Anders Hammer om de som ofrer alt for demokratiet

Anders Sømme Hammer har lenge vært utenriksjournalist og dokumentarfilmskaper i noen av verdens hardeste konflikter. 

De siste årene har han vært tett på folk som demonstrerer for demokratiet i Hongkong, reist inn i Afghanistan etter at Taliban tok over for å dokumentere kvinnenes vilkår og dekket krigen i Ukraina som journalist. Det har blitt til boken «I front – kampen for demokrati i Hongkong, Afghanistan og Ukraina». 

Han forteller om håpløsheten i møte med autoritære regimer, men også om viljestyrken og kreativiteten til de som kjemper for demokratiet. 

Trine har funnet mottoet til Elfenbenskysten og oppklarer litt om kolonihistorien til Ghana, Mathias har nyheter om bærekraftsmålene og Trine har lest en rapport som peker mot en håpefull framtid. 

Og som alltid er det anbefalinger, i det som er siste episode før vi tar sommerferie. 

Transcript

SPEAKER_02 0:05

Välkommen du till vard och en podcast av ett vikningspolitik i studie Matias 30 och jag är Östering och i dags sista episoda för vi tar en god semfärie för den här podcasten. Arråt för fri.

SPEAKER_01 0:17

Det blir daglig. Det har nytligt för att lägga fram en liten föreling är lite väldigt spännande ut över hösten och varande ska bli med utvecklingspolitikna och sådana, men det ska bli det att pråva att koppla dit och tänka på andra tingens tid. Så detta sista episoden. Vi spelar den in ukeför den blir publicerad. Och så sattes du på att första episoden på ett hösten är för Arnald.

SPEAKER_02 0:52

Vi prövar det eventuellt duka vetter. Idag får vi besöka journalist och dokumentarfilmskaper Andersson Hammer. Han har gjort boka i front kampen för demokrati i Hongkong, Afghanist och Ukraina. Boken är riktigt färk. Det är väldigt att de kommer från den.

SPEAKER_01 1:08

Jag har fått goda anmälser, god kritiker. Vi glädde oss till att höra hans snack om denna viktiga boken.

SPEAKER_02 1:16

Men i förra episoden så skrivde vi lite med kolonihistoriet Gana. Där vi snarade om kampen mellan Gana och England. Så det är länsmapplet. Välder jag. Du hade rätt. Det var britisk kolonistoria. Och Gana hart och har haft boksätting sedan i 400-talet, där var det känns som Gana rike. Men på slutet av 1400-talet så bytes det handlar med Europa. Sverige 1800-talet så blir inte bryttet att ha kontroll av tysten och delar innan. Men då var delar av Norgana som har sett sänd ganska länge. Men mot 1000 dagen inte brytt att ha full kontrolla. Men i 1937 så blev gullkysten som där heterna som den första övningen i kolonien söra och Sahara. Och då tog det tillbaka om Gana efter Gana rikette.

SPEAKER_01 2:04

Ja för det första där vi menar att det är någon Eritrea eller något som aldrig varit koloniell sett på Östrike, men det var ju ett land med Gana som var som. Det var ju sick på var det med att det var det första landen som fjord sig. Och det var ju. Eller var ju nog i Norrafrika som gjorde, men surfa, alltså rio och sånt. Man ser förra så var det. Först utet så lämdade han är en viktig kamp på mig sandet. Absolut. Det är bra.

SPEAKER_02 2:29

Och det är nästan frigga, lite komplicert så händer vilket var fransk och vilket var britisk. Vi har hörde.

SPEAKER_01 2:35

Man kommer ju jätte på språk i landen, men det är ju sånt som kommer nu, eller du kommer ju sekel med fasita. Men det är väldigt intressant med någon land som har ganska stor fransk och engelskpråklig befolkning. Och det har vi samma med att det har varit fler, kanske om ni hade uppmen.

SPEAKER_02 2:52

Så det här har broet. Men i följer till Wikipedia som var med till. Så det är brittiska Gambia, gulgysen eller Gana. Nigeria, Sierona, Brittisk kamerun och Torgolan.

SPEAKER_03 3:06

Ja.

SPEAKER_02 3:07

Och franska västvafrika, Senegal. Gina, elfemänssen, Burkina Faso, Benin, Malik, Niger och Maretana. Ja, nijer ser man kanske?

SPEAKER_01 3:16

Ja, Niger. Det är sämmökt. Det är en bara kamerun som har den. Liksom delta. Eller var det britisk kamorun och fransk välgden. Men så var det lämnös här idag. Det var entnellare det vi har lärt.

SPEAKER_02 3:30

Ja, och så har du lite rör brittisk kamerun. Det har jag bara kopierat för lexikon och hörna serhet och det högt reserat ut.

SPEAKER_01 3:37

Det är väl spännande att lära oss känna. Det är väl kanske inte många som menar att det här burde vi ha full kontroll på. Jag vet ju bara att jag var vatten så har väl varit nogtöjer i den brittiska delen av kamerun. För det att vi försätt något är sidosatt av den fransktalna delen. Så där är du rätt språkkonflikt också. Jag såljare mycket ant med grundsa. Men det är ju bara intressant att lära det så tack för att du har sett har gjort den jobb annunci så är det fint fint att lära.

SPEAKER_02 4:12

Vägang vi går inåt, så är det något nytt som viktigt kan. Men sådana där. Jag har lite med den fakta. I förra episoden sa att jag skulle lärna lite mer om elfemänskysten. Sinne varit potentiellt finala land för norge. Så nu har jag samlat tre fakta om elfämstan. Nu är det högsen, så har jag kanske den kombend kanske var något annat lant, kanske. Inbyggetal, 31 miljoner. Nationalt moto. Enhet, disciplin och armed.

