Filmgjensyn - gjensyn med det beste (og verste) fra filmhistorien

Episode 135 - Kubrick, geniet, tyrannen, mannen

Jon Songvoll Season 5 Episode 16

Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.

0:00 | 22:19

Episode 135 av Filmgjensyn tar for seg Stanley Kubrick – fra oppvekst og karriere til en gjennomgang av hele filmografien hans, før vi ser nærmere på hvorfor han regnes som et geni, og samtidig har rykte som en nådeløs perfeksjonist.

Send oss en melding

Support the show

https://podimo.com/s/9HQUDSxP

Bli med i Podimo via denne lenken så drypper det en krone eller to på oss. 

Kontakt: jon@filmgjensyn.no

SPEAKER_00

Idag ska jag pröva något som inte blir väldigt bra eller som sporar helt av. Jag är lännor och vi ska snacka om en av de mest kompromisslösa filmskaparna som någon gang har levd. Stanley Kubrick. Detta är en fir som lade mest ikoniska filmen genom tidna, men också en fir som hade dykta på sig fört vansklig jobba med. Så idag ska vi prova ta helde. Vem man lagda, var för folk kallar han ett kenni och var för nogar om en trän. Kubrick blev föt i 1920 i New York City. Han var egentligen sån klassisk vidundelbarn type. Han gjorde grätt på skolan, men det som verklig var intresen för foton. Han fick en kamera som tennoring och det blev ingång till historieförtägging. Han ändade att med att jobb för luckasin för han tog bilder som aldrig där visar den nästen kliniska kontrollen över komposition och lys som vi sendere kännien i filmans. Därför gick vi en ganska naturlig vidare till film. Först dokumentarer så små produktioner och man lärte allt säl. Det är lite viktiga för mig. Kubrick var i börja regissör, han var extremt tekniskt intressert. Kamera lysser klipp. Han skulle förstå absolut allt. Micromanagement down to the 10. Och det är hon också dagan detta var flyttel till england för hon vill ha mer kontroll och mindre imblanning för att studion i Hollywood. Han dödade i 1990 att han hade färdig still det som skulle bli en sist film. Det är nästan lite poetisk. Hon jobbet till sist slut. Så till filmerna. För det är egentligen därför vi är. Den första spelmans Feran Desire för 1953 är en krigsfilm. Men iken sån traditionell, den är mer abstrakt och filosofisk. Och allred där ser det att han är kanske intresserad i det realistiska, som hon är i det psykologiska. Problemet är bara att filmen inte helt funkar. Kubrixel hat att sen har behövde faktiskt att få en färnhet för cirkulation. I dag har det mest en kuriositet för det som är extra intresser. Så kommer Killers Kiss i 1955 som är en nu arinspirerad historia om boxer som havnir i Trubbel. Den har fortsatt ganska reflig i kanna, men du blir oss helt mer sälkligt i både historiekförtälling och visuellt uttryck. Genombudet kommer med The Killing i 1956. Det är en ranfilm. En höjst MUV, fortsatt på en icke-linjär mål som var ganska vanlig på den din. Här blir tinglig att sitta. Den blik en enorm kommersiellhet, men kritiker lär märker till dem, och idag är nästen som en viktig fölöppur till många moderna krimfilmer. Så får vi Pats of Glory i 1957 med Kirk Douglas i hovron. Här har vi av igenom helt ant. Detta är en knåhörig krigsfilm om meningslösheten i krig och ett system som offer egna soldater. Den är både emotionell och rasna på samma tid, och idag står den som en av de stärkesta antigsfilmerna som är laget, och också en av de Kubrick-filmerna som väldigt många har som sin favorit. Detta leder så till Spartacus i 1960 som också har Kirk Douglas ifrån. Detta är en stor Hollovation, och Kubrick hade faktiskt gick full kontroll här. Det märker såsett för filmen är episk och är under hållen men den förlös med som en klassisk studiofilm än en ren K-Brig-film. Liked blev den en stor succ och en viktig del av karärans. I 1962 lagar han Lolita och därme är Bråk också en del av vardagnans. Den är baserad på den kontroversiella roman med sammanhan. Det är en film som balanserer på en ganska överhaglig tematik, och den åter tonus ned en del för att kunna lagas på den tiden. Resultat är en lite mer subtil men fortsatt ganska förstyrande film som har fått mer respekt i ett tid än den hade vi primär. Vad den handlar om ligger Dinner, men det är ju en äldre härman som förälskar sig i en svart ungek. I 1964 så får vi Dr. Strangelov. Och det är här du verkligen ser vad fyktlös Kubrick kunna vara. Det är en kommedie om atomkrig. Bara det så säl är ju ganska absurd. Här är det Peter Sellers som speler, och han har flera roller. Filmen balanserar perfekt med hysterisk morskom och du behölig. Det följer nästan mer relevant idag än det kom ut. Och så 2011, A Space odosy i 1968. Detta är filmen som cementerar i rikdan, den är science fiction film, men också ett kunstverk. Ett filosofisk ese och en visuell upplevelse som mycket liten nuant. Den är