Arkitektpodden med Magnus Ravlo Stokke
Hvorfor er noen steder bra, mens andre er helt ræva? Hvorfor er noen hus fine og andre deprimerende? Hva skal til for å lage gode nabolag og steder man har lyst til å henge? Er det så innmari vanskelig? Jeg snakker med de som tegner, bygger, bestemmer, liker eller hater det vi omgir oss med og prøver å finne noen svar. Ny gjest i hver episode.
Arkitektpodden med Magnus Ravlo Stokke
LEVENDE LEGENDE: Jan Digerud. Om tegning, jazz, arkitektur og det å være menneske.
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
Det hele begynte med at Jan Digerud som liten gutt prøvde å tegne Tarzan og Jane til sin mor etter et kinobesøk. Tegningen lignet ikke i det hele tatt, til tross for iherdig konsentrasjon. Men noen løsere skisser etterpå minnet om noen som slynget seg gjennom noe.
En strek begynner et sted og slutter et annet, sa Jans mangeårige partner i Jan&Jon, Jon Lundberg. Og tegner du en strek til, så oppstår det et mellomrom.
Så enkelt kan det sies.
Fra Tarzan og Jane, via 30 år som assistenten til Christian Nordberg-Schultz til en natt på hotelrommet til Miles Davies hvor Miles og Jan tegnet, skisset og fant likhetene mellom jazzen, tegningen og arkitekturen...
... det er bare å finne frem blyanten, et blank ark og høre Jan fortelle.
Tusen takk for praten, Jan!
Følg Jan på Instagram: artist_jangdigerud - han legger ut et verk om dagen, sånn circa.
Jon og Merete Wiel Finckenhagens minneord om Jon Lundberg: https://www.arkitektur.no/folk/minneord/jon-lundberg/
Magnus på Instagram: https://www.instagram.com/ravlosen
Arkitektpodden på Instagram: https://www.instagram.com/arkitekt_podden
Jag heter Magnus Rollocker och jobbar som arkitekt och förättningstutviket i Haptik Arkitekt här Ursu. I arkekfotnot snackar med fenka arkitekter och andra folk som kan med och mot och ting blir som det blir. Idag försöker det här episodet är en läna legend och jag har fått besöka Jan Gigu. Gen en lång arkitektförläggare har han satt ett tydligt regbus. Och det till stået han riktigt med det med tid på kunsen. Den stor ändå vönskar välkommen till arkitekten Jan Välkommenhet. Tak. Och så var en sån disclaimer först. Det är att vi har färdigt avtnammen fred. Hör jag vet för den här personer av. Men du har så varit en del av vår familj ångrete i hela mitt liv. Så vi kommer hit när vi gillar. Och jag tärke på varande startet för din del, oss. Om du förbedr arkitekt.
SPEAKER_01Det är riktigt gott och se. Men jag tror att man har med intres av att hålla på ting och uttrycker det du håller på med. Alltså angår tänka ut för sig och gör det som är intresserad i. Och så fin du vore kun jag kommer till synerna. Alltså det laging och så ligger jag tänker. Jag tror du jag är för det. Jag tror du målna för att bli arkitekt. Men i bara arkitekt och tänne vill jag faktiskt hjälpa dig alltid med. För det är tajningen. Den gör reda för vad du tänker. Och det är ganska viktigt. Kommunicera med andra eller med dig själv. Det fantastiska. A gärna tänker på dig och så kan du utföra och visade för en stycker paper. Det är du trorligt.
SPEAKER_02Svärligt som säger. Milka meditativ nåvis. Men det kan vara terapeutisk att sitta och tajnar.
SPEAKER_01För du får du får något som ihåg det ut och det är det som folk plötsligt tror det är, nämligen jag gengivet att fotografi kan göra. Det bäd jag med godn. Jag huskade gåt att första gången jag blev klar på detta, det var när jag var på Kina och så tar som Jan som vi kallar den här. Det var väl minst av 1950 år. När jag kom igen så skulle jag pröva reda för minor. Jag tänkte tarson som svänkte sig med tröna. Och det klart jag gick. Jag blev så misförnöd med att jag gick är klart det. Jag hade tänkt klart det håd, men jag är klart, det är gengöda.
SPEAKER_02Det är därför jag är många arkitter känt på man står med kisebboken och ska lagen, så ska säga sånt och så tänr du säga det här dit.
