Trotsa Fara
Trotsa Fara är en narrative-play podcast på svenska. Skräck med mörk humor och högt tempo utlovas.
Trotsa Fara
Delta Green - Sektion 8 [s01e15]
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
Vad pysslade Lennart med när övriga var vid högskolan? Det är en lätt förtvivlad grupp som återvänder till länsstyrelsen. Nu är det bara en sista kraftansträgning kvar innan dom får åka hem...
Spelledare: Alexander
Spelare: Johan, Niclas, Stefan och Micke
Spelsystem: Delta Green
Musik och effekter kommer från Pixabay
Följ oss gärna på sociala medier - Instagram - Facebook - eller häng med oss på Discord
När man skär enhållig skildring att skavas som störande eller oba, det är därför van den känsliga lyssnare, den avselles för en bovek. Välkommen till sektion 8.
SPEAKER_02Vi backar tillbaka någon timme. Tillbaka in på denstyrelsen i den här baracken. Det sitter ju lennart. Du blev kvar där de andra åk i väg. Var du sysslat med den senaste timmen ungefär.
SPEAKER_06Han har roligt med att kolla igenom de här prylarna som vi tog från det här lagret. Och man går igenom ett varv till och kolla om det finns några roliga grejer här. Eller intressanta saker kanske mer.
SPEAKER_02Vad är intressant för Lennart.
SPEAKER_06Ja, han är ju lite antropolog av sig, så han tycker ju alltid sådana främmande kulturer och grejer och historia och sånt. Sånt är ju intressant.
SPEAKER_02Du går väl igenom det här vad som finns, när jag har fått med er och du hittar ju till exempel den här påsen med en massa trähuvud. Börjar du titta i den påsen mer väldigt fina detaljerade trävor nu. Ja men det gör det. Du börjar titta på dem och en efter en nästan mer detaljerad den andra. Tar upp dem och tittar på dem. Får upp en träv där som liknar Johan Malmberg. Det är läskligt av någon. Jag tror ett slag för cyk här.
SPEAKER_06Ja är cyke 54 är där. Och jag slår 38.
SPEAKER_02Du är ett i sandet när du ser det här ser huvudet. Du hittar även den här gamla matrispappret.
SPEAKER_06Ja just det. Vad var det nu?
SPEAKER_02Med beskrivning av händer.
SPEAKER_06Just det just.
SPEAKER_02Bälle lite grann. Det var så kanske intressant inte.
SPEAKER_06Ja, det var mest creepy liksom med. Ja, de där pappren jag vill jag inte fila med.
SPEAKER_02Hittar en liten låda där det står gastafvärkning på. Gammal, väldigt gammal svenska är det på. Så avvärkning, fast det stavas med efterning. En liten liten trägåda. Den är så du gast. 15 gånger 15 cm. Gast precis.
SPEAKER_06Altså ghost busters exakt. Det är deras snäs böklådag den här fångar.
SPEAKER_02Liten trä.
SPEAKER_06Är det några lock på den?
SPEAKER_02Ja. Går du upp det? Ja, det är all. Inne hittar du ett litet paket salt, ser du så. Ett paket en bunt rosmarin. Flaskan med. Du kan tänka i vatten, eller kanske bränd. Tre stycken järnspikar. Och ett paket med form av jord. Och så en liten liten nu jättorkad. Så det som var ett någon form av färg någon röd färg. Som blir för stelnat nästan. Du kan slå ett slag för historia eller antropologi. Vad har du i dem för något?
SPEAKER_0670 har jag historia sådan kan jag slå.
SPEAKER_02Ja, du behöver inte slå det. Det är tid på att det är från 1400-talet. Men Rosmarinen är fortfarande helt förcket märkligt.
SPEAKER_06Ja stänger jag stänger den här lådan igen.
SPEAKER_02Vill du leta vidare eller vad vill du? Ja, precis. Du tittar vidare på lite kringskrams enligt dig kanske. Kommer fram till de här militärgröna Amorlådan som ni hittade. Den som är helt sönderriven in i och buktar ut. Och de här journalanteckningarna till den här personen Ryan Whitehead någon form av consoljournalist. Det är ganska mycket papper. Hans journalanteckningar från hans resa i Brasilien.
SPEAKER_06De vill jag läsa.
