Arkitektpodden med Magnus Ravlo Stokke

Arkitekt Tanja Lie: Nationaltheatret i klassisk stil? En arkitektonisk fallitterklæring.

Magnus Ravlo Stokke Season 4 Episode 9

Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.

0:00 | 47:37

Dagens gjest er en arkitekt som både tegner bygg og er med på å forme diskusjonen om hvordan vi bygger byen.

Tanja Lie er partner i Lie Øyen Arkitekter, et kontor som jobber med alt fra boliger til prosjekter langs Nasjonale turistveger – hvor arkitektur får være mer undersøkende og eksperimentell enn det ofte er rom for ellers.

Hun har også vært leder for Rådet for byarkitektur i Oslo, og har jobbet tett på vurderinger av byutviklingsprosjekter i hovedstaden. Der møter idealene virkeligheten: utnyttelse, bokvalitet, bevaring, økonomi – og spørsmålet om hva som faktisk gir gode steder å bo.

I tillegg har hun vært sentral i arbeidet med Oslo bys arkitekturpris, og er en tydelig stemme i fagdebatten – blant annet i diskusjonen rundt Arkitekturopprøret, hvor hun både anerkjenner kritikken av mye som bygges, men samtidig utfordrer enkle svar på hva som er “god arkitektur”.

Vi snakker om:

– Teglen. Vil den alltid være en bue?
 – Hvorfor så mye ny arkitektur oppleves som dårlig
 – Likheten mellom en middag laget av gårsdagens mandelpoteter og transformasjon av arkitektur
 – At det ofte er de vanskelige og dårlige tomtene som er igjen
 – Arkitekturopprøret og hvem som egentlig definerer smak
 – Og hvorfor noen av de mest interessante arkitekturprosjektene i Norge er… toaletter langs turistveier

Dette er en samtale om kvalitet, kompromisser og hva arkitektur faktisk er når man skreller bort fasaden.

Kontorer og prosjekter omtalt:

  • Lie Øyen Arkitekter: https://www.lieoyen.no/
  • David Chipperfield - Tilbygg på gammelt museum (vellykket): https://davidchipperfield.com/projects/neues-museum
  • Nationaltheatret utvidet i "klassisk stil" av LPO: https://www.lpo.no/nyheter/ny-framtid-for-nationaltheatret
  • Nytt bygg i gammel stil (mislykka): https://www.theguardian.com/culture/2021/sep/09/berlin-museum-humboldt-forum  ("‘An imposing Disneyland castle minus the fun’ … Berlin’s new museum. ")

Send tilbakemelding!

Magnus på Instagram: https://www.instagram.com/ravlosen

Arkitektpodden på Instagram: https://www.instagram.com/arkitekt_podden 

SPEAKER_00

Jag heter Monus Råske och jobbar enlighet som arkitekt i Haptik arkitekt i ordnå. Till arkitektboden inviterar folk som kan med om arkitektur och för ting blir som det blir. Välkommen till arkitektorn. Dagens gäst är en arkitekt, jag har att lista snapp med en gubschund, både för dina riktigt på det här en väldigt tydlig sensor på AO. Och jag gick ut längst. Och får den helt och klörkombinder och jobbig och tannebygg, men jag är med anmorden. Vi bygger ben. Hanalin är lién arkitekter här av att ha kvalitet och materialet. Och ting faktiskt hänger sammen, i bara ser ut. Plus att kontor ligger rätt på gatta, framåt är nu studet där byggda. Så det är här på mat av 50 minuters byn i praxis. Välkommen hit, jag. Väldigt glad att du är här. Jag ska ta lite så här. Tänkte att vi kunde byna egentligen och snackade om själva byggelsten i arkekturen. Alltså mansan till. Jag har lite störig om ditt förråden. U tror jag förstår jag springer som allt ut från det. När jag tattgete och så är det här livet. Har du? Just men står väldigt centralt. Men alltså lite för jag varit innan sett på projektet här. Vård vara som har svart och skrev ut om arkitektur. Och där var det ett annat med något som kravet väldigt ut, för det prövde fådan till fasad där. Men så blir det bara det sur.

SPEAKER_04

Det var Trimsvig. Kristoffer i min macker och jag har tänkt. Mist på. Men där var jag, jag så har tänkt en del i täjm, men inte så nu så är jag typiskt som chatt GPT svaret. Byggligt ut från något finner. Det är ett hus som har en del varnät till fasad, som bär sig, och så har den dela spännad utklaring och spänn. På ett spunkt, blick skilda i två systemet för det är som är näste har hört på arkekskolan vad vid Tijlin värda. Vill det en bu, den väldigt, det ser ju kamer. Men det passer också helt med som med dagens bygging metod. Man brukar ju tällna säligt de sista tio åren. För det är där ett material som är hållbart och toler i förensning och står gott länge. Man har ju ofta inte att det är tällhuset som har byggt i Täll och det är det också som regel. Det är ju stålhus och betonhus och bilningsverk som har en förblänning i Tälla. Och det är så här gräjtnå det också. Men da har ju tägna lite anrollig än den hade förtåtus årsinn där.

SPEAKER_00

För totrisen så stabligt man på varandra för lager hus och tak och hämlingar och allt sammen.

SPEAKER_04

Och bara den vanlig helst vanga riksant och du är halstäns fik med varandra och så vantsam med hälsen. Hälligt diafragmanväg.