SPEAKER_01Men så upptaget där, detta är lite seföglig äter tänks om här siger, för jag har tänkt mig på det egentligen. Det är att jag upptaget ur häl. Någon skisser jag all ha som mycket tänkt som jag. Och det lignor på någon som slangsam hunt här nu. Alltså jag angår en slags abstram. Som jag är så på och så ligner det på något. Jag fann ut av vad det är. Och det blir intressant. Och där upp jag plötsligt att man ta några flera former, och så får vi se vad det är. Och så vänter jag det och lägga sig i erfaren. Och du på många gånger. Vad är det för? Små barn lager och ting. Vad är det här laget tänker du? Men den blir fortkvitt när du blir på skolan. För då ska du tänka, sklik det ser ut och då får du högste karakter. Vista inne exakt. Du är salin som jag också har sökt jobb för vår kollega sagin för längst nu. Hans. Vad ska jag se, någon sökte jobb på sagen? Så var han hest. Vist du tänkte häst när jag är så som så, så fick du jobb. Var ligger i där.
SPEAKER_02Vå häst annat, där man läst det.
SPEAKER_01önskar hästfär. Jag har sett så här. Jag är väldigt hästet, men det var något lite jag, tänkte jag. Vi lägger märke. Och det är ju avligheten som jag lärt av min kollega av Jonber. Nu måste lära och se det du ser i om hela tiden. Det hade de för att kommuner. Jag har förnåt äter på, men det är sprätg. Men att lära att se det du ser, och till det tränger du tajning. Det är det bäst med.
SPEAKER_02Men någon snabb där jag var med på en annan varantan som att du ska tänna en cykel. Ja. Så jag är få tänna en cykel, så blir det ofta pedager på förjur som vanligt och ta en cykel som kan fungera. Men då brukar man vara tajningen att lära sig.
SPEAKER_01Jag tror att du ska egentligen lära, eller det över, hur det här sig. Jag tror du ska över på tajne korrekt. Och så den övelsen som går igenom allt för geometri till förmökting och sånt där, målsoner och sådant. För det tränger man över på. Men när du kan det. Så är du fri. Då kan du täna allast det väsliga nå där du ser. Och så visar det att det är så säker som det du ser. Och där är du inne på vad en arkitekt ägen lred. Lagar nog ut från sitt eget hålling och tillbör det till en bruk. Som gika har den samma bakgrund och gika har den samma jagtagelse, även har lärt att se det du säger. Och så är det du pröver att sälla som är grönka målbart.
SPEAKER_02Men det är. Är det sammanklig. Man har på öktet i arkitekturen att du ska ta med det väsentligen. Men det kan må siga en replikan som reda bygget på matte.
SPEAKER_01Det är ju det som gjorde att duke fick jag och svår. Du lag den replikan liksom. Det är ju det man ut det helt avrät. För något sån ska ses. Så är det ju skrik att det programmet. En arkitekt får på båda och som har blivit bättre om att lösa funktionellt, alltså alla funktioner ska lös. Ingenting av det ting som står i det ark du får, eller den boken du har, vad ska jag säga har form. Allt är målbart. Härm är rikka målbar. Alltså en funktion har heller form. En funktion för mig är det mest flexibla vi har.
SPEAKER_02När du fick program med sökligt snart, där så du liksom här blanka 44 km är sätt där.
SPEAKER_01Du var fri och så följd, men det är kvadratmeter och tal, och det må jag kunna om. Jag må ju praktiskt ta för att vara arkitekt eller bedriver fager idag, så har du att kunna vara det andra. Men det är det du brukar för att laga arkitektur. Alltså det här är arkitektur och målet och åter 4 gånger 4 meter. För att laga arkitektur. Och arkitektens viktig stag där blir det att ta programmen och ge det form. Och den formen ska du sälja är ett byggen. Det är ingen andra professioner i det möta som har lärt något sagliga om att forma. Det är någon saker om jag behöver särta. Det är ju och jag menar det ganska centralt för mig och laget städ på människor kan upphålla sig vad det trivs. Och så borde kanske till och med blir inspirerat. Så kommer nog spöter: vad betyder ordin inspirerat för mig? För det för andra. Väldigt vanlig sak, men gik all.