SPEAKER_00Jag får inte ihop det huvudet. Vi har knappt set hält den förrön springade. Kvinnor, halvläck, med drinkar i händerna och brösten göpande och männen var likadana. Hela stället kändes som. som en orge som aldrig tog slut. Kaligolanivå. De verkade nästan besvikna att de inte slagit rekord och var redo att börja om. Jag tänkte, finns det ens någon kvar som hugger träd längre fram? Alta Mira var för kåt för att ens resa sig. Jag och kapatscha vi sker i redaktören i soldaten i allt, vi kade oss bara in. Tänkte att vi var stora grabbar. Att det var för journalistiken för USA. För hela den här skiten. Sen blev allt sudigt. Men jag minns. Jag minns att det var galet. Helt jävla galet. Folk som försvann in i skogen för att klulla musik över allt, sprit dråg. Al en gång. Jag tappade bort den jag först kiktat på. Men det gjorde inget. Senorita efter seniorit satt i sig i mitt knä. Så om jag var en jävla köttbit. Svetten, värmen, tälten. Jag bara väl. Och sen kom skotten. Soldater kom från arbetsläget sköt rakt upp i luften. Det så ut som rak. Några bar på stönande män på borar av käppar. Sen började de skjuta rakt in i folkmassan. Vem som helst som sprang, vem som helst som kom ut i skogen. Pang bara. Och sen markes, kroppar som hög sönder, en fasiström. De radade upp oss bakom ett skul. Jag fattar knapp vad som hände. Och då krävde han fram. Officeraren, en hård jävel. Mer sud. Han blödde överallt. Han hade en död blick. Han tog upp en rak kniv och skar sig själv medan han gick längs ledet. I fjärde personen drog han den över ansiktet. Tjejen framför honom gav ifrån sig ett litet ljud ett stön som nutning. Det drog ut den i håret. Soldaterna ställde sig runt, nästan som om vi skulle titta. Resten riktnade vatorna mot oss. Jag hör på och pissar på mig. Jag bad på alla språk jag kunde. Och hon vred sig i ledan, som besatt som ett brunsigt djur. Sen skrek i ge för något och de slog i henne med värskolvarna. Jag såg allt. Men såg mig. Stillade rakt in i mig. Sen började han peka. En två, tre. Och varje gång öppnade de äldre. Mannen till vänstade mig följ, paret till höger, blod fan överallt. Till slut var vi bara några kvar. Jag vet inte hur många. Jag kunde inte räkna. Jag var så jävla rädd. Sen blev det bara tyst. Först flickan sista andetag sen kom dungen tillbaka. Gjuden som om inget hade hänt. Och så prassel. Ett hoande, chattrande som flade möss men högre, från alla håll. Soldaten började skjuta igen nu rak in i träden och då skrek Amante! En stor jävle grepp tag i mig och drog mig iväg. Jag sprang, vi sprang, jag svärr att de där fladdade flög förbi oss, mot skatten, mot lågorna i färdan. När jag till slut såg Albert van redan på väg mot båten, hans ansikte var sönderskuret. Han hade inga svar. Vad fan hände? Vad är helvete hände? Kanske hade gamla konrad rätt om djungen. Jag vakade i mors och fann Albert över en av soldaterna huggands med någonting. Han höllde i munnen och gick på honom som en jävla haxpätt. Brassanna som lyckade ta sig tillbaka till båten med oss höll på att skjuta i el sig själva i korsällen. Försökte träffa honom med fulla magasin, mitt ute på den rasande floten. Sen kom han mot mig. Men den där saker som red sig ut ur honom. Jag fick loss något från med fars båkniv. Jag är hög, bara tryck. Och allbett full bakåt överingen. Även där ute på det djupa vattnet fick piraton och hans blod att koka i vågorna. De som var kvar av och slängde vår egna döda till fiskarna. Tvekade inte ens. Jag blev fast under några väskor. Vad det nu var jag skarad av, det låg fortfarande sprätklade i min hand. Jag tryckte ner dig i en ammunitionslåda och slog igen locket. Jag hör fortfarande hur det slå runt där i. Kanske kan en doktor där hemma. Jag vet inte. Jag försvär jag så här. Or den räcker inte längre.
SPEAKER_02Du bör läsa om vad han har varit med om. Och du kan dra slutsatsen om att någonting följde med tillbaka från hans resa. Det var någonting som fanns i nun på hans vän på den resan som han slet ut och slängde in i den här ammunition.
SPEAKER_06Men han hade varit i en dungle, eller vad?
