Imperialismen: Kapitalismens Høyeste Stadium - Vladimir Lenin

Imperialismen: Kapitalismens Høyeste Stadium (Imperialism: The highest stage of capitalism) er en bok av Vladimir Lenin som forsøkte å beskrive verdensøkonomien på hans samtid, spesielt med fokus på imperialisme, kolonialisme, og krigsdrift som ledet til første verdenskrig. 

I boken diskuterer Lenin monopolkapitalismen og bankvesenet, og hvordan det henger sammen med imperialismen. I podcasten legger Sara fram Lenins teori, før hun oppsummerer med kritikk av boken og hva vi kan ta med oss videre.

#marxisme #marxismeleninisme #ml #kommunisme #monpolkapitalisme #kapitalisme #politikk #teori

Transcript

SPEAKER_00 0:00

Hej, välkommen till en ny episoda av podcasten Glar. I dag ska jag snack om imperialismen och kapitalismens högestadium av Vladimir Lenin eller Imperialism, the highest stage of capitalism på engelsk. Så först var den av podcasten. Jag är en kommunist som håller på att läsa upp på kommunistisk teori, så jag kan expert och en forskare. Men jag prövarde att läsa mig upp och som en del av det så vill jag förmedla där jag läser. Där sitter det bäddar och så hoppar jag att jag också kan väcka intressa. Det kanske kan vara något stött med materialet som är som har nu att läsa dessa böckerna. Kanske där som har lite traligt i värdagen och kanske som är titt att sitter att läsa. Kanske kan få någon knorge och hänga ting på likväl. Och kanske intresserna när du får. Med senare. Okej. Denna boken blev skravad av länen under första värdenskrig. Den hade som mål att förstå datidens kapitalistiska världsekonomé. Imperialisma och krigstrift. Som så klart var väldigt relevant under krigen. Föffande boken genom särns sensorer som han ville föd i Ryssland som att länen pakken den politiska kritiken han ville föra. Det var implicit i den ekonomiska kritiken han förta. Så där enligt ekonomisk skrevet bok. Men där nämligen politisk kritik som td. Denna boken blev skrevet baserat på andra böcker om monopolkapitalisma och imperialisma skrev i tider på starten av det 19 år. Därför har samlat Länen en för statistik för att försälliga texter. Men jag var riktigt baserad på Hilfreding som man anmarxist som prövde att skriva om det samma på gott och ont. Ja, länen har skärdes som ju om länen, när jag känt man var jag en riskisk revolutionär kommunist, skrev många viktiga texter och mest känns för att lade bollsjucken, det ser i Oktoberrevolution och slik upper sovjetun. Så jag ska vara på innan boka. Länen saker om monopol an del Boka. Han skrever ordan kapitalismens tendens att koncentrerade kapital till få ära betyder att det värt blir producerat monopol tick, ja tick det betyder att det alltid blir monopol över allt i ekonomin. Eller att det är så monopolerna varar för öviga. Men att det är en tendens till att monopol kan bli upprättat på grund av den koncentrationstendensen till kapital. Då först här är ett monopol blir vanskligare för andra kapitalister och konkurrera. Det får en barri to entry. För det där aldrig fylder markad. Det andra monopolen har ofta kontroll av råvarig produktion. Och du kan lägga press på sina partnare med hjälp av sin markedsundel för att besytte sig själv. Det är också det att när man har avancerade industrigränner i kapitalismen så krävs det väldigt stora kapitalinvesteringar för att ha vinner och konkurrera. Och vi stejkarnos alltid profitabelt. Särskilt att man gider att pröva säljom det är ett monopol eller handlar att de har ett monopol. Monopolnar av som progressiv karaktär i det att det är uppsamlingen av stora kapitalformer till att det är finansieringen av forskning som driver fram mer teknisk framgång. Slek Lännen beskrevade, här är det monopoliseringen som gör att vetenskapen blir socialiserad. Där kan längre kene enkelstående personer, men man får en egen forskningsindustri för vetenskap. Ett monopol driver såklart med en slagsform för ekonomisk plan längre inför sitt eget spän, en vad bedrift har ju bedriftsplaner och oversikt på vad du driver med. Monopoler kan också dominera andra led i ekonomin speciellt led som är avväniga av det inte som kunder eller som att avvänga av det som ekonomin eller monopolet producerar eller att monopoler köper från det. Därför är kanske speciellt dråvar en monopolmäktiga. Men monopol gärkar ekonomin som helst stabil, sälom det driver med en viss form för planläggning inför sitt eget spän. Koncentration av kapital i någon sektorer i ekonomin är tvärt emot andra sektorer mer sårbara och urganiserta avanför monopolerna. Och det skapar kaos överordnet, sält är trots för att monopolerna aläna kan se ut som den mer stabilen frigkonkurrensa. Att den större makten till monopolerna kan påföra usstabilitet i andra sektorer av ekonomin. Det är här röst lik att man har yen utveckling i kapitalismen