EMELIE TORNBERG: Hvordan utvikler man bygg for de neste 100 årene?

Denne uken er gjesten Emelie Tornberg fra Entra – selskapet som forvalter noen av Norges mest sentrale bygg og byområder.

Vi snakker om hvordan eiendomsutvikling kan handle om langt mer enn selve bygget: om bakkeplan, byliv, brukere, økonomi og ansvar over tid. Hva skjer når man skal forvalte bygg i 100 år – ikke bare levere et prosjekt og gå videre?

Emelie forteller om erfaringer fra Tanzania, København og Oslo, og hvorfor hoteller ofte fungerer som ankere i byutviklingen. Vi snakker om forskjellen mellom Oslo og København, om hvorfor gode tilbud på gateplan faktisk kan gi høyere leiepriser, og hvordan Entra jobber som bestiller av arkitektur, planlegging og byliv.

Samtalen handler også om medvirkning: Hvem må egentlig sitte rundt bordet fra starten av? Hva skjer når prosesser blir symbolske eller hule? Og hjelper det egentlig at barn bygger Lego-modeller av hvordan de ønsker at byen skal være, når en reguleringsprosess kan ta syv år?

Vi er også innom arkitektrollen i dag. Emelie mener arkitekter må bli bedre til å forstå hva problemet faktisk er før de begynner å tegne løsninger – og at økonomi ikke er noe skamfullt, men en nødvendig del av bærekraftige prosjekter.

Hvordan skaper man bedre byer når man ikke alltid vet svaret på forhånd? Og hvordan kan samskaping, dialog og riktig oppgaveforståelse gi bedre arkitektur?

Dette er en samtale om langsiktighet, ansvar, byutvikling – og hvorfor de beste prosjektene ofte starter med å stille bedre spørsmål.

Magnus på Instagram: https://www.instagram.com/ravlosen

Arkitektpodden på Instagram: https://www.instagram.com/arkitekt_podden 

Transcript

SPEAKER_00 0:00

Jag heter Marius Rolfsdokker och jobbar som arkitekt och förätning artikel i Haptik Architect Arbor. Och i arkiteknon och stärkar med folk som kan med om arkitektur och vordrett som det är. Dagens test är Emelin Torbek från hetk. Hun är utvaret arkitekt och har jobbat som arkitekt. Men har jag jobbat som strategisk raggivare för byutveckling och arkitektur i en tram. Nu sitter en final, trygrav kommit, att du har på meteen och nyet artig. Ja som jobbigt på arkitekturförgangen, men också på det som faktiskt blir bygghet. Så jag är väldigt glad att du är här. Välkommen hit här med. Till som en liten disclaimer först. Det är ju att ändra och haptek. Vi kommer att se att vi jobbet samman på ett projekt på Bridglen. Som vi kommer tillbaka till som disclaimer till. Det är att du har jobbat i haptek för. Och så är någon disclaimmer att du har jobbat i NSV. Jag vet om pappa jobbet där idag. Alltså Gudmun stocker.

SPEAKER_03 1:14

Jag har gräddad jobbet för han också.

SPEAKER_00 1:17

Jag har jobbat på det här. Och så har vi varit en femsammen? Ja, okej. Men vi gick fred slämnilla, han så fänge att vi känner andra lite framför.

SPEAKER_03 1:28

Och os rätten var liten by.

SPEAKER_00 1:30

Det är en liten by så vi ska ha rädda för allbänskapet i arkitekt, så blir det hela podden bara handlar om det.

SPEAKER_03 1:39

Jag har ju känt alla gäst när du har hätte här tror jag.

SPEAKER_00 1:42

Ja, det är alldeles all det flesta. Jag borstade någon ministerna. Vi har så ha så att för exempel björnis.

SPEAKER_03 1:51

Du kände inte så gott ända.

SPEAKER_00 1:53

Nej, men för att när jag tror att de fick dig kolmare. Så förlade det som att vi blev lite bonda lite. Börnade själva. Men du kom ju in. Vurde du bli arkitekt in det först, så jag bara ta det först.

SPEAKER_03 2:08

Jag gick på kunststudie på ena grann. Och läste till New York och jag hade den kärsta. Han tog mig till Misson Råsambildning.

SPEAKER_00 2:24

Ja, det här huset med väldigt finan plastsning i förkant och så.

SPEAKER_03 2:30

Det finns mycket bäre proportioner på ett stycken byggverk och fyllt med kunst och detaljering som är väldigt diskre. Men efter jag besökte där så fann jag att jag hade lyft att testa arkitektstudiet.

SPEAKER_00 2:51

Och var ju studet där?

SPEAKER_03 2:54

Jag startade i Oslo arkitekt högskolan i Oslo. Jag syns att det är beställningen och uppgavan vi fick. Al begränsade. Jag begnade med sållprogrammering som det här. Man lager sina egna uppgavor. Räste till Lönn och Tansa Nia genom det. Lagit en masterplan studie där i Tansa nya. Ett semester. Och så läste jag också till kövenn rätt där jag både där i ett år. Och så läste jag igen och lagit opgaven för masterstudia så tog jag master i samarbet med Anna Nilson.

