MIPIM i Cannes: Verdens viktigste eiendomskonferanse – men er den verdt turen?

English: I went to MIPIM with Arkitektpodden in my suitcase – and a hope of returning home with new commissions in my bag.

But had I actually gone to the right conference?

What is MIPIM – and what should you actually do there?

To find out, I spoke with people who actually know how MIPIM works. The result is a field study from the real estate industry’s biggest meeting place – seen from the inside.

Chapter overview:

1. – The Veteran: Erling Fossen (Greater Oslo)
2.  – The Editor-in-Chief: Dag-Jørgen Saltnes (Estate Media)
3.  – The Celebrity Broker: Øyvind Olstad (https://sastech.no/)
4.  – The CEO: Tone Tellevik Dahl (https://www.norskeiendom.org/)
5.  – The Competitor: Claudia Boymanns (https://exporeal.net/en/)
6.  – The Place-maker: George Kekatos (https://www.futurecity.co.uk/)
7.  – The Developer: Jakob Krupka (https://mollereiendom.no/)
8.  – The Real Estate Baron from Bodø: Morten Jakhelln (https://jak.no/)

So… see you in Cannes in 2027?

Norsk: Jeg dro til MIPIM med Arkitektpodden i kofferten – og et håp om å reise hjem med nye oppdrag i bagasjen.

Men hadde jeg egentlig reist til riktig konferanse?

Hva er MIPIM – og hva bør man faktisk gjøre der?

For å finne ut av det, gikk jeg løs på et knippe folk som vet hva de driver med. Resultatet er en slags feltstudie fra eiendomsbransjens største møteplass – sett fra innsiden.

Kapitteloversikt:

1. Den erfarne: Erling Fossen (Greater Oslo)
2. Redaktøren: Dag-Jørgen Saltnes (Estate Media)
3. Kjendismegleren: Øyvind Olstad (Sastech)
4. Administrerende direktør: Tone Tellevik Dahl (Norsk Eiendom)
5. Konkurrenten: Claudia Boymanns (Expo Real, München)
6. Place-makeren: George Kekatos (Future Cities)
7. Utvikleren: Jakob Krupka (Møller Eiendom)
8. Eiendomsbaronen fra Bodø: Morten Jakhelln ("Bodø Bodø" / https://jak.no/))

Så… ses vi i Cannes i 2027?

Magnus på Instagram: https://www.instagram.com/ravlosen

Arkitektpodden på Instagram: https://www.instagram.com/arkitekt_podden 

Transcript

1. The MIPIM-Pro: Erling Fossen - Greater Oslo

SPEAKER_11 0:07

Jag kommer till live om det. Jag kom.

SPEAKER_08 0:18

Det är fång. Nyck det här semstan från norma. Det här är mellan 20 och 10 000 som har ritör, cirka 1600 novembre. Det är allvåkrus. Det är Eindåtsinvener. Det har nu stänget djukort. Där är det som blir två stora festivaler som är i kamfestivalen. Här är det fler som är på filmfestivalen. Omsättningen på mitt bym tidar. Här gullkort, en riklig av guskorten här. Och så ser du klasisk så här, och vi som har lov att sälla. Vi stade utvecklade av ett projekt som vi sälja eller ska få finansiering till. Då möter du, det är en nästor. Man har utvecklare, så blir det mer och mer av så där var byr som visade från nyuting. Det är därför jag tycker det här intressant. Tactig på som var det snart av min var det. Så det är mer intressanta diskussioner tänker om temar som var riktigt när vi utvecklingen. Det är adaptivus. Tem man housing möttet så att man ska klara att få till affordable housing som är allgå blir det här fans här. Så ta babrid på pratar ut av det, eller kom man se på fritarna. Och så stået så ser du att tombsen som får hängtsfåkar. Har fått fler arkitekter, de får fler politiker, de får fler planläggare för stora byner. Det är ju äkligt att det är väldigt många intressanta samtalet om framtids by här. Det synes jag mest intressant mycket.

SPEAKER_11 2:18

Nästan av näringsmillen och alla fåk som här att det är intresserata. Så paralleller var det här, det finns parallella.

SPEAKER_08 2:30

Jag var sin 2011. Jag var ens vanligt för åskårdelation. Nästa var vi tre inne i festivalplas. Men där ser vi att det var näringsmeglaren som var koming. Och sussen gången. De hade det största festna på andra dag och stå på väntare. För då var det vi som var viktigt i vad som blev utvecklare. Viktigt så var det de som satt och den missna. Då ser du så att den benbak och det är störst på utan och här idag. Och vi skulle få något som kommer på den där middag, så vet jag att de får fäng.

SPEAKER_11 3:14

Inligt Öffentlich. Så alla som bara, det här Öröst. Ingå snad på natrubbet, så man hörde, står man här liksom gam.

SPEAKER_08 3:27

Så Firen som bara, en så fist man kontakten var det från nottgår. Men det är också sen av att bli kommunerna inte till ställa. Ja. Brotfläfgår, bydl på bättre, internationor, branchefen. Det var ju som superviktig för det. Binblenchef där flesta år min var, i gott och det har väldigt minom sidor. Har man bör snad liksom att hus. Beblanchef som har något som utvecklingen hela tiden. Ja, det var lite grann utveckling. Men han är som binner gott och klar det från vintan, tillbån här.

SPEAKER_11 4:26

Ja, för det är gott på att göra så mycket kommen.

SPEAKER_08 4:29

Aktekter, ni bör här bombär. Ja, det blir att äta utvecklar, men nu utviklingen, här länge. För det är koblik här. Så har jag inte för den arkitekter, ja. Det är inte bara se att vi gör allt från vardag och skolor. Så som set så här. Så som här, arkitekter startade och vid av brand med nykolad ricer som sa, jävla värden. Och som vi hade Norgnen innan på sen så visade åbna av det var. Ja, varkitekten köstråbade, den bästa nudiska arkitekten av. Det var bara det vist att en klång, av ett hus som detta husar. Det skärhet. Och det tillbaka så hade något kontroll på det. Men var du sakten. Ban bara bor det fånghet. Och fick man kristade gusab. Det tänkte vad.

SPEAKER_11 5:40

Så det här är lite så här. Hf vi både att du kommer av till stämningen. Du var bara komma när vi var så här lite budufen. Men det tror jag försvinner. Det var för den faskar som jag är den här arkitekt. Av den diskussionen avmöstlån, jag har avvärt en mycket människa man stället av det nyckad en. Här blir vi.

SPEAKER_08 6:10

Det är trottingen. Det är ena är. Det är nästan ingen som faktiskt driv med export. Då är det så detta. Så därför är det så att så länge arktsam, matfatten i när det har varit så står som vi behövde att löpa där till och till. Och den ska svenska arkitekter. Man får syns där gråft här. Den är också låckt av det. Och någonting och knyp av den där vill man att var helt morskarked. Men också bynder och värderar och så var mycket med synlig i resten av världen. Jag syner så det är nästan tragisk. Man bara ser på problemen vi har faktiskt dag och exporterar arkitektur. För det känner rikuren, så känner planstitut med, när man finner på ett lokalt arkekfärblare som åter och detta. Det är väldigt rakt. Man tycker flera arkitekter i den här. Man ser jag, det är 600 novembre som här, så blir jag anklåta där. 2 arkekter. Ja, där är 3f, 50. Aftig.

SPEAKER_11 7:33

Så 5 procent av det här, de stå van sana som är bild från min skull. Det är ju förböst här som alla sett med. Det är som drivs, alltså jag är drivstå som håller ska vara idang, och vi ska möta med och avnåt. Och så kommer du på integrat från det här som är delegationer är den här gruppen för att filma och jag är väldigt skadad i middag och blir lönschna. Men många har jag också lyckligen som ganska sån 18 agma att det här roler sig. Det är väldigt lovskelföra på nätt på här vad.

