på den här måtten. Nu cirker det till lärare dagen mänsktighet, och vad det är lärare i Jorslå eller vad det är det håller på hurum. Men man tillåter sig av snackar om folk och branschen som står på omgonför det är bidrarda. På en matasmänsen här hällig. Och så var det kanske genomtänkt och snackar på den matten. Men poängar, jag tänker och vändapunkt. Icke bara en användning och slutar med det som är branak. Men den använding att göra mera det som är skicklig bra. Bygga stålet runt det som fungerar skicklig bra. Och bygga på det att det måste få mycket som i bestanden och göra det var rätt färdigt. Och jag hoppar att man kan få en vänning vår debott så mycket går dit och icke. Det blir något som debott som är följer någon gången i Sött och Netto, så att organisationen ska man inte ta varandra för ricka var det godnak. Men heller på mått att ta varandra i det som är bra och kan göra sig mer av. Och de vill ju alltid falla fram, för det är det rika lika bra. Men där en annan, jag tror det är på något kan vara ham och räddan bättre än att man har det där negativ bokset, för det tror jag, undergrav är vill inte. Och vilja politiska partierna till att stötta på bisand. Hälle, alla som driver det här driver oss ska snacka varandra ner.

SPEAKER_04 25:55

Vi må vara villigt och talåt förval. Och vi må är vilda till att ändra för att göra bisand mer aktuellt för det här, nu har ju möttet ISV är lite usik på vad det Isväl egentligen är. Den har väl mött en del motstånd i USA och Britkjav. Men vi ser ju för exempel sånt tvaktion, alltså som en institutionell sett del av den norska offentligt stötten till projektet. Det här går ju att jämtå ganska upp. Viljen till att gi, viljen till att vara med så stor. Så kan man förvis att någon tänker också bra att jag som en privat aktör ger till Nå I syns bra. Och så är det spåret som väl i bruken av offentliga resurser och hela den slöseldebatten som går för lite ting. Men jag tror bara man ser lite på det på att man urmänka är så inadvända som båda enkelda partier och enkelde politikerna manar till att tro. Och där tänker jag att vi kan vara. Vi som jobbar i branschen kan vara lite mer stolta av vad vi får till. För det är ju ingen pengar på slags som bidrar till som är välfärd. Och jag följer skulle jag önska enstruktur att man ska kunna ta ett utföra olifona i städen för att ha ett bisnadsprott som idag. Men det att nugget ska göra det mindre i världen, det tror jag är, icka ligt verkligen för oss, men all mest för de mänskliga vid norda. Jag synade med att jag syns, debatten blir lite rör. När ser att tycker en mänskrätt att vara jobbig en bistansbransch, eller en bastör i Oslo. För det har tackar branschen också för att några enselan som åren procent. Det har med att det är många aktörer som jobbar för detta både privat men också genom sina jobb.

SPEAKER_00 27:46

Och så är det medsorganisationer som har massa med som funkar på.

SPEAKER_04 27:51

Jag tänker alla ungdomsorganisationer som pånåter. Det är att första möta med engagemang är ju den global urfärdhet. Så jag tror verkligen att vi kommer gå lite att tro att på grundna Eppsan och andra så är på något urmen mot biston. Det har fortsatt gått och det är viktigt att ta mig.

SPEAKER_00 28:14

Jag tänkte nästa punkt. Vfor ska vi ge bistan? Det är några uet sälla har löft. Vad du tänker du om den av den i debatten?

SPEAKER_04 28:22

Nej, jag synes det kanske var det alldeles ovraskna. Sådan tar vatten mål viljan att beda på det hatter och till att synliga att ägen intressen att det är nya bistanden. Och det kommer ju egentligen inte som följer av vännersarbetet. Det var ju nog som både störa och ökrost ha hoppningen att vi ska vara stå det är i vårt egen intresse. Det är en rättning som revelt att man kan snack om Marshal och hjälpen som USA och Europa ett andra världskrig, som var en slags form för första globalbistand som tydligt var strategiskt smart för USA för det vi har blivit så amerikaniserade i hela hätte kontinentet kopplar på amerikanska blir. Men där den explicitten i det, och sam tidigt att de när det sticker svaret på ett enstörsmål om vad han vill för den senas ska vänta och ska man gå igenom mot och vändepunkter och omorganiseringen och sånt. Så det är kanske det som är lite oörstna. Men jag tänker att Norskbistånd börjar vara begrunden i solidaritet och det att bekämpa fattigdom som är viktig och den tänkningen som har prägats sista åtta åren mot mänskreten att alla mänsker har något rättighet riktigt var mänsk. Och det må så är det styren så viss man dag har en humanitär krise vår grov mänsklighetsbröder sker, så bör nog i den grön och klarer stötta upp av di brudna i det blir, får så fatala konsekvenser. Och så har det också välit kommit till en sån hela bärkraftsagendan som jag blir mediter på, för det är när så allt omfattna, har ju verkligen förtram. Så jag säger och förman att visst vi får någon ny mål så är vi lite mer tillbaka till den där få i fattis ut och fattigna målna. Men begrunden menar jag att fortsatt behöva begrundt genom på solidaritet med att låneta är så lik som oss. Vad tänker du?

