Langtidsplan for sivil beredskap – hvor står vi og hvordan går vi videre?

Norges Politilederlag i Parat inviterer til samtale med Håkon Skulstad, politidirektør; Hans-Erik Skjæggerud, leder i YS; Kristine Kallset, statssekretær i Justis- og beredskapsdepartementet (Ap) og Elisabeth Longva, avdelingsdirektør i DSB. 

Ordstyrer er Arve Sigmundstad, fagsjef samfunns- og myndighetskontakt i Parat.

Transcript

Introduksjon Og Hvorfor Beredskap

SPEAKER_02 0:00

Välkommen till Parat debattor. Här kan du uppdratera dig på aktuella samtinsplätmål, debattar och utformningar i normskarbetsliv.

SPEAKER_01 0:09

Hej, jag heter Jethid Råd och är folkare i nyugs poltidag i parat. Välkommen till den här panellsamt som ska handlar om langtidsplan för civil beredskap. Där blir ledda i studio av vår utmärkande moderator Arvän Sigmundsdor.

SPEAKER_05 0:30

Vi levde en tid att trusel bildar utvecklare kanske röskare än våra nationell och demokratiska processer. Vi har krig i Europa, vi har haft en pandemi. Vi har hybrid trusla, digital kriminalitet, organiserat nätverk, extrem värv mittöstn och sämre för att allt komplext. Vi har styrka försvarer betydligt, det har varit riktigt och nödvändigt. Samtidigt är det också att många av de mest synliga trusslerna i det civile roman ligger i det civile rometskeln på krig. Och spursmålen vi prövar till dagen är har vi den värdiga planerna och har vi den resurser in i den civila berätskapen. Med oss till att pröva nästa på detta så har vi Kristin Kalslet stadsekret här i just departement. Åkonn skullstad och direkt här. Elisabet Lonvar, avdelnings direktör i DSB. Och hans här skägare ledaren av AS. Jag tror att vi ska bli med här, Elisabeth. DetSB är direktet för samfällslighet och beredskap har ett nationalt ansvar för att samman och arbet med den civila beredskapen. Då ska ge rot regeringen och styrka samordningen mellan sektorer, och bilar av stat och kommuner och privata aktörer träcker i samma rättning. Både i krisen och i planar för krisen. När vi snackar om totalberedskap av förstänga eller Elisabeth, är det så att vi idar har en samlstruktur som faktiskt blir ändå sätt på politiet och kommunerna om näringslivet. Eller har vi en struktur som kanske till den nödvändiga samordningar, och får vi hela försökt bygga berättskap i silor och i parallellers på.

SPEAKER_03 2:17

Jag menar att vi har strukturen på plats, men att den kan vi jobba än och mer med för att få mer effektivitet runt. DSBE har sina samordningskonferenser vi har ett Centralt och talförsvarsforum där vi sätter de olika silon samman och får del situationsbilder, orienterar varandra om planverk och koordinerar planverköman. Vi har fylkesberedskapsråden på regionalt nivå som får väldigt godtabakmällningar för sin koordinering och samordning på regionalt nivå som vi har tett dialog med. Och så kommunerna har sina kommunala beredskapsråd. Vi ser att 80 procent av kommunerna har det. Vi vill att alla kommuner ska ha det på plast. Vi vet också att en del kommuner sträver med kompetens och kapacitet och detas må. Då anbefallar vi att det går i föllerskap om kommunala beredskapsråd. Så jag menar, vi lärte otroligt mycket om samordning, tvärsektorellt samarbet, deling och information genom pandemin. Vi fick öd och skott. Vi har en god struktur, men den kan absolut vidutve och förstärkes.

SPEAKER_05 3:35

Vad ser det ut för politet.

SPEAKER_02 3:38

Det kanske är tre nivå. Du har den nationalen nivå, så hade det regionala sind för fölka och så hade den på kommunalt nivå. Jag upplever också att på nationalt nivå efter invasion i Ukraina, den fötskala krig där så har det varit en väldigt god utveckling