SPEAKER_08 8:10

Det är bara en semi-strukturett tillnämning. Du måste behåva komma in på Norva lunch eller middag när vi är använda viktiga att. För det är ju saksmässigt. Så där helt saker kommer.

SPEAKER_11 8:24

Det där lovar väl inte på. Så att annat.

SPEAKER_08 8:30

Nå fritta på ett finande av så får du bara. TF som var fekka sit. Okad.

SPEAKER_11 8:40

Någont tips. Här på tanst. Nå bicken. Det var som datan, som blir lösningen blir så här.

SPEAKER_08 8:52

Gadkin. Och så är det som. Om det tror jag, vad var det största fisken. Är det midten och så blir alla hänger på den. Vi står på entak. Och några dag, det är viktig lönsningen idag eller samtalet. Så du fåta en på finna. Du förgare bara helt slås. För det var en väldigt långa energikon. Du kommer av saker som är relevanta. Så du går bara lite som stupid. Så bara är det där, så är det en bara för att få en podkast. Fördå är vad vi är en påkastningen. Vade till klav.

SPEAKER_11 9:48

Almåkest och lite men av så att bli att provlig, jag har riktat.

SPEAKER_08 9:56

Not tyck jag. Skystelling.

2. The Editor in chief: Dag-Jørgen Saltnes - Estate Media

SPEAKER_06 10:08

Där jag skärda.

SPEAKER_08 10:11

Håck jag till. Lygget.

SPEAKER_11 10:18

Välkommen till arkitbotten kann special. Nu har jag fått med en fin som kan bli mer om kann. Jag är solnäs, kefredaktör i Sejm.

SPEAKER_05 10:35

Tack för inditation. Nu är det här är lite som tydligt som inte värld som går på detta här golvet. Vanvis så är det väldigt bra här i Kamer år, heter Halvson. Jag pratade med någon för en månad tid. Han sa han var från första 1995. Men då hänt han att det var bara trot i det. Vi hade utgå sig och ett värt på Akadorstalmen, men ett värt så blev också Oslo kommunen i Norvet. De finansierade Sand här i Oslo, Metropolitan Area och Oma, det hade arrangemang här. Där var det liksom. Då var det många hundre normal. Hilda mannad hade också berg för att vara med på min.

SPEAKER_11 11:36

Nästen snabbt näringfossig och han satt minimär. Den världens riktigt stärnons lässt för Normän.

SPEAKER_05 11:46

Riktigs nu här. Det är Arnock och den är och så tror jag världens söfte. Du har också en i Tyskland som är nya möterflagen. Den här är båda fästor och massormöter. Jag tror väldigt många är särliga några är rådvarena mängder och de som säljer och köper synerkerfältet och säljer köparet. Vi är här och gör business.

SPEAKER_11 12:21

Du stöter på folk känner ut det här vikl, som ganska många är uföljande mötena. Man får liksom komprimer det väl som ländrar typen av festivaler idag.

SPEAKER_05 12:32

Det är lite grunden att vi är state med här och vi följer och lite bransen. Vi är här så vi tagit en position här.

SPEAKER_11 12:43

Är det det här liksom för. För att få fler kun i. Eller med bara för att vara lite städare eller så bra. Eller kanske inte sånt och särskil när jag svarar på att jag märkte att jag får med och försöker råd. Om att ta någonsin att det här är klås dubinen, men som ni annan här skulle vara blikning och så tar det efter.

SPEAKER_05 13:03

Jag tror inte. Jag tror inte kollegorna menar, jag tycker att det får lite som nyfiken här till. Jag tror det handlar om att ta vara det på det man har och så uttrycker det här för håller. Och så händer ju om man träffar någon och där tror jag, då har man även och tar på den äktig och. Jag får ju kontakter som jag kan kontakta användar artiklar. Det är stort sett, når söker svensk och dansk och jag märker att går ju på i amerikanska eller brittiska så. Da kommer jag lite klart fram och jag är igenom står Corporate Communications avdelningen. När får jag inte jag vill ha.

SPEAKER_11 13:48

Det är det som är lite så grej att nöjga generellt vi har det. Du kommer ingen till dagliga lärare där kan vara taska skill för det här. Så du ser väldigt många toppdags från och sedan om jag gröns här, så man är där. Så du vil ju bra träffade lite riktigt folk av det här G-Klipparna.

SPEAKER_05 14:11

Det är största sällskapen är i Norge Ai, också väldigt små i samlingen. Jag tycker att många år sedan började jag prata när om jag har stort fång. Ja, det kunde man tänka så att de šejr att få tak i och objektet. Och så tänkte jag att detta måste vara efterlagen, men detta var mycket stor. Det kan tänka att det här bygger bara och räknar. Det kan ju inte sätta så mycket pengar, det är väldigt många små eller är.

SPEAKER_11 14:43

Men har det nog anskrift som ser till utlandarare så att vi kommer att ha kontakta med den här ganska en mark med fokus 60 nuckerna. En del av dialekteret eller närder och det är viktiga mitdagen och grundlämmare och göra finansiering med att det här.

SPEAKER_05 14:58

Du har ju en del, och det tror jag har väldigt stor nytta av det Udisfält. Då har jag en del form och andra den storie som har köpt i Sverige, typ Suizlife som heter NRP. Ni har köpt väldigt mycket logistik här och i Sverige, där har vi inte kretat sitt byggare som 2000 talet. Och det är ditt stora skrivet, andra akter, Kariato, Arctic. Fred, det är ju också nigder i Sverige. Så det är där crossborder i Norge så har det varit klatten där norligen svenska som har köpt i Norge. Och då tror vi störst att äta träna och svenska varför där svenska.

SPEAKER_11 15:43

Alliing påstår som klart från det här är ingen samlösen som näringsvärt nämligen. Och så annat att vissa politikerna kommer i våra kursplå här skutka med. Vissa politikerna gör det att för utvecklarna. För att få snabbt om projektet med senariet och i så här utfällen i det här möten när man prarar fotos. Då kommer vägglarna. Och så vidare. Helmed ned eller skolanarsen så kommer arkitekterna.

SPEAKER_05 16:11

Nej, den känna, jag skulle spiss. Den här är där några uttryckare på topp och miggrane är ju riktig del som bara jobbar med den. Men en del av den här ska uttryckare är ju kan här längre. Vi har oba har ju dat som var, vi så här. Vi har ju sagt att vi ska köra Oslorar. Vi ska göra oslåenik och möter att brange som möter. Och det gör ju att nogen i akarande som var lite Synagroket, det är ärika här.

SPEAKER_11 16:53

Jag opröst som ett klaret, fördonser att vi tycker att det var längre historik.

SPEAKER_05 17:04

Jag verkligen helt som inte innörde att när vi inte har kul. Jag tror inte det hade varit bra för ämnesbröns, exempelvis om man hade många människor som tycker med sig. Sister nytt om social housing här. Eller använder impulser från impulsare. Det är god i det här men det kommer från regel skick ut framögen först. Först är Sverige och så kommer det till även om några lättar. Sådana tycker tror jag är någon kunna ha med det här.

SPEAKER_11 17:46

Men ju kanske värlåt, för vi som jobbar med projekten. Och fåmas ut vad som känna där ute i världen när jag var där väldigt glömade väldigt. Jag är klart, det du är till sommaring till inneta är väldigt vanligt här.

SPEAKER_05 18:03

Så ju fält för att frånkring jag och sedan. Men det är inte jätmen. Jag tror jag med att räknar i fotograf. Det är inte byte rikande här, så jag säger. Och kanske 36. After in. Not tre, fyrundar. Och det tror jag. Nu är jag så helt avligar dina egna arrangement. Och det gör ju också vanfläkligt för att du pratar om arkitekter som klarar, radio närheten. Så tycker jag brövare. Du kommer rika med på den vangen på middag. Du kommer rika med på den här med gräbchen lösning och det är ju lite så. Det är inte att jag tror nog pratar om här, liksom tröv få nors krigpras och få hot så här. Satte och profilen som är där folk har mötligt. Och det är området så var jag rättigare. Det var liksom honor med att sambra, möte som var det speciellt börnät läser till halma och som höstligt.