också innan delen. Spensikt så kan den stora teknologiontvecklingen i monopol och i andra väldigt profitabla sektorer i ekonomin göra att förkälliga svärder i ekonomin har ett försällig teknologisk nivå och det kan producerera kaos och urden. För exempel när någonting kan hänga på gräpand. Eller det prö med utvikliga produktionsmed gränna. Som gerproduktion kanske i det granna. Framväx av monopol hänger också samman med övergången för lokal till national till global ekonomi. När ekonomin blir störra så möjlighet att aiga mer och slikta från monopolmt. Dejar att den smed en liten byggd så kan jag ha monopol på smikensvärt men det är hacket som med sig. Minstan jag är alla stålfabrikerna i Tyskland eller i Europa så är jag plötsligt väldigt nymakt, innan så där än övergången där. Genom holdingssystemer liksom datesälskap och släkt kan ett fåtal bedrifter få kontroll av en stor del av ekonomen genom underbedrifter och underbedrifters underbedrifter etc. Länven beskriver hur dan i praxis är nå i om trend 40-50% av ett sällskap för att kunna i praxis styra sällskapet. Därför gick alla lägre datar aktivt i är möter och sånt, så det kan hålla med 40%. Och det är både kraft som spransar utöver i ekonomin och möjligheter för att riksamera inskap och dö skatt. En viktig del av det länningen länger fram är hans tanke om bankna. Baserat på det hilfredingarna skrev lägger Lenin fram att bankerna får ett monopol på kapitalutlan som ger stor makt över produktiva bedrifter, alltså det som industrinna. Han påpekar så att bankerna får stor insikt i bedrifters ekonomi vid att vi behandlar deras transaktioner, kontor, lån etc. It tillägg för stora bankerkontroll över små banker genom systemet som fyllar system. Ulån mellanbanker gärna för storättes små. De stora bankerna får då stor makt och kan då ofta organisera sig för säljliga samarbetsformer. Bankerna förslik en stor kontroll över industrin. De köper upp och samarbetar med industrimonopol, karteller, tröst etc. och skapar slik finanskapitalismen. Och finansialiseringen av kapitalismen generellt. Alltså att man får en möjlighet att ta stora lån till att ha en stöd ökad koncentration. Är növendig för att kunna täcka de massiva utläggna och som är nödvändiga för att investera i konstant kapital för att driva med ny teknologi konkurrsnyktig. Om du ska läggen industri på arkedag så är det svin gjort. Du har köp med massa pengar. Därför skulle man anta folk som tränger det att det är en koncentration av dessa institutioner som gör det möjligt. Slek blir finanskapitalismen ett tydlig skilla mellan arna av kapitalen och entreprenörerna som använder kapital på varen av arna. Detta är en mer utvecklig form av separation mellom samfundsmässig arbet och privat äarskap. Bankennas insikt i ekonomen lägger länen fram gör det till en mer primitiv form för ekonomisk planläggare institution. Det är ett steg i processen av den socialiserade styringen av de uppsplittade sällskaparna. Säl om bankern är förmäste kålna på en samfundsmässig styrning av ekonomen, hardig substans fortsatt besärt på privata ändå och fryk konkurrenssa kan vi se. Länen lägger fram att äter som monopolkapitalen ökar blir industrilädelsen bankväsna och statsapparata mer och mer incestuöst. Det blir mer och med svingna dörar, aktivt samarbej lobbyksamet och det är samfundet ytterligare prägg av ekonomisk planlägging. Någ som jag sagt detta vill jag påpeka att det har något problem med vöröd fokus länen lägger på bankerna som ofta blir kritiserat det kommer jag en till på sluten. Men det överordnade principen bak att man får ett finanssystem och någon former för samarbet mellem institutioner i kapitalismen är ju fortsätt viktiga. Imperialisma att monopolna striv ta dominera leder till domination av andra folkuslag och land igen. Då är denna tiden den direkte politiska domination. Alltså att de har kolonier. Ättvärt blir exporten av kapital viktigare än exporten av varar i en ekonomi. Det betyder att någon landade få egenskap av flera förättningar och vart de flesta förrättningar i andra land. I den perioden där ledningen skriver som sagt ofta ha direkte politiska koloniregimer. Därför det var i den historiska perioden när den ha disse politiska och militära maktna för att påtinga kapitalistiska förhålland och möliggöra kapitalinvesteringar. Man må för exempel ha fria bäddra för att kunna ha kapitalisma. Det skapte man i afrikanska kolonier med ödlägge för det lokala jjurbka och lokala samföna så att man fick många som tränkte estrant för att leva av som man dag kunde ansätta i industrin. Dans kanske i industriellt lånbruk för pengar och i för att möta folkarna som bodda där. Grundlag man har benö och exporterar kapital är för det jämmarkerna blir saturäta, tackar med köpkraft som kan brukas. Andra stora föreksmarkeder har