SPEAKER_01 4:46

Ja, ja. Enligt disciplin och arbet. Det är ganska hakt. Är det nationalt. Det är som allt från norge. Det är väldigt språk.

SPEAKER_02 4:56

Det är gången som lågspråk.

SPEAKER_01 4:57

Men har vi nog. Vad är den nationell i närget? Det är väl krävlig en prick. Det är häld en rätt eller något, kanske. Det är kul att det finner så elektricom nationellmott. Det ser vi ordnade sig i Norgan. Som enhet om vad vårt nationella mått.

SPEAKER_02 5:12

Det är ju ingen något samlas om ett VM. Och hovedstaten är. Vi snarka system att hodsman var Abydan, och det är en ekonomisk hovedsådan. Men den politiska är Jamosu. Det här ligger parlamentet.

SPEAKER_01 5:27

Ja, så. Det är som är sajtson det står att det finansda antadnigt. Abejan och Abbian är väl försökt hovedstad i Niger. Men jag slipper ju. Nu kan jag börja hyska att det lånar utnän som faktiskt är delande med hovstad. Det är lättar lite på livet mit. Det är bra.

SPEAKER_02 5:48

Fint men partier, vad har du med?

SPEAKER_01 5:50

Nej, sedan detta är en liten somrapisod så tänkte jag att vi skulle zooma ut och snack om det vilkligt stora bilda. Vi har ju och samka med om norsk bisland och utvecklingspolitik och sånt. Men det är också vad ska man se, stora internationella trender och utvecklingar som är liksom i kan vara lite sån skummåka på norskpolitik väldigt mycket. Och kom på sagtansaften så kom den nyaste Sustable Development Report som FN lager årliga på den det går med det vergratsmålen. Det är ju väldigt många mål och målindikatorer. Det viser nog att man är väldigt långt inna och det. Det är ju 1600 procent som ligger antå blir nåd av alla målindikatorer. Sätt mål och 169 eller sån delmål. Så det ligger ju långt innan. Det snakker också i den rapporten om det lite shift från den optimismen som är värden var i 2015 där man lanserade verkligsmålen till vud vi är idag. Extens var ju så snack om att detta skulle bygga på det succes i tusnårsmann för att då 2015, de skulle jobben fullföres och då skulle fatta de bara utsätt sig i fattigslandna, men också sån over allt. Och så snabbt om att det relativt fatten i landet skulle begräns massa.

SPEAKER_02 7:15

Så som är viktigt. Några saker du är lite mer.

SPEAKER_01 7:20

Det är väldigt viktigt, men det var ju klart en valsom och där rapporten av Pek på tre huvudförklaring, för att få detta ika skedd. Det första drär sig om konfliktnivå i världen. Stad mer rolig värdet fler lam i konflikt och gentagna konflikter, det gör det också väldigt vanligt att bidra till god utveckling. Och det andra är också klima och extrema törr och floom, det har man inte klart. Man har gåindikator som är klart och gör något. Och det trädda är ekonomi att väldigt många sliter med höjer av växt och mindre tillgång till pengar som gör det vanligt och driver välfärd. Och det är rätt så utföljande. Men samtidigt så är det också nog framgångspunkter. Det är flera människor som har fått tillstjänster och barndödligheten, jag är fortsatt ganska lav och gått nät i många delar av världen. Och enkelte regioner, särligt i Asia, har gjort väldigt många framskrit. Men hovintryck för rapporten, det är en 520 sidor rapport, efter rapporter. Men huvudentrycker är varit fall att värden som förnicket ser ut att nå mål om annan satt. Denna rapporten har krattig år och så är lite spännande är ju att i sommer så är det det som heter High Level Political Forum.

SPEAKER_02 8:40

Eller HLPF som du kallar det.

SPEAKER_01 8:42

Ja, det ska vi snackligt om HLP och där blir ovraska om vad är HLP och du gick har kontroll på alla problemerna i världen. Det skrift. Men det var ju där. Littan huskru, den intervju vi hade med Björg Sandjär, så är ju Hunddag nästledare i UND som driver. Det här hovansvaret för detta möte som är ett slags årligt. Toppmöte om verksamtsmåna. Men i år ska man nog inna snarka om post 2030-agendan. Det var ju lite för att Björg kunnat se så väldigt mycket om den för detta möte i juli hade funnst. Men det är ju helt klart något att någon månad nu till sättspersonen kommer vi till att ha något globala mål. Är det någon poäng och ha mål? Och hälg formativ året så har jag i gjort det. Det har ju varit något globala mål. Men har vi nog kommit till på något multilateralismens sista stopp att 3030 så är det ingen så är det ingen mål i världen. Vi är påmåter som världensamfuna är med att detta ska vi uppnå. Det är det egentligen frykter kom till så här.

SPEAKER_02 9:48

Det tror jag vansklig att gå ner emisionsnå. Så man kanske det man fortfarande göra där. För man hade väldigt många. Det är en väldigt krovä process. Det är att vansklig och sånt. Så det droppar det där.

