Lev som du vill i befintligt skick
Podden som hjälper dig att upptäcka den fantastiska personen du redan är. Tillsammans kan vi ta små steg mot dina mål och drömmar, och släppa taget om begränsande tankar och beteenden som hindrar dig från att uppnå din fulla potential utifrån dina egna förutsättningar.
Lena Olsson-Lalor är psykoterapeut i KBT och hjälper dig att tro på dig själv under din vandring mot det som är viktigt på riktigt.
Kan de kan vi - kan jag kan du!
Lev som du vill i befintligt skick
48. Vårda de frön du sår som gynnar dig
I detta avsnitt pratar jag om hur vi ofta sår frön som vi vet gynnar oss men som vi kanske inte fortsätter vårda. 🧡
Varför är det så svårt att få det att gro nytt självprat och att få nya resultat. Det är ju inte som att du inte försöker. 🌟
Vad kan man göra annorlunda än det man redan gör? 🧡
Klipp Från live-föreläsning ”Do Dreams” - thinking Into Results
Avsnittets URL: levsomduvill.se/48
Välkommen in i Facebook-gruppen: Lev som du vill med Lena Olsson-Lalor
Prenumerera på nyhetsbrevet: levsomduvill.se/nyhetsbrev
Säg hej på Instagram: @lenaolssonlalor
Läs mer om Slut fred med stressen: slutfredmedstressen.se
Besök hemsidan: levsomduvill.se
Vi har ju någonting som heter stick person. Det är en stor, rund grej, och så är det nästan en rund grej här under en lite mindre. Och det här är vår stick person. Den här stora, runda är vår sinne. Alltså vi har medvetna sinnet och undermedvetna sinnet, och den här lilla är kroppen Och det rinner som ner härifrån. Om ni tänker er att vi har antenner här, där våra sinnen plockar in från yttre världen Och vi lägger märke till det här, och det är krig här, och det är dåligt väder där, och någon mår dåligt här, och någon har fött barn här, allt det går som ned och faller ner genom till kroppen. Och det är kroppen som utför alla våra handlingar eller hur. Vi gör inte så mycket beteenden om det inte kommer genom kroppen, genom kroppen. Och det som är grejen med det här är att när vi börjar drömma nytt, alltså när vi lägger in en ny idé i vårat sinne, tror och tänker, som vi ska göra idag, då kommer det i den här övre delen, man skulle kunna säga, från huvudet ner till näsan, är vårat medvetna sinne. Jag lägger ner den här. Nu har ni en bild i alla fall. Så det här medvetna sinnet, det är där vi ska börja drömma idag, och då kommer det att poppa upp, grejer, kommer stanna upp, för att under näsan och ner till hakan är det undermedvetna sinnet, och där ligger all våran inlärningshistoria, alla våra gamla idéer, alla våra programmeringar, allting som vi har lärt oss, allting som vi gör automatiskt. Så allt som vi tänker är att vi bestämmer själv gör vi egentligen inte, för det ligger i det här. Autopilot eller negativa programmeringar, allt är inte negativt programmerat. Heller ska vi vara noga med att säga utan vi har ju bra saker också, vi har bra sidor med oss själva, och så Det som är är att vi inte väljer, vi kan inte välja där, utan när det går ner här in, så droppar det ner hit och då, när det redan är som bestämt, det är här våra känslor sitter också, då är det det kroppen kommer göra och bete oss därefter, och våra resultat blir också därefter.
Speaker 1:Ja, fundera lite grann Har du någonsin gjort någonting som du tänkte att du inte ville göra? Fast du har ändå gjort det? Jag har också gjort det. Massa gånger. Man tänker nu ska jag göra så här och så har man gjort tvärsom. Ta en kaka till, gör mig undermedvetna, till exempel, fast jag vill annat.
Speaker 1:Man kanske hamnar framför soffan när man skulle göra någonting annat. Hamna framför soffan när man skulle göra någonting annat, och sådär, så att vi har mycket i det här undermedvetna, både på gott och ont, så att vi ska inte säga att vi är helt rubbade i vårt undermedvetna, utan vi har bra sidor också. Men det är oftast när det skapar resultat i vårt liv som vi inte är intresserade av. Vi vill inte ha de där resultaten egentligen, vi vill inte vara sjukskrivna, vi vill inte jobba på det här jobbet, vi vill inte tjäna de här pengarna, vi vill ha mer, vi vill inte vara ensamma, vi vill inte det ena och det andra.
Speaker 1:Fast det blir så ändå. Och det är det här att det ligger i det undermedvetna. Så det vi ska göra idag. När vi pratar om drömmar, då lägger man in och tänker medvetet. Förstås, det är där vi har vår utbildade del, skulle man kunna säga. Vi resonerar och vi är intellektuella och intelligenta, vi kan dra slutledningar och vi kan dra slutsatser i samma sak.
Speaker 1:Men ni förstår vars jag är. Där är man den här kloka personen, det är där vi vet mer. Så det här som jag berättar nu, till exempel, det kommer skramla omkring i det här medvetna sinnet här, från hud ner till näsa, och om man bara hör det en gång eller sådär. Ja, men det är som stannar där. Det är först när vi lägger till känslor som det ramlar ner under näsan. Så det vi ska göra idag, när vi tittar på drömma, det är att också få med känslan.
Speaker 1:För om du inte får med känslan, då sår du inget frö ner i det undermedvetna. Och så fort du kommer i det undermedvetna, alltså under näsan, i känslosinnet, då kommer det att trängas där bland andra grejer. Vi har ju gamla grejer som ligger där och styr och ställer, som har blivit automatiserade. Så när du börjar få nya idéer, som du vill, så i ditt undermedvetna, då kommer det att försöka trängas bort eller spottas ut, eller det får inte plats. Det gamla kommer att överrösta det här nya. Känner ni igen det här, att man som försöker, och varför funkar det inte?
