Arkitekt WENCHE SELMER fyller Nasjonalmuseet. Hvorfor det?

Kurator Joakim Skajaa forklarer hvorfor Nasjonalmuseet har bygget en hytte i lyssalen i skala 1:1. 

Wenche Selmer var med på etableringen av AHO - hun har hatt enorm påvirkning på noen av våre mest fremtredende samtidsarkitekter som Jan Olav Jensen, Beate Hølmebakk, Carl-Viggo Hølmebakk m.fl.  

Hun jobbet for hardcore modernister i Frankrike, og på et vis kan man si at hun jobbet mer reduksjonistisk, som er helt i tråd med en modernistisk tankegang - hva kan man ta bort? Hvor enkelt kan det være?

Wenche og mannen Jens Selmer jobbet sammen. Jens sitt design av gjenreisningshusene i Finnmark i kombinasjon med store, moderne boligprosjekter på Bøler etc. gjorde at han ofte ble omtalt som den som har tegnet flest hus i Norge. 

Så Wenche Selmer var ikke en som satt og teoretiserte rundt hytte- eller boligtypologi - hun befant seg midt i en produktiv storm av arkitektur, utdannelse og boligbygging. 

Er hun relevant i dag? Lytt & vurdér. Personlig lander jeg på et ja. 

Lenker: 

• Utstillingen på Nasjonalmuseet, kuratert med Martin Braathen: https://www.nasjonalmuseet.no/utstillinger-og-arrangementer/nasjonalmuseet/utstillinger/2026/wenche-selmer/
• Wenche Selmer: https://snl.no/Wenche_Selmer
• Ustillingsarkitekt: Beate Hølmebakk og Per Tamsen: https://www.mantheykula.no/
• Wenche jobbet med modernisten Marcel Lods i Paris. Verdt å google. https://snl.no/Marcel_Lods

Magnus på Instagram: https://www.instagram.com/ravlosen

Arkitektpodden på Instagram: https://www.instagram.com/arkitekt_podden 

Transcript

SPEAKER_03 0:00

Välkommen till arkitektboden. Jag heter Fertsanus och jobbar i häftig, men och sitter jag alltså inne i en hätte som hittar i skärden eller på ett skarbak, men inne i lysan på toppen av nationalnet i Gostå. Man tror, det är ett nylig att hända och klöst begevers. Här är få tid en utställning, alla var stora arkitekter tänker som aldrig både komma och sig. Jag har fått att komma in hit och sitter här, samman med kurator Joakim ska jag. Tusen tack för att jag får komma. Välliga värttet som fin utställning.

SPEAKER_00 0:39

Tusen tack. Kanske sit först om vi har bygget en hitta i nya utställningen.

SPEAKER_03 0:45

Ja, så jag är nu på punkten, för bygget nytt av bygget ny skala. Det är väl källainen på arkitekturutstillingen, så här, små modeller är ju med vanligt.

SPEAKER_00 0:58

Det är ju en sådan. Vi har ju. Vi har ju snabbt med om var. Då kan vi göra lite gängel för att de som ska komma och säga på publikum. Vi har väl uppdatta det, det är en lag utställning om arkitektur kan ju väldigt krävna här för att det som vi har i vår samling är ju såjningar. Och det syns ju helt otroligt flotta av sintejningar. Samkel och bli antejningar som har tänkt, alldeles om kö, liksom helst upp, väldigt som flottet privata och dokumentar. Du kanske alltid, så man har satt så många tärningar och känner arkektur så gott som vara lite längre på det. Så vi har så utställningen så har vi jobbat med olika måtter på pröv att göra vängsalma till gänglig för det som kommer att särka. Det är som ett mörkt rum. Det är lys, alltså det är lysensikt material. För det som har värt ofta i på nörd museet och är i Lyssala som vi sitter nu. Så det är stort sett alltid mörkt för att det kunstvala som lys. Så vi har på helt önsket att ha ett mörkt och ett lystrom så att vi kan på den ensin avtron där vi visar täjningen som har tajnat. De som kommer att besöka utställningen kan sätta lite in i vår ante här. Då är det förläsningssultater. Men också brev och ett väldigt fint brev för 15 till sin datar. Lisab, som har skär ut på vältsolmen på sin egen hitte, och beskriva det som dagen på vältsolmen och en liten hör som hoppar och Jäns och håller på med båten och du får uppnå ett liksom inblick i livet. Hon lever ut man det livet köl som man tänar för. Och så tänkte vi att jag saft. Vi har helt tiden visst att för det skulle vara i Lysalm som är ett stort rum, och för att vängsalma bygga ganska små projekt här så lå du upplakningen som möjligt för att prata vad jänska. Och liksom la publiken få upplev arkitektur. Men det kräver något sånt. Vi kan ju. Vi kunde gjort det. Så det är troligt flott projekt så måste vi ju få klara för midlare så måste vi på något med oss 50 år med historia. Alla men 70 år, 60 år. Och liv och barn och ban och ting. Och vad ska man liksom då stoppa. Du tror vi krävs det och anna ofta med den typen som.