protektionismen. Som tidig är grundlagen för kapitalxporten möjlig av världensökonomin framväxt. Lenningen menar alltså att det kapitalistiska landet har ett överskudd av kapital som mycket kan investeras profitabelt nationalt, är det för lite speciellt profitabelt, som därför kan få ett internationell utlö. I vår tid så beskrivs det också vordan detta overskudda kapital kan bli investerad i finansiella instrumenter för att pröva att absorbera och få en profit när det rikade och produktiva investerar att göra, alltså ting som är baserat på reell produktion av varär. Ofta blir den kapitalen exporterad i byte mot tjänster, för exempel politisk ledig, att man föra militärbaser, att landa tar upplån för dina banker etc. Den slags bullade monopoliststen som ett sälskap kan ha, är det också löftet upp på nationalt nivå. Detta hoppare är väldigt känt också i dag, där slik världsekonomin funkar i dag också, bara att vi inte längre har direkt politiska kolonier. Vi har istän för ofta lydriker med lediga eliter som jobbar för det imperialistiska landets intresser och där känner sig själv stöck rika. Denna processen leder till slut den ekonomiska indelningen av världen. Och på den här tiden alltså den politiska indelningen av världen direkta. I dag kanske vi kunde sätta på det som en politisk indelning via avhängheter, via vem som styra eliter, vem som har militärbaservård etc. men inte direkte kolonier. Säl i denna period så var det stränkt att fullständig politisk indat. Där kanske att det är imperalismakna äda allt land. Men det var en väldigt stor grad av entiskring eller kontroll i form av ekonomisk bonnligt som vi har i dag. Och råvarar är väldigt viktiga i imperialismen för de råvarande monopoler är speciellt mäktiga, och för de monopolerna är all avvända att få tillgång till råvarar för att producera. Så blir kolonialismen avvänig eller nödvändig för roda markader där råvaror finnas. Och för att teknologin är i stadig utveckling blir också essentiellt oroigda markeder där det potentiellt kan vara råvarar i framtiden. Så i denna fasen så blir behov för att få råvarar en drivkraft i kolonialismen. Det är också en viktig del av ekonomisk bån i dag. För exempel väldigt synliga med olä. Därvis du är ett ollean och dicker som amerikanerna vill, så vill du som synligt bli invader på ett den tidspån. Till varierande succes, vart fall det dags helvis, så funkar det lika bra som det har gjort. Det är lite mer möjlighet för att är sändig och övänga land i dag. Och där är en dagelsen mot en multipolär världen. Finanskapitalen ledde oss av utvecklingen av främmed land. Frikad värden blir delta på utlånar och lånestater. Slek blir lånestata avvänga av utlånersstatana. Där ser vi också i vår tid i form av västliga finansinstitutioner. Inte väldigt nyligen så är de trend alla land som ville döva med internationell handlar att avvänga av amerikanska finsinstitutioner och handlar med dollar. Men hos några författare som Karl Kotski kommer denna imperialismentendensen till att utveckla en teori om ultraimperialisma. Det går ut på att man tänker att detas nationella monopoler och internationella monopoler konkurrerar och slikt så händer det i praktiskt när det gör det så handlar det ofta upp med enheten om delar upp världen. Ultraimperialisma är en tanke om att kanske den enheten kan göra att det får ett färdligt samvärg där de upptäller värden sajnon. Så bara fredlig för imperialism och så klarar äkke för alla sakers forkina i landen som är grövt utnöda. Men på ett sliktvis kun för den är slags för fredag. Legan sklånade på detta. Men först har jag påpeka att den är fredna och bara fred för rika europea och amerikanerna och japaner. På den här tiden så detta ville jag. Detta är aldrig väldigt socialistisk och socialimperialistisk stundpunkt. Det är ju klart ögor, vi står det höjt utnöta land som är utnitt av imperialismer med man här i sånt äger fred. Men ledande påpekar att detta är frädgang funkar mellan imperialiserna. Jo, varför där? Därför är jag basen för att fördela värden bland monopolerna och imperialismakna är deras maktförall. Men detta maktför alla blir först och främst målt genom konkurrensen. Då var i konkurrens där kanske vara ett passivt samarbejde för det här man. Jag vill inte få målt vem som är enkliga starka, jag vill alltid pröva göra för att robera marknad och vuxla sin kapital mest möjlig. För det är kapitalismen i utviklar sig jämt internationellt det är omöligt. Så får vi att det maktförråder sig stabilt över tid. Den blir försällig maktbalanser det ändrar sig. Och dessa ändringen i maktförenna för att en maktinbalansen som löses upp i form av resfördelning av imperialistisk av öndomen. Om när det är snå om att referens extrema mängder likdomstat så är det i form av krig. Så det blir föd. I vår tid så har vi haft en kraftig