SPEAKER_00

Defragman och två stecker och så här i förbunet på tvärs. Det är kul i rollem.

SPEAKER_04

Så det är så lagar man ju tajvägger och får du på det till och sig ut som är värden och så är det mycket som mycket är det. Det är varit i det projektet. Jag för andra projektet, så kan det vara en fint visma grejer och uttrycker det arkitektoniskt. Att det är den variation som ofta efterlyses i alla möjliga samlingar att det har en slags kärna i ett eller rant.

SPEAKER_00

Men i Trim Sverige så var det där, så bruk man inte använda sig. Sen ser ut som där konstruktivt man ville så här med värbersättelse på något som är uppenbart konstruktivt båda utan och annat.

SPEAKER_04

Ja, för det är väl som dinglig. Det är en tagstensprincip att den hänger. Arkitektur i Koleströck och man är väldigt liten grad uttrycker isolation som är i modernismen och så man är som ett önskå och få till att usid och insidel är det samma i sant. Och det faller sig naturlig i Söra Europa, både man bygger en betongvägg eller en enkel tägvägg. Men i Norge har man dunjaken på och så trängar man nog som försikter dunjaken. Så Kartiling är en väldigt naturlig mat att göra det. Men man kan bruka plattor eller panelkläddning, eller något annat. Det är väl ett naturligt nordiskt uttryck på ett vis.

SPEAKER_00

När man ser som ett vergsnitt av en moderna, ganska avancerad vägg. Så är det troligt när man tänker på Tyrlen så är den väldigt clean. Att hulmellan och du kan kanske ha något lyft som kan bidra till klimatiseringen. Men det är nya vägna är väldigt, väldigt avancerade. Man av det där tror med plast och grejer och dupedit.

SPEAKER_04

Absolut. Det har ni dunka i det som sen.

SPEAKER_00

Du ser det här på områden. Det är så här. Alltså söt och regna helt gravet med. Det har ju också väldigt teknisk på lag. Exant Baffel, jaken som är inne, Affällen vaffel som till och med helstvis utan på låna här. Men har ju den där lika sträck. Du får en väldigt trinlös ämnet och styra klima in i kroppen och du har det skikt. Men så är det nog så på en motor så är det bra. Men på något sätt så gör du så att byggen blir för banka komplicerat av det.

SPEAKER_04

Så man är studenter, man har ju stillaget där enkel väggen och kärra ut vindu eller jobbar med en sån massa. Det är för vi är tränet i det all gamliga arkitektur här och sånt och så är man ju mer komplicerad än sån moderna vägg. Men det här på där man är naturligt att det ändrar arkitektonisk uttryck och så. Att insen, för exempel och annat. Att det gick är, man kan ju laga en sån to vanligt betong med isolation emellan. Det är egentligen innärgen som bärder och utvända det arbet en värld. En besättelse.

SPEAKER_00

Men när du är det jobb med projekten, har du såna här teser eller vad som ser, dogmer knyta till den ärligheten som vi ofta snacker om när vi är snack om arkitekturet och ska visa ting och sånt.

SPEAKER_04

Vi har ingen dogmer och testes. Jag är väldigt som tror jag väldigt dogmatiska och är ganska mycket försälliga också på kontoret. Så vi snackar riktigt på den mått. Men jag tror att den Aho har ju det som en sån. Alltså arkskolkslå har ju en sån fin tradition som vi är opterat i. Det är alla fall Krista för jag som är att god projektet ofta uttrycker av det är. Det är bara en där en utside som ger kvalitet, men det här är något att du ser vad projekt är.

SPEAKER_00

Det är fem tradition av det som är.

SPEAKER_04

Och jag menar god projekt som studenter har gjort på skolan de sista 40 år och så. Detke för det är så det är fem, men att det har hört levenna genomens kurs och en av alltisk och många kurs. Att du ska pröva att få en byggning till och varje, varje en kropp. Vår konstruktion bidrar till att uttrycka den arkitektoniska idén och bidrar till att vara arkitektur i projektet. Det är ofta ganska vanskligt att få det i så en kommersiell bygger för exempel så vi som kan byta ut konstruktion i sista montan, för man stålsöjler till betonligt. Men jag tror det är som en slags som drilling vi har en slaks som arkitektonisk bakgrund som många av oss har mycket är det änsta svaret på att gå arkitektur. Det är Sisa, vad kan plattad det. Han är laggom och förmor och lysomit. Det är många typer av musik som jag har vens i. Det är många form för arkitektur säkert är den enste kvalitet, men det är en kvalitet av den kompt på någonting pillisbort av ekonomiska grunder sen i processen, för det är det här själv konstruktionen så där fick man få det.

SPEAKER_00

Men är det man kallar en arkitektonisk idé i projektet.

SPEAKER_04

Det kan vara att i det bärna, att konstruktionen är i detbärna liksom. Sverige förens projektet är det var väldigt sån ofta att bokkonstruktionen är mer än bara att det praktiskt mot och kommer från den andra sidan, men det har ett innehåll som är i del.