SPEAKER_03 3:50

Det var ju fort blir så en historisk grann museum, brukar det säga folk är så nyklåling.

SPEAKER_00 3:54

Ja, på sitt väst så kan det bli lite så bra. Men detta diskuterat vi mig som bakom där skrittan, för det är det där. Ja det kun ju av något, men den står jag där. Och jag var en och kväll, det är gråd fast stöd. Det tror jag. Men så håller vi på, och så kommer vi av det projekt som vi sitter idag. Så är ett projekt setastran nu. Och det är ju väldigt sant för att det tar upp i sig flera med tematikerna. Det är å att det se, så att det på 60-talar, 9006-talare. Och så är ju diskussionen allred stor i dag. Samt är att jag ser att det finns med hytar, och det är också något politiskt program i några folk ska ha hytta och kom se ut i naturen. Men det blir problem. Somt för att du bygger ner naturen och inte blir större, och man var. Den diskussion som vi är uppe nu, från delen, den kommer en gång. För folk att det blir ett problem. Och det är också det där att alle kanske får en sån. Alli kanske går ta arkitekt och bygga sin fina hitte. Så det är nog som problem med där. Så då tänkte hon och 1 att det som dagligt var uppdär med sån repetering eller antagelser. Det skulle lags i eget tytligt system. Och det blev det som vi sitter i när det Kalar för Stranhus. Som är ett sånt som är en elementar som står av sådana. Grinna som du sattar upp, och så sätter du in väg av Vuselementar och så har du något en hitta. Jag är enkelt bygga satt på något. Så du kan bygga på fabrik.

SPEAKER_03 5:37

Det är fabricent.

SPEAKER_00 5:39

Ja prefabrikerat element. Och så har en massa sån flexibilitet i som för att det är minar om det gamla grindhuset på matar. Du kan bara sätta på en grind tills, får du längre plan. Och du kan byta vägg och väggemen som du kan ha vinda ner och göra vad du vill. Och så har ni ha en sån svalgang så du kan bygga lite ut i. Du vill ha ett sånt rådliga melomin ut. Det kan vara lite större spiskablis eller taalett, eller uto eller garbå. Så ute garet eller räddningsvästnö. Ett flexibelt byggsystem. Och det men inte skulle vara ett svar på det spursmålande man ska få till gå och hitta för alla. Den första hytten blev byggt i frågne baken på form och floran. Så har jag utställning på något där det också var hitta och utställt. Och stod.

SPEAKER_03 6:35

Det var väl längsär mot Viglands nu ser när det dompare.

SPEAKER_00 6:39

Nej, dompär som väldigt som flott med van lite utan av van folk kommer och se och så köper den och så bygger det där. Runt 20 som jag hittar, blev det bygget ganska raskt. Många i ett bygge fält nade på honbås sun, utan från grinst där. Och någon så här och där. Än här i oslå på något såmö, jag tror jag är rätt här. Så där står det igen. Så står det som här och så någon eggfält. Och vi synes det väldigt sant för att det vi kunde göra att vi har bygget den hytten som vi sitter i. Det är på att det är i hytna. Det är den nästa hytan. Det är som utte nån 28. Så vi har bara tagit bygga, alltså produktionstejningen. Och så har då mantekulan som var utställning. Det är utställningsarkt för hela utställningen. Och det är gjort till att oavsatt det där, och få det bygget som en sån som en tillversion av i hytna. Och det gör ju att båda att få slippa på andra. Det kanske problem med en som kopian och som finns i den riklig värden. Och att det ska komma in kan för det är för nu. För det är ju ett speciellt rum och det är nog med material och detaljering. Och oss i en mot är lite myst. Och det är så fint måtte som. För det är lite som ger sig ut för fint.

SPEAKER_03 8:14

Vad var vi som?

SPEAKER_00 8:16

Ja, jag tänkte. Det är kanske lite spörsmål. Vi prövår och svara på i utställningen, både vem hon var. Och fonne viktig idag i samtidigen. Hon var på viktig på olika matar. Och det kanske därför vi prå visom fram det. Det är ju det vi ser på att hon var viktig för den norska arkitekturen. Hon kom in att ha gått på kunstverkskolan för inte på kunstverkskolor och krig på byggningslinjerna som att det var oslå sin arkitektskola för AOB till.

SPEAKER_03 9:01

För jag kommer inte utsch.

SPEAKER_00 9:03

Ja, för hon är väldiktig för att hon går på byggningslinjen, på arkitektskolan, alltså på statens på kunstskolan. Som är den gamla arkitektskolan. Det var där hon verkar kom för att få bli få lära täna. Och då var det i arkitekten, det blir utan och tusn. Men det så kände man att det som jag var låg att man skulle gå på 3 år på skolan och så ut i praxis för att bli arkitekt. Mots att troväns som aldrig, det var ett fem års som ledde till en arkitekt eller man här u praxis. Och på grund av krigen så fick vi den till den praxisen. Och det har alltså, men hon och någon av hans medstudande varit väldigt önskå att bli arkitekt på. Så hon gick sam en någon som hade gått på skolan med. Och så vi man ju får till att bli arkitekta och vi kommer göra det kanske vi lag ett kurs. Och då gick hon till sin sågar. Alltså Ansten Anberg, så har gift med söstaren.