SPEAKER_01 10:02

Ja syns. Jag synes där betängt som morsk bistang och nå rev i ukrust och ser att norsk bistan är får många mål. Men man har ju många mål för det att det är många ting man önskar upp något. För det är alla ting, alla enkelt mål är viktiga. Det har ju väldigt med att se att vi har rena havor och sikrar, att fisker kan driva näringsutveckling. Men samtidigt så tänker jag ju kanske att kanske man får gå tillbaka till mer sån. Man får så så många människor utan fattar dem. Kanske man ska se om vad olikhet. Att man kan se nog om jag global gen i kofficient, eller att man har nog med att man har nogen väldigt sån konkreta mål att detta ska vi ha uppnåd in 2040 ist för att tänka att man ska få till allt och allt. Men nej, det är som tidigare bra att hålla fast på det som har gått bra. Barnölighets reduktion och många är längre på skolan när du först kommer in på skolan. Det är ju bra. Täker är små smart som vi ska byndå och diskutera. Och min tryckt är ju att bara särlig USA träcker med sig andra på se att nå trängerviket. Alltså var det med stora patrioter som är grej lånligt det är multilateralt systemet trängvik. För det är tillräckligt AUFN-kraft i universität. Det är väldigt dilemma. Men jag har ju lyftande något att tänka på i sommer. Så man är lite det nu.

SPEAKER_02 11:24

Pesimistisk anslag.

SPEAKER_01 11:29

Eller har du något mer att se om.

SPEAKER_02 11:33

Man må varför ha något mal, tänker jag. Så kanske man måne, kanske man bara står i det.

SPEAKER_01 11:39

Att det är ju att ha dålig mål. Man gick någ än ikom.

SPEAKER_02 11:45

Har du få många mål så är det ju väldigt vanskligt om det. Det är ju mening. Så kanske man må igenom den vanskliga processen här och skräller lite. Somtid är så i bergravsmåln. Det är ju också en checklista. Det är bara det som du måste skapa arbetsplats på mater som inte går utkymma eller barns hälsa. Kanske på matet brukar det utgångspunkten som en checklista, men har något tydligt spisa på toppen kan vara en modell.

SPEAKER_01 12:16

Detta är jag hopp. Alldels som jag med visarna upp. Det här blir roligt. Man kan le med jag av den stena. Men det har ju varit en sån. Det har varit en slags slökt fokus på den här värden vi önskar. Och vi tycker att några är med vilken värld man önskar. Så kan det också bli mer krig och mer konflikter och mindre enhet som är väldigt född. Det blir spännande att säga. Har du något mer positiv nyhet och Delemas?

SPEAKER_02 12:45

Ja, det handlar lite om det samma när stor i bild i världen. En ny rapport som har kommit bilsen av juni, för ett fögmöjang jag prövar att följa mig på, som heter World Annuality Lab. Det var en sån stor ylekhetskonferenz i Paris i bildsen av juni. Där kom den rapport med 45 bidragsutare, bland annat Lucas Jancell som har skrev ett rapport från Norald för om olikhet och klima. Tomar Piketina med. Det har sett så att vi ska utstepp och något tog som in 2010. Och som tidig är det så är det ruket. Och i folkbedarhet nu är vi det. Den rapporten heter Global Justice Report. Det är mer än 100 forskare som har arbetet som ligger till grunna för den rapporten. Och det ser som elev poligr, massa kriser på en gång. Golden är med det. Och bakar på att vi menar att vi lever en idé krig. Det är en kamp om vilken virklighet vi ska ha. Du har oligarker som saknar om att världen vill gå nu och att det får man rädda sig selv. Det saknar om att man inte ska ha klimat och köra på med fossil och prens. Vi ser att vi tringer mer idéer och tanker om an virkligt. Och det ser själva att den där förrör fram står utoisk. Men det är mindre utopisk än det. Elon Muska på mig kan jag lägga till. Så det är en del av inbygganden som vill få mindre med den här planen. Men 89% vill uppleva och få dubbla intäkten in tot nätra med denna modellerna. Det får så som kyttig arbetstid när det är tusen timmer i år. Så där gånger till fem timers dag. Det föreslag ändra kost och mindre kött är grönt och en bredning av investeringar från industri, gruvdrift på utanning och hälsa. Det menar att det investeringarna ger bäddare lägger men också mindre utsklipp så vi är det förbruket.

SPEAKER_01 14:41

Det är grund till reducerat arbetstid att man tänker att man har mindre intäkt och brukar mindre för att det klimaar.

SPEAKER_02 14:49

Så det är säger för sig en grönrökonomi. Med välfärdsorienterad ekonomi. Men det menar att detta är helt tekniskt mulligt att göra allt sammen. Men det handlar om politisk vilja.

SPEAKER_01 15:02

Ja, jag får håll på att den norska skattkommissionen att jag har läst det här. Den knallhör, vad ska man se? Omfattningen som skatt som skulle upp för dollar med vilja där ut i en norske bilden. Stortingspolitiker kan ju se vidare på detta här och talar med sig när man ska eventuellt värderat skattflighet.

SPEAKER_02 15:24

Jag blev glad av att nogt här och tänker stort och en annels genom till dystopi och enkel människor som styre här. Så det är bra. Men jag har varit tid att få en dagens gest.

SPEAKER_01 15:38

Och inne i studio så har vi fått Anars Hamilton. Välkommen. Kanik att du se lite om dig själv först.

SPEAKER_00 15:44

Jag är blöde fött och vågat upp i Tönsburg. De sista 20 år nu så har jag jobbat som journalist först och främst i konflikter. Jag bodde sex år i Afghanist permanent och har tot tioår bruk till dokumentar, filmer, och podcaster. Jag skriver böcker och jag håller föredrag om de konflikterna som jag jobbar med.