Samordning Mellom Stat Kommune Næring

SPEAKER_02 4:01

på nationalt nivå. Med där så menar jag att de olika aktörerna som måste spela sam och har fått ett mer klart bild av ka som blir förvänt av dig med sina bidrag in i den totalberedskapen. Och som beredskapsorganisation har en mer klart bild av både kolegiska med skagera för mögro på beredskap kvar genom den dagliga tjänsten men det gäller sig dig. Så det upplevas som positivt. På regionalt nivå så har jag en nätgan fylkesberedskapsselen som är jämna med alla om har fått öfsag genom olika typer av naturhandelser andra större kris här. Och så tänker jag ner på det kommunala nivå. Där tänker jag fortsätta att ha en väggåd. Därför är väldigt roligt beredskapsråd. Men i det många små kommunerna. Och att pröver på regionordningar där som kanske i större grad och sammanfallet med det interkommunala samarbetet. Så vi igen bygga vidare på den strukturerna har, där åk politiet är inne som en del av detta. Men det som fallet för allivå, tänker jag att kanske så här lärslivet. Det är utklarat på våra förväntningar och få politisk kan mer tränar av dig. Både på nationalt, regionalt och lokalt nivå. Så det tänker jag kanske det viktigaste i första gången och ta tag.

SPEAKER_04 5:40

En systematik som går igenom hela systemet, och som är känd är väldigt tydligt vad som är i olik i sin uppgav är några vi och så har ett mer fokus på när vi har träng och styrka beredskapen. I den lämningarna som vi la från total beredskelsmällingarna så är utgångspunkten att vi har en god grundberedskap i norge. Men att hvis vi ska varje rigga oss och för att kunna hantera än och mer av vårdliga situationer så är det en del ting vi tränger att göra. I arbet med att föla upp det så har vi på prioritet näkt att det är att få på plats den här systematiken. Att vi tränger vis beredskapsråden på alla nivåer. Och att vi tränger att de riktiga aktörerna är in i det samarbet. Att vi har båda beredskapsaktörerna. Men också när det är frivilligt, alla som utalberedskapen varsamma. När vi får på plats av den struktur närmer oss det. Som långa nämnta så är det ett mål att det löp i 46 så ska alla kommunerna vara delad vi har på fruksnivå och vi jobbar också nationellt med att få på plats i de olika kritiska samfundssektorerna. Då har vi ett grundlag för att kunna jobba båda med att aktörerna blir gottskälv varandra är förbrett. Att vi får god tillståndsföreningar vet vad vi är, optat är det beredskapsplanverke. Och så har vi möjligheten till att kunna överstånd. För väljö med det handlar om att överstana känner och vet vad det finns är utsen kristiskt gås.

SPEAKER_05 7:04

Det har varit väldigt viktigt vanligt man över med tio till öv. Jag var att från Håkonsida så ser jag med att Hanspok har frikktavel till vardagligen. Det är med och hängningar. Så för att det spelsen har vi all nog tid och resurser till att faktiskt över ha kommunerna till att sätta av.

SPEAKER_03 7:28

Nej. Det är inte så av mig. Det är väldigt många övelser vi kan delta på. Nu är jag också totalförsvarsår 26, där har vi lagt upp till många tvärsektorella övelser. Och så går vi pinpointer övelsen mot speciella målgrupper, för exempel kommun eller mer nationalt nivå. Men vi ser att det är samma aktör, alltså det är samma folk som jobbar med beredskap i det dagliga som också ska över som också ska locka läringspunkterna. I kommuner så är det ofta få resurser

Øvelser Kompetanse Og Kommunekapasitet

SPEAKER_03 8:10

som jobbar med beredskap. Och vi ser det också och en delad i samarbet med aktörerna hos direktoraterna. Jag tror man använder känna att både kompetens och resurser på beredskaps många aktörer börts.

SPEAKER_05 8:26

Anik, du representerar jag många tusen ansatta som jobbig, och är beredskapshet. Vad tybakman du får aldrig överfölja till här baln?

SPEAKER_00 8:39

Tillbakomän vi får är att man ämnesar öv med det. Det betyder där man för att man har tid till att göra. Men man tänker väl att det är viktigt. Vils vi ska vara klara i norr timorse, så mår vi över. Det andra höret är att stor del av arbetslivet gick tillräckligt påkoppla. Den beredskapsbygningen som vi håller på med nu i norge. Norrs näringsliv ute på det enkelt arbetsplats så har man i liten grad. Båda på förväntningarna i för myndigheten är till de som arbetsta eller som bedrift eller. Det här ligger när man diskuterar på arbetsplats. Särskilt det här stora del av privat näringsliv. Offentliga sektor är upp bilden mer varierat, där det som du ser, vi organiserar många beredskapsyrka har ju det här under huden. Men det är väldigt många som utgör en viktig del av total försvaret och beredskap med någhet som vilket i det dagligen tänker på det. Vi så ju det med pandemin i grönt. Vi tänkte mycket för pandemin att du bikmedarbeten. Var så väldigt viktig beredskapsammanhang eller renhållen. Men det här var exempel på att yrka som viste sin betydning. Det är nog många fler. Som vi gick enkele på det är lite avväng på sin krisa vi kommer i. Den gången så var pandemien, och annan så är en annan typ i krise. Men det var att tänka den här typen scenario ute på obetplasen så är det viktigt.