SPEAKER_11 19:23

Anfit den här reklamkrann. Det var där du bara.

SPEAKER_05 19:29

Ja vi har ju lite nykösligt för att köra.

SPEAKER_11 19:34

Det kan kanske vara fint att bryt lite utan faktiskt benyttande nu i första här samlet, och det är ständigt arbetet tusen att använda margar så snackligt, men det är känner på som du vägskar.

SPEAKER_05 19:45

Det är ju ett av det arrangementerna jag ska få en sån Investummit för den Norskanskarkend med Malling och Havin och Norrskärn. Där pratar de lite om lite om våra morskarregler. Bridisk till exempel, eller pratar om marker, vad kan man få vända och så vidare. Där är det ju idag, inte har faser som har märke på pratar.

SPEAKER_11 20:14

Det är det som est roll, det här byggetapen till stöd så som man till exempel på den väst här. Är det någon som har något intresse av att prata snabb med det här med mindre jarm eller sådana tydligt kratar blir för middag, eller blir det stående som jag loggar runt och prövar och egriper tak i folk.

SPEAKER_05 20:31

Ticker ju tak är en animaling var jag ska för ett par ordin var ett av det och så har ju då någon kontakter så prövar jag och det man ju börjar prata med folk. Vad är det med vad du riktigt säga att få utan. Men för oss är det ju viktig att få synkår, en av det som har köpte den där lärdomen. Det är lite såfält som har köpt jag köpt bollygår. Det är ju liksom. Det är riktig med tanke på det som har sett med utgärlare som sker nu. Vi har köpte Distress bolligår, alltså förlåtar sälla eller var det rubbell. Och så gör man till oblömmen, Boris, och säljer utan en läghet. Och han så ju att detta hanke till special opportunity från det ser lite speciellt möjligt. Han är ju att förskaperna och jag är rätten, jag gör att det inte kommer att storbud av varn. Så tar vi som möjlighet och få till grann på. Kan man göra om till enkelt lägheter och sälja där ut och känna pengarna sina på den här. Konsekvenserna är ju att det blir färre utalligheter. Man läser massa som kommer och taho se. Det är alla var två och trä. Nej, det är inte bara.

SPEAKER_11 22:07

Not tarot, det är så vid. Ja, det är allärö, för andra känner det, lötsök. Det var inte bara annat. Sänga bygge varm.

SPEAKER_05 22:25

Jag tänker ju. Det är min lättig. Så mycket ofig. Och. Innan samtalet, men här. Kanske får inte ök. Så det är inte bara. Ja, vi är inte. Det är längre tid. Det här är inte att det är. Ja, det var inte att dröbnot. Vi har en podcast lämnar inte klaren. Eller kommad. Eller som kommer ha se rundar till att givma enligt pres.

SPEAKER_11 23:52

Vi har aldrig bra podgating om daggår på arkitektur och annat.

SPEAKER_05 23:57

Må säga, Allifons som är sidor så klatar en shout out till Kampfingen. Kanson, kamson. Det var det. Vissa skrivit, det är två kommer hos oss. Det är bra. Ja, bra.

SPEAKER_11 24:10

Då kör vi på. Tack. Hör du.

3. The Broker: Øivind Olstad - Sastech

SPEAKER_11 24:17

Det är inte så annat är finn. Så jag har då tänkt som lärar. Okej. Då. Äh. Yes, välkommen hit till man har fönt, en klassisk mipping deltagare. An är något skulatrök, dress och solblet. Jag känner en från att tävla. Bär så känd fryben från mänglig program. Kåbens mannut om det bästa dressen man kan gå på rent. Så tänkte jag att Hej, godstad. Yes. Ham var en person som har du grej här på min. Vå för allavar.

SPEAKER_09 24:56

Man just. Det var du en. Där får du möte, allt saknön människor, liksom. Du kommer möter, det är mänskis. Det här är i möten med skisig, att tänk.

SPEAKER_11 25:10

Du möter någon annan som var helt random som jag var.

SPEAKER_09 25:12

Helt riktigt. Ja kommad folk du har, du känner mig så mycket på bött botten. Så bara lite du möter den här och så. Så av tar vi det här. Sen att träffade det en handgang eller jämna, ja. Så genom du här, jag klarat så här var vintare någ, 34 morgon och stänge oss inne på kontoret. Kara sig grig på talsen.

SPEAKER_11 25:46

Det var sinset, nu kommer nätet. Jag snarkar som kommare så. Han är helt gärna, så var ni så annat och grött som blags. Alldeles så är det så riktigt så det här är det där man röret. Jag likar och festival på singlet där bara meeting greas, så fäller med lönscher och sånt och hon klar på att här. Så det här är lite som jag på hår. Han så blir något rikka, eller bli tidligare. Det är lite som. Det var lite som gambat så. Man ska inte dricket så jag hälftigen. An där som röstböst på varst här.

SPEAKER_09 26:22

Det blir blir lite. Jag vill bli lite. Nur pakåt där. Ja, så vi får upp größer. Så man blir det närleden. Du har fått ett långs. Nu hade jag möjligt för vi samlade och förenet från Kåskat eller sönder och så blir det flien till sönder. Ja. Så vi fick lånet hus där så när vi hälde med.

SPEAKER_11 26:54

Så jag födde på Flysen sa att det skulle bo en lail som vi habt. Vi har ett uklads på Fredsag. Och så var det fles som att det skulle vara medigen till söndag genomgår på tarstaden, eller vad. Det här var ju sig på effektigt, det är vid.

SPEAKER_09 27:11

Men om man var lite kusligt på sig selv. Man måste på lite grann och så sedan jobbar idag. Men där var ju lite tänlig där vi bara ska på lite stor ansikt och sitter och jobbar. Så egen fysilömen var en lätt. Jag är lite blöt om kvar där. Men vi är en rikka helt.

SPEAKER_11 27:32

Ja, så jag riker. Jag ska haft lite dag. Jag ska ut en bådevärgning som har förbitt som här niks. Det är mestrummet.

SPEAKER_09 27:40

Jag må för att få tillbora för granna.

SPEAKER_11 27:42

Ja, för att det är till att man möter.

SPEAKER_09 27:45

Alltså den 50 sett in här på mippen. Och i den samlingen som är någon är en på annan samarbetspartner som jag har som heter Haustek. Det är med energiotimalisering av näringsbyggan. Det är en av det tænker som man har mest in i tidningen. Du sparar pengar på bundlinna direkt och energioptimalisera bygget. Det du gör att du gör ett fördärligt tilltak på bygget. Du kan få skika och sparastrum och det går rätt på bunningen.

SPEAKER_11 28:18

Har du det där? Ja du gjort spara pengen om det är lick på byggningsfastn.

SPEAKER_09 28:25

Du kan få någonting, ja. Bonlighet. Du får bättre annat för optimaliser bygget.

SPEAKER_11 28:33

Ja.

SPEAKER_09 28:33

Så det är väl bra.

SPEAKER_11 28:34

Det var för bad.

SPEAKER_09 28:36

Så ska jag för en och så ska jag sälla med allat. Det ska jag få det bygghet. Du får batten på mig.

4. The Boss: Tone Tellevik Dahl - Norsk Eiendom

SPEAKER_11 28:50

Välkommen till arkitekorn episod 49, kanske är mippen. Jag vet inte, jag är gått till sen här möte många intressant folk. Och ofta huskar jag trycker på rekord och allegangen icka. Så nog man börjar med morda. Men då tror jag kanske jag tar på jag sitter med tonen helvikdag. Som är anusendigheter i Norskendom. Vad är det och hur för det här?