SPEAKER_00

Eller Oma hade ett flagmöte för påsket och det snabbt om arkitektoniska del av tre arkitekter som recenterade av väggar senet valdrås av sina kontor i där. Och ringskartalen. Och vad var den arkitektoniska delarna vad var det prövet bevarade från start till slut i projektet. Och det var ganska intressant att höra förskällen på där varingskartalet handet med om by reparation och något oliometri och väg av detta scenum, men vår cirkulation skulle också vara ett rom så skulle man ta till många försättningar byx som möjligheter sen handlade väldigt med om cirkulation på du bygget. Och så är båddus handet och enkelt väldigt mig om kontext liksom vidreföringen av det som var det gatlapp och så vidare. Och så var det för plan att bygga också och snak när man diskuterar det här på tidigare för att förstå vad grejer med projektet. Och det kan sett att någon så är det väldigt kanske enkelt attirationalisera någon sån här löp som har varit ändå ett projekt. Det verkligen vanskligt inländningsvis och se tydlig vad sånt här.

SPEAKER_04

Oma och LV och den nedlänska traditionen är väldigt väldigt god på ett rationalisering. Det lager en miljon skisser och så finner det ut eller modeller och så vad det egentligen har lyst att göra. A många grunderna, tror jag, både kontextuella och rationella och föröelsesmässiga intuition på så lager det på något historia på detta, så det dötts enkelt ut. Som ett barn kunde tänkt den uppenbar tanken för A till X. Det må det bli sånt. Så det är ganska vanligt, men där man driver att gå lite brett ut första. Och så pröver man att definiera någonting är viktigt kanske. Och så är det finna ett konceptet som får ger idén med något som har sagt.

SPEAKER_00

Men det godas kommer ni använda i likadam. För att text. Jag har aldrig somnalist. Det här som tog det rott på van. Jag är väldigt uppdata den länkar. Men om man jobbar med text så jobbar man ju väldigt likt. Sell om du kan ha en idé, så får jag en historia om detta eller grej här. Då koken ner till någon som är otroligt många omver. För du kommer tillbaka till en sån. Jag är dagna mål. Tanken om att du ska ha ett sån konstanke innan sist och bara kör igenom med den. Det är föreknundervis, det kommer ju insistera.

SPEAKER_04

Absolut, och det är väldigt likt som man jobb med texten och sitta och knota med sägn och aspelt boken. Det är helt komisk bolikt där. Man går ut och skriver massät, och man får löserna kapitler och så tycker så kanske det kanske inte lämnar om. Och så blir det till slut förrottligt enkelt. Man skulle göra det enkelt, eller både i arkitektur och Ist.

SPEAKER_00

Ja, det känns det. Det är lätt, alltså, it's complicated. Detta är komplicert. Det är lätt att skjula sig baket vad man är till snacker om. Men man klarar och få milda på något klimata. Jag skär på några skavlarna på fördagarna hade taget, så syns jag ofta grejer att höra att de som är bästa i världen på att någon annan syns i hjärna, forskar och annat, de klar att få klara det enkelt. Men det som är som i, alltså medicinstudenten, som ska få televos på allsen där matet på vad komplicerat det blir det. Det handlar kanske om oss. Det som får den snabb där som bodd av erfaring och det liksom, där kommer det naturligt ut och så. Det man har varit som bara är fart. Som student där Ao så är det ju påfåll med skåsikre. Vi är ofta i projektet som egentligen är ganska svaka. Ganska dåliga projekt som du blir och prikare som skrasikre. Du får svara, jag har ju med lite på det sen för sig när vi har lärt.

SPEAKER_04

Ja, men det är så en övelse att stå på, männå. Så det är lite fint också. Du har rätt att det är någon svakprojekt som är väldigt sistande, men det kanske är det mest typiska. Men det är fint att man får övelsen att försvara någon man människor, och så kan man heller liksom ett och rätt och tänker, det kanske inte var helt riktigt. Men jag syn så verka en avflåda folk som anner allt familj liksom i sådana höjt i branschen Elersch.

SPEAKER_00

Och så ska man ju ska igenom någon sån, alltså någon sån här heter, någon som Millipelle. Den ena som jag har känt mig på att vi hoppade med ett NTN-projekt. Förstad skulle stöpa komponenter till paviljon i betong. Och så är vi researchade detta och så kommer jag av en väldigt fint betongprojekt i Venet. Som jag som heter Sverige fan har lagit. Jag var tänkt tillbaka på det så när jag förklarade detta för lärarna, det är som om någon ska visa det för lärare på STF att det är liksom saker, det är finna och sånt. Man var väldigt jobbad när det är så fint, det var bra. Den referensen har ju kanske varit gjort det för. Så är det som fram. Men några studenterna som är där kommer ut för varit är som den skolan och så kommer ni ut till virkligheten alldeles när jag väntar att du kommer ut i branschen där alltid blir ett halvt. Men är det en god mot av att det präppar på att bli arkitekt att man har fått bra hållda på lite på den matna och riktigt mot här som så operativt sig, alltså så är det smärt med sådan.