SPEAKER_02 10:15

Näpp förberedelse till krise och i Västöfrig så har man inte ingånger på det. Det ena är det kravet som ska helt män som och vilka egna rätt som är. Och det andra går som viksomhet, politiet som viksomhet ska fungera åg i krisvet. Kommer man gera som vixomhet, jo. De har du ha sikra och du har både ström och vatten och du har kanske en mat i folkin som ska vara på jobb av en längre parodå. Det är trots för att du inte får köpa in buticken och så vidare klaontera med den. Detta med material. Vilket utser och material kränk politiet för att upprättala sin funktion. Det är så enkel här bör aldrig ta med sig vidare. Och köp politiet som är en reslags organisation, har fått lite kvar och tänker på som en del av detta. Men ni som minst och detta så går på den förväntningen, alltså som mer och har till alla om har något maxhet runt normalsituationen runt sin egen verksamhet. Det man tar ansvar för att besytta i funktionsämna både de med egen brösrappor som individ, på verksamhet. Men om du blir utsatt för någon som påverkar din funktion. Det tänker jag den enkelte vad ni större grad har en bristhet på för det vill kunna ge oss som myndighets och politi och andra en bättre förståelse av den trussen som vi blir usatt för och som vi igen kan göra med kan agera på ett tidigare tidspunkt.

SPEAKER_05 12:01

Det du har inne på här och jag tror det är en avnan önspärts som har helpare. Råsta är det kritiska samfungsfunktioner, vi ska avfara en liten langig kriset. Elizabet, kanske du har startar och ser vad som bekymer där mest. Vi får en krise som bara länge, och när det är länge, så är timer och dagar men kanske yker om det. Ska du skå på det.

SPEAKER_03 12:25

Jag tänker att det handlar om uthållhet, och så handlar det om folk. Vi har gjort nog en del graderar analyser och bland annat sett på vår se ut, för exempel i en krigssituation

Arbeidslivets Rolle Og Egenberedskap

SPEAKER_03 12:40

och det som kommer fram där att det kommer till att vara mangel på folk. Och det kommer till att manla transportkapacitet. Och det är det du är inom för vi får väldigt många spursmål. Vad vill min roll vara för exempel i en krig, vad jag ska jobba med och var vi ska prioritera bort. Det har vi fått några uppdrag av just departement och ser på Lysan av den nya arbetskraftberedskapsloven. Och se på vad det mest kritiska personelle som måde på plats, vis vi blir utsatt för stora hybridangrepp eller krig, vad är det krigsviktiga funktioner som uppertags? Och vi ska pröva att kartlägna vad är vilka funktioner helt nör på verksamhetsnivå må vara uppsstå för att få en sån översikt över vår utsatt. Är det kritiska funktionen? Och vad är det viktigt att besikta i den situationen vi eventuellt står i.

SPEAKER_05 13:46

Vad så bete det här nästan till en krisen som släkka?

SPEAKER_02 13:50

Det är naturligtvis att kunna upprätthålla det helt på salet. Vi ska nog på Ukraina. Kanske det som imponerar allra mest är att kollägsamfundet, jag tror alla prövönsfällen där blir för att få att fungera. Så länge samfunden fungerar. Det är rimliga magnet i butiken. Det är rimlig tillgång på vatten ström. Så fungerar det olika myndigheterna och dig som både ska stå i krig i från och det som ska bli varata i det bakränge. Så det är det basala funktionerna i ett samfält som fortsat inför vissa dem mål fungera i krig. Och det samma hjälp för oss som politi. Du måste skapa ett hållet med förstyrelseförsning, på materiell, på mat och strömt. Du måste hålla dessa förstyrelser. Det tänker jag kanske är det viktigaste mått man att tänka på.

SPEAKER_05 14:54

Kristina, man lämpötil som fält att förstbåt man är för en krisen som sträckar.