SPEAKER_00 3:33

Det är gick bra. Den diplomen. Det består åpenbart.

SPEAKER_03 3:37

Det gjorde vi åpenbart. Det var på engelsk och det var med ett biutvecklings-biplanläggningsgrepp än rent byggeri.

SPEAKER_00 3:47

Var det något jobb att få kom ut?

SPEAKER_03 3:50

Det kunde du välja. Det är intressant att var ju färdig i 2005 och då når vi startet på arkitektstudia. Detta är ju kanske lite håpefullt för det som står i situationen nu. Det var väldigt lite jobbar i år 2000. Vi bara anfats starkt och gick och ha detta studia, för rimonikke ville få jobb. Men det går ju heldigvis i Pendel detta här. Så att när vi var färd i 2005 så fick jag jobb rätt på.

SPEAKER_00 4:20

Och så jobbat du i flera år. I förskälliga kontorer, bland annat, hann SV och så var det hätt, men jag har jobbat jag som, alltså inte bara som ren arkitekt, men oss med som utveckling och prating om fag och akkision och sånt.

SPEAKER_03 4:38

Ja jag startade i NS NSV arkitektur som det heter nu och lärte jag det mesta där av Olla och hjörn. Finfolk. Det är väldigt variert. Det var allt för små hytor och pilotprojekt upp i lovfotan till stora utvecklingsprojekt och masterplanerna. Efter att ha varit i Norra Stock var nästan tio år tillsammans. Så var jag i London i Haptik.

SPEAKER_00 5:13

Jag förlångt jobbet för. Och så har du kommit igen. Har du landnat i riktig städt som stare egentrat?

SPEAKER_03 5:26

Ja, absolut lannet. Oslo är min favoritby. Jag har som sagt varit överallt av svenska och upprinnelse också för Göteborg. Man borade välja sig ett stä och landet värt och Oslo är inte alltid kommer tillbaka. Så jag är väldigt glad i den vid.

SPEAKER_00 5:44

Vad är Grate Roslo?

SPEAKER_03 5:46

Grate Roslo är ett sälskap med Arling Fossen som daglig leder. Jag dräver och tillgänglig av Oma Oslo Metropolitan Area. Det handlar om att ha biutveckling ut i världen och hämt världen till Oslo. Så det handlar väldigt mycket om samhandling på tvärs av landegränserna och få inspiration, men också ge inspiration till andra byr. När det handlar om byutveckling så upplevde vi igenom det och arrangerade masterklasturerna med Grey Roslo, där vi tar med aktörer från branschen. Det kan också vara tvärflagliga till andra byer för att lära eller inspirera. Där upplev vi väl sist var vi i Marsaj upplever att varför några kommer till hamna frontveckling och så vår lann och van. Honterestad i utvecklingen, där är vi helt avlägna i Orso. Det var otroligt intressant att se hur långt vi har kommit. Och det tror jag först, man upplever när man reser ut och ser andra städer. Jag själv diskussion på vilka funktioner som hörter till i mitt i centrum. Den står vi och mitt i här. Man kanske att ta i marsaj om mönstön. Och det är en väldigt stor hamnby. Nu har det så följer andra förall som spelar in där. Men vi har väldigt många kvaliteter och har kommit ganska långt med tanke på innovation eller innovativ tänkning och utveckling. När det kommer till hospitality så avrätabredning och Orsho är en väldigt liten by så att kunna balansera och få den bästa kvaliteten, det är så fuller utförande. Jag upplever ju bland annat Håbad i Orså till är ett väldigt exempel på vår hoteller kan vara en viktig driver i utvecklingen. Och också lever baket att detta med Foden Beverage god och tillbud. Det har ju helt unika koncepter som möter bygger på en otrolig godet. Många som brukar hotelle antar.

SPEAKER_00 8:15

Om det kan bli malpunkter helt i sig, så är det ju att jag syns på Solleplas, vad den expeditionslan gör med det. Om du går för bilda på kvällstet på någonstans, så har det live gest som länner ut av dörriget och det är helt speciellt.

SPEAKER_03 8:28

Ja, jag tänker: succenet med dississa ständigt är att det är ju försöker att vara London och inte försöker vara något, men det har verkligen förstått vad Oslo är, och det är det man spillar på sig. Man kan kanske säga att det är ett strawberryh, eller vis man säg, så har det verkligen försökt att dyka ställs kvalitätt.

SPEAKER_00 8:58

Jag har med resilag och snakhet om forskällen på Boså i kövenhavn. I förall till vad som gör byen till bra ställa. Och en kulturfärs som vi päckte på här att köpavna har lite mer ansvarsförelse runt byens och jag har en sån äsken så är det att jag är mer än bara en är aktör i den byen det önskar ha. Men sig offsklar kanske för att satt lite så här. Mitt ansvarne med mitt hus, sin gräns och söker, som få söpp och snabb och söker. Du har med sån silåtäkning runt runt byen. Är det problem? För Urskar att vi är. Vi är moderna på den mot, men vi har så där en dugnad strida på någon som faller på gatan och hjälper det och det är ju den avort.