SPEAKER_04

Jag tror det bara kommer rätt ut i branschen som har det sådana där. Det är helt dagligt har vi ett sådana saker, som har varit håll på i träddår. Där så slitter man med och håller fast i det eller jobba med det där. Och jag tror, hvis du gick haft den 5-6-årspreppingen först, så hade du varit helt hjälp och du bara slinget med i alla andra värdi som de andra flagna och utvecklare och ekonomer pröver att dra. Väldigt ofta så har jag en arkitekt i en komplex byggdesak, en slags auktoritet för han eller hun ser många sidor och saker och har ett mål som icke. Nödvändvis, det har man fått ett lite merhetlig blick och få ett gott nabollag och få yrkesgruppen som jag tror rätt och sett är ganska idealistiska i så något sätt. Ust du tänker på det du känner att det har, det som står i höst på listan är att få ett fint projekt. Det är egentligen för att få navnet i A plus för att bli berömt. För att få ett fint projekt att det ska stå där. Att man för ett ansvar för att det ska stå där länge. För det som ska bo där och nabog och sen. Medina pengar. Men att bli känt med den sju. Det är ju. Vilket så många farggrupper som har det sånt.

SPEAKER_00

Så den där att man träns på lite, yrkeslet och kämpa på något. Någon har en varbias när du kommer ut. Ja, absolut. Men vad jag tänkte på råd och byarkitektur. Det är detta i råd att få byarkektur. Det är helt klart.

SPEAKER_04

Det är fasadrådet för tjra sinut. Ja. Tom sägens som var det.

SPEAKER_00

Fasadråden, du har varit en helt anvung. Men du har haft en helt annan förelsevis var det. Det här, för det är väl något av kritiken också för hela vad som går där arkitekturar?

SPEAKER_04

Jo, jo, jo.

SPEAKER_00

Så blir en limit med en fasaden.

SPEAKER_04

Ja, men där sjår det blev råd på bygget. Så snabbt en fasadet.

SPEAKER_00

Om har du bara medlem? Men du har varit ledare för den här.

SPEAKER_04

Det var en fyårsperioda.

SPEAKER_00

Det är ett rådgivna och organisk viktiga byggdes saker eller plansaker. Eller vad det är som är ingångsportalen för att det sättet ska bli förrörd.

SPEAKER_04

Plan av bygg, föreslag och projekt och andra kanske föreslagprojekter, som vi önskar att få upp där. Och så ger vi rå till politikerna, byutvecklingspolitiker. Så det brukar plan om mycket statens lokaler men är helt fristilt och ganska maktlösa och ganska och man är friing som är rent faglig rad. Men som plan och bli kan stötsa på när vi gör beslutningar i stöd och bygga saker.

SPEAKER_00

Och politik, du kommer som en uttal som väg till politisk mandning.

SPEAKER_04

Först och främst det, vi har förbutling.

SPEAKER_00

Och det sista projektna som blev ju rätt. Det var väl det första som förlägde för den Arkå på marinlist.

unknown

Ja.

SPEAKER_00

Och det var kunde så en lättbar en liten läfsannrapport. Det här sick är en analys av projekt.

SPEAKER_04

Ja, jag tror det prövar det som vi har prövda och går inte. Det kände morsant det. För du får en ganska god insikt i ett projekt. Så ger man råd och så är det blir fullt av. Men avtid så tar planbygden med sig vidare. Eller politikerna meds vidare.

SPEAKER_00

Men alltså lite sånt är faktisciplinare i den gruppen.

SPEAKER_04

Det är en franverksbedriftna, som är valft ut frärrisk. På enkelt blir det roligt. Men det är väl riktigt. Vitelationskonsulenten. En hontverkid, det är väl fint. Som är med. Och så är det landskapsarkter. Det har varit en sociolog. Samtfrit.

SPEAKER_00

Ja, och så kommer en sak in och så förlåde jämläxen som möter och diskuterade som är sekretär och skriver en rapport.

SPEAKER_04

Ja, det är ledaren som skriver den rapporten. Så går den runda med tillföljelse och det andra. Det här blev ett riktigt dokumentet på något.

SPEAKER_00

Men det har ju ta lite tid.

SPEAKER_04

Ja, det var en möte en gång i mat. Så det tog en halvdag och så var det och skriver den en söndag, en halv söndag i mått eller något som skriver den här rapporten. Åhligt förbedelse där.

SPEAKER_00

Men å. Vad är liksom all-projekt av ser var det som dina bynt och inventerade att man slönser och för det här mig. Man är ju återig du skulle få sånt från positiv omtalare. Ja, det är varit nog.

SPEAKER_04

Det är liksom turligt i franklig och till båt reser. Nej, det var riktigt det.

SPEAKER_00

Men jag är ju gilligt för meningen om det är ju så stå på spel.

SPEAKER_04

Det är ringer och ser att det syns där att främlägget i planbyggaft och rimligt.

SPEAKER_00

Men får du uttalelse som är ett för det där något att näta på icke ska vara en sån typ av format det ska vara det som får sitta i råd och det här.

SPEAKER_04

Ja, poänga. Offentligen blir den gåen digitalt och följer med på möten och diskussion, men det är något som har talrätt. Det kan komma att hänta att det kom och satt och hörde på. Men icket all rätt.

SPEAKER_00

Så man kan gå in rätt och sätt av det streaming. Ja, okej. Jag tror det med referaterna är väldigt rapporten och så allt ligger bum-bum-bum.

SPEAKER_03

Det är roligt diskussioner. Mort som diskussioner.

SPEAKER_00

Men det är sånt som på. Inkommensök, moderning och rapport. Eller är det ett sånt. Vistar och lyckter oss och så kan det göra just. Eller är det knyta ett färdigt planförslag eller bygger saker.