SPEAKER_04 15:01

Jag har blivit att på långt svar och väljer på något är vi jobbar med oss och går igenom det kritiska samfundsfunktionerna och se ordan här tillstånd. Det är det som mål till, både för att besytta oss, men också för att kunna genombätta röskligt timer som är helt növände och genombretta. Vi har ju sagt att vi starter på något av tekartläggingsarbete med transportenergi och äkom, för det är vi vet det är på något. Den här grundläggande infrastrukturen som vi tränger i samfullerna för att det ska kunna gå ut. Där jobbar vi net med det och se på båda vis man är under typ av grepp eller typ av krisaktighet tillstånd, vad är det på något försvara det vill ha behov. Detta med folk är bland annat än väldigt viktig ting, men också riksam transporter att försälliga. Och så att säga på vilka skapar det för civilsamfullna. Jag har tycker det ser resurser ut som vi har nötfylla netto för att civilssamfunny också ska kunna gå runt för det. Vilst man ska stå det över tid, så är det helt növänligt att civil som förnos och fungerar. Och det är en helt sånt akut untagsräls den här tiden och man får ha en plan för hur det kan fungera eller så.

SPEAKER_02 16:06

Ja, och här tänker jag att med tanken nordisk. Men tänke ut av den norge på det att det kommer snabbt. Med att tänka på kollegs om att sikra detta ut av det lännet sina gränser som är ett viktigt element för det blir mangel på många ting. Och kollegs kan sikra att tänka alternativt. Och så är det utförningen, tanke är egrise. Den nationalen samordningen i egen grise, den är utfördande. Men jag känner lite på det genom totalfortslagsforum, som är en otroligt viktig aren för att utveckla. Men som kanske idag har ett klart något mandat. Jag kunde få ut bädre kraft av detta genom ett tydligt mandat. Både i den förbygnings- och förberesselsfasen i OISA. Den räcker till här kanske mest på nationalt nivå. Som jag tänker mig känner på olika samläggar om år och övar som har förbärenspotentialen.

SPEAKER_00 17:10

Helt det som är sakta här. Vi kommer sicket tillbaka lite till det men jag tror vi är på bäddros som är för att organisera och samordna och koordinera och få plata system. Vi har fortsatt jobba med det. Men det är inte det är så väldigt bekymra för nu. Vi ska säga fram och är bekymra för att säga det att jobba med robusthet i befolkningen och för att låna i bevis på det som kan uppstå. Där vill jag hålla till myndigheten på fler nivå, både politiet och äringaren, och kommunicerar nu runt merligt kurslappen annåt där man är gjort i rikså väldigt länge sedan. Det tror jag är väldigt viktigt. Vi ska klara att stå i det. Det är vi använt här mot i förmöten så vill du netta handla om att ha den robustheten

Lang Krise Forsyning Folk Transport

SPEAKER_00 18:00

över tid. Och då vill du ha några med kurser som man har mentalt förberett sig i förkant. Och då blir kommunikation viktig. Men här tror jag att vi kan göra ända mer. Där är det bak till arbetsplatsen om vi beskriver att du får den här typen av beredskapstänkning och jobbing på arbetsplatsen i stort så vill du också bygga den där bevisheten och begistöring. Så det tror jag vi måste få ända mer av.

SPEAKER_03 18:25

Ella? Det är helt renlig. Bodan ska vi få oss hela lagen. Och total beredskap handlar om May och Daj och frivilliga organisationer, privata organisationer. Och som står här, ska vi få hela befolkningen nu ansett vilken roll du har till att förstå min plats i det stora puset. Då tänker jag att vad start när kongen står i sin nyttörshala och siirat 26 är totalförsvarsårare och Jonas större sirat krig och så kan rama nörge för och nett starta och vidareutveckla den dialogen. Och så har vi något totalförsvarsårare 26, som vi håber väldigt ska bidra till att vi får spredd budskapa. Eken glad budskap för det är ju verkligka, men budskapa ut till alla delar av befolkningen. Därför har vi också lagt upp de översägom totalförsvarsårare, bland annat ut mot alla landets kommuner, men också över befolkningen i ute 44. För att alla ska förstå att vi står en helt ny väldigt krävna sikrighetspolitisk situation.