USA och EU-alliensen och som med andra rikekapitalistiska land. Men den ser vi väldigt tydligt slå splitter. Amerikanerna däribland tror att man invader i grönland gäller jag. Det är att göra. Och det har så brytt betydlig friktion innan i EU internt. I praxis så visar detta vordan någon samligt imperialistblock som USA har rattomade alltid har knisningar. Ätt vattben slå i spräckar, när behovet för en omfördell agarskap i hennal till realmakligt blir gränna. I denna situation så har ju att sakom att det är blift så mer mäktiga än amerikanerna eller någon slikt men det här heller att den imperialistiska kapitalmaknaden samlets att bli mindre mäktiga och bener att få problem där med att hålla profitraten sin Europa och dam och ta nedrepp för att pröva att skaffa något profit för kapitalärnelna. Detta hänger alltså samman med ting som länen påpekar hansvärgna imperialismen. För det är exporten av kapital för till utvecklingen av produktivkrafter i andra land, typisk en röskleraten på jämbana bedrar det på sikt då utlingar den ungämna utvecklingen i favör av det utnyttade landen. Alltså de landar som blir utnyttjade får ofta mer kapitalinvestering, det får mer industri och kan få mer makt. Det jag sett historiskt är att det rikeimperialistiska landen har velat kontrollera de hyteknologiska delarna av produktionskärna. Och av ekonomin där det har kunnat samla mest profitt för systemet totalt. Men det är ju fortsatt att västen och grå sett, eller stort sett, har en tendens till deindustrialisering där vi blir dåligare på det andra kedna i produktion. Och det är väldigt viktigt för makt. Vi ser till exempel vår kommunistpartia i Kina har brug den här effekten utmärket av blir världens industriella center. Vi kan ofta se på vår amerikanerna kan producera micelar som säkert är robot, men som koster miljoner på miljoner av dollar men Iran kan lager skärad droner till 10 000 av dollar i samlängningen med billigare och mer stöd omfang. Det har ju då utslag när det blir bo förvismakt. Så för sälja må det. Är inte ändå direkt i krig, men jag sa handskrig. Och detta är kombinerat med det att när du har ett etablert monopol. Så kan det hända att det blir lite stagnerande och det är alltid evriga på att ta i bruk ny teknologi. Det gör du såklart av och till. Det är en progressiv karaktär med koncentration av kapital förme i monopol och så. Men jag är alltid det utöter av sråkarteknologi och lag de bästa produkterna. Det var mest effektiva. Det kan det bara koställigt som det är marken som man plöder sig från år sedan på det här. Och det är att imperialismen med kapitalismen har en tendens av stagnation och förfall. Det betyder att kapitalismen automatiskt förfallar. Däker det lännen pröver det se. Men det betyder att man är i ett stad av kapitalismen. Då man kanske är mer fokuserad på att söka profit och på det man har än på utveckla produktionskraft. Och det är då en period av stagnation och förfall, för i utvecklingen av produktionskräfterna är kapitalismens enaste produktiva tendens eller det är av så då socialiseringen av arbetet. Detta hänger samman med att tanke om arbetaristokratet som är nu länna saker med om. Som är väldigt viktig för oss som bor i den imperiella kärn i dag. Superprofiterna från monopol lär börjerskapa. Alltså från monopol och för imperialistisk utnyttning av andra land. Det är superprofiterna som du får genom att utnyttja arbetskraften i andra land brukar bestickar sektioner av nationella arbedare. Det gör att man får en del av arbetarklassen som är arbetar aristokrater som sötter upp under imperialismen och kapitalismen. Det blir köpt upp samman med småborgerskapa. Så kan då arbetar aristokraterna blir ett grundlag för en reformistisk politik som socialdemokrater AP SV och högretenser och sa. Och det sen för en revolutionär prioritär politik reformismen är ju att önska är som jag uttrycker sälja som ledan beskriver, och som är idag. Är att önska om hamlop med finanskapitalen men att behålla den produktiva kapitalen. Som viser to delarna av kapitalismen kunna separeras. Men i verkligheten så vuxer finanskapital ut av den produktiva kapitalismen, alltså alltså av industrikapitalismen. Och den existensen av den moderna industrikapitalismen är för att sen det avvända av finanskapital för att kunna skaffa det investeringarna som är nödvändiga och för att absorbera den stora mängden kapital som finns. Därk är möjligt och kvick till sammen. Du kommer börja gå fram till en samfansmässig äarskap av och en planmässig styring av ekonomin. Så detta reformismen där man pröver att göra upp med i negativa sättan av kapitalismen som behåller det positiva är omölig och det är ett resultat av arbetaristokrati och småberskap som gör att en sektion av befolkningen har alltså tagkes att om att en specifik person är när