The one and only: Ellen de Vibe

Harald Hals formet sentrum på 1920-tallet, Erik Rolfsen bygde drabantbyene på 1950- og 60-tallet – og med Ellen de Vibe som byplansjef endret Oslo seg mer enn på hundre år. 

Havnefronten ble åpnet, helt nye bydeler vokste frem, og da hun overtok som sjef for Plan- og bygningsetaten i 1999, fantes verken Bjørvika, Tjuvholmen eller Sørenga slik vi kjenner dem i dag.

Arkitektpodden har tatt turen til Nasjonalmuseet Arkitektur på Bankplassen for en prat i verdige og riktige omgivelser. 

• Hvordan skal et høyhus se ut?
• Må man like arkitektur umiddelbart? 
• Når var det Y-blokkas skjebne ble forseglet? 
• Er det viktigste verktøyet for god og effektiv byutvikling allerede på plass? Hint: Svaret begynner med "Rett" og slutter med "på byggesak".

Episoden er spilt inn i Paviljongen innimellom installasjonen "Den myke byen" av Studio Ossidiana.

Nasjonalmuseet Arkitektur: https://www.nasjonalmuseet.no/besok/visningssteder/nasjonalmuseet_arkitektur/

Ellen de Vibes Urban Vibes: https://www.urbanvibes.no/

Studio Ossidiana: https://www.studio-ossidiana.com/

Magnus på Instagram: https://www.instagram.com/ravlosen

Arkitektpodden på Instagram: https://www.instagram.com/arkitekt_podden 

Transcript

SPEAKER_00 0:00

A duplanche för byplanlighet. Ja, jag prenö så byplanche. Biblantchef är det.

unknown 0:04

Ja.

SPEAKER_02 0:06

Det är egentligen namn där det är trots dyrt ut.

SPEAKER_00 0:13

Jag heter Monus av Löskocker, är arkitekt och förrättningsutveckler i Hattig Arkitect. Välkommen till en ny episoden av Arkitektboden. I dag bilden här i Arkitekturmuseet på bakplatsen, både det klassiska och det moderna mötet. Dagens gest omtales som en av historiens tre viktigsta byplantchefer. Haral Halls förrett centrum på 20 år. Erik Rolfson byggde drabantbinden på 50 och 60 talar. Vens dagens gest, tigderiga bygantchef Eldriba virkelit är torsdag. Hanfronten blippet med byka tjåmen och stödingar, kun inför väl princip om att få tätet innefra ut runt kollektivnunkterna. Kälkom i kärellen. Var nog böggare där glömt att ha mig i introduktioner.

SPEAKER_02 0:59

Det tror jag gångt sa där.

SPEAKER_00 1:01

Har du till att sälska på varje?

SPEAKER_02 1:04

Ja, väldigt hyggelar.

SPEAKER_00 1:06

Jag sätter i samman med Hörhals och Rolfs. Du är en där vi ska vara liksom.

SPEAKER_02 1:12

Dack är som bestämmer vad vi ska välja när man skriver roll till folk. Men du är väldigt hyggelig att någon har sagt där.

SPEAKER_00 1:19

Ja, det synes det var en fin beskrivelse. Sälligt sen jag kommer rätt ut för skolan så har vi snöktit med om Höralhals. Någon störmen runt utvecklingen av Oslo S. Det är som det som och vad ska byggas, vad helt ska det bli och så vidare. Vad tänker du om saken?

SPEAKER_02 1:38

Det att man ska bygga höjden Oslo S, så tänker jag är helt kurant. Vi lavar ett väldigt områdeprogram där som var färdigt i 2012 tror jag. Vå vi sa att ingen bygg ska vara höjer än Oslo Plassa.

SPEAKER_00 1:53

Som är 120.

SPEAKER_02 1:55

Ja, och något man höjer. Jag tänker att som princip är det helt klar att gå höjt. Det som är kanske utfördingen med AT-projektet är bor de är läsbart i landskapet runt för exempel för jag slottar. Vad vore problem där det blir väldigt synlig mittigan. Mellom kanske byens viktigste bygg och centrum. Men eller så ska jag inte mena allt för ny om service projektet, för det är ju andra som värderar det och mer grundligen jag gör.

SPEAKER_00 2:36

Du börger och röstlen här eller cyklen här cyklar med axen. Men här hals har varit lärnmotiv av bara så cyklar och tsår, det var en viktig en del avlevelsen.

SPEAKER_02 2:50

Fånmotiver är bra. Det är kanske en ting som den funktionalistiska arkitekturen har brått oss. Rent by planse som var det. Men det är nog med skalan på ting. Det är bara på något små samspelar övergangen mellan det som är runt och det som är på det stet du ska bygga höjt.

SPEAKER_00 3:13

Men vilken byropar som inte här höja hus runt centralstationen? Man kan dela den moderna byden?

SPEAKER_02 3:19

Jo, det har jag. centralstation eller financial och precis på ett landvis har jag. Så jag har som sagt varit med på främ förslag om att det börje höje hus runt hoslös.

SPEAKER_00 3:40

Jag tackar till höghus. Men i ändå som jobbar det ska se ut.

SPEAKER_02 3:44

Jo, kanske den man ska vara med om, men som jag gick säker på att har kommit helt handnå på projektet och snackar om.

SPEAKER_00 3:53

Det är framstad 14, som är av 19. Jag slår det sånt av gamla på seminalet. A utvecklligt gått något arke illustrerade tydligen och var det så här problem med det som ligger ute för det som aldrig har stilling till.

SPEAKER_02 4:10

Nu kommer du en ny en höjdusutredning i 2005 och så kom det en ny jäm 22023. Då stillde man för sälje krav till hur det ska vara. Det ska vara felsarialer som folk kan komma till. Det var ting på toppen som man kan nå. Egentligen så börjar vi kommit oss in i Löparna och bygga bolethöhus tänker jag för hittill har Oslo har bygget kontorhöh. Sådant i kriterierna där som är lokal klimaföral och så vidare man ju värderat i det enkelte projekt. A tingarna man har still krav om i högsutredningen är slänke och höja med en markering på toppen. Ofta så blir det för tycker kronet och en bas och tårn och tår med en avslutning mot himlen. Och där vill det samma med lokaliseringen och fjärnvisningen som är i stået i den saken också. Någon argumenterar jag emot för diga emot per definition alltså arkitektur upprörda och så vidare. Men det är kanske mycket så relevant.