SPEAKER_04

Ofta kommer stora saker på fler gånger. Då får man det in först som planinitiativ, kanske. Och så kan man vända och så går det ett år eller två eller fyra. Och så kommer det in som plansförslag för exempel. Till första ganska på handling och det är ett bra stöda uttalelse. Så händer det att det blir byggga saker så senare. Varför ser det ut sånt som det var i plansaken, och varför är det blir annalt. Det kommer fler gånger det kommer upp med någon års millimet.

SPEAKER_00

Var några exempel på det här blir väl använda så att tänka oj, det var väl sånt. Man ska vara ett krit på främst av projekt, det var så om det ser ut, men det är nog på ränder nivå.

SPEAKER_04

Ja, men där det är, det är många exempel på att reguleringsaker när det byggs, blir anledes. Och så ska det ut en viss grad värre i mot, men där har du den idé. Man vill ju gärna att en grundkvalitet i ett reguleringsförslag ska vara med till slut. Jag är äklig i blandt som syns att allt både var färdigt, bestämt i en reguleringssak. Det är något som syns det, alltså ibland byggstan att man börjar ha bestämt fasadmaterialer och industrutförming och så. Där må man ändra systemet och laget alltid i en bygggsak.

SPEAKER_00

Men av bygggsaknet på visalt och annät att bestämta regulerar.

SPEAKER_04

Så kör siden så var det så att man är flatregulering. Man följer ett kartar lilla gult och orange och här kommer att bygga civil. Så var det står nästan allt till lätt på. Men snå är det mer och mer att man i reguleringsaken önskar att få ting detaljerat. Så är det ofta mycket budget för att man vill ju gärna få ett ja politiskt för man tar husfärd, för två treddelar av vår arkitektar ligger på andra sidan, eller mer på andra sidan av regulering saken, alltså i byggaken. Så vi kommer ju checka alla sakter och alla parkeringskrav. Eller det kan man kostar pengar för att utveckla. Och det går kanske den när att man må göra det, men där borde man egentligen slå reguleringssak samman med ramersökna.

SPEAKER_00

Så att jag inte så måste ånare i reguleringen och så specificerad byggesökare som slår hält riktigt samman oss måk det gör allt sammen lämnbart.

SPEAKER_04

Ja, eller så kommer det sånt, men det här var ju ett grön, lyser här nu, för det hör ju med att det är projektet utveckling av ett projekt och man ändrar ring.

SPEAKER_00

Men sånt på annå där det massa byggningar som ska stå som det är. Vurant går det detaljerade som ska ske runt omkring eller tomt.

SPEAKER_04

Nu har det på nya kolgens.

SPEAKER_00

Näst jag tänker på gammal sparinist.

SPEAKER_04

Paparinusna, för det var det av det första sakerna jag Råd. Det kom det väldigt tydligt plantförslag som sa lite om motorbykvalit. Så där var det väl det viktigt att säga. Vad måste man säga på vad som ska bevara i saker sånt?

SPEAKER_00

Ja, jag för det där väldigt stängen, där är det uppmart på ny byggen som ska bevaras. Men vi är detaljerat som går idag i den saken och var färg om i vilken grad ser det som ska se ut och förplikter sig till det.

SPEAKER_04

Då tror jag kanske det går ganska detaljerat i verks. Men det var ju i Kikidamen som hade regulering saker där det startet för fem år sedan. Var ju ganska. Det var kanske lite an politisk sämning för det. Men det var det så att det är svärdige livet och det är svärdje livet, så blev det nästan godat utan allt för min spersonal. Det är väldigt mycket mer restriktiv på living. Och tänker lite tror man tök av den återbara så estetiska. Det ska stå, för det är så godsliga eller fint eller vackert. Det är andra grundet att vi mer brude stå.

SPEAKER_00

Och att det bygger komrivis. Det är nog var det inne där som man kan bruka eller änbruka på annat.

SPEAKER_04

Ja, det som man bara häller snurligt om på programmet. Man lager en matta det man har i köldskapet.

SPEAKER_00

Ja, det är väldigt oft man kan lagnåla som här köllskaper. Sågans blir det stång ut. Det förlämnar ju så lär som slags indisk inspirerat rätt av någon kokmand på tetter. Det är bara. Ja, det blir helt gärligt. Och det säjer arkuterna om det bara kända där kunvlig eller bara i även riktnare och bygget något bellare. Sant.

SPEAKER_04

Och ekonomiskt är det ju ofta ganska dyrt. I motsättning till det här köllskaperna som är ganska billiga, så kan det vara ganska dyrt och bevara ting. Men man ska siga lite. Men så kan man ju också lager till. Så kan det bli avraskning och fint. Ofta är det raget projekt, det som är det fina. Ett det allting du har gnyckit på i 40, så blir det den rafina ting som definierar projektet.

SPEAKER_00

Ja lång där så sa nu att vi må läröska i stöghus nu från 90 år. Ja, det har varit sånt där möjloti som vi smika och är helt delar med. Men väldigt är den byggningsmassen som vi ska vidla till det behov och vi har om allt fart som omslags bygga till bal mot världen.

SPEAKER_04

Kultur tror jag det är ju növelse där vi har föt med. Det är nog som är sån i sig själv i utgångspunkten. Nu vi upplev som penet, för vi är glad i historien till det och vi är glad i vi har sett för. Det är muligt att få till jag.