det större arbetaristokrat och är rättig proletar i land. Där som en tendens dag inför arbetarklassen och att man kan enhota kapitalisma och imperialismen. Reformismen är såklart negativ och så är länning sedan också i liken, för det är opportunistisk. Man fokuserar på små vinster här och för att få ta antan människor på bekostning av det större politiska projektet av att etablerad international kommunistisk världsordn som detta negativt. Länen mte fortsat så klart inte att alla arbetare i kapitalistiska land nvändes för arbetare aristokrater. Länen tänkte att ä som det blir flera och fler kapitalistiska land som konkurrerar med varandra, så ville det bli mindre superprofitar innan i enkelt land och bestickar bädarna med en stöd andel, alltså är en kraftig tendens i arbade klassen vill ha det potentiellt revolutionär. Och det är mekanisk handlar om att man mismedera i bädre klassen misrät ekonomisk incentiv att stötta kapitalismen imperialismen. I vår del säg detta speciellt i förallt den minkade ekonomiska, politiska och militära dominansen där USA och deras alliärda lydriker. I möten med imperialismen så vill den börgliga ekonomin, alltså i marxister, de som stöter borkerskapa, de som arbetar aristokratiska eller småborliga eller borge klassintresser, de fokuserar på små detaljer i ekonomin som ni vill pöseligt på ändligt på, det finns några kreativa smadtidak som kan rändt fin reform, men det umgår att behandla de överordnade problemen i ekonomin. Det hamnar ihop med underligganda kapitalistisk imperialismiska systemen. Riksom Mark påpekte i kapitalismen så är det börgliga ekonomerna varje intresserad i överflata fenomena av den kapitalistiska ekonomin. För det är det verkligen ankänta i underliggna fenomena så måste det träcka som konklusioner som Marx som jag fått det lö. Småberskapen önskar sig gärna och bringer tillbaka FI konkurrensen och skrute bak ITA att jag för monopolkapitalismen. Detta ekonomiska reaktionär. Det pröver du skruta bak GTA så går fram emot avlassens klassis stera och mot en samfansmässig agarskap och planmässig styrning av ekonomin. Tankligt snad. Kapitalismen utgikar sig på något där man kan bara få väck monopol. Man kan bara få väck renter, capitalism eller vad fan man ska kalla det. Alltså detta är inneboende tendenser. Ägarskap koncentreras och man får en gålig monopolformationer. Småbörkerskapa kan ha inte önskar om man undgå den negativa sidna för kapitalismen. U hammer upp kapitalismen med kapitalismen säl. Det kan ha god intentioner om du får till nu, för det taker och ta problem i rotan och ingen sånt. Så ska dra på gräs och dra upp med rott och du kan ta styssa på blöden. Så det inte funkar det. Detta är också en fri konkurrens illusion om att det är det vi ska få till av andra grön, är också sprätt i vänstra sedan i närga. Så om vi skulle ta rötta. Jag är medlem i rött, men vi ska kritisera dagligare politiken till rötligt så är det ofta främst det som att man önskar att splita upp dagligvarara kjänden för att skapa mer konkurrensa. För detta ska på nordvis fixa det höja bristna som det är monopolsatt. Men detta är kommunistisk politik. Det är ju alltså detta är ju småböcker politik. Vi ska fokusera på en sak som dröm, om man genomprätter en idealiserad kapitalisma baserad på fri konkurrens här. Vå ska vi göra det? Alltså att en glöd frikonkurrens av existerade i kapitalismen. Frikonkurrsa kan ju varje så sället idealistisk koncept för det alltid rärsligt att alla är värt på en fot, en sån. Det har alltid varit nån som man andra för det får inte fädad en värld som du utnitt av någonter eller vad fan är sånt. Och till den grad att det idealistiska frikkongrensen har existerad. Så äkis sonke och är det utvecklade som fönskrän. Man har ett mer utviklade och intensivt system. Du kan ta en miljon försälliga köp man som driver alla besma. En kommunistisk läsning ville gå svärt och gå tvärt emot. Detta och gå motsatt var. Vi ska bröta upp daglig varekedna. Vi ska samvlaligt en dag ett förretag. Vi ska göra en styrka genom Arbedrad och genom abbädelklassen som kommunistparti med ekonomisk planlägg fokuserat på nyttavärdet, på gimöte folk och gick på att känna mig som små pengar. Det är kommunistisk politik. Så det är att den är något lite vanskel och få igenom på stort inget. Men för exempel på emosan mot järnban reformen så har jag röst för att skrottat och samla allt till ett statligt företagen. Bra. Så att det här ett steg varför är riktig rättning inför rammen av det börjliga systemet vi jobbar inför. Så först ska vi vöra det samma om på daglig vad känd, ska vi främma en jäven och konsekvent kommunistisk politikar. Vik om vi trodde att det var splittov järnband ända mer för att mer konkurrens här göra hjärnande systemet för det. Det är inte gjort, och det vill ju göra det med daglig