SPEAKER_05 19:41

Jag har ett spött med här. Vi samte en bra skyra om sånt ägen berhetska. Uti alla utarna. Svenskarna ste ut. Avskriften var krigen eller kriset. Förjukel gick svenska ut och avvort dem mot allvarliga trysler mot kraftystämmen. På både var väl justisdepartement som tror jag ner som det här som träffade oss. Och så kommer spötsmål helt. Vissa jag som inbegre ska ta in av här allvaren. Så hade vi nog med på vilket nivå man, det är politi och justdepartningen. Kommunicerar. Trust du bilden. Jag vet inte till och svenska som ligger berätt, eller vi är någon som ligger brätt nivå. Men när jag sedan svensk kommunikation så blir jag lite man ströst än när jag säger att mort.

SPEAKER_02 20:35

Det har lansem här. Det är väl jag tror jag som förstår chefen, och menar man snabb om detta med kölskräming. Det är viktigt att finna den här balansen. Den är enkel men jag tror man ska hägna väldigt gott om och bidra att unvanligt ytrygghet. Man ska bidra till trygget genom god förberedelse. Du må var mentalt förbereda på fritten ströming år. Och den kan gå och inte och du må var resantet ta var på dig sjö. Den har bygga den här grundbräs för att det kanske och att krig kan faktiskt träffan nogen. Men inte minst det som den mest närliggan är att det sker ting som inte krig. Men mobilen går ned, ströming vattenförsin av kanen. Och att vi skapar den begristheten. Och när det rent faktisk är en kunskap som är så tydlig och så konkret att det är påränligt att det kanske är. Då kommer det gå ut med den informationen. Det är av värderingar som politiet, PST, hjälpar medkännesen, NSM, alla myndigheterna och dialog med departement. Norr riktigt att så går ut med ett budskap. Där du bara förbord på att något lämmet. Vi menar att i den situationen så var nog. Då ser det tillfället.

SPEAKER_03 22:09

Ja, vi har ju haft många. Vi hade ju först tre dagar och så gick vi upp till syv. Så vi ökte antal dagar. I tillägg har vi vissa diskussioner blandt annat med försvarschefen. Vi har olika strukturer i Norge och Sverige. Vi var heller i medlem av NATO och det gavet sin första broschire. Så det är lite andra hänsyn att ta i förhåll till vårt net ska kommunicera med befolkningen och vi är också via uppfattar

Å Varsle Uten Å Skremme

SPEAKER_03 22:40

att öka robustheten och beredskaps även hos vad enkelt. Una skrämma. Jag kan för det Arika grundlag för oss grämna, men det är grundlag för oss är att vi måste förbereda oss bättre än det vi är idag.

SPEAKER_05 22:58

Det är faglig rederingen som det är om det ligger en politisk värdering på toppen här. Vur mu ska du skämma mig för att det ska vara förbrudt, men samtidigt är skriva för mycket så att jag promel ska gå på jobbet eller alla skullar och för allt det har gått liv.

SPEAKER_04 23:15

Jag tänker att det är en värdida i Norge också att vi kan på något följ på en trygghet i många sammanhänger så att det där är att balansera hela värgen. Vär är tydlig också till att folk förstår vilket typ av trustler vi har för. Att folk är mer uppmärksamma på vad som sker runt sig som är viktig. Och att det tar på avgor att man varje före på annan mått. Men umgå och husoppsituationer och provar att snacka ärlig om olika händelser och ting som sält, har vi varit ofta av i varten för ledingen sinande att vi ska vara ganska sikre på vad vi står över. Men vi har ju ett gott bild av vilken mulighet vi står över i trusöveringen, Frank 10 och Pästa. Så jag menar det viktigt att få förstår och ta i det här ordnät.

SPEAKER_02 24:05

Hur ska Danmark kunna i så hårt roende för att bli tillbaka igen. Och det är väl en anåt och kommunicera på det här. Det tänker jag ett gott exempel på att det är viktigt att avvåknät och så är det viktig att undersöka och ta ner justikrätt. Och kanske att träcka posten i allum och bidra till den här ytrheten som då tar ner motskraft.

SPEAKER_03 24:33

Jag menar det är ett jämpöviktig poäng förbi vi som myndighet elever ha tilligt. Då elever rikka och äsker eller skämma, eller vi må klar och balansera som att vi behåller den grundläggande till den som är i befolkningen, och vi var helt väsentligt för att vi står i vanskligare situationer än det vi är idag. Så vi måste vara nöja på hur vi kommunicer.

SPEAKER_05 24:59

Anstände borgan. I med vi håller på, någon som mot tillgårligt fort. Och som represent från storkföreningen så är det ju så att du är din folk har often brämst när det ska vilja köpa ändringar. Ser du att fakföreningen, eller tillräckligt svårt avstaktor så här, annan hålla.