SPEAKER_03 10:13

Sånde sig sammanhångsmärt. Viktigt.

SPEAKER_00 10:16

Den stora, och kanske den största arkitekten dag är några viktigste kontorare. Och så fick han med på det och så fick vi skik på mattavar arkitekten i byn samman och laget det som lät kurs för krigsram arkitekta. I första gången ett år i arkitektus som vänkes allma gick på. Pironkappeln i den här klassen. Och jasna lastnilsen, bland många andra. Så hon, och så blev ju den.

SPEAKER_03 10:46

Och det är trocisnade i alltså det också riktigt.

SPEAKER_00 10:50

Det läsnade lasten. Ja, välktigt. Jag tänker fatsmuse. Många andra viktig byggde. Jag kanske när det är det som står. Men det är väldigt, väldikka arkekta. Stå stå kontor. Och det var så. Alltså trådled och sen till, alltså i bäggåleden. Så det är ett viktig slaktaren.

SPEAKER_03 11:16

Jag lägger ut länk av all det särskilt. Det kunde utan.

SPEAKER_00 11:19

Det kanske viktig den ska arkitad. Så att det och så blev den i år så blev det ett torårigkurs och då var det gick både Sverigen och Bärmor på allred år. Och så blev jag på något kriskurs av tid till det som heter statens arkitektkurs. Och så till AU senare. Och det må så se att Vengisalmar där och startet arkitektskolan i Oslå. Det var en grundla hela skolan. Och sådans, var troligt viktig där. Och så viktigt på den här något gick på skolan och kursskolan så hade hon knytt knutsen som lärar. Och honnes medstända blev något det som vi kallar det för, som så här blir till knuskolan. Alltså per manklän, eller snabbsan, man fler. Och så det är ju enåt att hon är vid tankarton är viktigt. Så det är med på stor omvälning i narskar arkitektur och enligt och sen så rättning att kriget kommer att se på vad den norska arkitekturen skulle vara. Och så det som gör.

SPEAKER_03 12:44

Det är som punkten, hur många nykren.

SPEAKER_00 12:50

Och så någon kombak i signare. Till av som först om ans på mitt av söttalligt. Det är en viktig del av utställningen för att då kommer man ju in och så undrar vi, då är någon på mått den här, som har faktiskt länge. Jag blev en väldigt viktig lärare på arkitektuskolan för bland annat Jonar Jensen, Karljak och Hönbok och många andra på den här, alltså i 80-talen, samtidigt med Sara Fén och alla de andra viktiga lärarna, hon är väldigt viktig lär på och speciellt viktig att ta den arvan att det knytt knutsen. Som hon hade då i så många var som lärarjö och bringer den in det på 7080. Så är viktig på att det som. Det är viktig en sån. Viktig rättning i Oskarktuan tanke om stöd och hus och vad tradition ska bety för något. Och jag tänker ju att kanske, eller det ville i alla fall hävd. Att det är väldigt viktig avskaftekna, som för exempel, Jan Oranson och Karvig Håller och Börnak. Och många andra, på den tiden, alltså den kombinationen. Vad ska man se igenom. Genom svara finan som international lite tankom arkitekturerna. Om vi söskligt postmoderna arkitektur. Kombinerat med det som är på mått av den gnutsenska och sälmskomet till städad arkitektur. Blik kanske det kanske så gör att den paroden och varför delar den på den och arkitektur är ganska intressant.

SPEAKER_03 14:39

Jag klar det en kombon av Karliga och hängsen utforskning. I kombination med internationella ambitioner och ställs förstörelsen. Så nöft det ut av den lilla städ och knit och vänka hopp på hitta på.

SPEAKER_00 14:57

Det är en ingen diskussion vad Vanke är för något där. Hon är nog antidknids absoluta. Men det tror jag förlina i den AO-kontexten som är ganska viktigt som är som motveck till mer som kanske lite mer teoretisk och poetisk förståelse av städ och arkitektur så är hon bli mer konkret, vi är mer inlevd i det som är där på något av så mindre uppdat av uttrycket i säkkör, än vad det ska bli för några. Så jag ska man se.

SPEAKER_03 15:34

Så jag tror att så här ju mindre historie för att förklara byggnad, så var det bara det här är en planka. Det är praktiskt härad vindu. Det var det som här. För några som du kontakt så produktion.

SPEAKER_00 15:49

Jag kan prata se lite om det. För det kanske är en. Så är det ju den där det ena. Som se körö, som är med av äg mot sina egen generation och det generation att. Och så är det ju kanske mot honels egen praxis där. Så vad är den för sån du sprått liksom i Lysalen. Några spottas, liksom vad i försöker som att hänet större bygg, sam inte som att hänet rådusna och det står både projekt med. Våan är det små projekt med viktiga. Det är ju nog det som kanske var.