SPEAKER_03 9:56

Ja, det tror jag är en god analyser. Duggnad är ett begrepp att jag blir känt med när jag flykt i när det är. Det visar säkerhet vad det betyder för. Men då får du så att det är planlagt. Det är så att man har det med sig i kulturen. Någon ska vi göra det duggnad, någon ska vi snackan. Någon ska vi sammanla. Jag tror det är ganska riktigt. Att det är vår kultur.

SPEAKER_00 10:22

Det har vi på ett sådant på en väldigt mellomänsklig skala, mellommänsklig nivå. Då fungerar i så som man möter plats i byn och sånt. Och så ska man sträcka det här upp till Entra. Som är svär, alltså förtälllligt om ändra vad inte här. Vi måste förstå ställsen lite här för att snarka om det.

SPEAKER_03 10:45

Det är ett väldigt stort selskap med väldigt hög grad av mellomänsklighet. Jag jobbar där näta på den grund att vi förstår i mekanismen där. Vi är ett väldigt stort selskap.

SPEAKER_00 11:02

För det är blir statlig vad det som var som blir nåt.

SPEAKER_03 11:05

Ja, det brär skylt ut. Den på följande där som vi ser. Brät skylt ut. Statsbygg. Jag har sett lite på det så följer. Jag känner nu på Portaföljen, den är ganska vanskliga där höjd av varn. Vansklig form att det är komplexa är vackre, gamla varnvärd i bygg. Som var där exempel att nationalbiblioteket för exempel är ett bygg som man tänker är ett typisk entrabygg. På Soleplats, på Soleplåsen, Nationalbiblioteket. Vi sitter också i posthuset gamla postskirobygga. Det är också ett fantastiskt hus. Med väldigt gott exempel på bor man bevarar och nå och tillpassade eftersom behoven är ändras. Det är nog ett väldigt gott fungerande funktionellt kontorbygg som är för vandlet. Man river rika och bygger nytt, man tillpassar det man har. Men en annan viktig ting är att man uppgraderar det för att till att vara på grund sida av skalan. Man uppgraderar det energimässig och miljömässigt. Där inte länna till min mening. Det har ju lagit vissa områden med mikrogrid vad man är nu, alltså man skriver ut något. Man generer mer energin än man brukar också. Jag vill ju uppsatta av miljö. Men vi har alltså förvaltning, drift, utlar. Vi har alldeles silorna kunnöder inför ett sällskap. Och vi är nött till att samhöra för att få till de extremt välfingade byggen.

SPEAKER_00 12:51

Bygganna har ju ett fotaltryck och så utanför det fottavricket så är allt andra av de andra mänskern och navn och sånt. Buran, när du ser på ett bygg, hur långt du zoomer det för att funka. För det är alltså än på besök och inte så funkar dribra. Men när du kommer ut i svärgårskattar och blir majdnads eller mellomfilm, så verkar lika här i trapp där.

SPEAKER_03 13:20

Det är ju ett gott exempel. Vi är ju som nämnta ganska stort sällskap som har en helt tydlig strategi på att vi önskar och klöstra in demåre runtpunkt för att kunna svara till extremt höje klimamala som är internationella i och med att vi är på börs här och det styrrätt. Men där den här strategin om att lägga många eindomar på samma stället för att få hänt ut synergier på det. Att det är kort avstånd till resig, alltså till Jämik att man lägger utvecklingsprojekt på knutpunkt. Och att många eindomar ligger i samlet gör att man kan få till väldigt goda områder. Det som är bra för den ena eindomen. Vill nödvändiga skikär för en annan där som man inte ser på room emellan. Så vi utvecklar ju stora områden som Turin är ett gott exempel. I och med att vi ska sitta i hundrar och får valta visna och hela tiden väldika hålla det. Och söker för att tillbudna är toppnortsta för våra lähtare så har vi nött till att ha ett stort ansvar på områden runt. Och jag men att vi sträcker oss väldigt i oss av vår egen byggningsgrupp.

SPEAKER_00 14:37

Så på Turin. De flesta känner det skrikt för byggulva med bäck och alla det visna kramar.

SPEAKER_03 14:45

Ja, och delta som är en voidlyskulptur som sträcker sig igenom ett tillräckligt lucket kvar. Vi öppn ju upp det exakt och inviterade.

SPEAKER_00 14:55

Men det är urlin är att det är något otrolig smal pass. Alltså det syns jag bara så fint. Och så kommer gå igenom och ta på ägga vägna. Men det upplev man ålder där som stort sett väldigt så här.

SPEAKER_03 15:16

Det är ju den här erfareningen vi har med att ta vara på existerande går byggningar, det som har varit.

SPEAKER_00 15:27

Men var det sådana här framför.

SPEAKER_03 15:29

Nej, det var ju ett luckigt kvartal, det var det mycket att gå in i det. Men de kvaliteterna som vi nå igenom och öppna kvartalet, har synliggjort att ta vara på och pussar upp det kanske har varit väldigt kostbara ting. Eller kostbara projekt, som exempel Lotott Räders skola som nås 21 som ligger vid sina juridisk fakultet. Där är enormt krävna att luft ett sånt bygg over, dels på grund på följer. Men också får det till att värdet, fåka li stolje eller retabrera en restaurang. Men summen av alla de grepperna gör att man kan få nog med i volum där som man uppgrar det nå till en väldigt höjd standard. Det gör att totalen blir väldigt goda för oss och få bin.