SPEAKER_00 25:23

Kan vi ska se. Jag vill aldrig varit med på att fakföreningen i särskör är ett problem. För att jag tänker som så att vi. Vi ska ikke bruka unöding på gör det och så vi kan göra det röskare. Men vi aldrig lata gå så fort att det glipper på någonting är väldigt viktigt för oss. Rättssäkerhet, demokratiskt förår och den type ting. Vi kan alltid se ett annälligt som ser till röskre, men vi vill aldrig på något slipper det. För vi slipper det, där är vi ut på vilda väg. Det är många som har sagt, och det har blivit sett helt många gånger sant att vi inte halv att det är proakt med goda intentioner alltså man kan alltid vara godgrönna för att göra det. Väldigt röskt vis det där det står på. Men vi ska passa oss för det och helt och ta i noviga stoppan. Här har vi. Vi har med dialog med häringar om olika förråknitt till beredskap. Det är två ting som har varit väldigt viktigt för oss. Det är att spela in viktigheten och ha partn. Jag skriver med på beredskapsbedet för att det är den samarbetsmodell vi har i Norge. Det är den tilligt ni som 100 år bygger på. Så i det här avbedet så var vi var med. Och så har vi varit desto mer kritisk till en nå av det som har kält. För exempel på civilberedskapslåggivningar, och du var inom Apretskraftsdisponeringslåggivning och den type. Där har varit inspel vart att nu går det för fort. De kommer bränserna att ha oss med. För vi stocker här igenom förändringarna som vi inte får förankra, och icke klar och visa fram förnuftning, så vill det generera motstånd den dagen vi trängr och tar i bruk. Det är ett exempel på att det må att ha tear lite hjärn för att få den robusthet nu runt i regelverke som ska virka i tier. Av vi icke kan sitta och diskutera om det ska vikka som här. Då må vi vikka.

SPEAKER_05 27:38

Detta kanske en av det viktig som tillräckning vi har till varandra av kanske när det viktigste. Några viktigste förtränge i en kris.

SPEAKER_04 27:52

Det är helt uppenbart. Och något som är ett gott utgångspunkt i Norge för att kunna klara och honter den typ krisen. Jag tänker att partnärbetsliven är extremt viktig samarbetspartnare. Det är inte bräligt till samfälla. Det känner sina sektorer ut när vi ska klara det på något att göra myrraskna som vi må för att få på plats en stycket beredskap så är detta gott förrånklar ut att man har en fällisk förståelse av vår vi ska brukar varandras kompetens. Korrigerar vi snå billigt som galt av det. Det gör att vi i Zoom kommer röskra timor än för höst. Jag tänker att det är stora engagemang som är förpartna för att ha en liten bra i rolla i stycken beredskapen är väldigt viktigt.

SPEAKER_02 28:32

Jag kanske med detta som jag särskare inne på. Och tarvis har man en tradition där utskarda ganska länge. Och så lagg man en stor plan. Man brukar ganska lång tid på det. Och har god dialog att det samarbetet med arbetsliga

Partssamarbeid Prioritering Og Langtidsplan

SPEAKER_02 28:50

organisationerna är köpteviktig. Jag kallar dig mina strategiska partnara i ledsningspolitik. Men samtidigt så tänker man åker tid där man nog och håller på och planlägga så länge för mig kommer igang. Att alla tar något steg. Nu klarar jag intention, ta nog en steg just det krostnorvis. Det tror jag kanske man är önvers på. De har med jobbar annotar. Och bligna fallet förstå att det får som intention och så kommer det.

SPEAKER_00 29:23

Jag är helt enligt. Välgen går mycket rösker idag som är för 10 år sedan. Så det är jobbet för länge för man i verksät och tillök. Då kan det förändra sig i manke där. Så jag är helt enig i den typen. Det viktigaste är bara att man har den gåligen löpen på dialogen och så är den förkring här som blir något styrka i resultat. Det långa upp.

SPEAKER_05 29:52

Vi ska beginna och närma oss som landningspunkt. Och det som har vattnet som avvan av annav är en lång tillsplan för civil beredskap. Men brudanka klara byggen som samla struktur för den här sikkerheten eller beredskapen. Man tycker jag inte har näst koffsare på att beta försönda.