varie känna heller. Det som gäller gjort det här och styrta samfällsmässig, för att i format där RIMPRE och skick till att känna pengar till privatkapitalister. För vi sa du spittar av alla dessa dagligvaret kjända så ville man i bästa fall bara resarta avumulationprocessen och du vill ha kumulerat mer. Jag var bli på monopolien så kan driva med in direkte prisanbad. Och skråprisna vid inflation. Vad inflationen och aldrig skriven igen. Så att du löser riktigt att man skruver upp priser vid inflation för att man är lätt att få det och få stå och skruda upp man har lätt påsk. Många i skruden igen vid då upp det här försökt som är reser. Vist du ska verkligen ta honom, så kan du sätta inför priskontroll. Eller så det här i produktionen är så att man har ägt med. Du har verklig. Om man gör det, så kan jag bara se frik konkret snor upp. Track, emot säga, det är att vi har så många briv. Jag har väldigt många bedrifter per areal i Norge, på grund av att det här som är många dagligare källar som konkurrerar med varandra. Och all den kostnad är konstant kapital och i arbetsräg driv vi åkt de upp presserna. I förall är just du hade ett statligt företag som är ansvarlig för att sälla materskolk. Det är väl du kunnat ha lavorpriser för det. Du kunde fortsätta, så klart matby i en armråd nåt folk, men du hade tänkt att 13 matbyker i 100 mär varandra är sånt. Så väl jag anbefala närskar podcast som hänsynlös kritik av narxistisk center. Där är fler episoder om detta med dagliga kedar och monopol och som kan höra på. Is det här är intressant eller är det blir ett arrig att hör på mig, så här är mer hör på där. Ja, nu ska vi benöja när vi har gått igenom behovad mat när jag boka. Det är all såklart mycket mer i boka och kapitalismen att så utvecklar sig sin. Kort om tendenser. Dollarens status som reservvaluta har blivit svärt väsentligt för USAs dominans. Det gör att du på en mate kan trycka som mer pengar du vill, så av. För det är värden av dollar. blir på en matföranka i alla produkter som bytes med dollar. Och vi ska alla bytar ting med dollar internationalt så kan man printa väldigt med dollar utan få massa inflation. Äh, det är komplet. Det här mer komplicerad än det av det här liksom i den här gratis sätt. Detta är någon som kände på länen sted när man har en gullständar där hade man för detta. Jag har alltså gått från politisk råbring av andra land till ekonomisk råbring. kolonialismen. Vi invaderar rikelan i Afrika längre. Vi finansierar stadgrupp för att få en konpörskimor som är vänliga mot väst kapital. Vi 4 rikelön som Bomber det som är glad led där. Vi tränar, alltså vi som är i Kemada eller där. Vem imperalistiska västana eller imperialiska kapitalistiska landen som helst. Så jag är saker som man är att man bor där och jag blicker i CA liksom. Man tränar upp paramilitar för att gå massord mot kommunister och socialister att fötta vem som fänst som är mycket stötter det politiska regema imperalisterna föruträcker. Operationen kondor i Latinamika till exempel. Vista läsade den här boken så har det många fler påbetare som vänster på lag. Där är många goda exemplar för datens imperialism. Där med de om finanskapitals i bom- och bystcykluser i växtenägang. Där om finanskapitalen och läje markad Sulejobole. Där spännande hit ö där och läse efter det. Där med de utvecklingen av kolonialismen var den der exempel spörsmål. Hår du grädde Portugal och behåller kolonienen sen i Afrika du trots för att vi var en relativ svak stat i förall till den stora imperialissterna. Där måste du läsa hur du vill veta. Ja, med om det ekonomiska och finansiella bonan som känna tänker imperialismen i dag, så det finns också i denna bokka. Ledna ha så en konkret definition av imperialismen. Jag sköcker om sen på par, du får läsa. Men jag har varit inom alla elementerna i den här episoden. Där är ju Rosting av Karl Kotsk. Stärkade grömen i polemikligt spejret. Och där av migration mellom och ordan utvecklingen av monopolkapitalism och imperialisma har påverket migrationsmönstra. Så det är ju intressant. För det är väldigt minst om invandring av migrationspolitik i dag sa. Det är kanske lite intressanta avstärna du har tänkt på eller redit er på att med förad eller motstannade är jättevade människor. Men det har fall något dags aktuella. Som kan säga lite förklaring förut för vår kapitalismen utveckling har påverkar till sig migrationsmönstrenna. Vi måste kritiserade bokenligt. Denna boken mötrar till TDA kritik fram och exister. Den är kritisärt för att fokusera för miga på tyskenspecifik förhålland och åtvän att den baserar sig på Hilfingsmonopol och imperalismen teori så begår ledingen flera det samma fagna som Hilfring. Den blev kritisärt för att övervärdera makten bankerna har över industrin och därför övervärdera vad mer makt banken egentligen