SPEAKER_03 16:37

Det är färdspersmålan.

SPEAKER_00 16:39

Det är ett färdsposmål. Ja, absolut. Och så men var påståan, kanske i utställningen. Så vi prövar och undersöka. Littan heroiska arkitekturprojekt i sig själv, alla de små både. Att hon sällon. Det är nog med vängsalma som är lite annorlösning. För det första är det hon så tärke. Och det är en sån undersökelse av den lilla enkel bålen som ser som är så många. Så det byrgare dig i på till 50-talen. Och så ser att hela rökken, och vi har ju utställning många projekt här, helt framte 90-talet. Så är det mot en undersökelse av det samma. Bå man kan klara och löser det enkla lilla. Och få något på något stort ut det. Och det tror jag är, så du förstår ju bara det summen av alla, men också det att det där som synt eller lite smått. Det är otroligt viktiga som menar det är viktigt projekt.

SPEAKER_03 17:51

Men du bara, vad heter, nu skulle säga riktigt det. Hun var och sen och sen fransk man. Hun till Paris och försökt jobbligt lite grann så skulle vi ser det var det någon andra. Massa lös. För det är där, när du ser bilden av något projekt. Stort bålekkomplex som minne som det kun säga här i blocken. Och så är det som det hitta.

SPEAKER_00 18:20

Äh, det är inte sant på snår. För att det var något som sagt som är så att det är liksom så en norske hitta. Alltså att det är liksom projekt med. Det är något som typisk nörsk med öngsallma. För det är så att det är så hus på Hållak i skogen. Men äg, jag vill ju hävda att hon är kanske känna det mest internationella. Hon var upp i Paris. Och är där som som ser kom. Ätt hon är färdig på skolan så rakt i Paris och jobbar för massa låds. Massa lods är ju en alltså stort och viktig modern kontor. Så det här som. För krigen så hade den tänkt någon som är så en pavilongskola där alltid glass, allt kan åns upp, liksom ut frilö. På något moderna, i bara uttryck med det kanske en sådan tanke om livet i bara vad den ska vara på skolan. Likte mycket som en sån. Likme som det som se uttrycka.

SPEAKER_03 19:25

Det bryr med det institutionella sättet för ett nationella skolan. Absolut.

SPEAKER_00 19:29

Det som står. Jag har satt äne, nu går jag och besöka en ny på RIS där. Där är att vattklassrum är en så en sån glaspavilong som kan åknas upp ut naturen. Det finns ju en som tent ligger i VLB som OPN-skå i Amsterdam. Så det är samma som torg så kan vattklasrum öppnas upp mot och få lyfta och lys och så. Så att någon kommit på Risoplevare nu. Hon har jag reit som barn i på Risoplöldsna moderna kunsten. Och hon tror hon ser, jag tror han hämtar med det. Och så skriver man så ut brev. De ser det där. Man ska jobbar med hjärnöbygningen. Sen ser det ju Kämpvis då som han gör med. Och hon är ju kritiskt i det och så här. Men jag sedan nöje på vansal med projekt där så är det ju nättok att det är så moderna som är inte sant med det. Det är synelata, det är ju mer än det uttryckfara. Ofta är ju mer komplexa, vi är mer ambitiösa och radikala planlösningar än man måste förväntare att finna är ytta för den här. Så hon är upplevande som väldigt internationella arkitekta, och så i mot någon handlar den norsk tradition på. Men jag vill ju kanske hälla sig att andra. Una namnt man på något. Jag kanske mer som typiska och pröva väldigt internationella och liksom står, eller så är skiklig modernist på något. Man blir en så norsk som gör så, pröv så lik man kan satt i ett magasin. Jag är ju med så att de tar med sig det moderna in i det, liksom det lokala vernakulär.

SPEAKER_03 21:31

När du ser en hitta av Venkis Hellman, så är du så ser du på avstånd så kan du sett som en laftigkassa. Vist du går in så får vi ju inte kommunet lite för snabbet stabbhör och så några stöcker och så var det färdigt. Men så kommer du in i hitta här så är det, alltså där en som säga, i få det talliga knit till plan och snitt i Hittan som minne om KBC sin. Tanke runt funktion är in i bygget och den är nog helt an också. Men samtidigt är det så, du där lite sånt mindfök för idags att säga som en enkel tröta. Och så tar det för gitt. För det är alla 40 år sedan när du inte hända. Så det är nog ett plant här som är lite så snart.

SPEAKER_00 22:22

Ja, riktigt. Det är lite snart.

SPEAKER_03 22:25

Det var annyvisningen när du ser där.