SPEAKER_03 30:19

Jag tror att det vi må går för att är att vara sektoriserta och också ha sektoriserta budget. Det må vi också ha. Men vi må också ämna till att klara på tvärsla sektorer. Och prioritera det viktigaste i möten med det utföringsbildar vi står i. Och jag menar att vi nog ska få en civil plan för beredskap på plats. Att man också har sökt vilka samfansfunktioner man vill prioritera. Det menar jag inte bra också. Jag menar det är det allra viktigt för vi har mer resurser och kapacitet i det annat. Vi måste bara även nå framöver och prioritera det som är viktigt och genomföra det som är viktigt i möte med det nya truslebydra.

SPEAKER_05 31:12

Nu ska vi se på båkombåt när vi lappar in på toppen.

SPEAKER_02 31:17

Ja, jag tänker på starkt utnyttet att vi ska bygga den här laten och twärx av det olika förhaltningsbestämma. Det som är ett flesetspunkt alla en kedar som mycket stark svaret. Det är för att finna en god balans mellom den civila beredskapen och den militära beredskapen och det är totidare och samma sak. Både i fretstig men åkrigstig. Det här tanker på det TS rolla, vi har den krisehåteringsansvarig i fretstig då har vi hjälp på forsvarig och vi tar i minst hjälp av helhetsamer runt oss och det har fungerar. Och tillsvaren av det krisk och den militära delsen som har behov av hjälp och för alla aktörer så den på det. I varsta fall skulle komma i en krisssituation. Och den resa fram, vi så ser att samtningen fungerar gott så har vi byggt med mothandska och ta tillpinnet i myndigheterna och då står vi dåligt listan. Detta att finna balansen i den timmen står nu och på krisennivåer framåt krig, den balansen som jag ser på med funnet, den är trodde viktigt.

SPEAKER_05 32:44

Kristina, detta är jag och du har ju tiftbattan. Just tillbattman och ansvar för nya detta, men det är använda på många ansvar. Och så är vi att det har en statsekretär med ansvar för.

SPEAKER_04 32:57

Nationalskerhet helt snart.

SPEAKER_05 33:00

Kan du se om båden om att jobba med regeringen får se att riktigt att det blir så en sektor och ilo men att göra de avbyggningen?

SPEAKER_04 33:08

Ja, för det första så är det, det väljer vi mer fokus på beredskap i regeringen i brett. Börja genom den sista reingsperioden, som är känna bäst som tema. Beredskap, samfällsikret, nationalskikret ett tema i diskussionen i regeringen i ministet tiden. Och det att vi har fått en national sikkerhetsrategi som är ramen av avbyggningen

Sivil Militær Balanse Og Veien Videre

SPEAKER_04 33:30

och gäller alla departement är en viktig del av det som att det löp med fokus här. Och inne det här, denna nationalsikerhetsrådare på Statsminister kontor har en viktig roll och söjger för att det är fokuset istället alla. Och så har vi just departement pådriver för att vi söjger för att vi samma utradna på den civila berätskapen. Där har vi tätt kontakt med de övliga departementerna som har ansvar för viktiga samfundssektorer och har också mycket mer hyppöter, både på 12 men också politiskt mellan departementerna för att säga att vi klarar lätt av den här prioriteringen och koordineringen på tvärs som är så viktig i det arbetet. Jag upplever att det är ett rätt fokus i alla departement är egentligen. Och så har vi så förgagens här, ansvånos för att söjga för att vi är klar att gå. Jag har sidet så att när vi ska göra det väldigt mycket röskt så är det viktigt att alldeling olika tör är vetligt vilken annan start vi ser om att tycker någon blir där och någon blir där men att vi faktiskt byna det samma ting. Den koordineringen är ju det vi har med i. Arbet med förstversioner av tillsplan för att se vidska på oss är det vi prarda, och kommunicerar ut det andra. Vå går vi att.

SPEAKER_05 34:41

Anfärk, du sitter ju och möter jag i regelens kontakt. Våda upplevde du fokus idag på berätska på alla användare snå vad det har haft.