SPEAKER_04 29:12

Norska en dom är skapande sin branschförening. Vi organiserar allt som bygger för att aj och läg ut näringsarialer eller boig. eller det som bygger Boa för saker. De som bygger använder på vår liv som vi plärs.

SPEAKER_11 29:32

Det är en fin slagen. Nu har vi 5 som heter Norision Investment Summit. Som är en slags, vad ska man säga, en slags invitation eller bara en förtällning om fantastiska sen tycker att komma och investerar. I turn så har Sört om det blir bra delar för att tillkrägsa utan skinnet. Och då track jag ut och sen från din du ska bara standarlig enkelhet och förut siggbaret. Och det är ju nästan ut som du har arkitekt. Det är väl precis ändå enkelt så att precis känna det som är intuitivt, det ska mycket komplicerat men använda som är det komplika, har du missar lite liksom.

SPEAKER_04 30:15

Men det är ju en gällemänk i det mesta i livet att vi likar att det har fått sigbart. Och att det är enkelt och är standariserat att få eindom, så är det klart att vi är uppdav att vi vet vad som kan vänta sig där främten, för det är både investerar och drifter eindom. Det är nog man gör ett lansiktigt perspektiv. Du har stora investeringar i starten, du tar fler år kanske för ett projekt är färdig, då tränger du en trygghet för att de många miljoner man investerar i på ett tidigare tidspunkt, det ger avkastning i en dragang där främme. Vist du har väldigt översiktlig regelverksbilder eller politisk bilder så är risken högre. Så vort budskap som representant av branschen här nere är att prova att förtälla att trots att vi kan vara missfånna med både den en och andra skattesatsen eller en och andra paragrafen i teknisk forskrift eller i plan av byggningslagen så har vi likmend ganska fortsigbart oversiktlig regelverke i nogre. Och så har vi också som branscher bruit ny tid på att standardisera kontraktnivåer för att utlägga näringsänd för att man inte tränger och brukar allt mer pengar på advokater som skriver timme på aktuativ för handlingar. Och an typisk standardiseringsarbet för att effektivisera på mått det vi driver med i det dagligen.

SPEAKER_11 31:41

Det där kontrakter och standardiseringen på det känner jag centra arkitektbörsen att lite som lärft. Man pratar man gör det allt. Får första gång vi ska levera ett annare till den kommunen så har det används till den kommunen. Så blir det bara som tar sig själv med tid. Som enklicken är på en och tycker andra som är om selv-projektet där bara papirmala.

SPEAKER_04 32:06

I want it my way. Har varit med traditioner på enkelt områder och offentliga anskaffelserna som ser för annonsbanschen, kämpar om kontrakter och vara utläggar till offentliga verksamhet och så vidare så har vi nog heldvis också från norska myndigheter fått förse om att arbetsdokumenterna från offentliga ska standardiseras. Det blir 369 kommuner vi har några förskälliga arbetsdokumenter som man måste få hålla sig till vis man vill ge ett anbud om det här och tajn och skola och eller och lägger ut ett näringsbyg till en offentlig ettat. Det vill ju för enkelt mycket.

SPEAKER_11 32:48

Det är trolig hälla för alla. Han är inte om mitt om vad det ska få till härnade på lösen. Och det står uppgåna.

SPEAKER_04 33:02

Ja, varst det ofta som Norskendom. Vi var här med för, men vi är först och främst här för att stöta upp våra medlemm som är här aktivt nöd för att bygga nätverk och snacka med potentiella ministor eller andra samarbetspartnare. Och var på mått är den stämmen som kan se nog om det är åran och drammarver. För det är klart att utlandska invester är uppdrat av varslagsreguleringar och få håll, kapital som vi vill ha. Vistan först ska plyttas in i Norge och där kan vi även som något en branscher stämma se lite grann om det. Så att du får kontakt med andra eller på egen hand, men och så går det nog via oss. I år har vi också ett arrangemang samman våra nordiska söstsorganisationer och vi snackar lite om det olika byggerregelverke i Norden och vad det har fåff på byggerkostnader för Bois i Sverige.

SPEAKER_11 34:00

Vi ruller in på både text och så vidare för att säga an.

SPEAKER_04 34:04

Så senare idag ska jag hålla ett företag med min fiska och svenska kollega som går igenom vad den ser ut i Finland, vad den ser ut i Sverige, vad den är i Norge och vad det vi egentligen önskar av standardisering av enkelt byggerregler som kan göra det mer effektivt och mer industriellt kanske. Och bygga i Norden. Vi har ett ganska nordisk eindomsmarked på de tänker på aktörerna som stora som är så stora entreprenörfirmarna och det har ju också stora eindomsselskaper. Men det är nordisk baserat. Men vi har olika regler att få hålla sig till att få lite arbetsdokument när vi kommer in och kommuner. Det är något händer, kost effektivisering.

SPEAKER_11 34:49

Vi ska rapporta på snabbt, hjälper som arkitekterniskt perspektiv. Reguleringarna och regler och profitar och rankar för något, så du är en bygger en föret annat reglarkarreklar. Bordande serkitekterna, det är skikka i andra skärden, eller kan bidragen för att få faktor och sakerna.

SPEAKER_04 35:18

Arkitekterna är på något är en fans viktigst rådgivare. Om du har hyret in från bestiller sidor som är en ledda där eller om du har hyret in från den andra sidan, entreprenör för exempel. Så har arkitekter en väldigt central roll i att hjälpa oss att finna de effektiva, enkla lösningar som icket skiver på kvaliteten men som kan göra till lite mer kostnadsläffektivt och sutterseffektivt. Det är något kämpfjobb som arkitekterna har fått en särnor. Och en värr kronor har lite av an betydning än kanske i 2017.

SPEAKER_11 35:58

Du ta liktig. Det är väldigt betydning som är nogen. Tona, tusen att du tog ta tid, och massa mycket till medspuran här i mipem.

SPEAKER_04 36:16

Ja jobb jag.

5. The Competitor: Claudia Boymanns - EXPO Real

SPEAKER_11 36:24

Welcome back to ArkitechTolum at Mipime. I'm now standing here with a super important person. This is Claudia Bellman, who is actually in charge of one of the competitors to Mitteme because I keep saying that MIPIM is the biggest in the world. And then Claudia Thompson says, no, it is not. It's not. Yeah, so let's say what's uh why are you at Mythmim and and um what things do you have?

SPEAKER_00 36:53

Well what brings me here is the kickoff for the real estate year for me. It's an amazing networking place. And I would like to see our clients to make sure what we go to do together in the fall when we are at Expo Real. Um so this is basically my main thing to do networking with new and existing clients.

SPEAKER_11 37:14

Yeah. And Expo Real, this is in uh Germany, where in Germany is next?

SPEAKER_00 37:19

Uh we are based in Munich. We are a trade show organizer and we run Expo Real for 28 years now in Munich, except one edition we skipped for the pandemic.

SPEAKER_11 37:29

Yeah, yeah, yeah. And this is in uh this is in October. And you said that uh since we also have the October festival, so it's sort of uh joining to very good forces, real estate and uh bear festival?

SPEAKER_00 37:44

It does complement each other, yeah, because it's nice to have corporate entertainment and then to do business for the next two, three days at Expo. So you have a good starting point at this stage, yeah.

SPEAKER_11 37:55

And what has the Scandinavian presence been like in uh Del?

SPEAKER_00 37:59

Um in the past and up to date we have a stronger presence from Sweden with the city of Skockholm and from Helsinki. Sometimes uh Gothenburg is joining, but it's uh more flexible. And um, I'm wishing that we could bring in more Scandinavian and Northern European regions to Expo because we have a strong investment community that is quite keen on getting more insights about these markets and how to get involved there.

SPEAKER_11 38:29

Do you hear that? Louisian market, you have to come uh to the hour. But we're talking about the um because you know I I'm an architect, so we want to just meet and get to know the developers, we want to just meet uh uh you know the the ones who are gonna initiate the projects, which we eventually are gonna end up drawing, hopefully. But what um I've been told is that the the importance of political presence, that the municipalities are there because that makes the developers want to come, and then the real the real estate people come, and then sort of uh then it makes sense for everyone to be there. So is that the same in uh that's not a myth in kind of thing? This is relevant in real?