SPEAKER_00 22:30

Nu du säga på uttrycket. Jag tror ju. Det är tidligt. Det är ju två försälla en gang till det. Det är nu kanske planlösningen. Där hon. För exempel i den all första hytan, så är det ju så att du ser som ser ut som hitta som ståta länge, liksom enkelskaret, panelar, ta på taket. Och så kommer in så kommer du rätta in ett banorom som bara som 20 dörrar så du kan åna och så blir ett rom med böst du förlängsna banor. Och så är det egentligen så helt apen plan. Så du kan bara för 2 dörarna, lokka sig lite och öppna sig flytna och appen plansning. Så jag otrolig. Man kan ju så förlig se att det är något som påverkning för en gamla bygger kunstnella och vad ska man säga så. Men det är också helt nytt på något. Det är ju kanske något sign där när Vänkär. Det är kanske upplakt, kanske. Vad hon vill med det. Hon så har kanske så höjt om vad hon liksom ska med det enkelt projektet. Och hon akte ju som att du ser vad det gör. Vad vill du med detta? Det handlar om indorna eller tak eller formen på byggningsvolym. A du ser vår lägga och kutar. Det handlar något om så. Det som kanske är på något är det så gör att den är helt speciella. Vi kallar för inlevelsen så att hon läver sig in i lever sig in i tomten, stredna, lever sig in i den byggsten som finns där för. Och speciellt i de som ska bo det och ska bruk i husar. Så du trorligt generös mot och lag arkitektur på, både mot städa och brukar eller big här.

SPEAKER_03 24:33

Men om du ser det tiderna så är det väldigt lätt att vi tänker på allt det vi har sett av inför sådan arkitekturinovation i jättekin, och du har sett bäggels mönster på kökna, du har sett och långa avstand på det svenska byggmodellen, vad avstand ska du vara för att passmaskin till skapet att det blir en sån otrolig funktionsfokus. Men det här har ju bara där en an greje som vänker sig med att hon inte bara går in i den fången. För det är helt ant bygger. Nu ligger ju på med i sand och samlande liksom tanke gott i bånd där.

SPEAKER_00 25:10

Ja, det är absolut. Jag kanske se lite om jännsälmare först. Det är klart att vi är ju lite speciellt när vi ser att det är utställningen omvänkersalmart. För det är hon jobbet hela livs samman med man Jensalmar. Men han har ju ett eget kontor som jobbet sälmarkrag som man drev nästan helt tiden parallellt. Och var på mått på kontoret på dagtid och han tänkte ju det stora båda projekt när i Oslå kriget så på böar och runt hos stora, speciellt spelar. Men han kommer ju också för att det som först blev på något liksom känn för han tänkte väldigt många järnlästningshusna för krigen i Finmark. Det var jag konkurrensen om jännläsning just det första. Och så sa ju ofta att han var en aventfrastboliga helt och så varktä där, för det var det blev bygget ihop, tusenvis av hans på något enkla huset. Så att det är någon som strömningar igenom växen som är lite in sangre. Och så man ju se att han var med på allt det. Han kommer från lite anbakgrund där. Han var en slags funktionalist snabbt var det. Jag hade varit i Stockholm. Jag vet på Asplun. Och så kom tillbaka och tännat mot det. Det är stort rapporativet bådprojekt. Först som jämrässningssnär som är bygget tusinvis helt samma. Och så stor i projekt och med lite boiga. Och så samt så gör det ju lite. Det taj samma projekt i många gånger. När det kommer äta söran första gången och ska taj en hitta där. Sen så undersökar vi. Den lokalbygger och sörlanshus, eller hytten, eller lilla huset. Och finna på motar. Det blir glad. Och så lagar det en som version där för peron. Och så lagar du det, det huset många omgang. Det är ju något som helst intressant med vänligt rädd för att repetera. Så att du ser att få en åt den här. Honger bara samma hytten, ängen till. Nästen samma. Men hon. Men liknande så följs det lite speciellt. Både att de hjärtades liksom samma plan, samma forman, kanske samma vindorna, samma detaljerna, samma ingångspartier. Genom hela livet så är det ändlat med att må klarar att göra det. Det blir som chemakitur. Men alla som måttes länga, som man ser, som cooky cutter. Det är det samma. Det är fokellet. Det handlar ju kanske om att någon. Gör ofligt småing som ändrad lite.

SPEAKER_03 28:27

Men man är kul av peg. Bådan är allt det material med tank på det är hon varit lärande så där som håll. Det här.

SPEAKER_00 28:39

Det har varit väldigt sant för att jobba det. Och det var lite vi önskött för att det är klart förbi också är det viktig. Så en generation av arkekter som var en viktig lärare och det syns det att hons projekt där är viktiga. Det har varit ganska intressant att jobb med det, för du har varit lite motsniga i det här vi framställer från vilka projekt där vi visar och den ska utställningen på något främstela växalmar. Det har varit väldigt fint samma bär.

SPEAKER_03 29:12

Men det kunna är som skrev att det är releintet i instruktionen för ett folkbnoret albumet eller artistens döda, och liksom den här stil som plus kommer en bok till vi en viss risiko för att vi har tajnsa vidre in i en kronologi av det.