Speaker 1:Jag har ju försökt och försökt hundra gånger, och ändå, så misslyckas jag, eller jag får samma resultat som tidigare. Jag hamnar i samma fotspår, trots allt. Varje gång jag kör ner i diket, så hamnar jag i samma hjulspår. När jag kommer upp på vägen, inte ett nytt, och så kommer jag till samma destination. Alltså det här resultatet Och då för att ändra i det här undermedvetna, där vi vet, att det måste gå genom det omedvetna, det är 95% av alla resultat vi har.
Speaker 1:Alltså, det vi gör bestäms i det omedvetna, alltså av den här inlärningshistorien som vi har. Här kan man använda olika namn, det används programmeringar, scheman, grundantaganden, inlärningshistoria, autopilot. Du får använda vilket du vill, men det är alltså gamla idéer som du bara gör automatiskt, och 95% av alla dina resultat kommer därifrån, medan 5% kommer från det här intellektuella, utbildade sinnet, där vi resonerar och planerar. Och då ser vi, att när vi försöker göra en förändring, då ligger det här ja, men nu ska vi göra en förändring, och så kan man bli inspirerad, och så tänker man det här Ja, men nu ska vi göra en förändring, och så kan man bli inspirerad, och så tänker man det här ska jag göra, men det går inte ner i känslan, så att fem procent Går ner till beteendet Direkt. Men sen måste jag verkligen kämpa Och kavla upp armarna Och bita ihop, och det ska jag göra. Det blir ganska kämpigt, för att du försöker göra någonting som den 95-procentiga hundermedvetna inte vill. Du har inte lärt dig nytt, så du får verkligen. Det är som att gå mot stormen, så du får verkligen. Det är som att gå mot stormen egentligen. Så vi lär oss ju grejer på två olika sätt.
Speaker 1:Dels genom repetition, och så lär vi oss genom en känslomässig överväldigande, till exempel om vi är med om något traumatiskt, en bilolycka, eller vi får en smäll eller vi föder barn. Det är positiva saker också. Tyvärr är det oftast tråkiga saker som lärs först, för att vi ska överleva. Det är så vi är funtade. Och eftersom vi inte vill lära oss genom emotionella och känslomässiga överväldigande när vi ska gå vidare i livet, då är det repetition som är kvar.
Speaker 1:Så det man gör, är att man repeterar, repeterar, repeterar. Och varje gång du repeterar samma sak eller det du vill ha nytt, en ny idé, så kommer det att så ett frö i det omedvetna, så ett frö i det omedvetna. Men du ser där, om du inte gör det igen och igen, så kommer det fröet att växa sig över med annat ogräs Eller hur, precis som på gräsmattan, om du inte vattnar din blomma, då kommer det tas över av annat. Så vi behöver repetera och vattna och sköta om det där fröet som vi har sått i det omedvetna, och ju mer vi gör det, ju mer kommer det att bli möjligt att nå resultatet. Vi vill Därför att vi har repeterat och vi får ett annat resultat, och till slut blommar det ju då i det undermedvetna, och ju mer du jobbar med det här, fröt och planterar och byter jord och myser på, så kommer det att ta plats där Och då kommer något annat att få ge vika och förhoppningsvis då de negativa idéerna som din autopilot har där, de negativa programmeringarna.
Speaker 1:Så det är egentligen så vi lär oss. Så när vi lägger in drömmar, då behöver vi repetera dem, vi behöver känna dem, för att det ska kunna gå ner i vårat resultat, alltså i vad vi faktiskt gör, hur vi handlar, och det ger ju då det resultat vi vill ha. Och kom ihåg, jag sa, de här antennerna Det är våra sinnen, och vi skyller ju ofta på våra omständigheter i yttre världen, och jag kan inte göra det där därför att det är måndag idag, eller det är krig här, eller min gubbe var sur, eller hunden skett på sig. Det är mycket där ute som vi tycker påverkar oss, och det är klart att det gör det till en viss del. Vi kan ju inte vara helt ignoranta. Men när vi jobbar med oss själva och vårt mål och när vi växer, då behöver vi lära oss att stänga av det där. Vi vill inte att den yttre världen bestämmer över oss Eller hur, vi vill ju bestämma själv. Så vi behöver lära oss att stänga slussarna till den här motorvägen, så att vi bestämmer själv vad vi lägger inför idéer i det här medvetna sinnet. Och jag tänkte bara berätta en grej till. Ni vet, när vi är små vi är små babysar och barn upp till 6-7 års ålder ungefär Då är de ju som ett blankt blad bara.
Speaker 1:Så allting vi gör och hjälper dem eller lär dem och visar dem, det går som rakt ner i det undermedvetna. De har inget medvetet sinne själv, de kan inte tänka själv riktigt och veta vad de ska göra med det. Så det är därifrån vi har vår tidiga inlärning. Ni vet, man har med sig en massa från sin familj, sin kultur, sin religion och sitt land, och det kommer härifrån. Från början var vi ganska öppna, eller vi var helt öppna. Vi hade ingen möjlighet att säga ifrån, och det är undermedvetna. När det väl har fått in någonting, där kan det inte riktigt säga ifrån, utan det bara accepterar. Och det är därför vi säger det här när jag säger fantasiverklighet, den kan inte skilja på om du fantiserar eller om det faktiskt händer. Det är därför vi ska fantisera.