SPEAKER_02Precis. I en dungel hade varit, och där man följde den som en sorts karavan som skulle bygga en passage genom Amazonan. Och den här karavanen var som ett eget egen stad i princip. Och vid ett tillfälle där som du läser om, så stannar de till saker händer. Det du dra slutsatserna till är att det är någon sorts typ av varelse som har jagat Ryan och de andra. En sorts hoande varelse. Och du tänker tillbaka direkt på den här varelsen som du såg som har gitt sig på Tony på vanvåningen där. Och den här snabliknande saken som hängde underens kropp. Påminner om beskrivningen från vad som Ryan beskriver i boken, som han slängde ner i den här amulationslådan. Med din breda kunskap om historia och antropologi och så vidare så har du så vet att ni har att göra med en varelse som söker sig till värme, tropisk klimat. Att den jagar ofta och vill lever för att fortplanta sig. Det verkar också som att den har någon form av symbios med den här snabeln under sig, även när de är ifrån varandra. Någon sorts kommando kan ha över, eller som en alfa i en flock kan den leda de här köttmaskanna. Och risken finns ju då att även när de här ger sig in i människor och att människor i sig kan bli påverkade att tjäna den här varelsen. Du lär också att den är helt blind och förlitar sig enbart på ekolokalisering, precis som Fladmus. Och i och med att den har en sån här sorts typ av fortplantningsmetod, så är den igång konstant hela tiden. Den jagar och fortplantar sig. Den ruvar inte eller den stannar inte upp eller bygger ett näst eller bo, utan den är alltid på flykt, alltid på jakt. Du kan rulla för psyke.
SPEAKER_0647.
SPEAKER_02Det slor ett i.
SPEAKER_06Jag skulle vilja ringa min kompis. Ja, precis. Erik Bängsson. Som jag har som bond här. Han är en okult forskare. Du tar upp en telefon och har fullteckning på telefon. Så det bör inga? Ja. Jag pickade fram hans nummer där och trycker på det.
SPEAKER_02Han svarar.
SPEAKER_06Hej du, det var Lenner här. Hur står det till?
SPEAKER_01Kinga lennart. Det står bra till, vad? Vad är du på kvällkisten?
SPEAKER_06Ja har enligt spörsmål här. Jag är ute ute på ett litet uppdrag skulle man kunna säga. Det så att jag och några kollegor här har kommit i kontakt med en. Vad ska man säga? En varus eller djur muterat djur kanske. Så rabbade jag upp i den här journalboken där och frågar om han liksom om det här är något som han känner till någonting. In ett laxlag. Oj. Vart har jag där?
SPEAKER_02Det är bara 50-50, 50. 21. Han. Han lyssnar på vad du säger och så.
SPEAKER_01Lade. Det låter ju som renavma historien.
SPEAKER_06Ja, eller hur?
SPEAKER_01Ja det är inget ingen. Du sillar med egentligen? Sans fint.
SPEAKER_06Ja, nej. Det är bara jag. Det är ju några vänner som utser på upptåg så att säga.
SPEAKER_01Nej, det känns till. Obrigade som mycket sexembran, tycker jag.
SPEAKER_06Ja, vi släde det.
SPEAKER_01Jag kan ju kolla in bok. Kom tillbaka återkomma till imorgon eller så.
SPEAKER_06Ja, men du borde uppskattat.
SPEAKER_01Ja. För det är ju inte mycket länge.
SPEAKER_06Tack hej.
SPEAKER_01Tack hej.
SPEAKER_02Jag vet inte sänker ett bån med ett. För du har nämligen. Du har nämligen visat en sida av den honaturliga för din bånd. Även om man inte riktigt har sett någonting eller förstås någonting, så är en liten grej har du gett till en person. Gör du resten av tiden. Har du något annat du vill hitta på här innan de andra kanske hinner komma tillbaka. Du har såklart fått kaffe och du är ju säkert hämtat redan innan.
SPEAKER_06Ja, och så går jag och frågar om de har någon bulle till också. Till hon i receptionen.
SPEAKER_02Det har ju fått. Men sen har hon gått kanske för kvällen. Det är tiden har nogt, kanske.
SPEAKER_06Jag uppöker toalett också och gubbkissar lite och så här.
SPEAKER_02Ja, precis. Det är alltid folk där omkring såklart. Det är ju nattpersonal och lite sådär. Men du börjar märka liksom att telefonerna börjar funka igen och så där. Det bör ser bra ut. Det känns som att saker bara komma tillbaka och faller på sin plats. Ni andra, ni sitter ju i bilen här och vägt, ni var ju på väg till länstyrelsen?