SPEAKER_00 34:52

Definitivt. Definitivt. Det är en formiddagblocken som Norge har fått samman med många andra på grund av en sikkerhetspolitisk situation. Men jag måste säga att jag följer att det har blivit ett gott grep. Vi fick kommissionen, bland annat totalberedskapskommissionen följt upp med flera förslag. Det är ju aldrig igång. Tillägg så har vi låntidsplan för civilberedskap, låntidsplan för politiet har aldrig gått igang. Det sker väldigt mycket bra. Vi kan definitivt skriva ut nu på att vi upplever att det är om myndigheten har beredskap väldigt höjt på agendan. Det är bra, och det tror jag är helt növänd. Så är vi helt enligt att vi må och prioritera det för vi är också väldigt i stort land. Men samtidigt så kommer vi helt sikkert igön att vi måste göra flerging samtidigt. Vi gör det aldrig. Vi röste upp fortsvaren. Som egentligen ska vi första och främst i krig, men som du ser på konced och fortsare än stöttet till civilsamfundet i all det andra krispekton. Så stort sett så ska vi fortsare hålla på med det i norgé. Men det må vi fortsätta göra. Samtidigt som vi ska fortsätta stöta Ukraina. För att det påviker hör Europa och det ser oss. Och så må vi berätta folk, den enkelt på vad det ska kunna stå, och så må vi i tillaggara en del andra ting som handlar om äkligen den här motenskräften för demokratin. Gänligt så troligt mycket desinformation. Det att bygga den här robusthet av inte bara hos oss som vuxna, men oss unga och undomar. Så att det ska vara berätt om tio år. Det är också ett vi ska hålla på med. Men jag syns absolut att vi är på god vägst. Så tror jag kanske det är någon klok och hårdare som sa att vi köur. Sar ju vara klar. Vi tänger nog till det. För att bli år.

SPEAKER_05 37:03

Men det som jag tror att framför allt jag ska tänka på: att när pandemin trås, så var det klar. Det gick troligt gräklik här. Det är nog av mig, så tänker jag förvänt att när vi snart om detta krispekten som ligger från oss, så är det så lätt för att vi går in att tänka på krig. Det är viktigt att tänka på det men krisrökran, så mycket. Men jag vill säga till att sitborn. Här står det visan in norr. Norges igen om fem år. Vad måtte för att något ska vara. Bär röstaren vad vi är idag. Och vad är det störst, det risikon om vi bara på själv.

SPEAKER_00 37:45

Det är välfungen, beredskapsorganisering på det olika nivån i samfundet. Kommunerna var nämnt här till det. Det är kanske där det enklast att få det till. Och så blir det mer klaran som höjda för att bli med och samordna och koordinera. Men det tror jag vi ska få vilka och så må vi träck arbetslivet mycket med. My av beredskapsskraft kommer att ligga där. Den må vi få mobilisett. Då skulle vi som partnare av arbetslivet också en viktig roll.

SPEAKER_03 38:20

Jag tror vi står förran en del väldigt krävna prioriteringar framöver. Vår vi också se på vårfärd för exempel åt mot beredskap och det att vi kan fortsätta som förr. Men det allra viktigaste är prioritet. Då har jag tro på landtidsplan för politiet, lanttidsplan för civilberedskap och att vi i större grad om fem år, vet hur vi ska klara och hantera både universättelse och forsvare i varet av civilbefolkningen och upprättala i mest kritiska funktioner när vi står för vi står för en situation som vi kräver med av väldigt många.

SPEAKER_02 39:04

Att innan känna på en trygghet på att samfunna är ihop när det här.

SPEAKER_04 39:17

Det är så systemet att få på plats med tillsansföreningen och uppgrading som vill göra att vi får hemma på ett annat stärkt och till motskraften som är samfundna, och så har fått gjort den jobb med att gå på planverk så där och opdat är för att hantera situationer och vem gör det. Och så tror jag att med nyckling för att faktiskt få eget om hela samfunderna. Att vi, både som enkelpersoner, men också i olika verksamheter. Först att det har si för oss vad vi tänker. Vi har i väldigt många år och kunnat bruka resurserna vara på andra ting och varit hellig och få ett lå det. Nu har vi nött till att både planlägga och bruka resurser lite mer på varje förbrett. Det är bara att här kommer statnet och förtäler där vad du ska göra eller betalar för det att göra, men äkligt att vi är och en av oss och tänker igenom vad är det jag gör för att kunna fungera i också i en annan situation, vad är vi en viksma trängre ha för att kunna fungera också en annan situation. Och så rätt in på det. För vi ska nå fram dit ska så är vi nett att alla måtta ansvarig.

SPEAKER_05 40:20

Jag ska runda av. Det är att jag är en del av beredskapen. Det är gåkigt på ett större nivå, men vi är alla som ser på detta är och en del avigedskap. Och man så ser jag tusen tack i panell.