SPEAKER_00 30:29

Man måste skillda att något syns olika ting besöksärsman. För det man ska begrunna att Ukraina har en så stor del av bisansburskättet så blir det ägen intresseargumentation så tung och det gör allt lite rart. Så jag tror man måste ha ett skridt tillbaka och på något ryddelita. Jag syns ju generellt där vi som kommer för att bisansbursättet träning i någon upprydning. Ek skiller mellan bisan, fälligskodor. Och Ukraina är också något ägligt och snäs, man är väldigt för en procent. Men kanske man heller begåligt med och ränd dyrka, som sänding ser på 0,20 och ser att 0,20 är bistan äkterbistan. Och så kommer de andra på toppen.

SPEAKER_04 31:17

Så här är höstbistande.

SPEAKER_00 31:19

Men de andra tingarna som något på något är baket sin flyktningutgifter i Norge Krimakut i mellomintegsland som är rätt nå på mått. Alltså det är faktiskt tillan har massot tänder på. Vi köfter i klima och gasutslippna. Men nu spörd i folk som borde i Landsvärld så här och andra ting, det ville ha brugt pengar på först här om. Så där är olika formar och jag tror, vännpunkt gör något väldigt bra visklar. Det är lite där. Och då var det en klaret i den anbefagningen för sändningarna som jag tänker man gör gått att se på. Och så var det på humanitär bistan så säger. Det har varit väldigt gott inlägg på några avnan nyka av Lindisurum som vi snart också får i poddkosten. Hun visar det till det här bruken av det humanitära medglemmarna. Xant 43 miljarder till Ukraina och 451 miljoner till Sudan. Och det aktuarna är mycket större. Tätt mönster är fortsatt rör med 3,5 miljarder till Ukraina och Moldova och 230 miljoner till Sudan. Och uppförder och löfte det här mänskligvärden och det humanitär imperativet som minering har sältöfrån i sin strategi vardierna av hjälpant mänskinö utom och jämför där. Det är solidaritet. Och hun definierar oss av solidaritet som att hjälp av någon andra ut några intresser av det. Så här kunde det ha varit bra med väldigt riding.

SPEAKER_04 32:48

Det har ju varit en sak som har gått i stort ignå i vår om en med sån lång tidsplan för bisan. Som KRF främma, som brädes om att man icke. Det är så många poster som på något gå väldigt upp och nästår, och så vill Ukraina spiser sig in. Så det är så klart och som måste sändning ser att man har en pot som är avsatt till. Det ska vi göra för att få flest möjliga mänskor utav fattar om. Det är det en smålet med den här potten. Och så kan det så väl hälso och utan och andra som ligger inne. Ukrainarna som är, jag har väl sagt många pågåsningen att finansieras bara för direkt ut av visnöta. Det tror jag att man tycker nurmen syns äggeta att det är så där andra fattig som betal från årset ut Ukraina. Så det håper jag också och vända punkt Villgörna mig det är tviga start på. För det är andra incentiver som andra departement, särskilt finandepartement har, för att håll budgettstrukturen på den måtten är.