SPEAKER_00 29:33

Det är något fler som jag kräv med det där. För det första, man är se att det är snabbt med någon som hade stått upp en dag i en sån här påsen och så kommer in här på att den så varje det samma huset. Jag tror det är ganska likta. Men det är klart att nog, alltså något nytt i det osikrät. Vi har prövde att hålla oss gott vi kunde till påmåttet original. Alltså som vi har ändrat på täjningen på den mått. Det som jag krävne är att det är klart att i 60 talet så kan man kanske gå till en till ett sagverk nörd på solerna och få fint material. Fint, som så det är enkelt. Men också ganska så. Det är det allra enklaste nisket resåt när fyru och gran, och så bygger du några. Jag kärrar dig kärar det upp på sagen. Och så bygger du nog där. Så enkelt på något som att du bara tar ut skogen och bygger det. Och så blir det så helt speciellt. För det är detta. Så du kanske går att köpa. Kanske går köpa till plankan är på max på eller.

SPEAKER_03 30:47

För det är så att anstå.

SPEAKER_00 30:50

Nej, men det skåret av ett sakbruk, alltså det är årn heter på utan på gröns och skåret. Visu tar det tejningarna och går till vilken som helst norska tumma på drift, så får du kanske kökra det som vi sitter i nu. Och det är ju det som kanske varit krävs. För att du måste båda ha måtte, liksom går ett extra steg för att finna det rätt materialerna. Och få någon som bygga ett Vino i trä. Och du måste också finna en och det fann vi. Jag är väldigt för att vi fann är en tumra som kan. Bigga nog som på. Det är vanväl, det är som är något enkelt. Så det är nog. Det är sån jag ri. Det är alltid det du ser på det bara, det är bara plankar och spyka. Men jag likad utför med sån slags hantverkynlighet och en sans för sans för detaljer och utförelse och en sån slags kärledare kan man se förnantverka. Och det finner det i Norgag är ju bara. Så det är kanske där jobben har det varit en jobb.

SPEAKER_03 32:08

Det är så vid om set här exam där främst och matellistfritt, nem mot gulvet. Kökenhylla hänger på tak i en ganska sådant finstämt balans. Det är troligt med stolta på något som har montagsmässigt mötna till fället. Där ingen boxer som sjular nog rabbad gjort.

SPEAKER_00 32:31

Det är några som kanske var ovak när det är snackarna som skulle göra att du för exempel så är det allt synlig. Jag tror många hantverkare i dag i van till att du kan köla. Så att allt blir pakat in i många lag. Så att du tränar, så du trängar lite som hittare så tre år. Du kan vara lite ju försiktig där. Det standarver. Det ska vara ganska pakisk. Omus och sparklare och sånt där. Men här är det ju sånt så att alltid. Det är ganska höjd krav på precision hela tiden.

SPEAKER_03 33:08

Nej, alltså vi håll på med ett projekt nu. Ven ser på den kan vi bygga sen där kriset, bygga branschen alltid så det är till och sen liksom, så ser vi på samman arkitekter. Och man viser, så säger vi på att bygga lite enklare. Det är helt avvingarna, jag är antäkare som ska visa oss ord om man gör det on det. Och det som ser att många har många hånver har blivit med sånt. Att mater på grund av kvalitssikring och dokumentation och så vidare. Det står som vänder på Willfär och slå i nästa fik. Att du kan komma och se. Så man här vill göra det för det blir bra. Och det blir solid och det blir hållbar som får tillbaka den hontverke stoltet något sammanhang mellan arkitekt och hontverket, tror jag så det är ett kämppotential.

SPEAKER_00 33:57

Ja, det var ju mot önna.

SPEAKER_03 33:59

Sär och sånt sätt, det är relevant och kommande här att det var att det ska bygga ut nå i 206.

SPEAKER_00 34:05

Alltså, det ser jag ju om. Det ser om hontverkan, och så ser jag också en del om mäng. Hon var ju. Hon var känt på varlig flink med flink och tajna detaljer och tanke vading ska göras. Och hon var ju. Det var en grund att hon var väldigt populär lärar. De hade väl kontroll på vad man tajnar dem bygger något. Man kunde man zoom där och kunna också tajna det som att det går an och får det till oss. Så det är ju det vi ser här att det kommer samman inte något när hon har tänit sig så att det ska fungera.

SPEAKER_03 34:45

Men det är riktig dimensioner på tyckelsen. För att se, för exempel taket, är det troligt när det ser föret Sennare. Det är nog särselt, vi har trots allt in ders kompromisser.

SPEAKER_00 34:58

Taket till. Original taket har ju bara en sån papp som är brättet runt kanten. Så det finns ju mer tak på det än det. Ja, ganska pragmatiskt. Det är väldigt enkelt hustig. Vi har så det om skulle det inte vara ett isolerat. Så vi lägger på liksom 10 km på utsidanna och insidorna. Det är flera som har sån här hittar. Och det som är mesta originala. Det är som så detta. Det är ju isolerta. Och ganska lite. Så något ställa där det ser som ju beslag så liksom varmt kommer lite innan och sen. Men nu är det sånt. Det är en sommarhyt som att man kan komma törka. Så länge du packar allting, så tollar du alltså lite mer. Men det är ju så vint jag och kalon vintarna.

SPEAKER_03 35:55

Men det ville vara typiska illstäd i somhytna där riktigt.