SPEAKER_02Men då detta tanke och så här kom du ut liksom skolmär eller någon som färgförda eller univers, eller vad det som du var i praxis eller sådana här.
SPEAKER_01Jag möttes i 1968 tror jag på arkitekskolan och vi dag assistent. Jag är jobbet för nubär söld och varen, men i varde jag ett litet projekt. Det krävligt för mycket. Jag satt på kökenbordet som det första arkitekter gör första huset. Jag är så. Och mycket samarbet och han jobbar. För jag hade mer erfaringen var åtta år på baken med Göran utson i Sidney. Jag var inte alt tänningen där. Så det var det var en erfaring att få på både plötsligt. Vi står så sa Jon och jag tajnet som du och jag sitter nu på samma ark. Med bliant som vi där. Veteråter sådana laget det första husen. Sådans samarbet. Och jag kom ju in för, jag var alltid intresserade. Jag vet inte var lika marvis till min fars stora bekymring. Jag har inte hört något så fart. Det brukar jag var nog som fänget med där. Jag tror det var improvisation och lite. Nu gest det här senare. När jag möte Jon, så är han jag pianist. Här är något semester med sin tre och gång för honde och studera. Han lignär och så att till mig i gratt. Så han studte om kvällen för att en bänke. Kåske. Och jag pratar, hade vi en elpen här. Den var en del av det, bibliotek, vi hade ju hundredvis att vi. Och så har vi.
SPEAKER_02Fredon träffen, jag är den avten. Det här för att jag är för att 35. Så det är bristäjärstände. Det är bara. Och så är jag. Jag är snär linken jag så. Ak du är alltså.
SPEAKER_01Så det grundläggande i jag så här att det är. Busen har en form som är bestämt för exempel på 12 takter. Jag brukar det som exempel. Det är en helt grundläggande form och som gör att den som spiller den kan improvisera på den. Det vill säga att det samma harmonin och det samma rytm, samma tolv takna går igen och igen och igen. Och ingen prödon där jag sig. Gidda gå på jag skoncert för att hör någon li allsade 12 taknar om och om igen. Una gör. Det var ju. Men det är ett fördel att du kan det 12 takarna, för det är som utförer och ska improvisera på de tal taknar sin egen melodi om du vill. Det är fördel så de som hör på så kan det 12 takna att man anlor upplevelser och nog är helt avhänga av din bakgrund och vad du förstår av det du ser. Det kan vara snart om stykt och pen för det kan vem som helst göra något som helst. Där får jag enkelt.
SPEAKER_02Men det är lite att du sa som är inspiration av så vad som är inspirerande så mycket snabbt för det.
SPEAKER_01Jag samlingar av förma. En funktion eller lägge funktioner där vad det ska vara i förhåll till vad det ska tjäna. Jag har tomt att se på funktion på ett sombranse är svenska för exempel. Våligt vanligt och det är skrift hälson. Jag menar med du känner att det måler upp sånt. Men det må gånger färgrättning. När du ska koka kaffe och ska fera det i stun. Så har det göra att det är så kort avstånd för möjligt för jag köpte till stun. Det är ju och jag var inte så var jag så höglig och när du går för köket till stun, vad upplever du. Så vi inte betra ett hus när du som en luff, och så skarar vi alls skivna på den och så tog du allderskiven och så på snettet. Hå kommer lyf. Vå brättare det här höt där. Vad är stort. Är det nog som får ett födda inklämmet, är det någonting som får där till att åka bå. Är det nog som säger att du ska gå upp och du står i höjt och kan sen nät, för exempel. Detta har jag med fördel av värre ett städ. Och värde till städa. Tänk på det fint, och värre till städa och oroform är knut till gräsk språk och det betyder faktiskt ovär. Hur har vi, det är dålig förmiddag så tänker rikna så här om jag är ovr? Du är dålig. Och där får jag säga att du är arkitektur. Men det är inte en byggning. Alltså, grappan är betraktar sig en byggning som arkitektur. Jag brukar en byggning för att lagra arkitektur.
SPEAKER_02Du har en verkt på det så lärst när det är mänskligt här.