SPEAKER_00 33:55

Men då kan vi umgå på det. För det är vad ser med budget och en procent. Jag är bekymra för innehållet i visnadsbursätt och framåt. Jag är lite för länge sedan vi näta på snaka om. Men jag tror finandeparten på jagkt ett eller visnadsbotten att den är under press. Och att det som kan rädda den är gratis engagemang i Abpartiet och i alla andra ögonna partierna och det måste vi in på stort inget. För då fick vi ett väldigt dåligt någon väldigt stygigt är det där. I så till mot sucht, för fred och den typen likstilling. Och jag tror det här bara vill fortsätta. Vi srika visas kraft och motsadnot mot att det sker. Och jag syns, det var lite väldigt stil och jag är lite sypen och så för det ho det lite andra stöder. Men något tänker jag att några på tid att steppa och mobiliserat för ett anständigt bisansbudsett till hösten runt omkring i partierna. För att det här, jag tror liksom, jag krust tränger den. Jag tror att stränger den backingen för att få det till. Och att de får höra vi sitter eller leveret. Någdärda mobiliserat väldigt för att rädda första ögonen budgetna. Att det hade en god bisonstprofil, och så har det på något blivit prirättligt nä och så det andra. Och så har det på något gått grätt.

SPEAKER_04 35:20

Ja den folkliga mobiliseringen för bison är lite mindre. Jag tror som jag sa att det är helt stött i bison, så är det klart att det är. Den förskad dyrt slår in. Vi må är så pass på se att man har sina egen näsen närmest. Så område prioriteringen som är höjre på agendan för noven. Men jag syns ju det syn att det blir sådant att förbi man estiverar höre flykting ankomster. Så då vet vi att det inte vill reducera bisnet snär sånt till en. För det är nog var ihop. Det är utan 650 miljoner, det man estimer att höjre flyktingkostnader. Så det är en utförding och där men jag att det må varit room för att diskutera hur mycket det finansieret sådant stället på helvetsprået. Och så får det den där inflationsdiskussion som jag känner är väldigt viktig för finansdepartement och finansminstärerna. Men det att man gör mer ut det skapar mer press på norrskembi.

SPEAKER_00 36:25

Det är det innör man och jag säljer mellan svenpacken att det var möligt. Det behöver man behöva vara möjligt att hålla fast.

SPEAKER_04 36:32

Det är sant. Så det är en utförning. Man måste stäppa upp på lite solidarisk fokus på vurför vi är. Som sagt, jag tror det är stort hätt, men jag tror folk och så säger att sina egen ersippär när så därför är det där som är en positivt engagem för bison och där dyrt i Norge heller. Det räcker där uppmärksamhetsfokus.

SPEAKER_00 37:00

Och sen tänkte jag till som är under debatton dagen är vem som kan söka pengar och snorad. Det var ett att en utlysning på mänskligheter och det blev att för att också akter från andra landar Norge kunde söka. Då fick man en helt flom av söknader. Det var 586 söknader och 22 sökare var norska. Och så har vi pengart och det var en del internationale organisationer som fick och någon norska som var inte igenom det. Vad tänker du om den nykligen?

SPEAKER_04 37:31

Nej, alltså enåt så är det ju lite rart att det är bara norska organisationer som historiskt kunna söker på middel och grannor och gitt att man har så väldigt stort fokus på lokalt ledet utvecklingen. Man önskar att flytta mer pengar och mer makt. Det där siger och makt och lämnar som sitter på pengar säkern. Och den börjar så närmare små mottagare som möligt. Men utformningen som tidig är detta nullkorruptionsfokus och ganska vansklig att sök om pengar från Norda för det är ganska mycket ska igenom som gör att de är ganska, de är räskälligt väldigt ganska avancerat och avancerat system. Så om man åbner och får norska aktörer och det dag till och det internationella tankesmedjer och andra aktörer så får man också närmare pengar närmare i brukarna. Så jag synes i så tillfälle att vi ska åka på internationalt sökare som mådre. Så börja ett positivt kriterium vara Arbeid och att organisation hör till i det landen vad eventuellt arbetet ska sälja. Färkno vitsi att norska goda bistänsorganisationer och kämpa mot amerikanska tänke tanker och andra. För det är det Norad må tänker på är att noga grönt att Norge är en signa som 1%, är näht att vi har stärkt civilsamfund i Norge. Det är också med hela infost: saker att det är att vi inte har mindre förmåler utvecklingspolitisk debatt i Norge. Det är icket Gåde för det arbetet Norad gör. Så sånt så syns jag hälligt att man får så många internationella sökare smickar nog mer närhet till programmen där norska aktörer har.