har och var planmässig ekonominligt bestört på hällabas. Det är finansmarkerna. Det är praxis det är jag avvända av kapitalismens reproduktionscyklus i industrikarna. Det kan ju stå avvanför och kommandera ur vange. Alltså detta går in i ett system. Så det får selv om det har en slags makt i form av det är påckeringen av kapital. Så är det snart har någon påverkning för andra för kapitalistiska systemen som hälat. Ofta så är det ju kapital till det stora industriärna de stora kapitalärna som förvaltas. Men det är ju såklart förvaltat i realproduktion och inte i bara vad finansmarkederna vill i verklighet. Det kan ju främst som de här finansmarkerna, kanske. Men det är ju arbet och produktion som lager värld är mankmän. Selvom kapitalismen är avvängning av det jag sak. Länen menar jag för det första varnet. Ika att kapitalismen förer till en plan sin streering av ekonomin. Där är att det analyser att monopolisterna försöker att lägga planer för sig själ och sina samarbetspartnare som tidig som finanskapital har karikerat karakteriserat personerat med det tyska banksystemet ger kapitalismen ett utsända av något som försöker göra en viss form för ekonomisk planing selvom det i substans fortsatta dravit av produktionsanarki, alltså konkurrenska över produktion, kriser i planmässig styring. Men att detta system som uppstår, likväl kommer tas över och brukas som ett utgångspunkt och skapa en rejäl planmässig styring av ekonomin. Vidvärdigt gamblan så kan vi löfta delligt bort från det specifika tyska, men kanske också bara dra jämning med kooperation mellan kapitalister i systemen och institutioner som är bärdegre klassen kan robra och övertan för då får valta sina egna intresser. Det tänker jag är relevant hell om att generella där är relevant och viktig som kanske behöver på det specifika, utan att jag är expert på detta hält, men det blir reser för det här fall. För det är det tyska man listans användelse än England och Frankrike som det är sammanhingen sig med ganska bredda penuströk i 1600 av länet. Det är alltså en slags för dagtig sammankoppling mellom renter i finans i kapitalismen generellt med åger kapital. Här är sett att bokar blir grit reserk för det så att man misförstår funktion där ränner till bankens investering har i den avansöka kapitalismen. Varke som när man låner ut små pengar till någon. Som driver en dit meddrift där man bara skallka sö sig till medvärdiga för deras arban om den småbrift av den innebåd där i godan kapitalism och lokerar kapital för att kunna få resur på kapital i form av medvärdig. Så där nam att är ett ant, en kategorifär att jag kanske kan se. Gentalligt komplicerat men ja. Vad betyder det för då nu, vad för ta lös och boka och det lämnade sig här. För det första, som alltid, där vart att undersöker mer om ämnena när vi läste dem. Det har jag alltid nå att läsa en bok. Jag har fler killar av rörligt slik och budöda, men så hade trodde att vi börjar kunna läsa någonting så hade vi 2 amarkrister där vi var baserat på arskillig undersökning. Sälom de specifika aspekten hos länen blir filaktig så känns jag fortsätta i ovordnada generella beskrivna beskrivelsen i vilka nytti. Jag tror länen kanske träffade lite mer än någon boomer, selvom det teoretiska dramarkan kanske är lite ške. Och så börjar jag idag så är jag kanske en historia förtällning om att kapitalismen har blivit primärt räntesökna. Man är lite försiktig med att bara samlade kapitalismen med åger kapital. Där kommer vi ha mig i felspor kanske. Och jag var försiktiga eller håll sunda och tänka att kapitalismen är att besökna så är det alltid vart känner bra. Ingen dävlig fel. När jag inte sökningen grad konkretiserade. Det är bara ett resultat av den ekonomiska utvecklingen. Som förrän på grund av det här slämmingar som har gjort, men är en naturlig utvecklings väk i kapitalismen, alltså det här proviser att den negativ med kapitalismen är en del av kapitalismen när jag sen avviklade permanent så man avvikla kapitalismen. Vi måste vyskala att länningen måste fokusera specifikt på det ekonomiska, för att boken icke skulle bli censurerad. Han har dag möjligheten att skriva en förständig imperialism teoret i detta varka länna. I det hält så börjar vi alltså tänka att länen pekar riktigt väar uppgav av fixab i färgl och skapa en bädare beskrivelse för vår tid för vårt historiska situation. Men utgångspunkt för att jag kan vara en förståelse av länens verk och kritiken där av jag ska pröva att karakterisera kapitalismen vanåt än det bankmonopol som blir framökt i boken här. Jag är bara damer som läser mig upp. Men jag är väldigt sagt att du har alltså, du har stor kapitalära med äan dem. Den är alltså kapital. Denna kapital förvaltades av finansfolk i finansiella institutioner i förskälliga instrumenter. Så inte bara