SPEAKER_01Man tror i bunna avkitektförganga. Årsaken. Det är bünde med att du skulle svårt var förbynde jag som arkitekt. När jag tänker tillbaka på där kan jag gå och se att jag tror det var för att önska omder. Bur jag följte mig säker och inspirerat. Och det är ingen enkel saker. Det vill säga när man har varit nästan för filosofierare. För det brukar jag mina ingenörkunskaper. Jag kunskaper om ökonomi, om tid, om proportioner. Jag hade känskap till historia när jag vet vad mina kollegor har gjort för i tiden. Jag känner på en väldigt gott. Jag har aldrig fölt mig att jag skulle ta med. Däremot skulle jag bruka på en villa sig. Alla det ingreden som på ett gulach curriculum. På skolan. Du kan ta tio kurs tio semestra. Så du byna med konstruktion, du kan byna med geometri, du kan börja med lyset. Du kan beginna med mursten, du kan börja med söler, du kan börja med byen ingång. Du kan la det vara en grönst. Ja, ja. Allt. Så kom det vara hädgen på vart semester. Och så kan du ta ut den och driva med det semestret. Man tror allt andra mål och så lärare. Men vad är hot på en arkitektskå? Det må ju vara med. För det är det eneste arkitekt gör som en ingeniörker gör.
SPEAKER_02Men du är ja när vi tänker på det så är det postmodernismen som kommer undrän när vi så söker på nätet så är bilna av interiö i universitetskat eller Stenast, alltså glasmansina och den här smargek, minst norska arkitektur 1980-2025, så det här nu här.
SPEAKER_01Ja, Rågskatten 23 börjar skolan går.
SPEAKER_02Men när vi snakker när vi snakker om det projekt här. Allt som ligger i postmodernismen med förmidbruk och symbolbruk och så vidare så vidare, så mycket förmodernismen. Men det du snakker om det går igenom står av vard under något söter någon insnällning en avning. Det är man får med det första jag förbinner med en postmodernistisk arkitektonisk rättning på 23-talet, och verkligen John som fant och kallet för postmodernism vi har ju hållit på på tärnabet är vi kallar arkitektur.
SPEAKER_01Att någon andra kallar den mat och tänka på postmodernismen var det hjärna göra för mig det var ju det. Vi satt oss riktigt ned och skulle ha postmoderna arkitektur. Jag tror vi verktlägger stil för möj. Det står ju varen för det. Du kommer lärålig arkitektur, vi har studerar stil.
SPEAKER_02Det är det du beskriver och stil, det är helt uvange. Du styper om mänska i nå.
SPEAKER_01Jo, men det är ju det som är arkitektens. Jag ska samfuntsopdrag. Vills du är arkitekt så har du, av allt som du är ett lägge, eller du kör i tricken eller du är arkitekt, så har du ett uppdrag i fördåskapet. Ochdragen är att förmen en funktion. Given för det har riken. Jag ska pröva och om. Det är klart det ska fungera. Men jag gid och snarka om det. Det är ju en först att föra river. Men vågad ska jag göra? Det har man tanke gången men att göra. Om någon kollar det på dan så. Så du är det samlar för man.
SPEAKER_02Det var till uppstärktsivarna, när du kommer och se samlare eller lagg arkut. Det är så riktigt snabbt som är källe.
SPEAKER_01Alltså det laget hus, eller det är ju att liga rommen om de funktioner som ligger i programmet. Det som det ser mänskligna som du tar taj hus för. När det gäller ållskatten till att du bedäm, så är det ett påbyggänfyll, den här snarar. Och det gör ju saker nog enklare för att se det rätt ut. För det är specielle. Den som har laget i 7, som jag ska bygga på laget av Henrik Bull, som är alltså en av de främsta arkitekter vi har haft här i Norge. Håll laget nationalteater, Historiskt museum, etc. Och jag är stadig väck och vidare. Det minnst när jag är på teaterkafen så sätter mig. Alltid sånt jag kan se vad Henrik Bull drev med. Ole som satt i en vindor i den baksidan av nationalteater. Jag har sett maken egentligen. Jag har varit så många ställer runt omkring i världen och sett Linnebyg. Men aldrig har jag sett nog så fantasifullt spela upp på den moderna mater det klassiska princip.
SPEAKER_02Så det löst på där bygger alla. För det är någonisk pilaster i passandar och så är det bäst och det här jobbar.