SPEAKER_04Ja, svante kör, han har varit tyst ganska länge men han vänder sig mot toner där och toner, visst var ju så att vi inte kunde rädda dem där. När tjeina var väl så gott som döda innan eller.
SPEAKER_05Tonny sitter och gugar händerna lite grann som att han försöker tvätta demta av den här blod att om man nu rent fysiskt har blod på sina händer om den här mer en mental bild. Förtäller kanske inte historien i just nu, men tittar egentligen bara rakt fram, nyckar. Det var ju inga. Det var det. Jag gjorde det som behövde göras.
SPEAKER_04Men vi skulle vi inte rädda dem.
SPEAKER_05Nej, nej. Det var väl origen. Vi gjorde rätt.
SPEAKER_03Det känns inte bra.
SPEAKER_04Det rätt och fel. Vem blir som det? Men visst var de döda skitsamma. Itche, vi går där bak.
SPEAKER_03Vad är det som här? Vad gör vi?
SPEAKER_02Nu säger det så. Tationen börjar plinga till. Surra och för att väldans obäsen, och jag inte om ni tittar till på dem eller så. Ni märker att ni får liksom en rad en backlog av missade samtal och SMS och liknande som faller in.
SPEAKER_05Tå ni stänger bara av ljudet just nu på den. Troppar ner det fick han igen. Vi åker till vänsstyrelsen, vi plockar upp lännart och vi tar med oss allt som vi tog dit från Flytningsbyrån. Sen tror jag tror du kan uppdatera varme kartan en gång till. Det är ju för fan ett sist. Det finns ett djärte. Vi måste ta i alla innan innan någon fler oskilder går åt.
SPEAKER_04Stäng av telefonerna. Stäng av dem. De kan ju spåra sig. Stäng bara av dem.
SPEAKER_03Gick är väl nogen på sin telefon.
SPEAKER_02Du. Du ser ju. Du har sju misser samtal. Tre stycken telefonsvar. Fem SMS från din mamma. Som börjar undra när du kommer hem. Jag tar blir så här, vart det är du någonstans och ring mig så fort du kan. Voliga.
SPEAKER_03Jag börjar liksom att skriva. Och så vet jag inte vad jag ska skriva. Jag vet nu jag ska förklara hela den här situationen. Man kan inte göra över ett SMS. Jag måste få lunga ro, jag måste bearbeta.
SPEAKER_04Selvös, jobbar inte ni på Krim eller spårar styrkar och sådär. Van, stäng av, de är av.
SPEAKER_03Jag lägger ner min telefon i fickan bara. Jag stänger inte av, den lägger ner i fickan. Och vet att jag måste svara. Men inte just nu.
SPEAKER_02Sant inte se, kanske.
SPEAKER_03Jag vill inte ha fler av fel.
SPEAKER_02Ni svänger in på länsstyrelsens parkering. De ligger märke till er. Vänflikti och armén som de får som är där. Ni möter några trötta blickar som är på väg till sina bilar och ska ta sig hem på något sätt.
SPEAKER_05An dra upp kragen på MSB-jackan och går skynsamt mot baracken där jag bor sitt kontor och slänger ett öga övergen mot itch. Du kan väl leta en torrätt och trätta av det värsta, okej?
SPEAKER_03Ja, absolut.
SPEAKER_04Alltså, svant är ju rätt blodig efter den där tumultet inne i reserventrummet.
SPEAKER_02De kan säkert se dig, men det är ganska mörkt ut. Så om ingen kommer fram till det och verkligen titt på dina kläder. Då kan jag ser att du att de är smuttet bara.
SPEAKER_04Man sitter nog kvar i förasätet. Finns det någon möjlighet att jag kan smita in i baracken utan att man ser mig. Det är omöligt.
SPEAKER_02Slå ett lax.
SPEAKER_0484.
SPEAKER_02Du går på rack och du hör några fannba fotomort.
SPEAKER_04Hallå, själva. Ja, vändeb snabbt.
SPEAKER_02Hej. Du ser att en ung man, soldat. Kläd och ser ut. En 85, liksom och så är du. Jo, det var. Det är som MSB-bilen. Är ni klara med den snart?
SPEAKER_04Ja, jag har kräkt. Båsk är. Det måste städa upp där. Ser du inte? Jag är helt nedspyd. Vi måste städa upp den innan vi kan lämna tillbaka. Det är hemsen. Vi får ta det sen.