SPEAKER_00 16:19

Sutolin är ett gott exempel på att en train här ska vi utveckla där det köper bygger och byggt som sickert kostar fler 100 miljoner kroner och helt skit i författning och så går det löst på det. Det är anny särt det är så syns i bick business. Det är så står ett tal bankerna inna där på något helt anliga än när man kommer ryssla med en barnvång genom den livskrada för exempel till Våde. Så det där är klar, det är så känna borande förbinner i stora skumla och Xelak-processen och sånt finansiering med en miljärdel och sju med där borde man ska få det och funke på som en del av byden.

SPEAKER_03 17:05

Det handlar ju näht om att vi är väldigt tvärförliga avdelningar, vi jobbar väldigt tätsam. Vi har många experter på miljö och energi som är superfink på det. Så har vi experter på byutveckling och arkitektur utlar vi jobbar väldigt tätsamman. Det är lagen som får till ett sådant område. Där det är inte utvecklingsavdelningen eller förvaltningsgäng som gör det. Detta må vi göra i samarbete och så har vi följt gå rådgivare till det. När vi kommer till ekonomin, så har du varit tiden av vad det är extremt krävna att få sat i gång projektet. Det må vara många och kvadratmeter och la ut som betaler för nät av den höje kvalitet man har på byggvare så just större och bädre projekt, jo bädre kvalitet på backepland och vice versa. Vi får höre priser på utgare när vi kan till väldigt bra på backeplan, där vill ju folk bli. Och det bästa är att folk önskar att bli över väldigt lång tid och det lager av som väldigt god stabilitet i ett område som igen ger positiv ingvirkningar. Det är viktigt speciellt när det är bevaterna oss och s, att man grejer och etablerar en stabilitet. Man får solida, långsiktiga aktörer som skapar en förutsigbarhet och som önskar och betaler för det som är på backen.

SPEAKER_00 18:42

Äna som jobb med bygger i Asmäntan sa på den samlingen sa att det här tänkligt använda det runt en första. Man till ha tänka att det var märkekur med dritta i kvadratmetris, så är det egentligen skapar. Ochgavan och förstönskapar det på varschen.

SPEAKER_03 19:03

Ja, detta har jag sagt det i lång tid också att det att ha vertikalt ärgskapt av du är det över. Gilver gör att du faktiskt kan tillbli enklare och rimligare premisser av backeplan. Det är att de som är personärt och driver med kockerkunst. Det kan de skala nödvändigtvis ha väldigt god kontroll allt det finansiella det och andra tas av. Det är att vi önskar personärta aktörer in det gör att vi måste bidra till att kanske hjälpa det där vid kan.

SPEAKER_00 19:45

Man får som mycket briga. Den som har passion här som har passionär?

SPEAKER_03 19:49

Ja, passion.

SPEAKER_00 19:51

Han bara orig och känna ord för personärten. Ja, tänkte jag svensken där svenska. Svensk utrik.

SPEAKER_03 20:01

Det är det mest sårbare, alltså det mest vardifulla. Alltså Bigulva är ju det som gör att vi kommer tillbaka gången. Där är fina kontorer nödvändigtvis. Det är ju att bygga är extremt hög kvalitet, men det är också en väldigt sårbar grupp här.

SPEAKER_00 20:22

Man bara när det möta de arkitekterna. Alltså tar det innås. Sätter det säga. Känner i den dess mekanismen eller går det och vänta på jag spörda, jag var vill ha restaurang eller butik eller läghet eller kontoret, bara sångav. Eller har det inte alls att steppet det. Apro på din utan är inte restat heltbaka från vad du kommer till 2005. Men för många så använder du arkitekta jobb och man bara tänna där man får bekom.

SPEAKER_03 20:53

Ja, där har vi ju helt. Det är helt hänet. Man ska vara tan där man får bekäm. Vi är glad att vi blir utföret av rade. Men selvföljande så handlar det också väldigt mycket om vad vi bestiller. Alltså vilken våra nyarge vi är och vilken förståelse vi har som bestillare. Jag är nu kommer med tydliga bestilling. Men ofta så gör vi det i samarbet med netto-radgivarna som kan faga.

SPEAKER_00 21:27

Och radearna kan vara arkitekter.

SPEAKER_03 21:29

Arkitekter, planläggare, det kan vara byggusaktörer. Jag är ju gärna direkt med brukarna också. De tänkte brukarna eller maggrupperna. Men jag upplever ju att det fortsättar liten vägå på step-up. För arkitekten sin sida. Man må med nyär på vilken värdi ekonomi har i det totala. Värkkraftsperspektivet att vi är mer än nyäriga på vad det kan giva. Vi sticker lönsamt och då är det kanske låre kvalitet också. Det är att kunde se på ekonomin som nog bra och ika som något skamfullt, där tror jag man kan jobba lite.