SPEAKER_01Ja, jag hon har något att göra visst där du sikr till. Vi har jobbat ju hos prator på den tiden, vägget tommen, han muset och är det med mitt. Men det spyckte av det kunka laget är utan den bakgrunden jag har sman. Jag kommer i handshöran för någon gör.
SPEAKER_02Ja, det här du. Norgan ska vi brukar det bygga smärman.
SPEAKER_01Det är bara att se det. Du ser vad ser du. Du ser att detta laget 19 sajt, står det för det huset. Det var en stil som vi i historiskt kallar nyklasismen. Vilket se att man tar i principen för klassiska arkitektur, nämligen söjden. Med andra att klassisk arkitektur är hur man har respekt för att noga bär något som blir på. Och när det sting med, och så står det som bär på något, det här är sörigligt när du säga en datar. Så man främt eller något så måste man tänka man får filosofera och ha erfinger och så måste ha intresse för någonting det somlr sig. Och när du ser på det byggen där så är det fyra, femarer med gant söder eller hållsöler. Som på varje sida av pilastrat. Och hela grejen är buldröven av stödelse. Står högät. Och när jag skulle lägga tre ettanser på toppen av den så har jag åvittan. Vå som bär, alltså hela fasaden i bybild mot oslof, mot akusfäsning. V så ska se på det så får mitt objekt som ligger på toppen, så sä det som det blir varet av det som står under, så att vi på den maten visuellt får en slags förklaring. Slika att det blir helhet att det är tillpasset. Och tillpassningen behöver inte ha något material att göra. Det har med proportioner att göra och störelsorder. Budan ska du tillpassa det sådana sväriga söder som är in på 80 och 90 centimeter i diameter när du bara har åågner taken på tre etar. Dan måste du kunna se på vad egentligen Bull har gjort. För han inkorporar tre ettaser bak en etasö, alltså sömen bär ett tak eller en bjär som ska säga blir boret av förstet som är en plent. Det där gräska romerska systemet. Det har ju proportioner om mat att tänka på. Och den matker på går ju aldrig ha den. Det kan inte gå emot den. Men där såligt många måtte gör. Där är tillbaka till Jason som exempel blusen. Där är så otroligt många måter att göra lager bulen på. Det är inspirerande. Det kan göras humoristisk, ironisk. Det är humor i arkitektur. Jon och jag var helt klar av. Vi har aldrig lätt såfärt som är umligt rakt som vi fon på. Tänkte att det kommer en dag skulle ha ett middelalderhus. Båk på dörren och kom in, han var det här. Han var professor på binnen i middelalder. Jag har rått att bygga ett husbakhus med i reglerna, men jag vill ha ett middelalderhus kan det laget sådan. Då jag så på den här, så det ska vi bara försöka. Lägg 10 000 kronor på början så ska vi komma på en det här. Så det är laget det här huset. Vad man ville till och med bygga. Men av försaker så blir det knav. Det kom vi för Instant Ruinhouse. Det är kanske det är det som är på en del av påanismen. Men jag mener humor. Gläde intresse liksom målligbunden för ett fag som bort. För det vet vi gått om alla din och vi sitter och jobbar för att få den idén till.
SPEAKER_02Och i det kräver sett. Och i busen så har du har du tagit aktu som önskar så stränga och bigning och vad som ska känna i. Är det samma, alltså avföringen av sömen med all det som ligger i den här den här grundgradnare.
SPEAKER_01Det är en hållning. Alltså hållningen till proportioner. Hållningen tillbåens ting hänger i samman. Att niem, ett material möter ett annat material så är det ett stöd som du kan kan ta all vår med. Eller uttryckad. Lating runt där kommer till slags uttryck. Som du kan filosofera av vis du vill, eller gå förbi. Det är några rolla. Men jag menar, den respekten för allting möter varandra. Du känner att det är problemet. Du måste kunna nå om detta för att handskrus med dagens, kommers och för repetitiva ting. Nu aldrig men nu i det bygge mötet att du har repeterat, hur så kostar för mö. Vist du repeterar ting då får du också byna och tänka som blusen där repetitiva ting, men som Mars Davis. S, eller som han visar väldigt tydligt i många improviserade melodier av blusens harmonier. Så drar han ut avstånd med någonting. Han drar det ut. Han skiftar det i både höda och längda. Och det är med höjda och längda hur det sånt och allt det här, jag är personligt helt medkomma om. Jag blev.