SPEAKER_01 16:08

Och vi har ju invitat dig hit för du har skrevit en boka ifrån kampen för demokrati i Hongkong, Afghanistan och Ukraina. Vad fick det att skriva denna boka.

SPEAKER_00 16:18

Hela projektet byter inte med att jag jobbar med film. Jag har tänkt my på bordag när jag kan filma det konflikten jag jobbar med på en engagerande mått. Så jag har pröd att vara det så tätt på aktivister i stor grad som jag har fått till. Och så är det så att när jag jobbar med filmen, jag klipper sig. Jag fokuserar väldigt på bevägelse och att det ska funka som enkelt sekvenser i filmen så där väldigt så mycket kommer jag med i filmen. Och massa ser och upplever och får vara med på smyka skildor. Som jag önsk och skildra en bok i städel. Jag likar och jobba i olika format. Det är egentligen några första jag har lärt när jag har flyttat i Afghanistan. Jag är gjort att jobba i olika formater för jag träffar olika folk och kan kommunicera på många motor. Och så är det hängsmässigt som som jag jobbar, för det brukar så lång tid på var ute i fält och ända mig såle har diskuter med materialer så brukar jag ganska lång tid att bearbeta det där. Och så får jag någon gång riktigt helt förstå vad jag var doppig. Liker. Både skriver ut och jobbar mig det andra format.

SPEAKER_01 17:45

Ja, så är det fint att vi får vara med på bearbetelsesprocessen, men vi får en sån bok där. Jag sitter med bok och får i den här. Kan jag du skil lite detta bild på forskidden av bokadivär vi ser här.

SPEAKER_00 18:01

Där ser vi en man och en kvinna som rydder upp i läghetna efter att det blir troffet i ett angrepp. Det här är kralonti, totime, ett att missil Sloran. Det är rätt sidna blocka som det är båda. Jag som har tagit bilder. Jag var där och filma. Det här var i mars 2022.

SPEAKER_02 18:27

Vilket län är vi nu?

SPEAKER_00 18:29

Ja, vi är Ukraina. Det här är fyra och halt år sedan.

SPEAKER_02 18:34

Du skriver de tre ganska så försälja geografisk utpågspunkt, alltså Homg, Ukraina och Afghanistan. Du har ju varit alltid trästämne, men vad Eller så är det fället som gör att de samla historier om det träna blir samla en bok.

SPEAKER_00 18:50

För mig så är nu från mänsklighettighetsaktivister. Du jobbar upp mot olika auktoritär styrelser. Där är den elikstreck och så är det också en del forskäller också i trösselnivå. Jag satt marken i 40 och bestämt att det var dissofträg konflikter när jag skulle jobba med i den perioden och skriva om det här med omständigheterna som tog man det. Men jag syns jag så många fälestreck. Och så upplevelsen av pröv och kämpa för mänskligheterna. I fronta som jag har så har kallt boka. Det gav mening för mig och samlade det samman i en bok.

SPEAKER_02 19:35

Du får delar om det startar med Hongkong och du följer någon mänsklighetsförerna eller mänsklighetsaktivister? Det som är intryck på mig är att de tar väldigt stor person risiko för att demonstrera ganska så symbolisk aktioner att vi tar på hetmasker och hamer paraporter för att gicka vara synlig för en kamera för att stoppa täban som någonting räjande för det med sig. Vur tar folk så stor risiko, varför gör folk detta en väldigt speciell periode.

SPEAKER_00 20:08

Det har det varit demokrati protester i honkong till. Men det drog så ordligt till dag i 2019. Det var det fler miljoner som gick ut i byn och protester mot det. Det följt var en förvelsa av deras grundlägga mänskrater. En stor del av befolkningen i Hongkong var rädd för att det ville bli underlagt samma auktoritär styrelsätt som är fastlands Kina. Det var många tajn på att det var i färd med års. Det var jätte ganska nya bland demonstranterna i vilken grad det trodde att det ville nå främ med de kraverna som de hade till myndigheterna. Man aldrig var upp att visa att det är sett varit emot och misbyn som blir känta som jämställda digus. Så var en sån desperation där blandade väldigt mycket kreativitet och så gläda. Det var mass av solidaritetsaktioner. Det var openbart att det blev ontligt sammansväsan av vad håll om med det här daget i daget i dag. Då har man viktig många markeringer och så mycket som kjudade på nätet. Så det var en sån kreativitet som jag gick sett för på den mått. Jag var med i naturom när jag var ung och jobbar så huvudkontor i så långt där vi sitter nu i Oslo i någon år. Jag har flyttad Oslo. Så jag hade en del egna erfäring med aktivisme och följde väl att jag kan relatera det till en del av den planeringen och sånt man runt och genomföraktioner. Så blev jag fascinerat av ordande och bruk ny virkmedler här. Och så stå var det intressant hur långt det. Var villigt att gå. Det känn jag igenna i andra tog konflikten, alltså med en kildrigboka. Där var nytti farer det står upp. Och så varier det mycket färre i Ukraina i dagen. Det var ju Honkong när jag jobbade. Det var någon som döda. Det var ulycker så när jag ser där så var det många som räskadd. För det var allt möjligt som brandbomber och gummikurer och höggaspatroner och allt som flöja genom lyfta. Men tryselnivå som var nettop i Ukraina där färdliga angrep där med 620 droner som sände sig in bara ett enkelt angrepp och så kombineras det med 50-60-70 missiler, alltså stora raketter. Det här blir det räppt väldigt många mänskor. Men det ligger som i kärn och i princippet så är det en del av det samma. Det är kämpör. Alltså konflikten som gör att det här utspelar sig på olika moter.