SPEAKER_00 39:18

Jag är bekyn att byråkrati är föremä sig. Alla de organisationer som på något tänker norgna som har ett avving annan ordningen. Eller mått att läsa på den. Var du med mer insats du och lägger söknaderna och alla andra, alltså 600 bilasisationer som sänner så omfattna söknåd som det här snak om. Det är ganska många teamverk som går tap på det. Det är båndspengar som går till söknadsskrivning. Så det är en kostnad. Och så är du tillnitt till de aktörerna som fick nog var det Anrisk, som fick blantatarstiftelsen, mänsklighetsfonde som jag har här, men också Thomson Media outright international och LGA Europe. Och jag känner riker till några av det här, men det hörs ju. Det ser väldigt för inke. Garantert som jag var inte igenom den processen. Men det är ju lite främpigt för folk. Och jag tror det kommer att bygga upp lite under en elite bilde och tänker tanket i Europa. Så är jag lite bekymran för att det blir bensin på balet på Börn och snälla som på något att ha lite utä. Han var ju ute där nuka mot fredsmöte på Låtsbygots förruke. Detta champandiplomati. Det kommer att främmligt är bistända för att få kontra vis det är mänsklighetsfonda eller raffstiftelsen där bägen som många känner och förrös tryckt och brukar penga. Så jag tror man kommunicer in varie gott om man får det pengar lite att göra.

SPEAKER_04 40:50

Jag skriver med att jag har läst man saker och känner det helt likationer. Det virker på navn som mycket növändvis är tättare på mänsklighetsförsvarig i det global sör än det norska aktörer. Och då menar jag att det är och Dbörk har fått en fördel. Sen har jag uppfyll de kriterier bedrada i värderingarna söknorden så har det nogen net av den här legitimiteten i norska befolkningen styrkels eller släcksten av att disserfa det kontra norska organisationer. Och då är och svaret Sverige att det sväcker legitimitet med jag tror. Så sånt sätt så är det lite ju häldig den utvecklingen nu att.

SPEAKER_00 41:30

Vi får se vad det går där. Men vi får hoppa att det är klar att kommunicera vad det får ut av att göra det på denna mått och på vilken måt det är bädda. Men jag är rädd för oss att alla det, och det är rädd för, exant med hela vändap processen, att allt ska på mått det förenkles. Och du ska göra färdig bädda. Det känner jag där helt sikkert behov för. Men jag är också rädd för vad man misstör på vargen. Båda det tingna som gör det som mycket kan mål så gott som är sakar man ging, exakt in för fred och demokrati där vad allt det där. Men också av relationer och partnernätverk. Norska organisationer har ju ofta omfattande partner runt omkring. När du kyttus så försvinner och deltar mig längre tid och biggå pen. Jag tänkte på detta är varje Honduras som funkar på i fjör och vi möttte en sån landbyksorisation som var väldigt utsatt förval. Det var i konflikt med några organiserade narkogrupper. Och de var flera där som hade blivit räppt. Den betydde väldigt mer att ha kontakt med lokal folk och talsattar som hade kontakt till Norge och vi besökte det att det att det kom det att vi var där hade en effekt för det blev lagt märke till. Och garn för få trygghet att det var något i omvärld som så där. Den typen ting som följer indirek av bara alltid nätverken och små strukturer man har detta, var bittet små pengar om visansta. Men jag tror misstänker att det är väldigt mycket sånt runt omkring, som kan falla ut när man ska få enkelt få med och bara bekämpa fattan för exempel. Eller att demokrati och mänsklighetsbiten är med att nätverksbytna är med. Men jag följer lite att något annan och åter att få till en väldigt tydlig historia. Man gör det som jag känner är väldigt viktig och väldigt hur, men är också rädd för att man inte vet vad man missar.

SPEAKER_04 43:33

Det är dilemma att jag tänker att det att bekämpa fattin. Alltså bärfält som nummer en är det viktigsta. Det är många som kanske står serligt på för något säga att vi har en klimakrisis och rädda och sånt. Och jag är ju emot det, men jag bara tänker att det är bistan. Det bistan ska göra det här gönsket som. Kort och gott söjligt för att fler människor skulle få ett bäder liv och det gör det. Och då kan man säga att det gör man väl att man har rena hav och att det är klima och sånt där.

SPEAKER_00 44:01

Och Kina är nog på att köpa fatta med böken och du. När det se också om vår där elevar.