SPEAKER_00 22:24

Men det där. Du där på en här, transinvolveret, öben mycket och sald möter plats nu, du är med på 90 panelstalet, jag är löppet av det här på vad är förgår det, aktivt, eller förkliing och särt.

SPEAKER_03 22:41

Ja, en ting jag tänker jobben med att vara strategisk rådgivare så att tänka strategisk. Men det är ju enkelt att göra en sån jobb som förstår praxis. Och det har hält spännande. Där tänker jag att det ligger ett väldigt stort potential för arkitekter och näta en sån typ av rolle och förstå vilken konsekvens det har och tar en strategisk beslutning, alltså för det man vet vad praxis är. Enagerar oss i värtskap eller andra typer av samordningsfora, där vi förstår praxis och där vi förstår det mellomänskliga kåterna där vi lär att ha respekt för varandras roller jag och varen i kärg. Det är en väldigt viktig del av jobben för det ser att ju bredre förståelse man har för det, jo raskare får man genom sina processer. Det gäller reguleringsplaner eller andra typer av talprocesser.

SPEAKER_00 23:53

Som jag förstår så är det alltså det åka förändring och en strategi för att få igenom sin plan. Alltså det är svärtskapsprocesserna. Eller det med lokala aktörer, den tillbakmunden som kommer där från blir faktiskt med vidare.

SPEAKER_03 24:16

Absolut. Jag upplever att inte emot är som att det kör och sätter igång piloter vad man inte har hela svara. Man ser en kontur av vilken var man ska gå. Man har stakigt ut kursen men man kör och så står det där och gick i svara. Ofta så har man ju det här fart, bland annat i miljö och energi att den mått man jobbar på faktiskt har gittet bättre resultat.

SPEAKER_00 24:45

Jag ska tänka på grundliga. Jag vet inte om det är nu där. Det var det här. Men det var det varit roligt med. Det brukar medvirkning och massa processer som har. Varför ut se när jag är varit på någon avnåd i möttet och tror jag med bra som man säga. Men så kom så blir det senet förslag till plan och bildningsdaten. Det där kanske i lant sidan, så har du sänet hur grön det där för det är volymerna för höja. I fram till siktlinare upp till äkbärgås och så vidare. Och då tänkte jag så att du är så att vi har haft massoviktig info som har kommit in medta på ögoner med nabo i allt måln. Och till syven och sist så blir den så här att vi vuxna snarka och molymer för att få ett exant 000 kvadratmeter för att spälla det ekonomiskt. Då kan ju nog bli så här med poänga med allt det där snackarmassa som vi sit till syven och sist här som är tränger 10 000 kg, eller så är vi att.

SPEAKER_03 25:53

Ja, medverkning har ju blivit.

SPEAKER_00 25:57

Så man vänder att det kommer bli lite numnande. För det vil nästan få förstå att det bara är det här, så har det helt det här lite med bara för att man ska få en förels av här med?

SPEAKER_03 26:08

Ja tror nog att man sätter igång det medverkningsprocessen med god intentioner. Men det kan fort blivit hylt. Man kan ställa för små. Har det riktigt mänskligan varit där? Till ställe i möte, har man förstått vilka aktörer som faktiskt är avgörande och får med förstart. Man kan ju alltid ha med alla förstart, men har man verkligen inviterat riktigt eller har man förstått vara medverkningar. Och börja kanske vara en grad av samskapning i del av processen. Det handlar om vilka metoder man också brukar. Det är ju där och då. Om det gör projektet bedrar. Jag har min tvill om metoderna vi brukar.

SPEAKER_00 27:03

När du samlar i bananag och så bygger ju läggo vad som av, det önskar och så är det smärligt inspel.

SPEAKER_03 27:09

Ja, för jag har en förståelse av att en reguleringsplan kan ta upp till syvar. Och de barna som sitter där och samskaper. Det ska ju vart vara gekav där i det projektet. Några plan blir väftat och så ska den byggs. Så det är nog att vi måste bli lite badare på det. Jag involvert i många samskapningsprocesser och vi upplevde av väldigt god effekt ganska meddelbar.

SPEAKER_00 27:39

Jag hade kontin och sen så där var väldiger i vad det to versioner sedan skolosplan när det var bottlock och skolan skulle bli pusset upp och den skulle lösa midlig till det och så vidare. Då står vi på början, eller barikaderna för att få det på en bra mått för båda barna och lär där. Men så inte barna vind på, eller libarna bent på ungdomsskolan. Och där var jag märkt att en gangemang med ett sanke och båsamt. För det är så mycket var att hör längre exant jag var direkt beröt. Men då kommer det många bak med. Exam som det här sinna barn. Så där sådär där det byttesligt ut med rollan där förstats massa unga barn som ska bygga le klost och den ska vara grundliga. Och du ska fortsätta ta en sån här kärring som bara är snak omsikt med.

SPEAKER_03 28:28

Man ska det, men jag tänker att man blir lant bäddå på. Det är grundliga. Detta är generellt. Man får bli långt bäddare på att förstå när man ska sätta igång de olika processerna. Oka för det man kan spara enormt mycket tid och brukar resurser, kanske då på kvaliteter som ofta blir insäde senare i processen, för det man har blöst av ganska många gödvändig kronor, alltså botkast. Så det handlar om att ta med processerna på riktig städag.