SPEAKER_00

Men vad de nationalteatter. Alltså i diskussionen om stykt och pat och kultur och vidare föringare och historien allt man är sådan. Så skrev jag, eller du var med författare på den ganska satiriska texten om nationalteat av det förslaget för LPH. Föreslå jag utvidade nationalteatra i samma Henikbulls stila mot narrisen. Det ga ducker.

SPEAKER_04

Nej, det är helt, eller syns, vi var helt hårdare. Som förslag på många matter, alltså alla måtig. Det var hårisen att det arkitektkontor och föreslå som egentligen står för helt andra värder som är ten finbiga. Att det kommer från. Så men jag att opinionen blev allvis på ledet i täjningen så en sån fotoshoppet spalvänning och en böntning från Henrik Pull som har visopslag. Jag tror det allra flesta trodde att det var ett originalförslag som var klippet nöd. Som det är gick var. Så det är absolut inte. Du vet så mycket du hellig.

SPEAKER_00

Bygget betraktes för alla på status står.

SPEAKER_04

Det vände där fyra fasader som är ganska olika. Hovingän från Storting. Så har det enfasad som är mer förmäl mot slottet, så har den en trädfasade mot universitet. Och så har det en baksidan på något som är med det som ekonominången mot liksom. Det är ett färdigt hus som är tänkt och tajnit. Det där skulle vara en default. Man började spälvända. Så var det färdig. Jag var opinion och arkitekter som inte så. Men så är det selvbrad och bort. Så är redaktören i Fagbladen som säger så att koppla. Det var det. Bara sätta spadnor, där var det löst.

SPEAKER_00

Saga ut.

SPEAKER_04

Och det var. Tro på arkitektur och på arkitekter. Man kan se om den tekniska får man till att bygga på den måten igen som Hanna Gäring och riksantikvarie nu och sa. Det viktiga är vad slags tro har vi på arkitektur, det är en diskussion som pågår på en väldigt inskärt mat i många land, båda man bygger tätt på gammal arkitektur. Alla älskar, alla arkitekter är glad i gammal arkitektur. Varda man står inte det uttrycker både respekt och materialvalg och nya funktioner i en slags harmoni på en god matersammann där gort. Där som du tänner ett envoja vilja områden, där som du tänker en bygger, och där som du tänker in till ett gång teater. Så det är klart att det kan vis där möjlighet att få till det programmet där så är det kanske en god lösning där möjligt man ska bygga något till det. Men det ska vara lite värden. Det bästa vi får till är att spälla ett projekt för som här 10 var gånger som det synes jag bara helt sprött.

SPEAKER_00

Men vad du söt på jag åker. Allig referens eller nu. Nils Håti som jag utvidet Storting i en slags väldigt tätt dialog med materialbruk. Och det som var det är innan när man går och klanskat, så jag tror jag aldrig att det här något varit nytg. Och så är det väldigt utrik på baksidet såfällig. Utem Akskatten. Men det är alliksom stil till det inligt nationalteater och så är kopiert med antiken är det som hot och problem här. För det är ofta att du har. Du må ju varit brydd. Den är så snara kirkel med unkn påbisslet eller männitshuset som ligger i in i sånt i var i Parkman, eller Avrapark.

SPEAKER_04

Ja, så det är Oskar, baksin där.

SPEAKER_00

Du tar och bygga och utvidrar du utnåt det skonda under svärskrad.

SPEAKER_04

Absolut. Det var i Berlin och Chipfield, utgyl Sandsmuseum. Som är en otrolig fin maskigt tätt. Pergmann muse som är en ingång. Det har jobbat massa med det. Men en fortsättelse av något. Slå en ångör och se att vi måste umgå att det kommer så en stark som ska visa sig själv. Det är en god stund sin G. Det är ingen norska arkitekter som tänker på den maten.

SPEAKER_00

Det var det Tomas Gens som var lite uten och sag som går där du slipper sigksi.

SPEAKER_04

Det ser ju lite om den offentliga debatten att han får fyra sidor soppslag i aftenposten. Ingen andra uttalar sig där. Men på något så är det Norgets museum Chipfeld är ett ganska gott exempel för det andra projektet som har bygget i Berlin som är som Stats Schlott, alltså Berlinerslotta, som alla har till, som är en äktigkopi det revna ett sånt kommunistisk folkerpalas från 1960, och så har det bygget upp en sån preysisk blödkaka. Som gåna innehåll, som ingen synsa fint. Varken arkitekter eller folk, och det har bytt massa miljö.

SPEAKER_00

Och det är samma ju Romas monumentet som är laget här små och Emanuela blödka. Ja en blödkaka är monument där fast den här skå. Man har väldigt, väldigt snart och se och så ännu lite mer belastda monumenten som bygget som utgören som Olipän och så. Man kan ju känna den. Man kan ju känna den kritiken. Men så har du den här bishad som jag kallar det arkiturar som älskar. Och så ser att detta är det folk vill ha. Vad ser man till det?

SPEAKER_04

Jag tror det folk vi hade. Och så kan du det ta sen turnade där Binslottan. Och det kan ta så att det visar ju väldigt själva exempel på det förfekter. Det är lite ofta blir så bra. Ana hus, som om det var bygga hus, så om det var tajnigt för 120 år sedan. Med dagens krav och lösningar till halsro, gånger, och det blir ofta en pussig hybrid som verkligen boå eller gå att sätta u. Det är väl det få goda exempel på det.