SPEAKER_04 44:09

Ja, exakt. Och det så där är en komplicerad grej, men jag är enig att vi har blivit nog klokgor på vad regering jag vill och vad det kommer att göra. Det har spänt förväntningsbund väldigt höjt. Och jag ser ju förma att den här storleksmälling som kommer till att vara explicit på vad man i gör. Så då letar med lus och lupet och formulering så betyder att det här för demokrati, för kämpred i det globala, sör blir distöta mer eller mindre. Det kommer att bli ett arbet som kommer att pågå i långt tid framöver, och så är det också det faktum att detta är en novy som ska ha till en stor tyksmänning som ska lägga sig i stort ingar. Och så är det naturligt att tro att det blir ett regeringskift om tre och ritmålingar som ligger nu. Och där man har allt detta arbetligt för. Och då har vi sagt att detta förstår inte fin utvaret på det utvecklingspolitik enkelt ska vara det. Och det har ju allbyggt ganska många årsverk. Bland andra får det att göra det.

SPEAKER_00 45:09

Ja, men jag må förstå att det syns det väldigt bra, men det var att det var på tiden med en debata på tiden med stort utmaning där väldigt bra. Det är bara hoppat att man klarar något samma trolling och landa tydliga positiva budskap som i lite hjärtebank. Och det tror jag är mulet fått till. Så jag är akligt så pessimist på det. Jag tänker att få på motosin och mer positiv och nog där av debattan och kritiserar att det är rädd för att mista det så mycket kan måles och lätt och sånt. Men det syns ju mått för exempel Norda snaker om mikrolon kontra kontantorföringar. Att man har forskning som visar att kontantorföringar är mycket bäre än mikrolån. Så man bör slutta med den och bara göra andra. Det är väldigt mene avvistna. Det känner bra. Sånt här är på. Bär några liten vakt och är klart att det blir uttryggda. Men jag är använda att det att bekämpa fotton behöver en hårdteringar saker ofta om det som reducerar yliket och bekämpd för att jag tror att du får riktigt till det när utan och göra det andra. På något att jobba mot oliket är också att finna mer intäktning till välfärd till att bekämpa fattar. Det är många pengar som är problem. Jag tror att nör vi kan göra finna i nischna, båda på hälsa, på utanning. ördfärdigskatt och sikretsnät och anständig arbet. Som gör en forskel. Jag tror vi kan göra det mycket bra på demokrati, mänskligheter. Och så man vi står på följdskolan. Jag tror poäng, vi måste göra med det vi alla gör.

SPEAKER_04 46:48

Det där kunde att vara en sån smörist av ting Norrge gör idag som du når listar också. Vad är vi vad är vi ska göra mindre av det kommer riktigt att väret explicet i mängda tror jag.

SPEAKER_00 46:59

Man kanske att det hoppar, eller det jag för lite för att alla bara har lite säkert på det man gör och att det är viktigt och gör något försell. Jag hopper att man kan gå ut av det här med trygghet att det är viktigt. Och att Mya är bra och gör den förskell. Jag tänker att den fredsmänningen som kom, var jag med och på mått och förtälla historien om något som freds nation. Skriver ut, skriver metoderna, skriver principerna, förtälla historien av som röda. Och det tror jag kan vara med och igen sånt. Jag tror en vända på att med länge och så kan göra det där.

SPEAKER_04 47:33

Jag är använda på den fredsmänningen, den var overskunat tydlig på avvändningen när man står i diplomati att det var väldigt mycket egen intresse i det man gjorde och fundar man tilllä masa del aktörer på. Så vi får hoppas. Det blir spännande att säga. Men vi håller oss med ett helt året på Pidenvänna, jag följer hela debatten. Utrcklingen av debatten, utvecklingen av politiken på utvecklingsvärta. Den står bara i stampen på det vi vänter på denna mänging. Och det synes jag är lite u heldig. Och som tidens med jag nyheten så laterar oss regeringen att sånt gigantisk fon på med lånarna, kostnade på 265 miljarder over ett tioårs perspektiv. Som är ganska otrolig. Men det äker ju inte sånt för den politiska debatten i nöj. Och det synes jag bara lite snod. Men 20 år. Jo, det var ju var 30 miljarder år i lånautgifter. Men det skulle ju det tekniska, men det var ju flera årsperspivåda som gjorde oss bland annat storting och styra för att man icke kunna se sånbe bilning rätt så långt perspektiv. För då kommer ett nya storting i framtid.

SPEAKER_00 48:36

Jag tänker att Norge kan göra det som spanning och väldigt använda ett sland. Väldigt om i utvecklingsdebatten. Det hade varit bra och positiva och visa vad man vill. Men om vi snar länge, så vi går på anfangen.