SPEAKER_02Okej. Ja. Ja. Slot över.
SPEAKER_04Ja, 50 slår 73.
SPEAKER_02Okej, då. Han går det ifrån. Vad han tänker, det vet du inte. Ton är väl den som slup kommer in först. Och när du kommer in där så var mötan av Lennart. Ja, sen här grapp. Jag tänker att tonåren när du kommer in där så ser du Lennart precis plocka upp.
SPEAKER_06Åh, vad har vi här?
SPEAKER_05Jag går bara rakt in i in i baracken. Titta på den här högen med grejer vi måste flytta på.
SPEAKER_02Observerar väl inte uppenbart att någon att lennat har gått igenom dem. Eller han är liksom flyttat på dem.
SPEAKER_05Jag tror inte det står mig så mycket den här gången. Ut jag huger tag i första bästa påselda, vi måste flytta dem igen, Lennart. Hälte till här. Svanter, hjälper du också till.
SPEAKER_06Ja. Men hur ni kosar. Vad har ni varit med om? Nu får ni att berätta för mig här.
SPEAKER_04Lennart, ser du de här kläderna? Ser du saga.
SPEAKER_06Vilka är det?
SPEAKER_04Ja, de är döda.
SPEAKER_06Varför är de döda?
SPEAKER_04Svantet tar tag i en säk där med trähuen, tar den på ryggen och börjar bäte snabbt.
SPEAKER_03Lämnat för itchen komma in ganska morgan och kom fram till första bästa väggut, och kopplar in datorn och vände bara på klockan utan och säga någonting och bör gå ner i den här korridoren och letar från tåret.
SPEAKER_06Jag frågar ton. Vad var det med honom nu?
SPEAKER_05Det har en tuffkväll. Snälla, säg att du har hittat någonting vi kan använda.
SPEAKER_06Ja, jo, jag har läst lite journaler och jag har ringt lite kontakter och sådär. Här är vad jag kommit fram till i mina efterforskningar. Och så berättar jag för honom vad jag har lärt mig här.
SPEAKER_05Du har alltså ringt en civil utanför sektionen.
SPEAKER_06Nej civil och civil. Det är en kompis bara. Han har stora kunskaper om det kulta och paranormala. Jag bara fråga om lite genkänstler så att säga. Och fick du någonting för det? Ja, det. Ja, det kommer. Det kommer. Det kommer. Han håller på att forska lite.
SPEAKER_05Jag tror inte jag behöver säger där. Men vi kan inte hålla på att involvera folk av positionen. Jag tror det var klart. Det är nog gilla det vi gjorde i vårhuset. Men är det där om du känner och brider om du. Du sätter fan folk i fara.
SPEAKER_06Du kan lita på mig. Det är ingen fara. Det är ordnar sig det här. Lennart folk har dött ikväll. Ja, men folk dör jämt du hela tiden. Jorden runt all tid varje sekund på jorden dör där folk. Det kommer alla att göra, vet du. Ingen har någonsin överlevt livet. Alla dör till slut.
SPEAKER_05Jag är så chockad av Lennarts syn på hela situationen. Allt jag gör att ge en klapp på axeln och ett sån där litet nyp och jag fattar vad fiktioner har med dig. Det är bra, Lennart. Hjälp mig att bara. Vi har en sista flödmusskimpans och ta hand om sen åker vi hem, okej.
SPEAKER_06Ja, ja. Det är nog bra. Jag ska hugga i bäst jag kan.
SPEAKER_02Ni packar in. Ni lastar bilen med alla de här föremålen. Lägger in någon specifik viktig vart ni lägger om eller så. Ni bara lägger dem i bilen helt.
SPEAKER_05Ja, jag tror att planen är väl egentligen att ta med oss det här. Jag vet inte riktigt vart vi ska placera det, men vi behöver ju få ut den ur halmsta bilen åtminstone. Sen får vi på något sätt lösa våra egna bilar. Det är framtidstoniskt problem. Så fort som möjligt ska gå, tänker jag.
SPEAKER_02Santar, du tvättar av det så gott du kan. Har inte riktigt så mycket ombyte med dig. Men när ni är klaras och sitter i bilen igen. Vad tänker ni då? Vart kan ni ta.