SPEAKER_00

Men som tiden när man läser manifester till arkitekturplördelser så är det stödstillpassning, där kvalitet som materialbruk. Alltså att det ska vara det bara helt platt och fasader att man ska pröva något av grejer. Vi läser den beskrivselsen och så sig på några projekt. Det är nu, så ser det ut som det egentligen helt är nu.

SPEAKER_04

Den stor i norska ämnen. Så går i den diskussionen med arkiturpret och alla arkitekter kan skriva under på att det är punkten som du ser där. Vi känner ofta att ingen som är så uppta av fasad som oss. Men det betyder att man ska bygga i en slags gammal kopisil. Det betyder att man ska ha med historien. På arkekter skulle lära en massa om historia. Arkitekterna är ofta att det drar till gamla byr och ser på gamla arkitektur. Jag är köpa upptat av gamla arkitektur. Och pröver att lära av gamla arkitektur. Man kan bli en diskussion och se att vi är egentligen helt ämne alla sammen om att vi ska lagera badare arkitektur och det ska vara god. Men det blir en ganska utresang. Jag spissar ut mycket. Jag menar att det är någonting jag är äkta utänningen med den i ställen för att bara lata som om vi är alla samman utaform.

SPEAKER_00

Alla samman händer. Men för det är en att det bygger sig ganska mer smra.

SPEAKER_04

Kiklig.

SPEAKER_00

Våja för göra det där.

SPEAKER_04

Det är ju lätt att se. Men det här har många grunder att det är komplicert. Man har ju avloppt utbygging av Oslå till en sak som frimärke. Utbygging där.

SPEAKER_00

Alltså punktervis ut nåt säg i samling och så.

SPEAKER_04

After sälje i sammling, och plan och byggningsstaten har ju lagit i se vepor offentlig rum när som ska ha samling. Som är en väldigt bra plan. Men vi har ju nog tillsvarene för byggning. Vi har ikke nogen som tänker avrådet på byggningsstruktur. Så den är politiskt vätat och ovlatt till enkelt utbygga. Då vill vi på att alla utbygger, för det är på mekaniken och det är ekonomin, där prövar att få maximal utnyttelse av sin tomt och park hos naborn. Och tänker på något på förrogna på varje enkel tomta. Så jag tror att en ramför bredare sammanhängande tänkning om det fysiska och icke bara om tomerna hade varit funnt i. Men den mandat har det plan och binstarna.

SPEAKER_00

Det som saktmärn och utvecklar det här är någon som ser att vi är riktigt på laget kul och tar arkitektur. Men så kommer det som krav om att vi må ha så som är ute om. För exempel så står i vargen för utnyttet och sådana inkrämt räkantomt till ett annat fätt. Och så här holistisk värdering av det där, det blir ju på det frimarke att värderingen blir tatt. Så man kan ju se det i samling med till stötens ställer eller så blir det var mänskligt på vägsa igenom att du inte av när jag brukar bygga. Nu tror jag har nogen. Har du trott på den här Areal-dännen som kommer någon annan kom på mandag?

SPEAKER_04

Jag tror det utfördrena all som underkommunisert när vi kärstig säns 1003 000 boler. Och det ska kämpa höja arkitektonisk kvalitet. Det hänger riket på grep egentligen. Det är tomt med Arena i Oslo, det är ju väldigt utfördranna. Det är stötsatt och mycket. Som du går på Hörlandsbygare så finiskt det tomt när det som blir tagit först. Så det som är igenna är, man ska bygga ett väck nypunkter. Det är ju mört och trångt och fullt av kommunikationslinjer och inte vanskliga och bygga på. Och så har du prövet att lösa liksom den bokkvaliteten förlaget sån maskelt nätverk både statligt och kommunalt av krav. Du ska ha stila sidor och du ska ha hosgänglighet och du ska ha ut rätt förstet, och du ska ha taktrasser som är fälle, så du ska ha. Det är en lista krav och få det till att gå upp är väldigt vansklig. Så jag tror man må in för att lösa det. Båda och jbruka gamla bygging och bruka det vanskligt tomt margen, så tror jag man må in och med det finna intak och få dispensationer för att det ska bli bra.

SPEAKER_00

Men det börja enkla råd och byarkitektur, brukar det enkla och så har det mer mandat ser på mindre projekt. Här borde vi dritta i bakongen eller där stillen och i stöd, det går en klation så dropp det där stilla sidor och längre.

SPEAKER_04

Det ses det. Det är väldigt våligt fritt man vill höra på det råd eller ricka, och politikerna är ju sig på minst du saan, det är norrgås att politikerna är driver att ta sin ägen beslutning. Vi har ett få allt organ som är planovingstaten, men de avpröver den och avkör den och ser som att vi syns där grej med 11 tar så här, vi säljer om avråd plans i grott. Så misterna sin ämne till att utföra avbärde sit.

SPEAKER_00

På samma måtte som att man sätter den deiselprilisen för att harnina inlägg om det är bensinprisen och för jag alla den ska jag ha subsidierat det. Man bara riktigt mindre kaffocket så här. Det är meningslött. Jag brukar pengar på psykiatri, blantga folk.

SPEAKER_04

Absolut, helt enligt. Kan man betala en deil med.

SPEAKER_00

Men du bara brukar billigt mindre.