SPEAKER_02Du var markist.
SPEAKER_01Vi låg ju på gud i svetnans på grannhotell i 1987, konsert man klockan ett morgen till sex på nåt till 6 år.
SPEAKER_02Jag slåar, du där igenom en del temor i hälpten. Ja.
SPEAKER_01Grönthet nämnde för att det har något med tärning att göra. Det visar sig här att grönt att jag är helt att var här var för en av en av mina studenter. Viss honkel importerade och insisterade på att det emot att träffar han, så säger jag eller komma att jag har ingenting att snack med honom. Här gud jag. Det kan jag gick vad skres. Jag menar, du får väl gränsel. Då var man ut. Eller han i förlägenhet och sen så. Men det visade så att hun eller gett en bok om jagon som var utgett i det åren likad. I den boken var det massa tänker. Och hun hade gittet trignelse, som igen och gete till Mals manager. Och Mans har sett den här boken och han ville träffade. Den som hade tänit i tärningarna. Det var bakgrund. Så att du konkert så tänkte jag någon jag att jag. Jag hade rikke utsätt med för det problem och jag färdigt. Jag blev föt med preset. Men så gick och dören upp i det skulle jag gå för att sät. Håte. Miles wants to talk to the ark. Och tänkte jag. Kåpik. Det var bara krip. Men jag så snökte en massa ting där. Bran att. Så spot man mig. Are interested in making a house för mig. Då har jag tänkt att sen. Mke jag tänkt att ha betal för det här slår man. Men vi har ett problem så. Jag har en avbå som är väldigt krång. Jag så tänkte jag vidare har jag en avbå. Det är vanlig sak. Yes but she is baraising. Manche Bitch. Sad.
SPEAKER_02Du var det riktigt.
SPEAKER_01Ja, då var jag imal i Kaliforn. Jo, man så blir jag. För han skulle kontak med. Men gör nogen om nåt när jag säga, rigen du vill för mig så här. Men jag har inte med för ett par år rätt på så döde han var jag ganska sykligt. Men tillbaka till täjningen. Våför vad han sa? Ja, allvå täjningen avsnächen, han är faktiskt att tänne då som avfir stugn. Och så flotan på mig lötad på. Vad syns du min tänker? Och tänkte jag med man så är det något för att alltså nog. Jag drar ingen avatt, så jag. Jag så är riktigt jag hördag. Du manc space. Så. Yes, så jag. Lite kort. Jumin like in music. Så. Yes, så jag. Show me så. Ja, och dåt vi moten. Och så bara jag med avfirken. Jag vill säga att så en av hans tänningen och på sätter en brönst. Åh. Så för att. Men så fik jag tänkt på det sånt. Vad? Jo, så är jag för att vi tänker i horisonton så kommer du roligt sätt bestämma om du är over eller under på ett ark. Ja. Och så när du drar en strek ned till hurisonten och så flytter på drören vidare, så gör det uppstår det problem en visuellt problem. Som gör att för du prövaren en sträck av den är, alltså är det en rolig situation. Det är just like music plötsligt. Det är sånt. Och så vad han gör när man spelare i en proviser. Det skal var omledes än det, han spelare. Och lagade ceromerna fryk inspirande. Så när jag gick klokken sex om åren, där förlöskare som jag gick på syr. För jag har klågen 6 om åren där ämda längen. Så det var väldigt bra. Men för jag gick så fick jag en kläm på bäggen och så viskade han öröre och thank you for sharing the horizon. Det var sötet.
SPEAKER_02Har du rört det?
SPEAKER_01Ja, vi rör det?
SPEAKER_02Ja, men då helt klistär med möten med av den största kunstnären helt.
SPEAKER_01Och så går det också. Det är det vi snackar om egentligen. Man kan ju på, både skanda, så att jag musiker eller musiker helt att ha nog med andra fager att göra. Men det har ju med allt att göra, för att när vi hör på eller ser ting, så koppl det i allt du driver på en eller annan mat. Så det har med. Det ska jag önska aldrig att kunna göra. Men problemet är att jag kan mycket, det bara tös. Du tarker ten. För det är som lunar sa, en strek burner städ och ännu att anställa. Det är helt sikkert. Vi så tänker egentligen en streck häl. Så blir det ett mellanrum mellan de två sträckerna. Det har en form. Det byner av förme något. Det byner och förtällen. Det blir att förtälla vad vis detta är ett rom så byner det att förtälla vad roman vill vara, alltså att romer vill vara. I funktion kan inte bestämma det. Däremot ett rom som vill vara emot otroligt många funktioner med dem av funktionen till pass. Ike omvänd och som använder formals function, det var kunde förtälla ett mot mänskligt. Det jag har slitt med det här för jag tar det för att det är det första, jag lärt när jag blir inte på skolan. Formusfunktion, aldrig sönt. Det står det vägen för mig hela tiden.