SPEAKER_00 5:33

Men slankhet alltså det är relativt. Jag är en 92, så har jag alltid haft glädn av att det kan vara liksom lubnor utan att folk ser det. För det är väl höj. Men sin man har önstig, så ser man bara den extra luringen runt där.

SPEAKER_02 5:49

Det hade jag trott. Det kände jag till.

SPEAKER_00 5:54

Men det om proportioner. Nu är nog slängt och höjt och smalt.

SPEAKER_02 6:00

Det är ju relativt sen.

SPEAKER_00 6:03

Och så har ju ett näringsbygge alldeles att det börjar en viss grundflattig ett versnittet. För att det bara ska vara kärnigt som att du får god som är kärnade där måde naturna kvärre i allt för små. Och visas står det, så måste du bygger fler retarser. Så det är ju fetter. Varke bara igen på lägger på tiocher till något påsklöst så vill det främst som ett bädre höjhus.

SPEAKER_02 6:29

Jag tror det är så enkelt för du måste på. För exempel Avankuver tror som har en höhusstrategi och man också värderar avstånd mellan höhusna borda en samlet byform i byvenden. Så du kan mycket bara behandla ett projekt och se degen på fördåvaren stora grubplatter. Det är mer komplicerat att värdera det än som så.

SPEAKER_00 7:00

Men på vi snacker om detta här är ju egentligen till den generella att man ser områd om sorgen när man lagret bygg. Det handlar om det att det som ser ut för bygget avstrik. Det är ju på väldigt många försälliga samlingen kan du se. Men det som väl är en viss särstäng på SLS är att det nättet blir stående första cell. För det har ju spor som har utred att det är ugen stöbygga och där och så har du plast där och så vidare. Så det ställa om för att köra på det små det här.

SPEAKER_02 7:37

Ja, visst du ser att det är med en väldigt sån kraftfull obysk, eller vad du vill kalla det, på en fata, är en god vi form, så kan det ju vara det.

SPEAKER_00 7:47

Ja, det alla andra så vi gör det i Paris. Vi har boliskerna viktigt. Det är en målpunkt. Vi ska inte gå till och med som klockar när du ser det här.

SPEAKER_02 7:55

Men du kan se i Paris och fick man ett kraftfullt höhus som förte till att bygna la om hela höjuspolitiken. Vilket höjskar är för detta är lite pinligt. Det köperhöhus. Och då lade man om hela utvecklingspolitiken att man begränsar höhuset till en ny kontorområde ute för centrum för det man icke ville ha det i centrum. Det solitära höhuset kan också vara ganska problematiska.

SPEAKER_00 8:33

Men det var med sånt Arkeborg som det är ljuset. Det är skrivit och välja, man fungerar rikana just. Det är väl ett bolligt i tillägg.

SPEAKER_02 8:43

Jag tror man värderade det för projekt till projekt för i placeringarna är viktig. Samspelar gata och bygomstruktur är viktig. Vad skapar av byli på backen för exempel? Så det är argumentet både för och emot. Men Oslo ochstyr eller flertal har ju sagt att man vill ha öppna för höh. Oslo sområden är ju det som har varit öpn för hö hus också sedan 2005, alltså det är over tio år.

SPEAKER_00 9:17

Man har vi rätt på vägen och spektrum. Det blir väl ganska vet.

SPEAKER_02 9:20

Ja.

SPEAKER_00 9:22

Men att apropå att bygget fotrick. Vi slutar av byens fotrick där så ser vi alltid inför Ring ändring där vi fokuserar och alldeles stå på barikaderna och allt möjligt. Men vad oslo är nytt ställen och idisk kontext. Vi snarker ju om konkurrenskraften till Oslos som by i framtiden. Ban ska vi tillträcka oss. Holan ska det där fungera. Våde ha mycket mer offensiva bland annat högspolitik i som möjligt på i med att du har minimum söder man att förlåda till. Vi sa förstått det riktigt. Saka vi ochta ut, för det är lite för mitt arkitektur, många tio ska bruk att diskutera vad jag hittar i Ramsta huset för någon kontor.

SPEAKER_02 10:02

Nu har det väl skyr som också har det motsatt. Köpnhavn har väl haft en ganska restriktiv politik på detta område. Och Sel Stockholm har ju varit ganska försiktig med att gå ut på höget. Det har ju haft något samhällsrategi men har värderat enkelt projekt där. Det är klart det att bygga tättare är bra. Det ger konkurrenskraft och stöd energi och avföring och kunskap och allt så här. Men liknande så tänker jag att man ska värdera projektet grundlig. Jag är 15 på att Urslöpp så väldigt mycket. Jag tror att gun av arkitektur eller arkekturarproblet tror jag det är helt annat alltså finanspolitiken eller type som påvilker my mer. Så att egentligen är det väl sådana att oslöss arkitektur i sist året har faktiskt bidrat till att öka Urslös konkurrensämne, tänker jag.

SPEAKER_00 11:06

På den av väljöda byggnaden som att folk kommer för att besöka. Men också något av äldre byggna, alltså som inom filmexporten år, så förälde jag mina vänner som jobbar på Lörig. Att det kommer turister för levnet. Nu ska jag sitta på som bor. Som är funktionsvärligt? Exakt. Det som var som tillträcker till en by där ganska sämmansatt spersonal av arkitekturerna är ändå integrerat i den spärnsmålen.

SPEAKER_02 11:34

Och där klarta och morson som igår kväll och redark och hade ett program av korrespondenterna sinne på vippa. Så tänker jag att det någon slags avfört värdi och identitet som koppler folk till städorna. Och markar en del avstruidan och så vidare. Så att det sammansatt där. Det är så Sveriges stil, bolin som var med affektionsvärdig och så vidare. Det gånger ett slags fotrycker ut i världen om en karakter och identitet.