SPEAKER_00 39:11

This is relevant for Exporel, most relevant, because when we started, we also wanted to have the full to value chain being present there. So everybody who is involved in development transaction financing should be there. So from your point of view, it's architecture planners, designers, from the developers, it's the municipalities owning land and giving land and having urban development plans, financing institutions for us most relevant investors, let it be family offices, let it be left fund managers, let it be limited or general partners having to expo to do business in real estate and from this year onwards also into infrastructure as we're going to enlarge the real estate event also by a section on infrastructure.

SPEAKER_11 39:59

How do you approach uh an expo like that if you're an architect?

SPEAKER_00 40:03

Um the first thing uh that you could do is to look into our broad conference program because we highlight all sorts of topics. As we are covering all asset classes, we do have the hospitality sector, we do logistics, we do housing, to a smaller amount now, office retail. So in this context, we offer a variety of conference sessions where you could meet potential developers, potential clients to listen to them what they are going to plan. And aligned to that, it makes always sense to look into our exhibitor database in our app to find out who is there and to arrange meetings prior to the event. And sometimes it's also the networking part that helps to create new partnerships by attending one of the parties we are running inside the halls or the after hours after a long trade show day. So there are all sorts of ideas how you could connect with the people and to find new ideas and to enlarge your own business.

SPEAKER_11 41:08

When I thought my uh colleagues uh in Australia to say, let's go to Germany.

SPEAKER_00 41:17

You would be very welcome. Um Germans have traditionally always been very interested in the Nordic region.

SPEAKER_11 41:24

I'm going to Germany. Clara, thank you so much.

SPEAKER_00 41:28

Thank you so much.

6. The Placemaker: George Kekatos - Future Cities

SPEAKER_11 41:36

I'm still at Nipim and I met an interesting guy. Can you introduce yourself?

SPEAKER_03 41:41

Yeah, hi. My name is George Hecatos. I am uh director of culture for a company called Future City. Yeah. And we're uh a culture and placemaking agency based in London. So this is the the the Iron Pavilion. Uh this is uh sort of the launch of a new brand, of a new sort of innovative development brand by sort of Mehmet Kallionchu and partners. And Future City, we we've been um part of this uh basically the Ionriva project, which is a flagship project of Ion. We've been part of this since the beginning, and um what we did for Ionriva was we we uh wrote a culture and placemaking strategy, which is based on research that was done in the area, and that sort of then resulted to the creation of those four uh municipal houses or the those four sort of cultural anchors as as we call them, uh which basically are nodes within a residential community that sort of anchor the community around around them.

SPEAKER_11 42:43

Because when I look at uh there's a this is an untouched uh place and it's gonna be a big development that's gonna happen there, and then uh then I get really curious, you know, place making, how do you make a place when it's not already a place? You know, how do you do this? Yes, and also uh um we're working on projects in Norway where we are developing uh you know new new parts of the city. And uh how do you do that? You know, how do you do that successfully?

SPEAKER_03 43:12

Yeah, so the the built environment is very used to do things in an arbitrary or um sort of speculative way, right? That it's usually build it and they'll come. Yeah, uh we have a good idea, build it and they'll come and it's design design-based.

SPEAKER_02 43:31

Yeah.

SPEAKER_03 43:31

And that's all very well and it has worked quite a lot before. Now our approach is a kind of a software software first versus hardware. So the software is what happens inside the place and why how it connects to the people around it and the people that are gonna use it. Yeah. And uh using culture and creativity for that is quite important for us as future city.

SPEAKER_11 43:52

So you don't so that means that you say uh this development or this place in the city or whatever. Um You start talking about that without the architecture being in place, so without the sort of plan or volumes or anything.

SPEAKER_03 44:05

Yes, or it can be it can be in early stages. The earliest we we go in, the better for us and the better for the for the result of the work. Because it means we can influence loads of design decisions when we sort of embed creative placemaking into the process, oh the design process. Now, how we do that so it's not speculative and arbitrary is we do a lot of research. So we have a research team who are sort of urbanists and from different backgrounds really, but there's an academic element to it. The way that we do research has sort of academic sources and so on. So we first really look at the history and the heritage of a place, what the communities that were there before were doing, how people lived there, any sort of significant historical events that have influenced that place. Right? And in places like London, for example, in the city of London, there's rich history in every pocket of the city of London on the square mile. So we use that to the advantage of the place. We use that to build a narrative and a and a and a story for the place.

SPEAKER_11 45:07

But it's this this depth of history, you know, these sort of traces going back to what was there. Yeah. I mean, is it is it necessary? Is it something that you need to make a place that's gonna work?

SPEAKER_03 45:20

Because it's because imagine you're trying to bridge people, you will have people that are there already. Uh it's not even if it's a brownfield site, it will have something around it that has influenced it, unless it's in uh absolutely in the middle of nowhere where okay, so then you're doing other kinds of research there. You're doing sort of trends and and sort of you're trying to bring predict what will happen when it's built. Um but uh in in the case of Riva, for example, and and and other pro and most of the projects that we're doing, it's very important to understand how pe how the place was used before. Um and then we also look at other aspects of what kind of culture is there, if there any type of culture, whether that is presentation and sort of public-facing things or production. In the case of Reba, for example, there's there's a lot of sort of traditional crafts going on around the area and a massive culture production and traditional crafts seen in Istanbul. So we're trying to connect the the development with that. How can the development be useful to the place? And how can any type of uh creativity or culture or programming we do complement what's there and not compete with what's in it? We don't want to drive anyone you know away.

SPEAKER_11 46:42

When I mean this means that you can go into a small village in the north of Finland and apply this method, or it could be in uh you know a suburb in to Johannesbury and work on this. But then when you present these findings to the client or to the team, um what's the mix between what they kind of already knew and what's what are the new findings? So it's just about connecting that or it can vary, it can really vary.

SPEAKER_03 47:11

So the other thing we do is we look at policy, right? So we we look at what the government says or the local authorities say about that place. Usually, if if we work there and there's development there, there will be something that kind of dictates what the public sector basically wants from that place. So it's a balance between those things. And we uh what we do then is we analyze those research findings and we try to respond emotionally to them. So we try to bring out themes that then we will turn into placemaking principles, right? And those placemaking principles that can be a very creative interpretation of the research, keeping in mind what we found and respecting it and so on. Um it can be a very literal thing. So for example, I I did one project about a gallery, a green gallery, gallery about sustainability. That came mostly from the policy of the local authority wanting to see climate action, sort of had having a climate action strategy and want to see initiatives about sort of climate uh awareness, environmental awareness. So that's how we did that there. So it really can vary.

SPEAKER_11 48:26

In many other projects we we come across in Norway, it's about uh what I you I guess you could label um future durability. The research is sometimes looking a lot back in time.

SPEAKER_03 48:38

But how how do we convert things into Yeah, definitely looking forward? So the being on top of what cultural creative trends, you know, culture in unexpected places, uh kind of like what is being said uh about community and identity, what is being said about um uh sort of AI, the use of AI and the new technologies and all that. So all of that we bring into the game, but that is our individual sort of also interest and our team's sort of conviction to actually be on top of those things always. So we might bring a specialism in uh if if we need to, and we might do specific reasons. For example, I did a project in um the city of London which was uh about underground tunnels in a set of underground tunnels, which was very cool actually, uh, would which would be turned into an immersive which are already there, yeah, they're already there, but they would turn them into an immersive uh storytelling venue. Ah, nice. Right? That's so cool. It was very cool. Uh yeah, yeah. Well I've been down the tunnel, but it's um yeah, it's not it hasn't been built yet, but we helped them get planning permission and so on. Um so for that we had to look at everything that is immersive, everything that is happening around the immersive. So we did all the history, heritage, the cultural auditing, the policies, all that. Uh, but then we also started talking a lot to we even went to a conference uh about immersive and digital technologies. We started talking to specialists that led us to different um different sources uh because because we had to had to do that, we had to be relevant.