SPEAKER_00 29:07

Blöst går jag till ett konkret städ som ligger i gång i stöpersän. Då sa till som här som vi ska snå om bryn.

SPEAKER_03 29:18

Bryna?

SPEAKER_00 29:19

Ja, för i byn. I byn. Alltså om, så tror jag, jag är 12 personer som bor.

SPEAKER_03 29:28

Man korrigerar den här faktiskt hela tio stycken. Tyvo mänsker som borna som har adresser på Brina.

SPEAKER_00 29:35

Ja, för det är alltså med bolområdena som ligger runt i hörig, som där till andra vad det var Brinn förna?

SPEAKER_03 29:46

Brina ett område av så att det är industri där ett väldigt gott tillgängligt för bil per något. Med helt fantastiska naturkvaliteter där det för oss att industrin är lagtar. För man har all närvare, det har varit för väldigt lång tid tillbaka. En god industri. Ett gott industriområde.

SPEAKER_00 30:14

Några bilbuti där och det är en bil, men det är. Är i Körnsen Brin, det må jag vara på Bin. Jag köpte en bilen. Ja, det är väl så mycket annorna. Det är lär som du är till Bistret Kebb har ju massa kebab så att det som är andra ställen i byn, men det är inte fortsatt bilstletkab. Så kom den att den ligger ut annaren där golfbutiken. Det är en golfbute. Folkslagen på Byn. Men den samman det, alltså där varit min industri där. Och så ska den vara. Vi har varit involvet, alltså häptika och intra här, vi får min som blir en station. Sätt du på stationsområden. Men detta är nyss där.

SPEAKER_03 30:57

Det är ett väldigt stort område. Det är många som bor där i dag, men omblarna har ju 50 000 människor. Det är ett gryteklart, vilja sig området för utveckling. Här har man ju i väldigt lång tid haft en prioritet på att detta område ska utvecklas. Så statliga aktörer har ju lagt upp till gjort stora investeringar på infrastruktur. Det ligger också den här fantastisk barn- och ungdomsskolor som är futurbyd. Här har man hait väldigt höga ambitioner. Det är en branstation i år trädkrå. Det ligger en brönstation där idag. Brankonta som vi kallar det. Men det har gjort stora och betydliga investeringar på infrastruktur. Och det ligger också väldigt centralt. Det är Norges största knutpunkt i öst. Det är ett regionalt knutpunkt. Som också är berätskapsstation till års.

SPEAKER_00 32:06

Ja, vad betyder?

SPEAKER_03 32:08

Det som trafiken ska stoppas på ska bryn hanter det. Det är ju också en del av det banen nur, det är inte som varje station, bara som är helt tönnskan.

SPEAKER_00 32:20

Men på Oslösen är det 20 spår. Men där är du står där att du brinnare.

SPEAKER_03 32:25

Det är ju fira spåren också. Man ta förbånet. Det är både gods och persontrafik. Och det är väldigt hyppiga avgångar med det nya projektet så vill ju stationen bli uppgradad. Så att det blir tre minuter för OsåS. Det är väldigt centralt.

SPEAKER_00 32:49

När man kör i runt upp i där så är det och min sån industriboxbygg som du börjar där räknar och ta var det på. Alltså är detta en sån typ liksom Fresh tablösa, utvecklingstomson som det är ser där många och tal en historiskt tidsdygda tillbaka till 2001, var du satt upp en ett sånt decko eller så.

SPEAKER_03 33:11

Nej, där är väl en trax tablösa. Det är byggningen här som har stått i väldigt lång tid som har haft sin levetid. Som kräver enorm investering för att uppgrada det totalt sett. Gom vår strategid och ligger väldigt tätt på knutpunkt och transporterar så många som möjligt människor. Och få in så många som möjligt på minst mölig plast. Det är ju extremt bra för klima och miljö. Det är det som det är trot för ängligt allt båda vi ska nå disemon och bygga miljövänligt. Vi önskar att få tätt det här i väldigt stor grad. Det blir en ny bygg, men när vi nog ska sätta på ett nytt bygg så bör du vara för att möta kom med befolkningsväxt. Och från tid i planlägging. Så här önskar vi att få tätt i väldigt stor grad.

SPEAKER_00 34:15

Men vad ska du säger in i 15? Vad ska det områden länne på? Ska det bli sköjna. Är det grundliga på land. Eller är det balkad utan voterfrån.

SPEAKER_03 34:28

Det är ett gott spursmå för vi har jobbat med det vad detta städe ska bli. Alltså destination Bridn. Vi önskar att det ska vara en destination där alla förutsättningar för att bli ett helt fantastiskt städ i Oslo. Svartagsparken och det har också ett fantastiskt urskog langs Almarva som är en otroligt fin kvalitet och kanske lite jämnt. När man ankommer med bil för exempel, och så ser man alla det grönna kvalitetna som är. Brin har egentligen väldigt grönt och har ett unik natur.