SPEAKER_03Vad är du? Vad itche? Itcha sitter kvar i det här tomma rummet som ni har tumt på alla saker med en laptop i knät och uppdaterar värmerna och går igenom den sista gång och de uppgifter han har fått av Tony och svante, och försöker liksom komma ihåg vad de har pratat om och alla namn som kommer upp i hans huvud och så sitter man söker lite här.
SPEAKER_02Du plockar ner ny data från borens dator data. Det är inte mycket som har förändrats. Du ser att det är fler ställen i stan som har fåttbaka värme. Kåller du på något specifikt, eller är det något du vill.
SPEAKER_03Jag slår även en sökning på i polisens register, och självklart om det har kommit in några, vad ska man säga? Alltså mer än märkliga 1-2-samtal inom den närmsta timmen. Mer än att säga, vi har insnöda hjälp oss. Inget sånt utan mer så här.
SPEAKER_02Du är för tag i ett lärm som har gott om jag misstänkt, alltså misstänkt, inte vad de kallar exakt, men misstänkt skjutning.
SPEAKER_01Ja, det stårar jag bort.
SPEAKER_02Skjutning, ja, det var ingen ling. Misstänkskjötning i Halmstad. Du vet ju precis vad det kan vara. Och inget mer. Det är mest att polisen skickas till platsen. Men inte mer än så. Du får även upp om en brand som har inträffat, rättningspersonal och så vidare och så vidare. Det är detaljer som du nästan vet om förit på plats. Men du förstår att räddningstjänsten är alltså är där och just.
SPEAKER_03Nej, men jag tar väl informationen jag hittar och med någon batteri i min dator så går jag väl ut till de andra.
SPEAKER_02Så att han kommer där precis nu. Du ser de kom ut, lunkar det med sin dator och ha den i bilen.
SPEAKER_03Öppna dörren, stänger den. Öppna dön, stänger den. Sker. Det lukte väldigt till den här bilen ska säga. Lännart, du reagera på. Det är ju liksom. Det är spya i halva baksrätet och man har väl försökt gjort ett tappelt försök med och försöka träffa någonting där liksom. Men det är väl misslyckats ganska radikalt.
SPEAKER_06Mina herrar, vad är det som jag pågår till det här fordonet egentligen, vaya.
SPEAKER_05En liten olyka okej. Så att det var. Varsågad makumsgatan. Fast skötar den.
SPEAKER_07Ja.
SPEAKER_05Har vi nog mer att gå på vi kollar.
SPEAKER_04Okej. Visst. Jag lägger i växen och kör du här. Du lennart? Ja. Kommer du ihåg Agneta Oskarson?
SPEAKER_06Nej, verkligen inte.
SPEAKER_04Hon var iptolog i Lund?
SPEAKER_06Ja, ja, såklart.
SPEAKER_04Du kommer ihåg hon både i där klippen. Men det var ju, jag vet inte om du kommer ihåg, hon var ju ett tragisk dubbelmor där på henne och hennes man.
SPEAKER_06Ja, det ställer mycket heller. Ja.
SPEAKER_04Blir rånade är väl det som sägs, vad? Bunna och rånade.
SPEAKER_06Ja. Jag har läst något om jag.
SPEAKER_04Hon hade uppdrag att hjälpa sektionen att tyda några. Det var ju inte herogly för men något sånt där skit som. Hon skulle tyda de här teckterna och. Men hon tog med sig saker hem och börja liksom. A det blir fel och. Sektionen kan få saker att se ut som. Vad du fattar?
SPEAKER_06Ja, det var ju hemskt olyckligt för henne måste jag säga.
SPEAKER_04Ja.
SPEAKER_06Och hennes maker.
SPEAKER_04Jag säger bara att. Jag vill att ni ska.
SPEAKER_03Ja, jag förstår inte. Vad snabbad.
SPEAKER_04Mumsgatan, så du, vad sa du?
SPEAKER_05Ja, ja precis. Makumsgatan. Vi kollar Pamlas bostad. Finns för en liten chans att vara så har tagit sig dit. Ja, jag kör inte.
SPEAKER_06Jag antar att vi under den här bildresan, berättar om vad vi har fått med om och. Debriefar eller vad är det?
SPEAKER_03Ja, det var verkligen. Jag säger inte. Vad vill ni inte ge?
SPEAKER_06Det lämnat berätta i alla fall vad han har fått reda på under sina efterforskningar här.
SPEAKER_03Vad de andra säger, det vet jag tillbaka, jag babrar på det. Jag läste.