SPEAKER_04 48:55

Mullig anfallet för den här podkasten Kasske och Kalla. Med Karin Monna och Karoliset Kasket. Den här kämp spännande, sälf som mycket hörig och ytterst på vetstidet med förklaring och ökonomi är på en god mat. Den förja episoden dräde sig om bistan. Med titlen på episoden vad bistan och tränger bistan. Det är spännande, det diskuterar lite sånt samma som vi gör av vad är bistand ska göra. Kalonna är ju väldigt tydlig på att man måste skilja med de han kallar humanitär bistand som är bredare än nödväl, och det han kallar strategiska intresser och få ett tydligt skilla som egentligen drär som ägen intresse och solidaritet. Han visar också till, det vill väl seker du lik och höra, men ett forskningsprojekt han och kollegor ve universitetet i Oskål på med. Vår mycket av nationalfattom kan avskaffas för att man för exempel skattelägger i rike av en viss förjådgränse med sig 40%. Han ser att få värden som helhet så kan 81% av allt vatten avskaffas mot inlands med bädare omfördering. Och brukar det också som argument som jag köper, och jag är väldigt enig att dem och nors bisland och träffar mer de lana som ika har den möjligheten. Han snackar bland annat om Malie och Haiti, och land som på något ika har möjligheten till att omföra det sel. Där bör man jobba mer. En artig och lärrik podcast, ofta om ökonomin men också som har ett globalt ut synt som jag tror var lite trots och vill nytta.

SPEAKER_00 50:27

Kämppe bra. Vi har anbefattat den för. Men när jag hörde podden är väldigt glad att man inte gör den här episoden så skriver det. To väldigt frinker grupper folk. För alltid tänkt tre ha länge. När man säljer räcker. Det finns folk som gör det? Jag har så podcast som man fat den nuka. Popp och politik.

SPEAKER_04 50:47

Nej, tillan var jag lika bäst. Vad lycker du bäst? Popp eller politik?

SPEAKER_00 50:52

Vägge.

SPEAKER_04 50:52

Ja, och en politik man sa.

SPEAKER_00 50:55

Jurison.

SPEAKER_04 50:56

Men jag kanske popp. Det var du mening är att det är poppusiken kontra jurischen.

SPEAKER_00 51:06

Men blandning av världens politik och populärkultur. Men varta händag och Svanset Mark. Och jag är liknande väldigt gott. Jag märkte att kanske för det är med jobben här skrivning och läsning, så trick är mot i podden som gick så tonga. Och den är arkare. Den sista episoden handlar om Marta Häringdås flyttur till Israel. Och en käckling mellom olika passagerer för Israel. Och vår den påmata är ett bilder på vår daglig det står till, Inrix i Israel och man kan vara på kurpigkoncertig drömmen. Jag snackar om det.

SPEAKER_03 51:43

Höj och luft.

SPEAKER_00 51:45

Höft. Men det är lätt att behöva. Så för jag väldigt ofta åt det och väldigt klok. Det är genomtänkt. Och det var en episod från godsun jag var varta här längda och hard en rent mot den här Instagrams konton till Norsk ambassaden i Washington. Som driver och lager som är filmer med han här i kocken. Som lager kanelbollar. Det är som det Ambassador was craving, cinnamon böns. Och så står de i sådinglet och lager boller. Till jag ambassad. Och så har det Schlotton väldigt, så man har lagt med massividor. Men Aniken Wittfält och han har i kocken.

SPEAKER_04 52:19

Det är också diplomati där och det är tydligt på sociala med.

SPEAKER_00 52:22

Ja, men då förskad det. Och det var en väldigt delig rant mot att utan ska driva och bryka resurser på det. Som gjorde man glad.

SPEAKER_04 52:30

Det stött jag för att det är med diplomati om man egentligen kunna gjort anledning att få bättre mer välföra på pengar. Så vi får hoppat det att så kan spela sig lite in på vännepunkten och vår diplomati ska organiseras.

SPEAKER_00 52:44

Men det var ju rakt. Det var ju antåra och stod. Men jag har om jag sillott hoppar det var att höra på.

SPEAKER_04 52:50

Men konklusion, vännepunkt, frukturis kan bli ett ännupunkt och väem agu.

SPEAKER_00 52:55

Men vännepunkt kan också bli ett lyspunkt. Lyspunkt. Ja, det är bra.

SPEAKER_04 53:01

Det blir spännande, vi gläder oss till försöka listen.

SPEAKER_00 53:03

Det är vi. Innånsprocenter är Anna Schlett och Stannar rung Ljan. Och vi har två episoder till för sommar, så är bara fortsätta för oss.