SPEAKER_11 50:25

And now in about uh 10 minutes' time, Sjatil from uh Snowetha is going to talk about this project. Uh that's on you know they're based in Oslo. Do you see this openness from the Scandinavian region towards this kind of approach? So this is something that's coming more and more?

SPEAKER_03 50:39

I think uh we went we came to Oslo for one of those sessions. Um and uh obviously there's difference to what Snowetta, how Snowetta are doing things, and even their studio and so on, they're quite a different practice, right? And it was a privilege being there with them. Uh but we looked at the Opera House and we did the tour of the Opera House, and there's a specific picture within the back of house in the Opera House where it shows how that area was before it was built.

SPEAKER_02 51:07

Yeah.

SPEAKER_03 51:08

And it was just roads, and so the and and obviously the waterfront of Oslo is is spectacular. It's it's it's it's an incredible sort of whole thing that is that is really dedicated to wellness, at least from how I saw it. And um it it yeah, it was a great sort of two days that we spent there. And I uh I seem to, I assume and I think that you know that that whole idea of you know starting a place, starting with a creative known to that place, which was the opera house, maybe the library. I don't know the exactly the the how how it all came about in terms of a phasing, but um it it it seems like the whole creativity really influenced the place and the new design and and uh the design thinking and sort of there's a feeling of belonging there quite a lot. It it's it all feels that it's designed very thoughtfully. Yeah. So yeah, in terms of Oslo at least, which my limited experience with uh Scandinavian places, it's I think yeah quite amazing placemaking there.

SPEAKER_11 52:19

So let's have a talk when you kom till Oslo next time. Yes, that's good. Thank you so much.

7. The Developer: Jakob Krupka - Møller Eiendom

SPEAKER_11 52:31

Välkommen till arkitektfotten. Vi är i kamp på mittim. Jag har kopplat kruka. Som ska visa runt på uområden i mitten. Jag får klärma. Och så ska vi börja lada kameran på det världen. Och så har vi en sådan otrolig naturlig samflag om min.

SPEAKER_01 52:54

Har du dataf?

SPEAKER_11 52:55

Nej, jag gick i varten föd. Jag har varit på någon festival med en film och tävl. Men gick på äng. Det har noget strik. Det här är bara en massa kaffe med så är det, du är väldigt full på kvällen. Men det är ganska annvös inom här.

SPEAKER_01 53:14

Jag tror jag är på med sedan, jag tror det här köpte gången här. Och så kan du se att det är ju en nyttvärgdag. Men det här likad och kommer väg och börjar se vad som sker i världen på byutviklingsfrån. Det tar man gällig. Och så är det väldigt dejligt att bara komma ut av Bobbla i Norge och se att man gör faktiskt lite anledes andra ställer också. Så på mig så är det väldigt om inspiration här nere. Och så har jag jobbat med byutveckling i andra land, bland annat också i Aserbajdsjan och Tadsikistan. Så där gör jag att se att någon har i landet från denna region är också representerat här. Det har ju en liten annan stil och en lans tillnärming men kanske skickar färg eller.

SPEAKER_11 54:06

Vad sa man, jag jobbet alla som fallar.

SPEAKER_01 54:08

Jag bara på FNs bostättningsprogram med bas i Kenv. Jobbat i Håll saker med byutvecklingsanalyser i postsovjetiska republiker. Så här morgon där väldigt många nivåer. Några väldigt en årörd av byplanläggare och så hade jag sist möte en team med en hajsleverandör som tog mig in en helt annan värld som jag visst exister med världens mest avancerade hajser. Jag har varit snackat med folk som lager 3D-visualisering som är värgkraftig. Jag lutar på goddam blir det. Servarna planta, ett landbad som producerar varme från servrarna så när vi rendarna kommer ut och detta varit sälska på kanat och det.

SPEAKER_11 54:50

Att du tar som en annat att jag köpernar.

SPEAKER_01 54:52

Ja, servrar som varm med markinen och så varmer den och vann och där vi en kalky på det att det blev faktiskt en värgkraft i ränder. Jag kicker lite på se att ting gör väldigt för säljig måter och så vet jag vilket som är riktigt och vilken som har färg. Men vis du går i några lannar, för exempel Egypt och Oman, och du ser graden av ny i planlägger och hur fort det ska skär, så har vi en annan metoder för förvaltning av nyutvecklingen än det vi har återmakt. Når det inte går med att fortfarande. Sick att det är riktigt. Men det här som massiker, och det är också staten som står bakåt. Det ser här ska vi bygga en i by med 100 000 inbyggningar och det ska vi göra på tre år. Angla så färgliga det gör det heller, men det visar det här ambitionerna. Och det är intressant att säga på. Och så läkar det om en antid av arkitektur, det är ju spenste projekt. Det här tror jag kanske bara viser. Man testar om gränser och ser på om det fungerar, jag tror att man brukar det som mycket blir som en slags show, men man får visa idé och så ser du lite på vår blir motdat av vad ser folkhet eller det ser det likadare, lika det icke. Man tester konceptet lite på näsa också. Det kanske inte många brukar faktiskt messa till det. Men så är ju inne i en del, många båda projektet som hotellprojekt är också. Och Dyke är ju speciella och relativt unika i projektet. Så det är att se något tillsvarerna här, har jag varit på med. Att jag skikar och prövär och förstå vad finnas tills koncepter där ute som vi kan lära något av dem. Så här är ju arkitekter, där och många arkitekter, ton avgivna i alla klant som har sina egna kamilongera viser från sitting. Och så vill vi ha möten, vi har också mött med Penin Farina arkitekter. Som man nu känner för att få bildesign. De har ju sin motor design och du ser att det kommer från en bil. För att det är fart i arkitektur. Och de har ägen utvecklade fasadelementer och någonting som man också egentligen kan, hvis man vill bruka ha di och få deras design till någonting.

SPEAKER_10 56:49

Ja, första hörnfet. Vad har du något tipset?

SPEAKER_01 56:53

Jag vill bara bruk god tid på nästan, så du har pass så brukar du kanske två dagar och så bara går runt och kikosper och ser vad du kan hänta ut för din ägen eller sam.

SPEAKER_11 57:05

Ja, det är bra. Det betyder att att bara går in där också vi känner som och så. Så har en sån regel för några kan. Sinner där, så får man färbsar.

SPEAKER_01 57:21

Absolut. Nu är det väldigt många. Det är bara i norska lönschnär det byner väldigt ett totligt jag tror jag. Jag är plädar på nästa som till 3-4. Och så går jag omständigt inbeteck och så tar jag den där. Kan du?

SPEAKER_11 57:35

Höskö, där vi är en plant. Och så är det en toking som köpjer, jag är ingen. Och så är det en person av ledningsföret, jag har alltid av. Så det kommer ju spendet, så tar jag en fan, det kommer jag. Hallå, jag är fall.

8. The Owner: Morten Jakhelln - BodøBodø

SPEAKER_07 58:10

Ejer och som finnsskontet i ett familjänskap som heter Kristian, men den operativa sälskaplig utveckling. Så vi håller till i bolen och blir med biutvecklingen för serat ut.

SPEAKER_11 58:24

Det bygger till inte detta. Det är Lutplanen när vi möttes igår ned på den marschens. Det var ju bara som för en bådäring till Adratikan i varns. Vå så att jag åpen var det förrän. Vi har inte kalla halvmeter. Nej, vi har 20 graders i bodidagen, ser färt.

SPEAKER_07 58:47

Det var de temperaturerna vi kom hit. Det är någon globalobarving som ser så lärket som att du moderat till kant för temperatur. Men i norr så får man ju passad temperatur. Så det är kanske det som är värden, nu ändrar det med att det blir 40 grader här nere. Vad vill folk träcka nået? Det ser vi ju på turismen nu som vi tycklar.