SPEAKER_02Man har ju en lite mer dovmörk sommer.
SPEAKER_06Men det känns som stämningen sjunker här i bilen.
SPEAKER_03Jag förlorade, jag förlorar jättemycket senet. Jag är ju. Jag är ju på väg och boken här. Jag hade inte förlorat någonting och sen förlorade jag så mycket man bara kan på ett slag.
SPEAKER_05Det är så här när Lennart pratar som mest. Då tittar Ton ger en blick till svante och sen tittar jag ner i knäten har pistolen. Svanter sträcker ur ut den arm och för bort pistolen och skakar lite långsamt på huvudet.
SPEAKER_03Och itcha sonat utan sit och liksom titt genom fönstret här bak och död blick liksom.
SPEAKER_04Lenart. Vi kan säga att vi. Vi spårade upp de här den här varelsens delar kan man kalla det för det. Och i de här två tjejerna som bodde i huset som vi gjorde oss av med. De var. De var bort man räddningen, de var redan döda kan man säga, och vi var tvungen att ta bort hotet, så hon i rädd av så kan man säga.
SPEAKER_03Jag vände mig om mig baket och så tittar jag på lännare och så säger jag, han bara sköt om.
SPEAKER_06Ja, men det var ju dödad?
SPEAKER_04Jo, de var bort om räddning.
SPEAKER_03Så tittar jag ut igenom fönstren så säger jag, han bara sköt om.
SPEAKER_04Vantet värv. Gittar ingen bälte på sig. Ja vände mig mot itce. Bred du igenom min görfrit.
SPEAKER_03Jag roggar tillbaka, alltså som ett som ett skrant djur. Så hör jag instinktivt direkt min hand, liksom som ett skydd, liksom och bara. Du. Du ser torar i agonen. Det är liksom ett helt kritiskt ansikte i baket.
SPEAKER_04Får nu, så var de bortomrädning, förstår du? Inte ett ord om något.
SPEAKER_03Itchy söker absolut inte ögonkontakt, han bara flacka med blicken och håller upp sin hand ungefär som att hans liv är beroende av att skydda sig. Samtidigt nu som vi börjar rulla, så tar it sin telefon. Lite sming. Jag tar upp den här telefonen och tar upp det senaste smset som är från min mamma, så skriver jag att om jag inte kommer hem, så ska du veta att jag älskar dig och så skickar. Och efter att jag har gjort det så stänger jag av telefonen.
SPEAKER_02Klockan är 22.08. Och ni kommer in i ett stort vildområde och kör emot markungsgaten 3. Det här vildområdet har en blandning av dyra och enkla hus. Ni ser att en sak hus har el och värme. På andra så saknas det bilar på många uppfarter och det är väl antagli som att folk har lämt att lämna. Innan det kanske finns innan väldigt bröt uttalar och sånt. Man kunskat en tredje ett envåningshus i röt och tegel med en väldigt stor tomd på baksidan. Täktig i någon meters nö just nu. Uppförten är skottad eller har varit skottad. Spår efter en bil som har lämnat syns. Uppskattningsvis för några timmar sedan. Eller för många timmar. Relativt, eller ja. Vad gör ni? Hur approchen är?
SPEAKER_05Hur är det skottat för tidigare idag. Det syns att det är nivåskillad på precis. Men i ingen tydliga fotovtryck eller så.
SPEAKER_02Går du och kolla?
SPEAKER_05Ja, om vi. Vi standarde typ två trehus längre ner. Och sen så. Tår ni kliver ut. Axel är fortfarande så fruktansvart. Men det är bara forschera fram genom smärtan. Kolla av om det finns något spår av någonting. Fokusera extra mycket på taket, så här på håll för att se om det är någonting som kan ha brytit sig in. Jag kommer inte gå och knacka på det något sånt direkt. Ut går det precis som på där sagor och rik bod om det går att gå runt byggnaden för att kolla läget. Så gör jag det. Jag sitter kvar i bilen.
SPEAKER_06Lämnt med.
SPEAKER_03I kör kliver du i bilen.
SPEAKER_02Änger efter, Tonig.
SPEAKER_03Nej. Mer för att få luft tror jag. Mår inte all speciellt bra. Så jag behöver komma ut för att få riktigt frisk luft.
SPEAKER_02Du kommer ut i den mörka natten eller kvällen. Tonny, du ser där du. Du går ut där och börjar gå lite grann sakta med hos huset. Du märker att de andra sitter lite kvar i bilen. Fort du hela vägen fram till huset.