SPEAKER_00 36:00

Ja, alltså i täjningen så är ju det illstäda. Men i många har nog ilstä. Och hon. I alla det andra hitna, så är ju ilstäden några som människor massat av. Och brukar brukar vara väldigt mycket plöts på. Så vi ser på den lilla vältehållmen så är det. Så är det ju. Ta mass alltså, ta liksom i sig halus. Men det är liksom det stora åkna, det har hon i alla projektna. Men det var ju tajnet för att det står ju på punkt fundament. Så det är så. Lita idén tror jag var att för det att vi kanske kan tajna var hit till en tomt, som var det väldigt lite lätt på foten. Då var hon ute där på det htefältet, så var hon ute och placer till själva. Placer det liksom lite dompen och lite vidnär och så ligga väldigt. Nu visar man se det utfältet, liksom från lyften eller komma till, så ligger det ju troligt som flott placerat så.

SPEAKER_03 37:08

Men vad kun du gun det? Även ett sånt avrunning som hur som jag utställningen. Ja, det var det. För jag har fast någonting där ju troligt viktig. Aho samlinget av det alltid. Du har varit en väldigt viktig personskilda och maten och jobbet med arkitektion på. Kom ner egentligen och väldigt traditionellt med väldigt moderna tanke. Och så svaret köpa behov som var i sin samtidigt. Men så är den här tio mot 26 och så stillar det spärna vad kan du vara. Vad är det som mål med där?

SPEAKER_00 37:44

Det är ju uppnått lite grann. Vi tänker ju att det projektet är relevanta idag. Och hon stilter ju det spursmålet till sig själv och till sina kunderna alla det som skulle bo just där. Och till studenterna. Så det gäller det sånt på smål som kan betydligt för källa i ting. Men vi tänker ju att en måta den här utställningen är ganska aktuell för ganska många. Det handlar om att fåbruka, förbruk av naturen, det är så privata, förbruk och kanske vad är vi. Och hon ser ju att det enkla livet är en sån viktig sattning ut. Att den enklare fritidsboan kan vara ett utmärkt förbilda för den permanenta boan. Det ligger ju det som Vägis Alma sierad. Jag tror många som är lite oroliga för sitt eget förbruk och sitt eget liv. Och det hus när vi bor i kan finna någon slags relevanser. Utan att vi tänker att vi ska kiks och ska bokmåda. Väldigt långt från den rolen vi har. Men vi tror att.

SPEAKER_03 39:06

Sittön och annot sen. De fotograf som har fit att säga att det var inte fötter. Det är inte så är det annat.

SPEAKER_00 39:19

Ja, det är nog här, nog helt felåt, bara kommer att sånt. Ja, vet du. Men det är gott på snakför honom. Vi vill ju att hon ska. Vi kanske snabbt från. Men vi kan ju. Vi kan se att vi tror att det är relevant där. Det är nog relevant för att önskar sig hytta. Och tänker på vad hätte ska vara och vad ska den innehålla. Vad är liksom det går livet på hten. Men kanske också de som ska bo på en här måten. För det kan ju stilla sig det samma språtsmåla. Och så kanske vara arkitekt här. Som är också. Hon är på maten och ganska. All så ska man se, hon är ju restriktiv med sig körösare. Det är dem att hon kanske är rädd för att göra samma ting om brukar samma lösningar. Och så jobbar länge med och får det bra, det är en sån sån. Jag ska man säga, matan jag gör på som är intressant.

SPEAKER_03 40:22

Men nu har vi ju när vi går tillbaka i aktivdhistorien, tillbaka till hugginsar och hittan i skogen i så att kläda eller taket som har fält upp där tillbaka helt, helt grundlägga. Som på många matter är full ständig utan diskussion i dagens arkiturdiskussioner bara man ska bygga läghet och allt med det gått helt skinnare. Men för oss som arkitekter så är det kämpefint att ha kontemplativt och lärikt att gå. Men får en sån utställning vad man som kommer att säga. Kommer alla arkitekterna kommer att utveckla det. Hitt och servant för andra snart. Det är närvälligt som på oss och kosta upp i Lysan och någonting framöjbar.

SPEAKER_00 41:11

Jag vet att du ska helt kanske kommer. Jag inte att det kommer ganska många. Många just en fin utställning. Det är kanske för det att jag tror kanske. Det klart att det kommer många arkitekter men tror det kommer det några som är otroligt flott för vad som säga som arkitekturen i norgerna. Så kommer det att kommer det till stort publikum. Det var väldigt många av särskilt utställningar. Jag tror att det är flesta arkitekta, men det är intresserade i kulturen, intresserade i norsk historia och kanske så här för folk som är intresserat i att hitta hitte liv. Hytte liv är också en stor. Jag tror det alla flesta. Det är väldigt många som har utga. Och så är det kanske andra fler som vet vad det är har varit på nytta. Så det är något med, och det är kanske den här grönet att vi har tänkt att hitta en relevanta ingang till vägsälla. För du kan tänkt sig andra mater in i växelm och sina arbete på. Så är det mat och se att många kan intressera sig för det. Och så är det klart att hon är och sen på måten pionier som kvinna. En kvinlig arkitekt som är viktig viktig tidig lärare på skolan. Borde kanske varten första kvinnlig professor och en AO och. Det där kvinneliv och ett ganska dramatiskt liv. Det tror jag som många syns det intressanta. Så mitt intryck är att det är en utställningsrägna.