SPEAKER_00 12:12

Men det var det med några folk ser byggoppien i Sights stil i den drag stilen, byggoppen kafan på Santans här. Vad tänker du in i där? Nej, det blir nej. Ja, det blir nu.

SPEAKER_02 12:29

Jag tänker att det är lite såkligt.

SPEAKER_00 12:36

Jag har fortsätter på bulstilen. Jag dunner en på debats plastad och heter emot?

SPEAKER_01 12:43

Ja, jag gör det.

SPEAKER_00 12:45

Är du för lite klaring för arkitekten och ser vi bara fortsätter som färg?

SPEAKER_02 12:49

Jag tänker att det kan gör det på många och försöka måter. För jag har kommit så hört jag på några podkastningen på bland annat när du hade med tanna och det var Tanalé, och det var ganska intressant för det satt och tänkte på för honom. Vad är det som är god exempel på det att hänsynta och samspelda? Och då var det nästa på Nöges museum i Berlin för Slippin som tycker som jag så tänkte på.

SPEAKER_00 13:15

Vad är det, vad var det, det har fått det där som är så bra.

SPEAKER_02 13:19

För det första är som materialbruken, alltså tyngden i materialen vard roliga enkla former. Men med någon klassiska principer av senetriskt trapp, försällig typ grepp som. Exemplar så tänker jag att Kristin Gärman Sortingsgappens är ett väldigt gott exempel försikningsrusskapare på Görna demot plasten för stort in extra. Alltså logiken eller rytmen i fasaden vid sidan av är trotten, men vår selvetaljeringen är helt av vår tid.

SPEAKER_00 14:12

Men det är i stort sinsk, att det är väl ändå som har utvecklat det såvittar. Det är ju ett kostbart bygg. Det kan i varit billigt när man är att tänka ser där alltid en sån. Vi har en tid där man skulle bruka kosta bort pengar i sig.

SPEAKER_02 14:30

Så hällig så väldigt många plötsligt nugget som har en mer prominent placering än akurat stortingskappen sex. Så ser man ju för trappen föran stort. Och det var väl riktigt att det var kostbart. Det var för exempel kräving grundförtal. Men jag gick skrev den i boken, men jag kan nog del med det att på ett stad så blev det kostnaden grön så stora att något utbygger loret på fjärnor arkitektur på fasabb. Och där skrev planingstappen att vi ville ta ett tillsyn. För det mente att det var väldigt viktigt att de kvaliteterna som har blivit invilgata i Biglösan skulle upprätta oss. Det blev det hälvis.

SPEAKER_00 15:23

Man ska bygga något nytt på något gammalt. Det är exempel från Berlin, alltså publikum ska mycket förledelse till att tro att någon annan tid några bygget. Vi sitter nu i Sverige 5. Sen utfyll sig av det som var den tillala avisbank. Bilket ju klassisk stil eller klassistisk stil. Här är det betong och glass. All sagt väldigt liten felåt där skilje perioder. Det är som den skolan du är med tillgängliga alltså den tydliga kontrasten.

SPEAKER_02 15:59

Jag syns så att säga en pavilionerna i kämpflåt. Det behöver inte vara en så stor kontrast som detta. Det kan vara flera typer närpassning. Eller jag brukar rikor i tillpassning för det blir väldigt ofta så en kopivokabulär. Men hänsynta kan man gärna göra mer försiktig än man har gjort här.

SPEAKER_00 16:28

Jag syns det som fel. Blir det för arkitekten för med plats, några av projektmast tänker du. Det skriver om det i boken och så detta med den starkektperioden och den lång ära av väldigt tydliga arkitektursinsaturer.

SPEAKER_02 16:50

Jag synes att för detta var arkitekturmuse och för det vara ett av de få projekt som Sverige Fien fick i Oslo. Så syns jag där för något sånt där. Men vi är kanske i en bevegelse för den där den största arkitektperioden. Och så om vi ska ha mer ombruk, så får vi på ett mått att ha mer i så explic av arkitektur. För att kunna bruka den byggningsmassan som trängs att ombyggs och så vidare. Det tror jag kommer med oss och blantga arkitekter.

SPEAKER_00 17:21

Min bekymring är att i några så sett vi i likhetsän mellan explict uttryck i konbyg tydlig visuell signatur och arkitektonisk vilja. Jag är bekymret för att den arkitektoniska viljen i ett projekt kan vaskas ut det blir för demokratiskt får för att struktur i ett projekt för många fördel som man ska ta hänsyn till. Så arlika bra så har vi Tanja Lina eller Kristin Görman eller andra förmstarka arkitekter, som kommer in och ser puff. Här ska vi ta lite ansvar.

SPEAKER_02 17:58

Jo, men det är projekt vi har själv sagt av i Stortings är och Kristin nu. Jag tänker att där har du tagit en helt riktig position, alltså i arkitektonisk Tig med att uttrycka vår tid, men gör det in för använda det som existerar långs den gatan. Och det är ju inte sagt, på den andra sidan av gatten så är det ett mer sån, alltså historiserende projekt. Postmoderna projekt kan man kanske se. Och när jag ser på de två byggna så tänker jag att Christinär och sitt projekt har en slags arkitektonisk hållbarhet som är större än den postmoderna utgåven.

SPEAKER_00 18:42

Och då var det alltså inne och brukte lite av makten som jag lycker kallar en b-plantchef.

SPEAKER_02 18:49

Det är bra.

SPEAKER_00 18:51

Varket är det som måligt till att få lite siffraligt till så ska bli något bra resultat.

SPEAKER_02 18:58

Jo, jag tror det.

SPEAKER_00 19:00

För i bakfasad så skriver du om det handlar inte mer om makten hur den ligger i förmingen av bynår.