SPEAKER_05Ja, min tanke är ju att jag ska kolla runt om säkerställa att det inte är tydligt intrång av en varelse in när jag går och hämtar främst svanta, men de andra kanske kommer få följa med den här gången.
SPEAKER_02Kom fram till huset, och du kan se att det är fotspår i snön som är relativt färska, då kanske i några timmar. Sen ser det även ett par fotspår som är väldigt nyligen. Kanske en två timmar som ledder upp till ankledörden och sen litterärifrån.
SPEAKER_05Jag tittar ner mot bilen och ser om jag kan få kontakt med svanta och sen så signalerar jag något med handen att komma.
SPEAKER_04Det sista jag säger till Lennat innan jag skriver där vi har haft en lång monolog att fattar du inte, rektioner kommer döda dig. Det kommer se ut som att du har trillat och slagit i huvudet på en isfläck. Förstår du? Så skriver du bilen.
SPEAKER_02Santar, du kommer ut där i kylan också och ser itchet står.
SPEAKER_04Okej, en sista ansträngning. Sen får du hem till mamma kom nu?
SPEAKER_03Jag kommer inte jag går mer bakom bilen när svanten tilltalar mig. Ja, skit på honom. Och tittar upp på stjärnor och lennart kommer du med?
SPEAKER_06Ja, han gör väl det. Men han håller sig också lite i bakgrunden och observerar mest. För tillfället.
SPEAKER_02Sant det kommer lugna där med lennart. Jag metter bakom sig två meter bakom sig. Det syns inte till att han står bort över kolen.
SPEAKER_03Man ser bakom bilen att det kommer så här rökat någonstå och andas liksom. Så jag är varm luft liksom.
SPEAKER_05Jag känner på pistol som jag har i höger ficka på min MSB-jacka. Sen händer i fickorna så plumsar jag genom den relativt niskottade snönmen upp till dörren, och jag vet om det är en ringklocka eller om det är en dörrig knacka.
SPEAKER_01Det är rlocka.
SPEAKER_05Ja, trycker på den och tar ett steg bak.
SPEAKER_02Nägen kommer upp vidare.
SPEAKER_04Pistolen i svantes ficka, iskall. Den här ligget i kallt. Och nu så känner jag på den och den is kallar.
SPEAKER_02Ingen kommer till början att öppna. Det är tyst och kallt, väldigt kallt.
SPEAKER_05Jag går fram en gång till och trycker på ringklockan. Nu ser jag inte. Det finns ju en chans att det är någon som sår och inte vaknar. Men händer ingenting den här gången här heller så känner jag på döran taget.
SPEAKER_02Dörren är olåst. Dörren går sakta går sakta upp utåt. Du känner som en värme som slår det som en ridå mot kyolan här ute. Men när du fått upp dörren en bit och kommit lite närmare så känner du direkt lugten av knän, något form av rött. Det var på plås plats för att du likar i.
SPEAKER_05Du har lyssnå på trots A Fara som har spelat sektion 8. Sektion 8 är vår tolkning av delta green i svensk miljö. Spelhetaren var allandar, som spelar ha ni hört, niklas, johan, Stefan och mycket. Följ oss på Facebook och Instagram eller prata mig om Discord. Du hittar länkar i avsnitt beskrivningen. Tack för att du har lyssnat.
Podcasts we love
Check out these other fine podcasts recommended by us, not an algorithm.
Äventyrarna Rollspelspodd
Äventyrarna Rollspelspodd
Gestalt - en rollspelspodd
Gestalt - en rollspelspodd
Varning För Rollspel
Hampus Silwer
Altors Vidder
Robert Jonsson
Red Moon Roleplaying
Red Moon Roleplaying
Rollspelspodden Skräckblandat
Rollspelspodden Skräckblandat
De Övergivnas Armé Spelar Rollspel
De Övergivnas Armé spelar rollspel
Rollspelshörnan
Rollspelshörnan
Skymningsläge Rollspelspodd
Skymningsläge Rollspelspodd
Ve och Fasa Rollspelspodd
© Ve och Fasa Rollspel
Finlir
Martin Finlir
Äventyrslabbet spelar...
Äventyrslabbet
Rollspelarna
rollspelarnaSyndikatet Podcast
Syndikatet
ROAR för Eon!
Emil Gustavsson
Spelhyllan
Spelhyllan