SPEAKER_11 59:10

Ja, coalcation. Det är bäcker så om man skriver om på kanter och där.

SPEAKER_07 59:16

Det är helt klart. Jag tänkte en massa folk att ser att det går att dra på det feresten, man vi drog på för, vi drar heller. Så vi är med att utveckla turistbrute, så det är pas fint.

SPEAKER_11 59:31

Det kollet väldigt för att man långt att det här är karton snabbt, och så precisar där.

SPEAKER_06 59:39

Vi är och nog lämning också, vi har varit det vantar tillpas. Det går väldigt bra. Men det som kommer hitta. Ja, det ser ut som det trivs.

SPEAKER_07 59:49

Det sista vi håller på med nu är att vi ska åppna en Sönnalsby i båda Fluten Sönnlandsby, båda blir Sönnlandsby, en fiskresurang, en ribkort och en havn för den här Brimbåten som här i Oslo. Det här är Tomtet i Solvärg som elektriska och hybrida båtan som man tar turister ut. Vi har gjort en avtal med det. Så vi ska ha båten sin liten som oss på heter brygganlägge som vi ska nu åppna 9 april. Och som är helt nytt. Det vill säga att vi har varit och studerat bastanläggan i Oslo och har i bergen. Vi har bynder med tre bastuar och ett varnvönspassäng som du kan sitta upp och ser på Stjärnhemet. Mitte byn är Ramshaldområden som vi driver och bygger ut som vi har hållit på mig i många år. Vi önskar att vårt mål är att Ramshal ska bli ett tjänststäd i Norge. Det är mitt i centrum. Nej, nej kan jag hoppa på mig nåtiho. Det är vi god.

SPEAKER_11 1:01:05

Men det här får det när vi tänker på, Bostur rib när det var med fiska plöser. Då tänker jag länge ut i luften. Jag tänker ut i loften, där är inne i botten och ta sig. Det är som battrum mellan luften och båden där semergiv.

SPEAKER_07 1:01:21

För det är ju sådana att det är synergi och vi har ju länge varit en hög till luffoten. Men botmålet att folk ska bli en troddag i båda också. När du sitter här nu, så planar jag en fred i norger så är det några att du tar till ett ställe, du tar till fler ställt. Vi 4 att både ska bli sälvård och så att stoppa blir. Det ser vi och det är på vi turst.

SPEAKER_11 1:01:45

Jag skulle gångs längs när jag var militär, så hade han lyftsfall upprälet sig i glasshusaret. Har det kännt något som 1790 med båda centrum.

SPEAKER_06 1:01:57

Det här var ett inviterat.

SPEAKER_07 1:02:01

Enormt med det sista 10-15 år. Med stora utbyggnaden på en periode så hade vi 14 byggetkranna samtidigt i centrum.

SPEAKER_11 1:02:09

Det är bra här.

SPEAKER_07 1:02:10

Det är ett bra työn likadiskt. Och politierna. Absolut, och sen följdligt så bytte det emot oss nu för oss i Norr. Men vi är ju färd med att realisera det som heter Nyby flyplås. Men det förstte det nyflyplats nyby för att jag visste sig att i 1950 så bestämte man att man ska bygga på flyplats i både. Och i en år 10 så flöjde först militära flet. Och den i 50 så flöde civile fly. Och då byggde det i flygplasen på härnsmyran. Och var så när du bygger på 50-talet på en myr. Jo, barn krocker lärare. Det är faktiskt ett fysiskt problem som gör att man får bygga en ny flyplats i båda. Vi har flyg på dispensation nu och det har lagt ett påktida för att räcka upphoppad en till var. Men i kököning så är det nya flyplatsfärg och där frigör vi ett areal som är 3000 toner deckar. 3000 toner deckar kommer att sätta lite samling.

SPEAKER_11 1:03:14

Vå stort av det här tidsfälla.

SPEAKER_07 1:03:16

Jag brukar tänka en fyrkanti i Oslov, så jag känner folk sig igen, men då är det hela nedre Oslo ett centrum så här byggbart område. Men halparten där som cirka ska ju faktiskt bli grönt. Nu är det lite som diskussioner med forsvaret som vi har lite tillbaka. För det är såsvaren av vi nu har sölthet i både kommunerna och nordafysk kommunerna. Och det har lagt ett nytt kärskab som heter Nebodade indom. Vi ska finnas med artig-navn. Och här slår vi slags för Bodöbod. Jo för det att Bodet är en bytärna är 3000 toner. När vi ska dubla byen så har vi dubblad namnet. Eller vi kan säga it's so nice and we have to name it twice.

SPEAKER_11 1:03:59

Alltså, det på hjörerna, den mest populärstaren New York, New York. Det där kommer tanke.

SPEAKER_07 1:04:04

Nej, du känner jag utan marketesföra, jag tror marketes föring är specialiserad i KB. Men jag är också bilmechaniker musik, så har jag och velen på jorden. Men tangen är att det blir sett i ett större landskap. Och det har vi ju nästan här. En by som byten avnet för det ska bli dobbelt så stort. Vurskar kan det vara dobbelt så stort nu. Och sen syns jag att både både hölls väldigt bra. Ja, så här huska.

SPEAKER_11 1:04:30

Man by något i norr den bådebåden.

SPEAKER_07 1:04:35

Om fotbollar, både i vindt kvynta nu. Nej, det är ju lite mer maskul. Men poängen är det, det synes, vad gör man här? Pängen är att oavsett vad vi kommer. Vi så kommer inte i Europa nu. Ja, det vet på både. På grunden av fotbollar. Det är fantastiskt. Och i Roma är det ju helt rör över att det blir 61. Det är liksom så att godn. Nu har det slår det och Mänchester City, jag var i Madrid och så den för Madrid. Det är ju helt sygst. Och i milands siston i kväll spelar ju faktiskt mot Portugal. Det är en godställning i båda för systemet.

SPEAKER_11 1:05:17

Men den ska utveckla ett så stort område. Man hör för sälj som tit så är det sånt. Det är som. Jag planar det för nästa 15 år, det är nästa 15 000 år.

SPEAKER_07 1:05:31

Det är ett hundra årsprojekt. Hundrasprojekt, hundra. Det är ett hundrasprojekt. Man var tydligen som ska bete att det sist bygger så färdigt under. Det kan ni ägskit är här längre. Men vi vet mycket att våra värden utvecklare. Men helvis, detta är ett område av värld som ännu är rolig och körlig. Vi har många fördelar. Men jag tror att man var. Det var ju någonsik förran och där du var i båden. Fyllt upp häls som heter Renvick Later, som också var ett 50-årigsprojekt som nu byn och bli fyrt. Där hade man en lang sån lejer som mycket vara till någonting. Och så var någon smart som bestäms sig för att fylla upp och lagit till en byggbart. Det var ett områden med liggen. Det var en lång fjärd som var det. Det var en mycket bil. Men det som är fantastisk i borig, vet du vad Linna bod är. Ja, ju. Nej, jag ska få tälla. Det är tillräckligt koppitar om morgon. De flesta går ju också friplas.

SPEAKER_11 1:06:35

Ja, dus.

SPEAKER_07 1:06:39

Att det går.

SPEAKER_11 1:06:41

Så ja, det stämmer.

SPEAKER_07 1:06:43

Det som går till utgången 19, både bara. Hält botten. Det blir som är bara, men det är en fritplassen.

SPEAKER_11 1:06:51

Det är de även till. Det är för någon byr inte där blig, på den är fullbyt. Det är tillgåt på modan. För det är därför folk ärväkigt av det.

SPEAKER_07 1:07:04

Vi är både, så just det är det.

SPEAKER_11 1:07:05

Det är för en liv när det klinger.