SPEAKER_02 19:07

Jo, och så är det ju så att det är många aktörer som är inne i processer. Många snubligt tråd och många krävna situationer och det är politisk vingling har jag väl kallt så i boken. Men som tidig tänker jag att viss, alltså fagmiljön i kommunen och politikerna ganska omfrenta om vad de ville så gick den driva en kraft och det gick ett handlingsrum och det upplevde att vi fick nu allt för exempel på vika. Det var väl det samma jag på detaljnivå av bygg, men man ville ha främde stora bygre. Jag upplevde att vi fick upparbeta oss tidigt och vi fick anledning till oss varje stränge och utbyggarna. Samtidigt så jag synes vi utvecklade ganska gott samarbet med utvecklarna. Vi hade ju åretvis minne folk möte av mycket med utbyggare. Jag hade kanske varit eller an. De flesta projektna blev dröftet förniden både reglingsplan och byggsaker. Jag tror att vi avslåg ett önsta projekt men det var många av vi håll på sig bad om projektering på. Jag syns det blev bra samsil. Det var ju någon gang ut byggde och var misföljd med jäg eller att. Ofta så blev det ändå på slutet att detta blev ganska bra.

SPEAKER_00 20:41

Nu ser jag fler aktörer av nåd. De fungerar som grunna här i många sakta. Och så vet jag kommer något statlig regulering av går där. Men vi sitter i Havandarna när det skulle få ta en därkman och monväl. Alltså arkitektkonkurrens här. Vem skulle ha ansa det för det skriver och så lite om min bok. Det var du var med i att det bara var.

SPEAKER_02 21:12

Det blev väl ganska mycket rot för att se rätt. Det var bra resultat. Jo, men jag tror vi brukte otroligt mycket resurser och energi på rätt av månad i filerna som kände i processen. Det blev väldigt mycket motstam. Ike något tykman blev opna och detknick god tillslutning hos allmänhetnå. Men det var ju särligt bunker. Det är klart att Norr styrt av Oslo Havns ganska kraftfulla stylare. Det blev främligt som ett helt kommersiellt projekt man skulle in i en fase to med finansiering och så vidare länge för styradet att ställing till vår museet skulle ligga.

SPEAKER_00 21:53

Nu kom med en färdig businessplan för alla grejer som utformningen av Bibangre.

SPEAKER_02 22:01

Det var det i plana och så blev det stoppet två gånger. Jag tror att min tolkning detta är min upplevs avvecklig att det börjar vara dens. Jag tror att en god del av den motstånd som kom och så drädes om att man syns att det blev ovlatt för mycket till kommersiell tänkning. Hilunga skrev ju i aftenposten att norin hagingen och alla partier båt för höga och vänster satt och sa att de vill gå emot lämna, och de flesta partierna, alla partierna bodskad jag nämnde hade ju stämt mot lambda tog gången i öppna plet som minst så var det vårt tids mest undlig politisk koalition skriva helt. Jag tror att den typ vingring på en måte fört till att det tog lång tid. Och till slut så blev hela reguleringsprocessen och det hälre på något tillbaka fört till blandingsstappen. Och vi fick nog i hahn sedan vi hade ha en lång process med Jörnholm som riksantikvär. Han var ju en kraftfull person och jag väl skrevit lite om det i boken och citterat någon kommentator av vårdag och kom Björnholm att rida på. Det blev han som rede upp. Det var det kanske bland om instatt som gjorde. Så det nog med såligt jag när det gäller det offentliga förskapsbygden så bör det här, det offentligt som beslider och gick, själv offentlig närsällskap så blev den konflikten större, den kanske jag behövde vara det.

SPEAKER_00 23:58

Men du hade medlem på munk?

SPEAKER_02 24:02

Jag kom jag betal, men jag plär och var det.

SPEAKER_00 24:06

Vad syns du?

SPEAKER_02 24:08

Alltså, formen på munk syns jag helt grej. Arkitekstan i Frankrike ville för det, Rådhus i Oslo fick beskrivelse som köpstyrtbygg. Jag tror att det vänder man som gå till.

SPEAKER_00 24:25

Men man tillvänns bygga så ska du vara ganska som inte utifter sig där.

SPEAKER_02 24:30

Jag tror att bygg och arkitektur vuxer på det. Jag tror att det där nog som nödvändigt visa hit att du älskar det i första ökast. Det som jag syns är lite sin är att kanske förli man tog väcken en av den undersdag nu så är kanske ingangspartier, säger ingangspartien, men säljer receptionen kunna ha varit lite raus i form.

SPEAKER_00 24:57

För det är ju funktionerna på det planet som jag skulle utta enskällen.

SPEAKER_02 25:00

Eller att man flyttet någon robbare och tasar. Eller att man flyttet nog som möter lokalna och i antar så här. Bruken är det så vertikal kommunikationsorg som kanske. Jag tror det var en avssträng styring på ekonomin för finansbyrås av det länken i radet.

SPEAKER_00 25:27

Men det är perferade metalplattarna på set sen var ju med något att det var säljig perforering främst och som är för säljig material där det är som en typ av driv estetik som du riker.

SPEAKER_02 25:39

Men man förspara det se lite mer om inte gör. Det var ett huvud och konfliktpunkt var om verktigt kalla museer fungerar eller mycket. Jag syns att det faktiskt fungerar väldigt gott. För man kan stänga en tar så kan man ha utställning i det andra. Kanske bedar en nationalmuseet som likväls syns att Oslo är privilegerat som har fått fem större kulturinstitutioner på fem. Men i nationalmuseet har du snyckla genom all perioder för att komma dit du vill. Så något selv konceptet syns fungerar gott som ett museum. Det med Fasaban ett fyrebildprojekt som att när du bevarar upp på retörn så ska du både kunna se byen. Sen ska kunna komma nog till att det kanske skillnad magasinerar varme så du slipper min energibruk. Och så tidig så är det så att någon del av fasan ska känna helt för sol. Jag syns att det är ett helt fint uttryck. Det som man kunde gjort anlös är att farven bak är en väldigt mörsk och grå farv. Den kunde och kanske arkitekten och förslött anländes. Jag skrev också i boken av den norska arkitekterna som representerade härös enkla LPO. Gick ut och så att detta var nog jag hade krävd, det var det. Bak aluminiumsplatt. Men det vi hade berätt om var att plat mycket skulle ha en sån blänreflex utförs.