långsam. Ja. Podkastan är detta studio hävde att man dögde källe. De förklarar nästing och kräver att du som säger är med på lägen. Många känker jag vad det så att de kom, men idag gräns den som en av de viktigaste filmen som många har lagit. Jag akte är det, säller om jag syns att han. 1931 lagde han Clockwork Orange, hans selves demagnus opus eller min mening. Detta är en helt annan typ i film, våldlig provocerande och fulla av stil. Skapade enorma reaktioner bred för bytt i Öst och väst, och Kubrik valte faktiskt källa och träckten för att Kino är i Storbritannien i många på grund av kontroverserna. I dag är den en av de mest ikoniska filmerna från sötet av. Så får vi Berry Linden i 1935, som kanske är minst 60 filmen på papiren. En period om en opportunist som klattar i det britiska aristokratiet. Men visuellt är den extrem. Det är faktiskt mycket kul. Och så hade det må var i en av det mest vackra filmer som är skutt på film någonsin. Kubick Shör sa att han är fyklig källe och fyklig vacker. Flera sen är den här filmen och ser ut som haler. Lite undervärt han kom men har vågs extremt i status och särligna de sista par åren som fysisk media och inte komma tillbaka igen. Populär firkautgivelse för tidna skutt så väldigt gott på väldigt teknisk ochpogende utstyrd så ser den ut som när den har skutt i förårs på fyrkningen. Så kommer vi till magn opus part 2 för många. Är inte något så kommer det Shining eller onskompus hotell, och den är löst baserad får vi se på boket till Stephen King. Här skärkfilm med i på vanlig mod. Det är en film om isolation, ganskap. Och så är det en extremt behölig stämning som börjar bygga och bygger och bygger kap. Den får faktiskt ganska blandat mottagelse som kom, men idag är det en av de mest analyserta och diskuterade filmerna som finns i värlben. Så kommer han har tydligtvis hölig för det tog tio år för att lagte film till. Och då hoppar vi till 1987 och med Full Metal Jacket som den här podcastan har som sin episod nummer to. Han delar upp filmen i två ganska försöker deler. Först Budkamp så vet jag namn. Nog som vi har diskuterat i Ked somlhet i episod är att vi gärna skulle sätta att detta var en film som stoppade 90 minuter. Och det är en enkel förelsa jag ofta sitter med i Kubrik-filmer. Ofta deltade i liksom tre delar som är väldigt försälliga. Och 2001 för exempel hälla den här första delen med apökarten i eller mänsklig apedrakt som jag väl kallar Apes kanske. Det funkar rikka bra. Som har visst, alla varit samlingen i manus med en historia. Men ingen kan ta förkert att den är tekniskt fantastisk har världens kulus och särskant. Och är kanske finns inte Noros mest i rollen någonsin som Gomorle. Den första hållden av den filmen är som en egen film i Cell. Av Bridg Stå, som är av den mest intensa skildring av militär träning någonsin. Till slut får vi Ice Wide 249 med Tom Cruise Nikol Kidman. Snoig drömmaktig film om förhåll, sexualitet, makt hemliga organisationer, folk i röra masker och sorterkappor. Bar det mött med en del förvirring att kom. Men är en av det filmen som folk stadig vänder tillbaka och finner ny ting i. Det är lite som typisk obrig. Du ser den gång 2:00 egentligen ändrat rummer. Håll i det 20. För jag har trotten. Det är så börjar jag tänka på. Så, då får bli en egentlig kalt geni. Det var med om kontroll. Kubrick på att allt som är bilda. Kamera begeger saker, musiken äklig vank. Och tempo är akkurat som han vill ha det om det betyder att publikum och jobbligt. Han var så otrolig frigme mellan gönner i krigs filmsaifer i hör så att higtigt kustrammar och han leverar något som följer unikt var ensta gång. Samtidigt är den röti tror jag allt han är enligt körlig observering av mater och se mänsklig. Och så är det detta bli fels att det är i alla svara, det lägger ett spor hint och symik. Men du är bara sälj varme och tolka. För det åldligt blir helt färdig hodligt. Och det är ut kanske några uppdagit nog i det sista att om du gick i liknande så vuxar en ganska bra på lös. Men så kommer vi till den andra sidan. Kurib hade ett extremt rikte för att vara allt för extrem, ike bara perfektionist, men på ett nivå det gick uttavrunt om. Han har känt för att ha ett enormt antal takes av samma scänne, ike för det nödvändigtvis var teknisk skärl, men för det han ville pressse för att må äta. Han pussar på och pushar på för att få den sista tagningen. En inspelningen av Teshning där källe duval utsatt för ett volsant psykisk press, och säller fört om blir isolerad och kört så hart att det påverkar hälsa. Samtidigt finns det skuspel som Jack Nicholson som har sagt att det trivet som metodnås, så dagke är helt svärkt. Och Källe duval har sör och så sagt i att det tid som gammal dömar att hun egentligen är älskelan som en bror, och att hun gättid känner vor en presen