SPEAKER_07 1:07:08

Ja, det är det klingande mint läns.

SPEAKER_06 1:07:14

Sorte på på att det är bara en viss man. Ja, som finns kun ta. Då är det här vid som finen och man är. Du kommer att snacke att det är fisket sin, och kundemät. Nej, nej.

SPEAKER_11 1:07:27

Det är ingen beter sedan.

SPEAKER_07 1:07:29

Nej, nej, nej. Ja, det är hoppat det, men det är ju det bra. Men det är ju en möter plast det här. I branschen. Du kan säga att gör du här med 40 som är utlandska invester. Men det har vi syns. Och så är det ju faktiskt att branschen i Norge möter sig här. Och massor den här. Det skriver som har på folk och så blir man känt och så utvecklar och så att det. Det är viktiga för oss som familjer så måste jag att det har mer idéerna än några pengar. Så man att finna folk som listar med på daget, tror jag, det är liksom också. Vi må ju fassa på att det borknord på. Det som går väl min och annå och håller brukar och så vi tränger inte människor skål i nord. Har vi så avfolkelse idrog. Varsad? Därför är det viktigt att vi får växter och viksomheter som flyttar norra, att vi passar. Och därför är det med flyplötsbygningarna att vi har frigjort ett avarelet mitt i byen, det är ju helt otroligt. Jag tänker att jag ska vara ett föredrag om tronen och tronjemhavn och den nya utbyggningen som vi har gjort här och arkanger och hur när jag flytta viktigheter i årganger och så. Här får vi ju liksom allt tervet mit i byan. Det är fantastisk. Det är bildhet, jag cyklar i år, jag cyklar hela året, jag cyklar på jobb här dag. Det är fem minuter. Det är fantastiskt. Det tar med 50 minuter igång från midt i byen. Det är fliplöst. Nu tyta fly tussen. Inte tim en spart. Jag har ett normalt nätverk i Oslo och jag glav på det. Men det är någon som ser att mot är bara bäddar att man kommer på profet så kommer det. Når du har ett parter att gå till fritplods. Och du har fasträtter, och går detta borstet. Det brukar se det mer längre till onslå än så båt.

SPEAKER_11 1:09:30

Och så har du liksom när så små fördår att du tänker att sånkerhetskontroll och sånt länge som här. Nån för, men åskritskontroll av så. Så det går fint. Får mig som är, han är mitfirmation på fint, har du något tips på skärmen på både, det är snabbligt och husar och möter och snackar.

SPEAKER_07 1:09:52

Ja, möter jag folk och finnas på vad som förgår. Och i min att möta folk och bygga tillligt. Väldigt mycket är otligt. Jag tänker också på detta med vi på våra vänna i nordig igår. Knutar jag och britt skåvänna. Man känner folk. Man känner folk, var mest fantastiska bygg som var mina examen i den här branschen var och jag kan brygger i både som är cirka 12 000 kvadratmeter. Där hade farfarn prövd av bygget en bygg, farmar prudar och bygger en bygg och så satt jag och väntar på en telefon och så ringte det plus en fyra så här 100 kvadratmeter. Vi byggde 12 000 mitt i både centrum på den bäst ont i både. En gången han saker med handn, så la jag på rör och så här, detta är en kol. Så ringde han på en morg i båk som är en väldigt känd arkitekt, han som har tänkt i båk, tängar jag också flippar på terminal bygga i och så tänkte jag att det är en ben bygger i och så i båda men. Så ringte jag han umiddelbart eller jag på. Och så så här kan vi mötsen. För jag kände inte anfär. Vi rev så på selbredsamman och sånt. Och samma kväll möttes vi på mitt kontor och hade varit med och fotograferat hela tomt och aldrig komten. Och så spelar vi räknar och rackviten och så diskuterade vi vad detta skulle bli. Och det blev jag kunde bygga. Och det blev färdig i 2020. Det är från delligt en mägigt moderna flottbyggning i både centrum.

SPEAKER_11 1:11:35

Nu är ju där en byggningsstempel futsar.

SPEAKER_07 1:11:38

Ja, vi kan också med det. Nu har vi fått energiklassen B på det, det har investerat vi i fjord. Så alla våra bygga nu energiklassen A eller B. Och så är så hällig av fått sönder in i Bedriffen. Han har blivit ledare för hunormålutveckling som är vårt operativ sällskap. Han kommer från GRESP, alltså Global Real Estate Sustainability Benchmark i Amsterdam. Han var lead datascientist och var med att utveckla programmar som gör att man sammanlingen i stora industriföljare i hela världen. Inke bara på pengenström men också på Bärgkraft. Nu har vi nästan upp. Han gjorde i fjord en kämp jag jobb hos oss. Så nu leverade vi en Bärkraftsrapport till alla våra ledgetagare. Vi har 60 stycken som sitter. I år så gjorde han det på en dag. Då leverte han en bärkraftsrapport till vacks firma som handlar om den och inte om oss som total sämt.

SPEAKER_11 1:12:34

Utrolig lite här nu använder bärkraftsrapport på centra, för det brukar med mer tiden än dag.

SPEAKER_07 1:12:40

Så vi har lutbågen att det ska bli en ting vi ska utveckla vidare. Men vi, som sa, Katarina Brandsläp, duckar jag långt framme. De var ledare av grundbygganens jobb i link.

SPEAKER_05 1:12:54

Ja, det är arkitekten.

SPEAKER_11 1:12:57

Ja, då fader du långt. Det här är här, jag för vi är på riktigt sted annat. After jag på riktigt sted.

SPEAKER_07 1:13:03

Ja, absolut. Och det är net om det att du möter så många folk i branschen. Det är väldigt bra. Många goda samtalar och seriösa samtalar vill jag sig. Och vi ska äta någon investerfolkhet på. För det är att som jag ser att vi trängar folk med oss. Men det är en väldigt otad av kultur. Det var bara att ha, vi pratar här igår om nya utländska pengar, financepengar. Mina erfaren med rena financepen är att det är som mors det är någon som beränner på något samma med det. När vi ska utveckla oss så vill vi gärna göra det samman med något som är intresserad och ha kunskap. Så båda pengar och kunskap är väldigt bra och bröst. Och så ser jag att det är det att dra huvudet stöds pengar utan by till norr. Det är lite sånt. Men tyvärst så får vi ett nätverk som hjälper oss till att kunna utveckla lite som vi har lyssta ut.

SPEAKER_11 1:14:03

Det är massa tal och puncher och som är sånt som är fest att möten. Man ser att det äkar som är mamic som är det riktigt som är bara parken och det kommer ju äta på.

SPEAKER_07 1:14:12

Så det handlar om att bygga till lite och den relationen. Nu ser jag att det bygger oslå som står till. Det är jätteviktigt. Om det är sjämpa viktigt för att få ting till att säga. Så jag måste jag byte med en dag. Nu har jag sjätte generation i Bodå som min förfara kommer jag åt nuts. Så när jag papade som var uppdagen, så hade något som heter tomtebank. Jag var inte varit i byn. Jag känner hjälpa det här först och så där måtte mig i norsken. Det gjorde och så här i styra i många år. Man måste ju ut och lära. Jag kan ju lära det i båda. Jag måste ut och lär. Och det är också som vi är här. Vi må lär av varandra hur att vi kan utby på en god.

SPEAKER_11 1:14:54

Fantastiskt du tusen tack för att du har tillbrann på arkekten.

SPEAKER_07 1:14:58

Det är ju bara väldigt artiga, det är att prat om det här bränne för. Det är ju Bodebod. Ja.

SPEAKER_11 1:15:07

Du har invitärt mam.

SPEAKER_07 1:15:09

Tillbåden. Ja, det är ju så jag kommer. Sen följer, du ska få bara en semnspen. Den har vi lags. Vist det går bra. Så blir vi dobren. Vi kan lägga en ny pong för flotter, och så blir det då många semnare och bara, talar en framöjta, det är helt länglig.