SPEAKER_02Ja, jag har gått på skolan ganska nya. Men vi sa att du har klippt ut roomprogram i fikanter och satte över sedan på lagt till rumförla på samlingen. Men nu är ju helt fullständig gitt av funktion. Ja, ja. Och så ska du bli och sätte på ett kul tak liksom för att jullie arkitektur. Men och så går det in så. Njuka nya projekt. Så gå in i det och så ska vi djua lös på där. Och så kan man ta använda så annan jasmet i nåt.
SPEAKER_01Vad gör man där? Det blir och tänår så ser det. Jag hoppar mig i fler dagar det där. För jag har blivit här hush. Och där har jag och hoppas 70 år. Jag gör bara som konarer för att semmer och jag ser det blir och så uppstår det ting. Förhåll som kommer till syna, som betyder att förlånga jag ska flytta på det. Jag ser att trappen. Trappen kan jag bara, för att jag flytta trappen när stället. Och det klarar av den förmen heller för jag vill gärna när jag kommer in den ställen så vill jag gärna uppdagen eller se detta funktioner det är praktisk. Jag åker du an, vad säger hur ska jag gå? Ska jag ha bruksanvisningen för att förtälla vad jag ska gå? Nej.
SPEAKER_02Här sticker.
SPEAKER_01Du byger att tänka åt sål. Då ska hänga och där klarar, det är något med hål, var det sådana varje förhåll till tomt, knad, alltså du har allt det runt där. Men allt det där lägger sig på plöts när du har funt ut formen på huset. Vist du bygner med stil eller form. Byrn med en gett form så är du där du får sig och så inför en ordens princip. Du kan bli huset här bygger skalvarät kvadrat av en eller annan grön. Då pusser du förmen och bevägelsmönster inför den kvadraten, så. Frigörande, ledigheten i ronen, och det är knytet samen uavhängig av busens harmonier för det är var där. Söder man står där. Men jag var väldigt fri förhållningen. Man tror det är ingen fast på detta, det var en mål att tänka på. Ta kan slika att det är ett hur ska vara, så jag är männen ska vara ären. Absolut. Men det blir sånt för det någon har splut mig.
SPEAKER_02Men du har jobbat med Christian Norberg sört på din dag på skården. Det är. Genuski ja. Sledet som. Förstå. Vad är vi var. Vad hade betyd att man känner bor du befinner titta?
SPEAKER_01Jag har ju. Jag har ju jobbat med Norbär sötes, jag har ju varit hans assistent i nästan trädgård. Och har varit med på alla, hans turer med 30 studenter på skäl i trädvaren. Det var tusen studenter antagligt. Det är säkert av. Och så har jag hört och lärt av vad Norck Schöts.
unknownMan.
SPEAKER_01Han var avvittnal. Han kunde välja. Han var precis helt manralt, men han kunde för exempel. Vi hade en disput om detta här. För han kunde aldrig av en sonat på pian för exempel. Men när han spelade där. Så var det som hör en margin så sedan. Och detta diskuterade vi sedan. Han visste det säljan på något. A som angår den där idén om att du kan, vi kunde nog man gör en variation på det tillpassade till omständigheter, tillpassade till ekonomi, tillpassade till renafunktioner eller materialer. Det kräver en förringsbegavelse om du vill. Du har bara tränet det där. Där där jag driver med det som kallar kunst och jag driver av limer på papirbitar. Jag kan finna en papirbete på gatan som jag tar med. För jag syns den var så fin. Jag finner en form. Och så finde jag den anformen och så klipper jag ut någon annan vis och så lin jag den på varandra. Jag beginner att sätta den inte varandra för att se. För att kunna placera funktioner i en slags ovrligt eller underråd, du vet vad är. Men det är ju den kunstnär. Mules och väldigt igen tillbaka till jag snå musiken. Alltså Mules sa ju till sina medarbare. Hörby hankock, hon karter et satt. Vänh shaster. Hör hör son. I pay you to go on stage to practice. Det är chef av. Den bedriften sak här jobbet. Och du får betalt för att öva. Den hållningen man tror. Den hållning till tängen och ut av det. För det att du har övet så kommer du så man. Och det är jag så där kompense orkester. Där sitter jag såg närningen alltså. Som speler som en. Det är gången. Då har du bara underliggna här städt, tänker jag. Som gör att det är sången där gröjen och få det i hand. Och så står det sol och står på något plötsligt och så sprätt du bara och ta en sol. Och resten avkestren stötter. Det är gott exempel. Tänka på ett arkitektkontor var så. Eller måste tänka om stortingga jobbet. Så kom på sig som orkestar hade vi gatna problem.