SPEAKER_01 23:07

Jag tänker att Ukraina är mot ganska nycka och Afghanistan har vi snacka snacka med om här. Men kanske du kommer se lite grann om vad nås situation i Hongkong. För det tror jag inte har borte för många normens bevisthet. Det har väl kommit av en sikrhetslå som den är. För det skriver ju ganska mycket om detta håp som haft svunnet hem i Hongkong. Kan du se lite om hur den delarna har utvecklats och vad situationen är i det?

SPEAKER_00 23:34

Ja. Det är demokratiprotesten som är skildre förgick i 2019 och starten 2021 så kom corona. Det var ganska tydligt att lokala myndigheten är bruk den situation till att inför väldigt stränge tilltök också för att stoppa massademonstrationer. Så började rätt och slätt förbytt för fler fyra människor och samlösagangen som var det helt emula genomför något länne som inte hade hållit på med det i cirka 20 år. Och så var det stor usikkerhet länge var myndigheterna, alltså beting kommunistpartiet i Kina som har alligerat med en lokal myndigheten i Hongkong. Kom till att göra och stoppar protestna för alla varvänt att det ville göra. Det gick rikter i perioder om att han kommer att bli satt in. Jag tänkte att det gick var så synlig för Kina är upp att omdöme. Det har sett in soldater med skarpa av mission mot demonstranterna där sovit jag femma ville. Men det är med urå runt om det kunnär bland många. Det gjorde var juridisk dux att det införde en väldigt sträng national sikkerhetslag som har rätt och slätt gjort alla färmer för protest mot myndigheten uravlig. Så det har haft dramatiska konsekvenser för yttrigsfriheten, pressefriheten och andra grundläggande, alltså församlingsrätten och så. Vilka inför man och genomför valg i hong. Så det är ett helt annat system i honkong och enkelt umöliga att protestera på samma må som det gjorde jag var där. Det blir stå på mängden. Så händer ju förstått att folk blir på greppet i Hongkong förr och yttre motstand. Men det är på ett väldigt lavt nivå, och det räcker så vitt och stillstå på gata för politiet upp.

SPEAKER_02 25:34

Det är så bra dag här en boken att den går ju in i det som faktiskt helt konkret sker i den auktoritä utvecklingen värld. Nu får vi mitt tal på demokratin till bakigang och det snakker sig ofta om sånt stor ting som bara sker, men det är människor och det blir väldigt tydlig här. Och så slår de väldigt emot fåkar med någon prikt följel som många här, så får vi ta stor riskå för att stå på det var det vi på mottakanta får hit här i Norge. Men det är som tiden så en stark följelse av att jag är väldigt många människor att kämpligt stor risk med det ta. Autoritar vinner fram och lärar, aktivisten lärar varandra men det gör oss av det auktoritä lärarna. Vad tänker du på mot till för att stort för oss nu den här auktoritä. Vårst man stoppa att det här blir värd och det.

SPEAKER_00 26:27

På samma må alla kriger till slut tar slut så tror jag alltså att auktoritära system faller. Men det kan variera väldigt länge vad länge det var. I hong så snackade om att demokratiprotesten där har gått i bölger och det kommer till att fortsätta. Jag menar att vi vill ta olika former. Det var sklåse för sig i borden, det vill bli stora ändringar i honkong i rimlig tid. Jag är så det anskå en norr krigen i Ukraina slutar. I det här gemet kan vara prägda av den och ändringen och har det förhandlingen utvecklingen i förhandlingen eller Ukraina blir starkare militärt. Men var gången är Ukrainan så följer att det här kommer att vara den godsnån. Länge är som umul att se för så att det vill bli en om en vapenbilda. Men det kommer ju till att bli på ett tidspunkt. Så jag tänker att det lever ett håp som får utspilla sig på olika mater. Ena grund att jag skrev boka att det var fascinerat av de människor ticket reagerar under press och jag är villigt till att offöra sig hält ytterst konsekvens för det var det när det är tropa. Det är mass av glimrit och ta som vi gick och tränar och ta här med mig i Norge. Jag var i Afghanistan så brukte jag mycket av Talbans maktavtagelse på följ kvinnliga demonstranter som gick ut och demonstrerade mot Aliban. I demonstrationen blev farligare och farligare. Och det var så på slutet så tänkte att det här är enklik möligt och genomför det är så slött för farliga. Det gjorde det fram till 2022. Det är väl den sista demonstrationen i Ivar och den sista större demonstration vi hade. Så hade det plötsligt något en demonstration för cirka trecker sedan i Väst Afghanistan som bara också spontant. Vur gick ut och demonstrade. Efter att en del kvinnor hade ett pågre och gatan för riktigt äxan och till. Så gick det ut i ett nabbag i herat i Västra Afghanistan och demonstrade och Taliban kom och åppnade ill, alltså köit mot folk och räppt fler mänskliga väldigt vanskliga att dokumentera skadonfången. Men det är helt klart att fler blev räpt, många bröskad och många av bortna som pågrepet av Taliban.

SPEAKER_02 29:05

Du förstår för du reste in i Afghanistan efter att Taliban tog av journalisterna läste ut och så läste du in och det var väldigt få journalister igen för att räcka den situationen. Och det är det där att se vad sker med de mänskerna som har haft ett jobb vid adan och ska försvåra samarbeta med norge Afghanistan. Kan du se lite om. Du förtade bland annat om den som jobbade som. Han trodde de var journalist med cent för att samlinda information. Vad kände man ett på. Kan du förtälla om det?