SPEAKER_00 27:31

Som vi reflekterade sådan det ju bara att det var på detta. Vilken appos där folk har läst fall där. För när vi ser det så hade uppfattat det och så har vi ju, det gick ut det på. Ja, det var fel. Det var faktiskt, det hade gjort.

SPEAKER_02 27:53

Det blir saking som är speciellt. Så otroligt många mors som uttryck, alltså uvärn och så vidare. Jag kände nog för folk ser det. Fredrik Solvan hade en debatt en gang tio året så bygget vi inte och blev färdiga på vår söktevärd och ville ha både Eli Grimby som stod för byggen i orsob eller grund och debatter och ingen avsönskade var man politiker som sitter på sen.

SPEAKER_00 28:27

Det var funligt var.

SPEAKER_02 28:31

Det var verkligen hennes eller mitt ansvar att förvänt. Men det för som var väldigt bra en debatt om hur de är ändringen som främstar arkitektur. Och det tapten lavet, jag tycker var följd eller så lavet det tappens ruter för hur man skulle visa reglerensblandets faktiskt maximalvolum. För ofta så är det tidningen i viser av utnyttels och så vidare. Så den diskussionen om hur man främstar arkitekturerna, är viktigt.

SPEAKER_00 29:06

Men jag kan alltså en viktig ting idag. Som Göte Backmann skrev, så är det något avvattarkurr om några stycka lepent. Men det där på något av 5000 praktiserar arkitekter och se tio gånger så många som jobbar med utveckling som mycket sinus alla om det. Det bara gå på kontoret och så fortsätter vi vår dagblich och så är det dumt att avlåt till vad vi ska glad hör.

SPEAKER_02 29:37

Det som jag bland att jag till Vatikan nydaglån som jag så skriver om i boken, men som jag också skrev om på Facebook att det syntiskt vaktigt bygga och jag tror klarar på för. Det som jag menar att arkitektur är mer än fasad. Men arkitektur innehåller ju också fasader. Så att det att ta en diskussion om vord och fasader, utförmusvården, reläfikning och var anrytm, dimensioner på vindus mönster och så vidare är helt relevant. Några arkitekter går så lite ut så är för många av de projekterade arkitekter är rädd för misstått.

SPEAKER_00 30:21

Men tror du är misstrottar vi stänner om det?

SPEAKER_02 30:25

Jag beror bara tolk vad vi kanske tänker. Det är kikert det. Riskerna är att vi går in en faser där folk, arkitekter, arkitektkollegana vill arkitektur vaske fasad. För att slipa den kritiken. Det är ju syn för lida bedro att få klara, ärlig fasaduttryck som genspelade det som är bygger den vskningen nappen.

SPEAKER_00 31:02

Så också den arkitektur som bygges, den tänker nu, det var det snart med liknande. Det ska vara också lite över tid, man måste kanske ser brukenligt sedan om årsten och så vidare. Men likadan ganska kras i kritiken av den skartan. Det var ju. Det var nog att vi får se hur bra, detta blir när man löter och har fisket för att det får inte annat och sånt. Det sammade dyper för rakten för det projektet.

SPEAKER_02 31:32

Du känner ju gott arkitekter som är inte för.

SPEAKER_00 31:36

Det ska ses som så att Haptik har jobbat med sälsarkitekrän som projekt som jag så jobbet. Så helt neutralparten, men nisärligt.

SPEAKER_02 31:46

Det är sikt riktigt jag heller.

SPEAKER_00 31:50

Och så neutral.

SPEAKER_02 31:51

Vad nisad är det nisade, men det är något objektiv. Det var ju flyckat när staten skulle bygga regeringskartalet så var det många fagmiljö som var uppfatt av att få bevart det existera alltså tidigare regeringskartalet. Bland annat i broka. Det var ju lyckas att när reguleringsbland blev lavet så var det ju romr, det är ju blickat när det komt och sagt att vi ville hällig om bygga i broka och bygga på eller transformera på ett annat visade varit fullt mycket att distansera för all det så tog ju staten av regulering så ansvaret så det blev en statligt planat. Var det låny kortarna att det kom en statlig regulering eller kunde var dela med i kommunen, det kunde ha varit helt greitkontert, men det är möjligt att det upplevde att när vi byte och snack om samma riksantikvarie om allt det ta svaret på att staten ville ha mindre motstandsverige på en måte.

SPEAKER_00 32:51

Man var det för att det skulle stapa allt samman på att ni ska mullet för det var nog med samtalet och rätt med Behoven.

SPEAKER_02 32:58

Det som jag förtäler om i boken var att bara fyra moner ett i terrorangreppe så blev en av våra väldigt duktiga kollegor Elisabeth Sejp och någon andra tillknut av folk och bland annat engagerade och skriva en rapport om minnäder. Jag tror att det som drevalldepartement en gången var att få en mest möjligbar kompt. Och i det Öblicket, vi inte skriver den rapporten som var fadig på slutet av 2011. När vi inte skriver om att vi har kunnat kärra lösa kunsten så tror jag ju av skadan var gjort.

SPEAKER_00 33:48

Vem skrev det av så sagut, gabelväggen. För det var det vips, de får bästa trovät. Vi kan få tablo och en ny moderna byggad kunsten, alla häpiget.

SPEAKER_02 34:04

Och som jag så skriver, vi hade ju med kontakt med bland annat Pikasovation i Paris och hun juridiska ledaren, jag blev intervju av BBC och försälje om vad som sade och hon hade uttalat att hon var av den norska byplanläggen som stadigt blev för styrdande i värdagen.

SPEAKER_00 34:25

Allt så där?