SPEAKER_00 35:09

Går du förbi Etterstada? Eller är det ettersta längre upp?

SPEAKER_03 35:13

Ja, du går förbi etterstad.

SPEAKER_00 35:17

Och krytverk och alltid gränsen i gröns där.

SPEAKER_03 35:19

Langsarvan genom Loddan och så kommer du till gamle bin.

SPEAKER_00 35:30

Det har varit något program med på Nakasan om hur syns hur viktigt det är. För alldeles arter och det är som är så källa som vi första att se på det plaket niks.

SPEAKER_03 35:40

Jag där för jag nämnde den ur skogen.

SPEAKER_00 35:43

Vad är mycket myöging?

SPEAKER_03 35:45

Det är väldigt källt. Och vi önskar virklig att ta var på det. Vi har en del här idag som ska vara där i lång tid som näta på uppgradet. Men så blir det några nya boler och näringsbyggda som ligger tätt på täban station. Vi har både täban och bus och tag. Så vi nog har en enormt god att få sydsam det till ett gott knutpunkt. Som gör att väldigt många kan bo och leva och kommer sig rask till och förstå.

SPEAKER_00 36:20

Men det är för det här minne och lite argument. Det är en minne så bygblanläggaren stå och knösen lite omförbrin på 50-talar och Pekar. Här ska bolin komma. Där ska lägga kontroli där bydercent. Mon stopp, shopp. Både liv och lagar och allt som ska skär där. Det är som drabant på tanken. Det är som är drabbant blir i SKR. Vå det ska lösa för med.

SPEAKER_03 36:49

Nej, vi serk. Vi har van till att utveckla väldigt komplex områden eller områden med höjd av komplexitet. Här jobbar ju med social infrastruktur etablert. Ett knut, kollektiv knutpunkt. Det drar med sig en hel del ting. Men vi jobbar ju väldigt nöje med, alltså bolutvecklare som har ett väldigt variert tillbud här på typologin. Det är små lärete, storelete för familjer, där bokaler där kunstner. Boir, det är omslagsbolor. Så det är ett väldigt variert tillbud och vi önskar laget som vi centra att vi kan se att Brinn är ett lite stycken oslo. Där riker skön, där riker Torsav, där är det lite styckos.

SPEAKER_00 37:39

Vå långt du när tid.

SPEAKER_03 37:44

Vi säger för oss att vi har en plan på Brid centrum samman med Jem. Den blir sent in för sommaren.

SPEAKER_00 37:55

Och vi har använt som där bollig på sätt på ett av frimärkna på det områden.

SPEAKER_03 38:00

Det här fler funktionellt projekt på cirka 150 000 kvadratmeter så det är ganska stort. Du har ett väldigt varierat tillbud med både fem målpark, storet torrg med servering och näringsfunktioner och så håll jag och beteka.

SPEAKER_00 38:21

Ja, okay. Men det är bara en del av deladen.

SPEAKER_03 38:25

Där ser ju planer som är pågång för hela destination Bryn som vi kallar.

SPEAKER_00 38:30

Vi har hållit med en tagstation. Där kom folk hem på kontor. Det har jag varit rektar. Men det kommer folk hem till kontor. Det var en sån yra. Var som loggren i bisha för var så stas att alletat, alla aktörer har sitter och diskuterat i grann här. Eller kan du få till det här för det här sentet eller var inne på något bra spår.

SPEAKER_03 38:51

Ja, det är ofta. Det är processen är in vartig när vi har när vi sett igång sådanskapningsprocesser så hanlade ju för främst om att säga vilka aktörer är det som är berört och vem är det som är det utförderingarna på materia vem är det som går lös och nå. Och då i samarbet med PB och bananor så inviterade vi ganska brätt. Samtliga teator, statliga fyrkiskommunal kommunaler och privata aktörer. Och satt oss där för att lösa helt konkreta problemställningar. Det handlar det hot sakligen om att pröva att begränsa omfånge. För det ska vi snacka om allt hela tiden alltid så kommer vi ingen med. Det tror jag är kanske den största färgen vi gör att vi genom områd och reguleringar eller planer ska lösa alla tematiker. Och vi kommer aldrig till mål i nu. Vi måste byna nästa flokna. Det nu handlar det om att lösa tagstation, alltså togtekniska problemstillingar. Så följer säga på arealutnyttelser och den typen ting. Det måste man ta i egna möter. Vi får först och främst fokusera på vad lösa de tagtekniska problemstillingarna. Gärna dag så samman med biantikvar, Eby och miljötat här är det enik kompetenser som när vi får det in i de första möten. Gör att varje vidare går ganska enkelt. Och då ser det ut som att detta blir en detallig regulering. Iken statlig regulering. För det är man har tagit med konfliktnivå i löpet av tre månaders tid. Värdigt stått av värm på den processen. Man ser att van nu har varit väldigt väldigt modig också i den processen. Och PB minst.

SPEAKER_00 41:02

Men du så tänner en snitt när jag tar ett snitt igenom hela området så är någon tagspolar och så en station sånt att det är. Och så är det man så utveckling som säger runt. Men ändrar. Det är där man ansar för tagsporar eller stationer. Det håll på något som är till stött och för insernar. Var du bara påviklöda där?