SPEAKER_04

Det är väl poängen med mekanismen. Att det ska brukar mindre ström eller ska brukar mindre deal. Varför vi som har möjlighet till det. Så känner jag att det är någon som börjar.

SPEAKER_00

Mitt första var att sätta halvparnetfån. Så det är som trängar av privat eller business som lite eller ett eller sånt så kan vi få stötta. Istäm för att du får så här populistiskt tur. Som kärd är en av det elåts i arkitekturen att det är utan nationalte skakar ligga. Vyanke brukar som är pengar på nationalte tryggber. Slappa, vi måste vad det kosta först och så finna en god lösning för teatrig och förbi. Istan att du bara ser att vi är Pullti Normark.

SPEAKER_04

Ja, det här liksom köppe beslutningar. Är väldigt problematisk. Jag tror att planistata, har egentligen ganska många goda folk som kan.

SPEAKER_00

Ja, så. Det var jag presenterat på arkitektoniska idag blev presenteret. Vård är snabbt om något kalt för en exit-strategi. Som varit mat av att behandla och saknas varit viktiga att det blir tillräckligt mer viktigt och så kan antingen för att det är lite mindre viktigt att du är en lån indeling i där. Och den navn och exit-strategi, det sa det bara först och svemst, bara för det var en strategi målman och roligt att huska avna. Så funka på mig skorligt. Det är en serien eller exit. Du ska rappre på här. Jag bara tänkte på dessa turistvärna, nationalt turistvärr. All det sista arkitektoniska frilumet som finns i det offentligen nu.

SPEAKER_04

Ja, kanske det. Jag har lagt, det tror jag är avslutet av. Det har varit otroligt viktigt. Jag tror kanske man helt känner, det vore viktigt där varit för en hel generation arkitekter. Det är jag fler grunt där, det grädde av pluska god kontorer till. Och det har ju blivit väldigt blir enda bäddare, bland annat för det har varit en så goddsgivare eller god bestiller. Det arkitekturrådet som har varit på bestillersid och har varit inne i, han har varit väldigt uppdat av arkektionskålet och uppdat att projektet ska ta den tiden de tränger för att bli bra. Det var en generation av unga arkitekter som fick möjlighet att ta sig väldigt så sveniska. Det är trots allt, det är du och snarka om arkeringsplats och deto. Det är så flott i utgång. Grund att jag blir flott, är ju att man god stillar och god arkitekter. Det är uppgaven som är fantastiska och det tänker man nå det största krisen för arkitekter byr på studier och nattar och arbetsmarket. Man borde ju mobiliserat ett eller antillare. Probställning när vi kan säker att jag köra runt i naturen är det mest adekvat problemställningen akorat idag. Men man kan ju jobba med boleg eller med hättebyr och få folk att jag brukar. tillfryskrum för den säga själv man brukar den när rikala och flyktus till. Det är en massa ting man kunde ta tak i det här som problemstänger som är aktuell idag och så man kunde fått en god stiller och gå arkitekter som inte har gjort allt möjligt för.

SPEAKER_00

Jag kan just där på bana i det tränande när jag får exempel sitter och snack med AR, för att hon här, plänat i unga, alltså 1035 kontorer. Som gör skiktlig smart och bra arkitektonisk intervention, alltså gör sådana enkla ting som är trolig identitetskapna eller som är trolig rumskapna. Det är bara som blir på festivaler om jag har jobbat. Men har byggt sådana enkla åverskudsmaterialer för att få explögen superfin superfinna tribuner under den här bron i Tronna, som gör att det plötsligt blir en dödsfin del av en festivalområde. Den för att vara sådana sikt område. Och då har vi betalt uppdrag. För utvalse, för ting laget för erfaren och det. Och så människar på att tiden ska bli bädda. För att aldrig sitter och man börjar ikan dritt över.

SPEAKER_04

Det finns med sig helt. Vick är dålig ekonomi och dåliga utnyttelse. I tillägg till det psykiska aspektet att du kommer ut det till 6 års utan så är ingen tränge med. Alla är det grej att få till att jobba och starta ting och sånt.

SPEAKER_00

Men igår så var det arkitektbedrifna och laffrem på sina prognoser. Det är båda universbedriftna och med sånt makro och samtidsmässigt. Var som ser positivt ut och det som ser negativt ut. Det beginner att se lite lyst. Alltså det ser lite bäddret var deras konkursion. Vi satt och diskuterade på kontoret. Alldel som arkitekter var grundläggande optimistisk. Man tror att det går om sexmålet. Jag tror att det går rivligt bra. För det är så mycket mulet. Det var din börsen här på tomt och var din vidak för det ställen.

SPEAKER_04

Det har svartå på den ursäklig när jag kiket inom det seminargår prestationen. Där som du ser, jag har svartå om sexmåter så tror jag, det var ganska bra sant. Det har jag gjort det sista tre år. Man får lyssnade. Det är lite laget. Anno har väl ett förlöts att det lyssnade. Det sa var ju att rot och segmentet var som genbruk och ombruk. Jag har en och följt, men det har jag haft länge. Det har ju varit ganska vanskligt i många år.

SPEAKER_00

Nu blir det röntgen. Men du talan då får vi ta fört att dag. Tack för att vi.

Podcasts we love

Check out these other fine podcasts recommended by us, not an algorithm.