SPEAKER_02 34:26

Ja, det var och mig. Jag tror att ni gjorde en väldigt god markesföringsjobb för Aukasunfundationen om att ingenting lågs att vara på. Det menar jag var ett fundamentalt färggrepp. För det byggde, eller hela anläggningen var ju beslutet fredigt. Det var ju att det där, men det var ju helt klart för förändring. Och då är ett sådant bygg så pass viktigt tänker jag. Jag tänker det Jens med hela efterkrigdens norsk välfärdssamfun med fiskarna föran dag i fiskarna i ursloffion eller Akrv som blir där. Det är norska i kysbefolkningens livsgrunlag som var presenterat i utfördningen som Pikasso och näsar utförte.

SPEAKER_00 35:20

Kom bäggen samtidigt hejbloc och i broka, eller kommer i broka sen?

SPEAKER_02 35:23

Jag nu skärker helt datorn.

SPEAKER_00 35:25

Det är som samda tänkt som ett samlet upplägg.

SPEAKER_02 35:29

Och oli broka var män som ägglarna mellan det som var rönt och hajbaka. Så det syns jag var bilnade den gången så vi fick ju både staten till att göra parallella och så vidare. Som visade att utnyttelsen egentligen var hö för den kvartalet. Det reducerade väl program och utbyggningsvolymen godell. Vi prövde på vilke statsbygg på fler målter för att se används på detta. Men där viktigt fram.

SPEAKER_00 36:05

Man ser på vilken statsbygg var med? Alltsackade till fnuft eller kampanjer eller jobbem mot statbygg?

SPEAKER_02 36:14

Ett sådär är ju ganska fort löpande olika möter, alltså både som formälle möter med husemar och utbyggning chef på Råduset och så var det ledet en av deling som plan och minsta rapporterar till. Och universande och så var det med kommunal departementets nu ska kommun expektionchef eller vad, men också projektledare.

SPEAKER_00 36:43

Så det är en gäng som möts och diskuterar det inte.

SPEAKER_02 36:46

Ja, men diskuterar och diskuterar. Det var väl mycket en världskombination på jag sen. Så så var nog det.

SPEAKER_00 36:58

Du är så där Ibreka, alltså du hade stark först ibrott. Det har du med den när du går inte betraktar arkitekturen, det spår det 26 juni liksom.

SPEAKER_02 37:09

Ja, och så efter att jag slutet, så var jag med i en bevaringsgrupp som jobbet.

SPEAKER_00 37:15

Välå länkar, det blev det stärkt åka chef där.

SPEAKER_02 37:19

Nej, det hade jag gott. Jag gick sommar 19 och det born 20. Och då var det covid-tid som att det var bara fem stycken som kunde vara med den aktionen och då var jag enad och vi blev borta resist i boken i höste dramatisk ut.

SPEAKER_00 37:45

Jag sen av att det sitter där, det andra upp det stärt, kört i varet började på lite kångstolar på tiden så tre, fyra benter som har fått nya gröda där. Och så tror jag skriver att politiet kanske trodde att jag som en äldre kvinna ville berätta som en plädda sedan av benen och rysla hem. Men nej. Och så ett först lite passiv motstånd så blev du sit att först du smärtefullt att armarna oversasfälten för att köps till politien. Några rikligen kongstollig press på att det är dokumenter till vad. Och så inte skulen allt med så vände du på gratt. U har inte att ta den brun. Men aden alin att det var helt omorligt. Det kan jag säga att man har det stärt. Det är du dag van nu för att bli här reset på.

SPEAKER_02 38:34

Jag blev liggen och se på den fängsarkitekturerna med klocka utan på här vindö. Och så följde man sån gummärt madraser och gul fliser, det är lite förskälliga nuser och så. Vi måste ju göra oss. För exempel Båson var sikt och vill att vi skulle skada oss. Det var också väldigt stort som synligt för det.

SPEAKER_00 39:03

Du satt där gick och mycket avklad som ganska strippa in.

SPEAKER_02 39:08

Ja, jag hade ju klärt med, men det hade tagit för oss det mesta. Jag hade gjort med mig mobil och visakort eller dyskort. Så jag snekte upp på tricken. Jag tror att jag blir stå tim.

SPEAKER_00 39:25

Men baket, för vana gör detta här. Så när man helt speciellt knytt till det där. Och så har jag besättet, ha en lång bygger om musikräting och sådana. Den första, jag bygget från färdig på arkan och klaren på 4 år 2030. Och så går det runt där och så är du väldigt vad ska vi säga, det förbanna.

SPEAKER_02 39:53

Jag är egentligen bara trist. Jag synes det lik att Norsk samfön gick green regeringen. Jag menar att jag formulerade väldigt försiktig här. Jag ser ju väl, alltså höjda och arbetsparet, gick begripare att arbetet parti kunna lade sig. Men jag tror du var rädd för att bransa. Alltså efter att folk död så var det rädd för att brandsa. Jag blev motståndad av tillräffsvalet. Höjre. Jag antydde väl i boken att Nikla Astrup, kanske önskade att det bygger men det blev hans jobb och frontrivningen. Och så tror jag det var som mycket ville behållde. Jag hade varit i bergligen så jag sikker på att det hade varit vara på några human stadsminister. Juhansson har ju sagt jätted att den beslutningen som bret kommer man också till att håra på guter.

SPEAKER_00 41:00

Men så går det så är det nya generationer som jobbar där går det inte sambandingsrök och man är ut och håller, sapeller och sådana där som någonting som har stått väldigt centralt idag kritiken i utvecklingen med privatiseringen av rommen och vad det byr område. Men där ligger väl ett potential från väldigt i gränskåret av förut något i byplan.

SPEAKER_02 41:24

Ja, alltså detta samhlingströke som kan vikes som är ganska besnärd, alltså att du har en annet som binner alla byggnadsman och folk kan mötes och jobb. När jag snacker med folk som jobbar där så ser det att det förlsade nästan som om det är inne här. För det kan inte gå upp till de andra departement. På en och så gick det nästan som när du har en perimetersikring, alltså utvändare av byråden för att hindra biler och sen. Så vi som har en inre perimetersikring. Och det är klart att det att du har det sammanhandlingsströcket gör ju att det blir av 40 000 ansat som ska kommit när till slut. Så vill du bevägga sig på gatnivå. Så du får se folk kommer till jobb och framjobb av alltid regeringsansser. Men Ellers vill ju bli så mycket billig av den funktion som är där.