SPEAKER_02Men så ska. Men det som alltså, det här startar man täjningar, törsan och jagan, som slags hältan. Som slangsam eller. Men det som går den där att ha vilja och turre att göra. Det som lyser felstadsa och ju snabbt om sin bann. När du tog satt och hoppat ut till svär väktas och satsa på att du konlade och sat.
SPEAKER_01Ja, det är det. Det är det som här tägningen, där är ingen hör att höga. Du är trörika, gör. För det du har lärt eller tror att det att täna är igengent. Så du ser ut som verkligheten istället för att känna till tingarna övrig på tingarna för att lagrånligt.
SPEAKER_02Det är så binner. Du är ju att bli voken.
SPEAKER_01Ja.
SPEAKER_02Nu fortsätter jag baka papirbitter och gör. Jag fortsätter. Vardag.
SPEAKER_01Lägger ut på Instagram igen vardagen. Idag har jag riktigt riktigt gjort det men jag kommer att göra.
SPEAKER_02Jag står papirarsen såfint ja. Det är som börnägare.
SPEAKER_01Jag har något ban. Hun är trevligt. Och jag är jobbar med henne. Eller jag jobbet där hun så jobbar med mig för att jag bara tillbörs färv och grär, och som är ut. Men vad säga. Ja ser du det här, och det har röt ser. Ja. Det är allre. Men vad du med, hest. Nej, nej, nej. Så detta och hest. Det är väldigt mot. Så jag måste där. Det där är nu att lärar. Men du är när det kommer. På första klasså på skolan där så vill man lärare vad som ska tänna. Och så är du färd med det där och så töriker folk, för det klarar du kan. Du klarar till något som den här. Du klarar ju ett apen och häller så om du ser att det ska lagar på en gång till. Många har försökt med det blir en på en sån här. Det blir någon av att du känner dig på geometri, du känner dig på vad lyser. Du vet att en kjugre förtär att det tyst. Du tänker riktigt så. Når du lagad rom som vad du tänker på hur kommer kyggen. Och fikgen har en form. Och den förmen för använder sig som solen går. Där kan du på hur jag avvärl ska vuna. Risönläppande är romären och varför. Ävå av skyggen för att det ska giva den inspiration som jag är. Stämningen. Det är varet, det för att du är att städ. Därför vi är arkitekter.
SPEAKER_02Jaj. Martm. Finne från sakt. Men och lägger bort nacken lite grann. Jag trorlig och nulig prata. Någon, har jag sista uppdingen till allvarlig praktisärna arkitekkolleg där. Jag var tidigare på kunst med viken för kapit.
SPEAKER_01Ja, det är ju att tänka över hur du får bli arkitekt. Alltså, vad är det som gör att jag blir arkitekt. Jag har medligheten på folk, jag är studenter som sitter föran skärmen. Hela resten av sin karriär och mått hjälpa pengar. Men jag över på en person som känner vad ting ska sättersammans. Det är i gud, det är detalien som misfond. Och det har han helt rätt. I all arkitektur så gäller att.
SPEAKER_02Villåsad.
SPEAKER_01Ja.
SPEAKER_02Tårna, ja.
SPEAKER_01Det vet jag inte blöj.
SPEAKER_02Det var jag inte bra.
SPEAKER_01Jag tänker riktigt var jag snart.
Podcasts we love
Check out these other fine podcasts recommended by us, not an algorithm.
Bysnakk
OMA