som. På izew shött så har han produktion gå i år ett år. Och det är ganska extremt länge när du tänker på den filmen. Det är extrem för en vilken som helst filmskligen. På den filmen så är många bitten som sener och någon väldigt stor. Och det ser ju något om vort kompromisslös Kubrik var. Han var intresserad av mig och bli färdig fortesserad att bli färdig i egen standard. Det finns många histori, i allt kan begräves men jag ganska brev enighet om man kunna är svärt grävna och lägga att hon hålltig tokens i vårköse. Så, då är det vidag. För min del är Stanley Kubrik. En reserar enorm respekt för. Filman är teknisk briljanta, ofta originala och det står sig ut trolig gott semet många år. Teknisk så är ingen som kan knusten när sort fögg. Episkatusdrama 2001 eller vad det är. Han var det med att gå på Pacing. Och det är lite så är lite symptomatisk för många reserörer att det sliter med lägger för det förstår något filmen som vänder än det vi gör. Samtidigt är sådär som att jag älskar absolut några filmen är följda. Det är lite stanger och till lite föroppat av version för min del. Och det går på bekostning av följelse och detta är grund till att jag är Riddlis gods fan. Grämt. För jag älskar följelse i filmer. Och jag är var fan av att man behållit folk på. Det här är såka fullt med storer i böckerna som jag läste om. Allt vad man är, tror jag röntge här. Men det tror mest kände är ju att det allra skusspelare som jobbar med han, kanske med undöka på Kirk Douglas. Jobbot kun med han en gang. Och det var nödvändigvis för han hittade den på dag. Jag tror det handlar om att det rätt sett. Man upplevde slit sånt. Och det är en alllig sak. För när du får besö. Spältar de calorien i adjänningen och så tar en scene med den lille guttan ovid 10 gånger. 142 gånger eller så. Och det är helt klar för att kiden var liksom treaktig vudden är ett väldigt gott uttryck för skusspelprestationer som vi brukar i Amerika. Hus a bit Woodden, she is a bit wood. Och det är. Det var så att jag riktigt världens bästa skuspel som spelar Danny i The Shiny. Men har du blivit tyraniserat i teamsvis för att göra en liten sånt samtal av Andersion. Då blir det slutligt som Kubrik Vill. Det är nog svärt vansklig att argumenterar mot resultatet. Detojing så är det all. Som på mystisk vis klarar och nu. Misshandlingen är förhålliset. Och jag klarar det. Och jag tror var där Kybrik var. När jag behandlar käll så otroligt avlig. Men samtidigt. Det är en väldigt god film. Men en väldigt god faktisk. Jag ska sträcka på att jag se att det är ett mästarverk på alltimad. Den har lite med bok att göra. Något Steven King zelf ha sagt. Boken har också ett mästverk. Men det är mästark på varsin måte. Om varsen ting. I boken har jag du var så Vendig en mega stark kvinna som väljer att stå ved sin manns sida. Äter att han har gjort det grus om någonting när gåkligt arman på sin egen sönn och han döda, till en elev som gjort att han var missta jobb. Men till syvnad sist, så var han godan. Han hade dog ett spöks kallt alkoholism. Som gjorde att han var full så utgärt han. Och jag kan förskön i film när det skrev på en sån mat att när du ser filmen så är det definit plöts för att förbedra kjäler, du var sin rolla i filmen. Och jag tror också att svärt, svärt man som snarker om Film versus bok och som ser att filmerna känpade bra av att boka och så. I många tillfällig så har du nogen läst boken. För det när du har läst boka så är det extremt vansklig och älskade. Du man älskade den för andra tingen om historie, alltså bokens förelös av. Filmen, han ledigare. Det analyseras fortsatt. Vi kommer att ha ta det också. Och det påverkar fortsatt nya filmskapare. Och det vill jag påstå av svärttig för det är dagens filmer. Det är så kända att jag håller på detta stolen. Det ska ovklara det allt så själv. Det till att jag, jag såg en fil med huskriver, vad var nog venna flek och mätas. Det var ett plottpoint i filmen där huskrivet vad det hade någon pengbagare. Och det är filmet där jag plått pointer tre gånger på trefälliga matter. Och det spiltar av treförliga tur och orden. Så att du är helt sikker på att det ska TikTokare som sitter med mobilen i honom, så man ska plottpointa. Det är mest hoplös jag har sett i någon filmare. Och den reservön har varit för lik på jubr. Så jag kör ner. Allating kan lägga sana samtidig. Köck ut spelpådnötig spirit. Det röv så ett eget projekt, så jag avsätt, till och nöj. Vi ska följma, skej och plisna och föld podcast på Facebook. Vi hörs.

Podcasts we love

Check out these other fine podcasts recommended by us, not an algorithm.

BrettSpillPodden Artwork

BrettSpillPodden

Jon Songvoll
Skrekk: Norske noveller Artwork

Skrekk: Norske noveller

Skrekklitteratur
Lovecraft på Norsk Artwork

Lovecraft på Norsk

Songvoll Podkast Studio