SPEAKER_03 41:26

Vi har ju en dom ligger rätt väorna. Det sitter en del privata aktörer langs Parongaområden. Det är daggörna att vi är gått insist på det eller så vill ju kanske kom en surkommentar vilkomin var värd i processen. Men anledningen till att vi når var med och tog initiativ till detta är att vi förstår borde och driver den processen. Och vilken metodik man kan bruka. Med erfaren för samskapningsprocesser andra stöder, så tänkte vi att det är nog en god idé här också.

SPEAKER_00 42:08

I den processen så är det en massa aktörer som samlös runt borda. I följskap kom lite fortligt som museer, sänker konflikten var. Alla statliga och grann som har insikelse och vanligtvis, de är samlades. Man kan diskutera det. Men innebar det alltså av det på materma och tänka lite utav för boxen. Vanligt så vill du fått detta som ett slagskomplex svart på det för en viss sakspannstid och så har det något sån linärting som möjligt tar radis. Bara får det in runt jag borda för att alla utvecklare av Kimplat samlades om den blir änligt lösa i problemet och så kan vi köra på projektet.

SPEAKER_03 42:46

När man bara ha lite stamina för att avbevisa av till om att det är lut att göra det på den maten, och att man ika får prickar sig till något ha en mening om något. Det är kanske lite av Vinna i som möten att det är ingen som ner på något. Vi kan diskutera lite uformellt också. För man går till det skrift att man sätter sitt stämpel på den meningen. Det är viktigt att jag bara skapa den tryggheten att det är rott ha en mening. Det att vi har respekt för varandras mandat och roller. Det är ju helt avgörande också. Jag upplever ju att flera och flera, och det är genom visa möterna, har blivit mer avsloppet och mycket så tidig avvisar mulheterna. Det har vi minna om hela tiden, och där kanske jag är allra eller inte allra mest minna om att lösa på myligheterna icka var så fokuserad på vilka byspare. Vi har och turre att stå i det en liten stund.

SPEAKER_00 44:06

Men då kanske man börja ta ett nytt nu under borade på grund i skärdan för exempel. Så att det blir så. Eller på andra projektet, alltså att det kan vara mer hänsikmässig av det sen att sitta och begärbad och begrad och begärbade så bara så snacker i samma boken.

SPEAKER_03 44:23

Ja, det och det. Det handlar lite om båda vi också beställer, för rådgivare. Det är att be om att man ska siger en massa ting och tajna upp. Då måste du som synvis göra det på nytt. För då driver man en jättelek. Det är bara törre att stå näta lite länge för man blir helt konkret. Det tror jag är lösningen här. Och istället för att ta ut många omständiga alternativer som någon ska sitta och sig ja eller nej till. Där det bäddar att man faktiskt får till att mottagaren ska få prikla sig till oss lever och till oss att bidra och ge en tydligare rättning för man blir konkret. Och det har vi gjort i den samskapnings här. Det har varit väldigt lite tajnet ut. Det blev först framlagt en opgav förståelse. Och det är det viktigaste vi gör. Det är min mening.

SPEAKER_00 45:23

Man har lite såkran lite tillbaka till arkitektnårder och bara sier och troligt in på helt en. Vi ska bli något timing. Utan att förstå vad problemet och vilka muletar vi egentligen ska utforska. I sen för att jag kommer få ett förprojekt och lagn och cic. Vi kan gå med i dialog om det som strategin som vi är in i vansklig tid.

SPEAKER_03 45:47

Absolut, jag tror det är att värme att få omförän förståelse av vad problemställningen är. Det tror jag arkitekter har med att gå på framför och kommer med massa lösningsförsag som någon säger gör eller nej till. För då kostar man bort väldigt mycket tid. Det går i dialog lagar uppgavens samman, där arkitekter är väldigt goda till att förstå olika sidor av en sak.

SPEAKER_00 46:17

Ja, för att han snarker ju alltid om det. Ta en massa info och så kommer man med några enkla lösningar. För allt är komplicerat värden är komplicer.

SPEAKER_03 46:28

Och till konna sagt och ta en froka gången.

SPEAKER_00 46:31

Okej, men då ska du för att gå tillbaka och utveckla byen vidare. Är du. Du som är en tragoser. Är någon avgonoser? Är nog ställe där du anpaldar att man brukar gå och ta en titt på i helgén, så som när blir vård och vi må ut och se på god arkitektur och godbyutve.

SPEAKER_03 46:53

Ja ville ju anbala att man tar så en turn lå som det blir vår lans All närva. Gå upp och bryn och se på det fantastisk historiska byggningen, alltså den tradition som har varit där med industrin. Men så pröva att fåest till så blir med nytt nationalteater, ett nytt bicentrum och fantastisk varig.

SPEAKER_00 47:20

Det har blibra. Jag komsklig på banan är sant, så jag är en genåt och säkern det kan bli här i sittan som är dag. Men jag ska få det med. Men du hemlig, tusen tack för besök. Tack för blat.

SPEAKER_03 47:36

Tusen tack för att jag fick kom.