SPEAKER_00 29:35

Ja, det var i Fariab, norra Väst Afghanistan. Det var den provinsen som norska soldater hade sikrhetsansvarig förr i många år på varje av NATO. Så vi samarbade med afganska sikkerhetsstyrkor, alltså soldater och poltien var som börja som hade ansvarig där i förjab. Den var så kallt norska provinsen varför är en ganska lång period som ska jag jobba i Afghanistan. Det var det många män som blev hyrain av varsvaren. Någade som tolker, de jobbar med rättning och andra jobbade som renhållare. Ganska många av dem vart upplevde motrysler och blev också utfödra i lokalsamfunna för var ny mot utländska soldaten där. Det var Taliban. Det är mer komplicerat än så. Men enad som jag har följt genom en del, han blev troan gang på gang, färgans vilade att han skulle flyka. Det här var ett att den norska soldaten hade förlatt för jag som en del av den tillbakträckingen till allrskoldaten för lot för jag ut hål hösten. Där var jag också där och som fullt utvecklingen av den hösten och jag gåren som kom. Det blev för uttryck för han och var där och han grejet det slut och tasa till Norge som flygta med hjälp av smugliga. Kom till Norge sökte de moppor här. Norska myndighet att han gick i varje förre och avslå asylsöknads. Han förlåt i Norg frivillig men fick slutet på dörren och var sedan tillbaka till Afghanistan. Det är så en absurd situation för i ett avnån tog över 15 augusti 2021 så engagerade norska myndigheter Shay och Neto och få evakuerat han och de andra som hade jobbat för försvårig eller ambassaden. Så han stod ju på listan igen när jag mötan i 21 för att bli evakuerad till Norgans man har blivit kastad ut. För mig så är det som betajna också för vår komplext där som Norga är med på att det är en del så absurda beslutningar som blir tags och sen.

SPEAKER_01 32:08

Du beskriver ju många helt omodig aktörer som är vild till att offra nya. Men kan du ni se med säljem på det dig som person upp detta. Var du ofta rädd när du gick till full demonstrationer och sånt. Eller har håll du klar och hålla den avsnitt så mycket. Du följer där må det igen i fronten häl?

SPEAKER_00 32:32

Nej, jag förtade att det var långt förran för jag var uppdat av det. Och så för jag jobbade med kamera och så ett behov för att dokumentera det som sked där på film. Eller så kan det fort blipstad. Eller man du sa ju alla talban för exempel kom till norre tidig i kut och näkade för många avgrepparna som det stod bak. Det är näkta för att det drövar på grepp kvinnliga aktivister. Det skulle öppna jentes skolor. Nu är det icke grob för det var tolvår i Afghanistan. Jag är sett och en del av dokumentationsarv. Så jag special lite enkla om i min egen rättsel. Och det var det. I Hongkong så hade jag jobbat länge i kriget i Afghanistan och i kriget mot IS i Irak och syra för jag kom till Hongkong och jobba med borda skulle utveckla min egen filmteknik. Så jag synes att det var mer enklare att jobba i hong än i krig när man hade jobbat rätt lätt för det truselnivå var lörret. Så grund att jag i skalv med kameran var för det jag hade erföring för krig. Afghanistan syns jag var. Jag drodade sig till i honkong. Så det var absolut situationer där som var ut behagligt för mig och blev skadad och så. Men kunde jag fortsätta jobba. Men det var oss med usikkerhet, vad som ville sig med oss journalister som jobbade. För det var nuklarade signaler för politi och myndigheterna. Afganistan var mycket vanskligare och jag följde kvinnor som demonstrade mot Taliban. Det var mycket mer ubehagligt för mig personligen för det blev angreppet direkt av talebansoldater som hade gärder som var ladd med skarp av minion. Selvom det gick önskar skyte mig så kunde vi skulle kunna gå. För det var så inte och så brukte det varnet till Oslå mig och andra aktivister och jornister med. Så där jag gå och fler runt med masell och vort länge skulle fortsätta följa dem. För det är ju demonstrationen var det mycket längre än det hade sett format.

SPEAKER_01 35:07

Vi har ju haft en tillrepade av Jan Våsmal här och han snackade om ett antal journalister som blir dräppt i krigssituationerna är ju helt vilt öknet sista fem åren. Särliga särliga. Man menar detta. Jag känner att detta är vanligt för journalister. Och om det säger för det man ska dokumentera andra. Men den sikra situationen som der som dokumentarister står i är helt otrolig avgörande för att förtälla vad som faktiskt har sett. Vad menar du för att gå lite med den morskolitik som vi driver med här och kunde norja på något sånt större grep för att sikra den friheten för journalister inne del av dessa konflikter som det är. Behofet att göra på den internationella sän för att kunna dokumentera detta.

SPEAKER_00 35:57

Man skulle i direkt rott norska myndigheter, jag menar att beväg man av i politikutforming som jag kanske inte har särter. Men det att det sliter, alltså några grövre optat och profilerar sig också som förkämper för mänskligheter i hela världen och varit på universitetet och så studerade de norska fredsdiplomati och tanke bak det. Och så har det många exempel på att det ika har fungerat. Och att det sliter man gör det något konkret. U så är det ett talbansmakt övertagen sig i Afghanistan. Så var det blandant afganska journalister som skulle bli evakuerade till Norge. Norska myndigheter var direkt involvert i det. Och så blev det ut för det terrorangrepp utan för fliplas ny kabel som förte till att det är fly som också journalisten skulle komponna bli kaslerad. Så de fick komma till Norge. Det här är som massa praktiska problemer och massa sikrhetsutfördingar som kommer i varje in för det är norska myndigheterna och involverar sig i några sån spörsmål om vad som har sett på Gasa och där 200 medarbare som har blivit räppt följd av den dokumentation jag ser olika medjer och borda nyrgrika jobba mot Israel. För att protester mot i avgrepperna. Det synes jag vanskliga som journalist som konkret förslag till. Men ofenbart många norska aktivister som har missfunit med den norska insatsen och klagar på det.