SPEAKER_00 42:29

Du vill ärdata att man måste gå igenom. Krydda av folkmällo om byggen som är helt. Det har ju hört att jobb bland annat mycket med nöckelkort problematiken. Vå of man skannet kort för en väg för allt det är. När du första var sikrat som på flyplats och gå igenom sikkerhetskontroll så kan du gå och shoppa och gå till grej nu utan att det visar det väldigt många fler gånger. Så där ligger ett potentiala för att gå lite smudare. Men på gatorbland, utanför det alltså sådana sakon by reparation och förbindningen stöst och väst. Det är vargen som att i möjlighetnä. Det ligger väldigt något lämda för cyklist.

SPEAKER_02 43:16

Selvparkdraget vill vi få gott med sol om morgen och om ett middagen mitt på dagarna är lite mer husikar. Nu har vi sett båda du och jag är den diskussion som går om volande parkdrag avsluts mot Dörrgatta.

SPEAKER_00 43:33

Jag har kommunit första om att det kunde vara en slags halin-lösning.

SPEAKER_02 43:37

För det är klart att visst du möter när du kommer första är en stor motor inhöring och så en park som ligger uppåt. Vist du inte får den förbindelsen gått till så är ju också nogen som har varit främargumenterat här om att nu ska vi vinna öst och väsamman.

SPEAKER_00 44:01

Den förbindelsen må ju sitta. Det här var ju poänga. Det var lite som medin polisfög när de måste snirklade runt för att kommara igenom direksant för det som brukte det som passager.

SPEAKER_02 44:13

Ja fortsätt för att du måste snyckla sig som är så, by har alltid någon smalare passager av någon bräd passager. Det var nog vansklig som cyklar för biobos och genom exakt. Jag synklig att det fungerar relativt bra. Och den nio du sedan nu den nya bygga kommit. Du ser också egentligt för det kirkin och detk. Man som är det gjorde för. Men du ser det huset som ligger alltså visar vi Ostad bygga. Om det är den stora attraktionen att få insyn till, det är som mycket helt sikker.

SPEAKER_00 44:58

Men så kan du kanske bygga med där löpp här nu kanske man kunde brukta på annan mål än till park.

SPEAKER_02 45:04

Jag men av att helt den saken att sänkring igen var en unödvändig investering. Man borde heller ha stängt på vanligt trafik och latt kollektivtrafiken för exempel gå där. Det är en dilemma att vi lavet ju ett terroraktioner som tog jag initiativet för lavet en grundsikningsblandskås centrum. Och vi drog ju runt Nyjörk och Madrid och många säls som har haft olika angrepp sånt som lätt. Och dilemma är ju att det är nödvändigtvis bil som är det nästa angrepsmetoden. Det kan vara cyber och det kan vara deto. AI tror jag exempel.

SPEAKER_00 45:48

Sen är miljon som i tärnän här på dag. Dag kommer samfundet att gå in exakt och se om det kommer en bil källar.

SPEAKER_02 45:55

Dronerangrepp och exakt all det där. Så att egentligen så tror jag väl nog argumentation för att sänka den tunnel ganska tydligt.

SPEAKER_00 46:09

Det där alltid ett problem. För du ser ju planing och sånt här. Men så har du sett så blir det annat när bland annat för det var den ändras. Så det är vansklig och in och bakom du byset och allt med.

SPEAKER_02 46:21

Men vi sa det i den ur insikningsplan att det kan det vara helt anting som blir viktigt. Det blev planen har ju 84 principer. Det blev länget samt med justisdepartement och statsbygg och till och med storting så mycket alltid sammanhärt gott med regeringen för sin som var med. Och vi var ju klarad att det kunde bli helt anting om det var motorcykel eller om det var då nu. Men du har ju rätt att tänkningen och runsikerhet har nog utvecklats ganska mycket på det 15 år.

SPEAKER_00 46:57

All right. Vi ska något skån i framtiden för nu har du gjort en bok. Och den har fått ganska medmärksamhet. Och så har vi på vad nästa projekt för här. För du är ju fortsatt fylla energia och jag är vidnt för din extrema arbetskapset. Det ser ju research. Vad ska du göra?

SPEAKER_02 47:22

Då ska jag första gången bära till att förlagen får omsatt att det är med tusen böcker. Och så har jag alltid något tanker om vad man kunde fortsätta skriva om. Men jag har konkreta planer på det ända.

SPEAKER_00 47:41

Vad är det som börjar köpa den boken bak fasadna?

SPEAKER_02 47:45

Jag menar att det har skrevet sådant att den är för alla, där så för glimag stoff som är inte sang för byblan och arkitekter. Men den här är visst formulerat både med intro som gör att folk som inte kamplan om binsklaven känner på den processerna är. Så var jag förlag väldigt att jag skulle förtälla om koppl med sig till vad upplevde där den konflikten och bor. Det var ju en som satt mig, det var kostlöse när du skriver om sådana sånt. Så att det där en liten innehåller bok.

SPEAKER_00 48:27

Jag skriver lite om den gusten som kända kände liksom. Men vad du måste dropp på en boksen. Så det blev häftigt, eller för utlevare, eller för personer.

SPEAKER_02 48:36

Jo, jo.

SPEAKER_00 48:39

Tus det är bara fem minuter spännande på podnån. Det blir en skada och förtällar. Det är en massa arkitekterna som har sällek där som ser inte ganska vanskligt tidigt. Jag tror att få uppdrag och finner i vår rolla. Värka vi ska bidra med? Punkter uppdrag och punkt två, definierar lite arkitekron och tillsin kommer. Vad tänker du om det?