SPEAKER_03 42:49

Jag var privat som miste man under krigen.

SPEAKER_00 42:54

Och så hon lev ju ett relativt dramatiskt liv. Det är också nog så faktiskt det spännande att höra med. Så jag inte att det är många som kommer, men så vet Jesan, det är bara som helt privata mängar. Jag faktiskt sätta pris på det. Men om utvecklande kommer, det vet I som man.

SPEAKER_03 43:17

Men för ingen del av. Man får du en allt material. Och liksom riktigt ålinnare och påverk eller annat personer som eller anförning, och inte var lite så.

SPEAKER_00 43:31

Ja, det påverkar. Jag säger ju. Jag är arkitekt och har jobbat som arkitek i många år. Jag är intresserat i arkitekturen. Arkitektur som roll i samfull med. Det är det liksom att jag intresserar mig för att kommer ifrån. Och är intresserad i vad du vill se vara arkitekt.

SPEAKER_03 43:54

Jag har haft fler av det så här som jag har snabbt när som lärare på arkitekskolan och så.

SPEAKER_00 43:58

Nej, nej, nej. - Aå, jag har gått på värgden arkitskolan. Du är dålig research. Det är helt andra lär. Som jag har nog där det helt. Så att men det här engagemet för arkitekturen och arkitur samfälla, det kommer jag förbast. Så det är liksom det som är min ingang till att det är mer som jobbar ju först på något med samtidsarkitektur, alltså det är det som är min roll änklara. Så arkitekturhistoriker. För att sambar med arkekturan, så är ju utan historiker, så är kunsthistorikare. Så läsa ju projektet in i samtidigt som säga. Och prarar så löfta honom upp som kanske därför vi gör så tänker mig och Martin Båtna som har gjort att samman prövar ut och löfte hon in som en sån på något att hon ser något in i samtiden. Märan de placerar van Xärma in i mot en sån list här kanon. Det är ju som en slags kommunicering. Men den här vadan hon sitter i en sån version av en oska arkektur stor. Det kanske först fräns där vi prövningen i alla fall. Ja.

SPEAKER_03 45:30

Och för det som luphet, vad ser du den? Det är så sitter på här nu. Måstade man står dem här och båket. Står ju på den sortet här.

SPEAKER_00 45:44

Jag hoppar att många brukar anlägning på kommer. Det har kunna Vängsalma sin. En källa upplevelse för det är flesta av oss som ska sitter på sådana här. Men också få upplev alla tejningar. En stor del av utställningen är att vi visar fram hela Visalma sin tajningsproduktion. De första kisserna gjorde på folkmuseet av den norska byggningskulturen. Samman med nysen som man som gick på kunstskolan. Alla hättejningarna och diplomopgaven för krisikurser och vi viss fram. Och helt sist, hannes egen divon från Krisikurser, där hon tänade en liten sån sommar koloni för barn ute i Åslofjå. Bjuda tidigare med det här. En av de viktiga projekten är vältsolman, första täjningen av Bältsolman. Stranhustejningen och så flera boliga projektna. Och sen en del hittar från 80 90-talet som att väldigt lite visst som att här är en massa material omvängsalma som inte har varit sett för. Som kan finna i böckerna. Vi kan se på som ser på internet, helt annat fart. Så det är helt massa sånt stoff som är gör. Och så har vi den hittens. Fotoserare av en arkitekter som heter Max Gris. En fotograf som heter Max Gris. Som tar som jag upp en arkitekt som tar samtids, alltså tar i förstands bilar av samtidsarkitekter. ånga viktigar arkitektar från några av Europa. Som har liksom räst runt och satt på vänkälla sinhetan och ta bilar det är så samtidslys där.

SPEAKER_03 47:39

Och så slår jag personer ett slag för att det är otroligt stös och arkitektur till utstängningen och sådan där det är enorm om det snabbt. Och så får du kommit och faktiskt upplevna så allt ut något när möklt. Jag ser ut det men det där till så ofta så är det en mega gardin.

SPEAKER_00 48:00

Ja, det är väldigt kännt och väldigt flotta. Vill man går här en dag som sällon såfölig ön skulle ha den gröstän iten ute i naturen. Så är det lite flotta för av till solen plötsligt hitta fram. Och solen går ned, liksom helt mot långt motröst. Så kommer så kväll att slyssa in i Lysalen så får en förelsa och liksom städt den här hiten stopparen. Väldigt de har absolut aldrig.

SPEAKER_03 48:30

Vi så har det så här sämt att ha ett väldigt sträng och klav med drick. Man kan inte annat sit och nytt solidan i det kommer inte. Tust är lärlig och bra trat i av. Och så får vi på spendig som fält och hitta snabb. Tack så bra.