SPEAKER_02 37:42

Jag tror det intrick på mig i bloggen så skriver du att den vansklar måliga faktistik, men dokumentarna laget för Hongkong brän nominerar till en Oscar. Och dokumentarin laget från Afghanistan, brän nominerat till den amerikanska televisen Emma. Och märksamheten och filmenskap har som tid fört att dig kan dra tillbaka någon ställen. Det gör det så verkligen vanskligt att vidareutveckla denna typen kritisk journalistik. Och så skriver du om en press som är under press där dollig ekonomi, där framväx av sociala medier med mer desinformation som förpurer fakta. Du skriver om sociala medier, aktörer från Afganistan som tänder ett bild av att det här grejen du har till Afghanistan och speciom taleman. Det är allt det där den pressen står upp i det. Jag tänker ju när jag läser och beskriver att vi tränger mer en mer selvständig press och mer pengar till god utrinksjournalistik. Men vi går så långt att sitta ännet. Nej, absolut inte.

SPEAKER_00 38:46

Jag är så ofta av att journalister tjockar var också och söker för att vi lager saker som engagerar. För jag syns diskussioner om utnyksjournalistik fortfarande blir sutliga. Och det blir en sån klaging på publikum som jag menar med helt färd. Jag tror ofenbart att många normän är upptata internationella konflikter. Och mina jobb här och prövar finna nya mater för att skapa engagemang och debatt runt i konflikterna. Det är egentligen nog som vokste från i den period när jag borde i Afghanistan för live live på TV radio för NRK. De tog ofta kontakt där jag hade sett av norska soldater, alltså de hade varit i kamper eller man har blivit rätt eller skad. Eller det hade varit större angrep ett annat Afghanistan. Den typen hjönte blir ganska repeterade ganska fort för oss som jobbar med det. Och så tror jag att det blir fjärt och bara förhåller sig till något tal om hur många som har varit skad och rätt. Så jag tänkte att vi går in och min och jobb med dokumentar så kun jag finna andra mater och skildlivet på som för oss mer autentisk och tättare på än det jag har fått till tidigare. Det är så jag fortsatt tänker. Jag jobbar i dagsavisen där jag byte och jobbade som journalist. Det var det alltid krist. Alltid nedläggningsstruar och det var på krisd med den här den gang också. Det var 26 år sedan. Det är stadiga ändringar som blir diskuterad för mig så är en del av det samma. Men så fölkade jag det här som satsing på utaniks journalistik i Norge idag. Jag ser ju att det blir gta runt omkring med den här. Jag jobbar på ägnonnä, alltså jobbar som friläns och selvständig filmskaper och dokumentarist. Jag är något att ta massa beslutningar på ägnån. Jag är ju serker på kort att bli framgör. Jag menar enorma möjligheter till att satsa på ytterriksjournalistik. Viss man har folk i position som väljer att prioriterade. Men visst det bara ska förhålla sig till en sån antagelse om vad som får fälssk och flesta antal läsare så kan det bli en sån popularisering som ännu med att alla lager reality. Men jag tror ju att det kommer att hör sig. Men jag tror att du tränger någon visionär idéer och som önskar att satsa på det. För det går i ganska sen.

SPEAKER_02 41:33

Bra. Vi måste faktiskt avsluta. Men till slut, du är nämnt i Ukraina. Kan du kissa se lite om det och ordon där och jobba som journalist där nu?

SPEAKER_00 41:42

Jag jobbat i år sedan fullskalakrigen brötet. Det har blivit mycket vanskligare. Det är speciellt ut systemet på grund av dronutvecklingen. Alltså det är blivit mantig. Kedden man viktig utveckling på drona har blivit mer precis och har fått mycket längre räkvidda. Man kan förklara i detalk att båda nu droner fungerar med. Det är ofta så styrs det av soldater som ser mål på backen. Ett av problemen också för journalister som jobbar i Ukraina är att för det rysiska militäret så är vi utveckl som mål. Så man ser att journalister blir direkt angrepet med vilja i frontområden. Det är en del områden där jag jobbar så mycket. Jag kan dra jobba på samma mot och länge. För det är rätt och slätt livsfall jag var utörs. Det är det som blir kallas dötson i Ukrainarna. Det varierar. Det är anslagna men det är 20-100 km operer med. Det är ett anslag på vår himlen rättar nästan dekt av droner. Det är alltid nu lyftig där observationsstroner och angreppstroner. Det är angreppstronerna har granater eller raketter eller påfästa explosivor som styrker in folk. Drep många civiler, det är många soldater och det reper också journalister. Jag lurer på sig häl. Jag är bara net och en medikonferens i Ukraina och möte många ukrainska journalister och där diskuterar vi borda få det och fortsätta jobba. Mitt perspektiv är oss att jag vill avleva. Det skiljer sig lite ut från det ukrainska journalister jag har träffat, för det ser på det här som ett person av angrepp. Och alltså vilhet att dö på jobb. Det kan också föra på fritta gränser att vi vill jobba på andra mot vi som har som. Mål att jobba på samma mål som jag gör idag i andra konflikter. Och du måste ta var på det säl och det du jobbar med och det du träffar. Jag är rädd för att vi vill se att fler och fler, speciellt utmönska journalister och gick drar ut i fält och varför emot frontområdene i Ukraina så lurar på borden. Man dag ska kunna få den information som jag grej och hänt av till.