banker. Menom variera institutioner som är baserad på fon, och kämöckad, international bångsjäll och så vidare. Lån till bedrifter, lånta andra. Ja. Men där det allokeras för kapitalen allokeras för att pröva mest möjlighet. Av dess fälles, den förvaltningsorganisation av vår kapital ska placeras. Havid är också samla in i bankerna och bli så styrt av finanskapitalen. Av finansfåk. Någran av universeringen får då utlop i man driftar ledet av entreprenörer och små och mellanborgare. Så tackes att bankerna som sådan styder av industrin, men det handlar att finansfolkna allokerar kapital på vägna av storkapalisna och storkapitalisterna har formella och informella sammanslutningar som förvaltas i bedriftna av bedriftlädelserna på vägna av kapitalärna om hänsyn till kapitalismens lavar. I tilläggen har vi drar den att i kapitalistiska land så har kapitalärarna kontroll av staten i stor grad och att statsapperraten som brukar stilla förvalt deras intresser. Så saker liksom att ne tralt träng till konkurrerade, där ju att träng det också är vi att skapa en viktig del av det. Och detta också statsinstitutionerna som de har med kontroll över, är en del av deras sammanbär, deras klassadiktatur. Så där kan ja. Men det är så klart jag bra att vi kan stämma och sådana att det är bäddran att det bara är ett fasistiskt grann för alla. Men vi måste glömma att kapitalärarna har med makt i kapitalistiska land ikväll. Så då står det att så får vi med att samarbeta mellan kapitalärarna för att förvalta deras klassintresser. Det får ett specifik historiska uttrycksformer, slik som de tyska universalbankerna, vad som Hilfing skriva och Lenin skriver den. Detta är avvänge av den historiska utvecklingen i specifiken land och i specifika tider. I dag man kan peka på dollars reservvalutanstatus internationella institutioner som EU och staten generellt som någon andra instrumenter för burgerliga klassar där man är tillägg till bank och finansväsen och så vidare. Sälv om det är en form för samarbej mellom deras kapitalistiska fällesintres så har det också intresset av att konkurrera sig emellon. För det alla kapitalister och bedrifter måste pröva att elna sig mest möjliga medvärden producerat av den internationella arbetre klassen för ökar sin kapital mest möjligt. Eller så blir det i stora kapitalister så väldigt länge och tar någon antrå. Detta har jag. Jag vill nu börja påpeka lite om det med att få pengar och badare spara pengar är förvalta i dessa finansystemen att det är ganska negativt. För det genom Trump manipulerar olibisen vad liver om förandring med Iran. Sarik är bejdarnas pensionsfond som hoppar på insider trading och känner sig sökrika på det. Det är kapitalgärarna som är the people in the know som känner sig sökrika med att ta pengar från vår Bibliofrån. När det här ekonomiska krisar så går du ut av våra pensioner och sparingar. Men för storkapitalismen och storkapitalisterna så kan det kapra med våra pengar som är, alltså när jag ser vårska och det är spredrägt. Men generellt alla där vi har lika pensionsstemmar och så lån och såg i hus och så vidar. Våra pengar går också där till att privatisera offentliga institutioner. Strippade nakna och är det delänga för att känna mest pengar. Få exempel i USA med privatisering av psyken. Där konsekvensen är att arbadars pensionssparing blir bruk till att köpa upp, alltså alldrerskämmorna, och gör det så dåliga och dyre som möjligt. Slikat av det den pensionsbaringen som blir gjort och så bara försvinner när man själavar och det går ju då till det större ägarna, kapitalagarna. Börde du läsa den här boken? Börde läsa imperialismen? Ja, absolut. Det medan känner er vårt och som fortsatt gäller, sällan boken hade tid på kritik hade fortsatt en av de bädda böckerna byr imperialisma och ett utmärkt utgångspunkt för att bynder att förstå det imperalistiska värdenssystemet och läsa mer. Ta så en kort och jag vill se lättläst bok med många intressanta historiska exemplar. Någon läsare kan kanske förlåta lite för många tal, men det går ofta grej att gick sig allt från nöja på det, vart fall när du läser böcker som du vet är annan känta, och bara brukar det att förstå och understrecker poängen som du har gjort i texten små titteligt. Jag tror att det är med den sist länning text när jag på instun så jag vill sjutte att läsa ett engelsk dikt för där som det skrevet i jag tror det var i förbindelse med ett jubileum av ons duad so that Langstenhus Lenin walks around the world. Frontiers cannot bar him neither barracks nor barricades impede nor does barbed wire scar him. Lennon walks around the world. Black, brown and white receive him. Language is no barrier. The strangest tongues believe him. Lenin walks around the world. The sun sets like a scar. Between the darkness and the dawn, the rises are red star.