SPEAKER_02 49:05

Det är tre börkren boken. Det ena gäller fjordbyden och andra gäller Boybygden och tre arkitektur. Jag tror att Boytimma är något som må och vill komma arkitekna till gå. Samtidigt trängar arkitekternas pista. Jag skriver nog om att vi får lagt om finansieringen av Bolle produktion. Jag menar som som alla europeiska län har möjlighet för serie prisreguleret för den här långan men pris är reducerata Bolet. Jag menar att det offentligen att bidra med finansiering och så bör man göra några incentiv som gör att utbygande har liksorbygger bolig. För exempel på så ett här reducerar man en VN på Bollebygget. Det kunde man gått göra. Dokumentargifter när du bygger dem för näring till Bolle och så vidare. Jag ser i ställen för att kytte på kvalitetskrav så behöver man sköta på processled. Och då har du den gällande kommunerplanen det som är rätt på byggisak. Att du har akteret avgörande plan om vad som ska infras. Och vissa projekt är i vardagen, och det blir en typisk arkitekt och avvå så klipper du reguleringsplan. Det tror jag man kan spara i på tre år. Vi godkänner ju projekt som pilstad, siftet 39, alltså Ramstadsprojekt för Sensvarkin. 60 boulet på den måten.

SPEAKER_00 50:36

Våj med chapper i ktidagsamligt sen regularet.

SPEAKER_02 50:40

Jag tror jag var, men vanvis vill jag tro att det tar två och hal, tre år kort det tid. Det var ju också klaget på några projekt här. Alltså Bortbislet, ett projekt. Vå ju fylkusman eller statsföraren stötet vetak. Och så tror jag, och planningsatten har varit försiktighet, jag brukar den med det här. Men jag tror att det där kommer. Det är den nya ledaren för planbingsattan Vera Hök som har en tysk bakgrund. Känn den bestämsen som vi låter oss. Lå oss inspirera i 2015. Hun har haft en rapport på en beben om detta. Och jag vet att på regeringsnivå i departement så jobbes det om att se om det kan inför i sin här generellt. Det är viktigt med det får möjlig i processen, men det kan aldrig är snart. Det är faktiskt snack med folk. Att kommunerna, jag plädar sig till min folk skriver, halparten och tarn och mer. Därför låter vi det. Vi kallar oslo modellen, alltså med planprogram och värgledningen plan för offentligt rom. Vi har tagit en helt enkel sisse. Värgledna plan för offentligt romak. Och som jag mente var, och som jag tror många tänkte var en väldigt god lösning. Men det sverige så har storting nog vetat att oro vet på vilket bruk längre. Men det heter, jag ser värgna som brukar och andra. Förlipså så kallar man bara i infrastrukturplan. Som jag syner mindre beskrivende.

SPEAKER_00 52:25

Det finns inte ha morgen om arkitektur och idom. Ja, helt avslutningsvis den arkitektoniska kvaliteten. Värdan ska vi som arkitekter blir att ju varet av den här. Sinner allt handlare till som ekonomin och MVA på bådebygning och allt möjligt.

SPEAKER_02 52:49

Du kommer ju aldrig fåbi att bestillig och den är otroligt viktig. Jag har bild ganska långt ute på slutet. Det ena är förnissen vidaregång och skolor som jag menade, offentligen som kommuner har gjort en väldigt god jobb att transformera om för mig. Och så har jag miten varen. Och så har jag ett bild av Våbäcktorg som den näste bild. Vem skulle trodda så tänker jag hela Oslovmodellen som att säga på byråden och område utvecklingen. Vem skulle trodda att ett skarve både projekt i Grödan ville få oslovis arkitektur 25 som är ett väldigt fart torg. Ochle och Oprand hade helt slutet som ett bild. Och det visar på mått att både offentligen varje god bestillare och det är åttagssiffarna. Och det kommer aldrig hinna. Någon visar den ny byrden visade på en presentation här att reguleringsblangen för Dåga. Nej, alltså högskatte sex eller vad, som jag som blir omför med av Asmindram den gången. Ha bara en sida med regleringsbestämmelser. Det här skulle mycket tillfällig, för ni vet vem det är som står i bak det projektet och så gäller huset och förskälsvandling. Och kanske har vi gått förlang till detaljeringen under reglersman. Du kommer inte få bli att det där med beställig och det är otroligt viktigt. Jag hoppar på jag måta att den boken kan bidra lite till att någon utbygger det lörsa och inspirerar väldigt att kritisera. Det har jag gjort här att jag visar 60 för skälliga fotograf av olika projekt som jag menar faktiskt har blivit braget mycket bra.

SPEAKER_00 54:39

I Dag så har du stort avnunligt annare, de har kontorer och restauranger, och så har du så bolet på en sån kombination där borde för övrigare eller fint för att det är med båda.

SPEAKER_02 54:51

Och du vet det att vi var en gang bred på åren slisser genom det historiska bygget för att få till påbyggda bolir. Kämpa bra. Men där så hade vi ju närka som med vulkan så hade vi en när kommunikation mellom utbygger och oss. Och till passet som detaljering till det.

SPEAKER_00 55:13

Det var så Asplännät avsnästan av någonting som här flink den andra där låsen.

SPEAKER_02 55:19

Ja, det tänker jag.

SPEAKER_00 55:24

Jobbar med minson tillfassen. Och det sa jag. Du tar ju också uppdrag.

SPEAKER_01 55:33

Ja.

SPEAKER_00 55:34

Som råder sånt. Så det tänker jag lite stoltrips. Nu kommer det gränna.

SPEAKER_02 55:42

Det är viking och skuttion. Vad kommer vi göra det här?

SPEAKER_00 55:47

Nu funkar det här. Nu måste vi fått någon bra.

SPEAKER_02 55:49

Det är bara en process lägger på sånt. Det kommer ni då.

SPEAKER_00 55:52

Det är så brät. Men du ska klipa ut med en bokstören. Nu har jag uppet på taggår stället. Jag ska bara få i det i galev till många som plängre och länsboken. Men du snöfrat eller lygö.

SPEAKER_02 56:06

För då blir en bättre. Det var brött.

SPEAKER_00 56:11

Så. Då. Då blir det bra klockan är tio körpött. Och du bara trofar.

SPEAKER_02 56:16

Det är klok.