SPEAKER_01 44:30

Det blir ett vansklig dilemma och Sonik här. Viktig att ha sådana som dig så tusen tack för att du både skrev en boka och gör den insatsen för att dokumentera det som faktiskt sker på backen. Tack för att du kommer hit till oss ut. Tusen tack för att du är fick man.

SPEAKER_02 44:48

Det var ett start intervju med Anner. Anbala vill jag läsa boka.

SPEAKER_01 44:53

Ja, jag ser dokumentarfilmen och det är väldigt viktig arbet som blir gjort här. Det är rart att hör på man se att från ukrainiska journalister och säker avlevelse ändå är så viktigt för att man ser på rysisk grepp som ett personliga grepp. Det gör det väldigt satt. Man tänker så söttes sökt för att man har folk på backen som faktiskt kan dokumentera vad som sker. Så det är väldigt glad för att vi har sådotyper.

SPEAKER_02 45:18

Absolut. Han förat också att vi ska ha ett arrangemang på väge sen. 19 august, nu går vi i annefållningsdelna episoderna om Afganistan. I förbint som att det är fem år sedan talet barn Tokar. Så jag ska lägga in länke till det arrangemet i episod beskriven.

SPEAKER_01 45:36

Ja 19 august. Och du har en annan anbefaling om Afganistan.

SPEAKER_02 45:42

Ja har vi haft många episoder var vi varit inom Afganistan. För att vi har också kollektiv skoleringsrelse. Det är väldigt bra. Och då har jag det sista sokat hållit på tusen dager mittalan av er så vars man. Jag är helt kvar med sin där sista episoden för semmarn har anfallet redan för jag hekta. Den är rättläst och väldigt god och de var inte braprisen för sökt pro safjå. Och så har jag bara se att jag är väldigt glad att jag läser något efter det år vi har haft med många episoder om Afganistan för det är som ett puspel med någon hul och så fyller du någon av i hull med prickor av det pustigspel. Ja, pushpel. Hur kommer man om i brickter. För det är exakt att vi har saken om Afganistan utlaget och nors pistan, hur har jag jobbat med norspistan i Afganistan och har historier om det. Både goda historier med någon sådana väldigt dochs historier om bland annat att det hade en fälsteckmen och pengar som det gatven fir, som visade sig att vara en talebban leder. Jag är så söst, jag var smal och skriver ganska mycket boka om evakuering för Free Prossen i 21. Våvade samman på Free Prosen. Pröd och läckade som prövd och läckade som kända. Aj var där och jag avteck på det här cykhuse på FreeProssen. Väldigt dramatisk. Och så har han också jobbat på Koros som jag har haft i studio och förtäller om det. Så väldigt stark bok och det var så väldigt intressant att läsa i parallell med annars sin bok. För det annars rajde sig Gland och Asha ser ut och så läser han in som en snörjournalist.

SPEAKER_01 47:25

Så får du hela tion med någon påböket.

SPEAKER_02 47:28

Så absolut är jag så glad för att vi får det böcker för det är därför viktiga historier.

SPEAKER_01 47:36

Tusen dagar med talband av Ersavlar i namnfalling. Väldigt bra. Det är en av typ omföringar. Som jag uppdagar nå att det kommer en helt ny sån gatkunstfestival till Oslo. Jag känns enkelt det ganska fätta som klassiska: fittiga kulget. Men Meeting of Style är ett sån gatkunstkoncept som har varit i som 400 by värld och hållst på i fema år. Första gången var 2060 så kommer den till Oslo 10 till 12 julli. Det är början något kunstutställning. Det kommer både norska och internationella graffit kunst här som lager kunst på väggen. Men folk kan stå och sä på det. Den är interaktiv.

SPEAKER_02 48:28

Så vi kommer att få med mer väggar med gott.

SPEAKER_01 48:32

Det ska vara på det ökarnområden. Jag tror jag berant att ni bygger att det här är massa grå vägger som bara ger dem till den och skangi fylla som det vill med massa kul så går in på Meeting of Störd och sina sidor, och så på det som blir gjort på sådana festivaler. Så jag glädna lite att se dem och få dem till att färja byn i kul och färgar, du rätt väldigt jobb. Det är tintet och julet. Det är bara hoppa att få en an typ i festivalerna. Eller suka och sånt så här rätt en kul graffitifestivaltid Julligt.

SPEAKER_02 49:06

Väldigt bra. Tack för det. De har väldigt spännande att bo rätt för en sån vägg och så aner det vad som kommer.

SPEAKER_01 49:13

Precies, så får du en närbild av. Det är ofta provocerande politisk kunst. Det är bara det bra. Men näser ju alt är bädare bara gråkla betongöget som där i Jorslå. Så det blir spännande att säga.

SPEAKER_02 49:28

Men du har du på tiden att önsk god sommer. Och så kommer vi tillbaka efter sommaren. Vi vill gärna ha inspel till ting när vi hör om ting när det liker eller vill ha mindra podcasten.

SPEAKER_01 49:40

Ja, just om det sätter spris på absolut.

SPEAKER_02 49:45

Och inomsprösen in arsätten.

SPEAKER_01 49:48

Det är en podcast för tanke min agenda. God somer.