Har du hyrt den förut?
Podden där vi snackar om byggen, maskiner och allt däremellan. Med en gnutta humor och en hel del igenkänning.
Detta är en opretentiös podd där programledarna Mikael Öberg och Samuel Lindén delar sina tankar och ibland gästas av hantverkare, projektledare och andra experter som delar erfarenheter från verkligheten.
Producerad av Wangeskog – Sveriges trevligaste maskinuthyrning
Har du hyrt den förut?
Naturtak
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
Micke har varit på resande fot till Dalarna och träffat en annan härlig dalmas i form av Robin Tylén!
De pratar naturtak och hur det är egentligen inte något nytt. Redan på vikingatiden använde man torv, jord och gräs för att isolera husen med det som fanns nära till hands. Nu är den tanken tillbaka, men i en modern tappning. Sedumtak är en smartare lösning byggd på fetbladsväxter som både isolerar på vintern och hjälper till att kyla på sommaren.
Vilka fördelar finns med takkonstruktionen? Vad behöver man tänka på och vilka hantverkarfärdigheter krävs?
Vi som pratar heter Mikael Öberg och Samuel Lindén.
Bakom podden står Wangeskog – Sveriges trevligaste maskinuthyrning.
Hej och välkommen till ytrat avsnitt av Harry Hyrn förut. I det här avsnittet har min kollega Micke ut i fält. Han har åkt hela vägen upp till dalarna för att träffa Robin Turén för att prata om naturtag. Jag hoppas att du finns här avsnittet riktigt intressant.
SPEAKER_00Hej hören. I detta avsnitt av Hörhyren förut kommer vi att prata om äkta handverkarst. Idag har jag förmanat att ha med Robin turén här, en god äkta dalmas och hantverkare. Som kan det här med att få till ett bra semak. Välkommen Robin. Kul att du är här och att få höra din historia om hur man kan göra ett riktigt bra serumak. Men innan vi börjar så tänkte jag lite grann säga något om historien bakom det här med sedumtak och. Det är ju ditt taket.
SPEAKER_01Ja, det är absolut ut.
SPEAKER_00Det är täktet av fetbradsväxter som det ser ut.
SPEAKER_01Ja, man kan säga också, fetknoppsligt.
SPEAKER_00Fet knoppslägt. Visste du själv, Robin, att ta konstruktionen har sina rötter långt tillbaka i historien. Ja, jag fallet, det har funnits väldigt länge. Stämmer det. Och tittar man på föregången till det med serumet, så var det ett torr tak. Och det användes i Skandinavien. Redan under vikingat. Det var lite långt för du och jag tror det. Det är ju lite olika lager sånt här tak. Kan du säga någonting om det då?
SPEAKER_01Det är ju. Det krävs ju ett tätskikt. Många har testat olika lösningar på det här. Men vi har ju kom 2026 nu. Så det har hänt en del på de senaste åren, så att säga. För oss idag handlar det om att vi använder oss av betumen, alltså papptak. Ja, just det. Som. Det är väl det som vi använder som tätskikt. Ofta så läggs ju det på råspont. Så det börjar med ett råspåntstak. Och sen uppe på det sen så lägger man ett svättbart papp.
SPEAKER_00Just det.
SPEAKER_01Mycket innan semen kommer så är det ju mycket detaljer och uppvik som runt skorstenar, vskivor och sådana här saker. Så vi har. Och sen har det kommit in mycket mer teknik, alltså utifrån att vi ska solceller, vi ska ha snönsskydd. Vi ska klara snölaster och sådana saker. Allting förbereds ju innan sedumen då får det tätt.
SPEAKER_00Just det. Vad det så att man förr hade Ner och Björkberk som tälsk, stämmer det? Om vi går tillbaka.
SPEAKER_01Ja, det har mest varit en utsmückning som man haft i fotplåt eller vinskivor och sådana saker. Men det har inte varit ett täldskit.
SPEAKER_00Men jag tänkte, hur gjorde de då för med det här torrtaket, jag låg längst in. Vad kan det ha varit för någonting?
SPEAKER_01Jag har väl stött på något sånt här äldre tak. Jag kan inte svara den plat om mattan kom riktigt. Det är väl det äldsta sättet för mig i alla fall. Innan dess vet jag inte riktigt. Jag har också sett också: falltak där du har lagt brädor om låt och så vidare.
SPEAKER_00Ja, just det.
SPEAKER_01Som finns ju även mycket i norge dag med falltak, men inte med torv uppe på kanske som är utmärkt. Men innan dess så de har vi lika uppfängsrika som vi är nu.
SPEAKER_00Anta är det. Men man lovar det för gjort och torvan på. Haven det här med isoleringsvärt och om man går tillbaka i historien tror du.
SPEAKER_01Jag tror att om vi tittar på varför vi gör det idag så har de ju förstått det redan då att det är en isolerande faktor. Det är det.
SPEAKER_00Så det är inte bara ut mycket att det ser fint ut.
SPEAKER_01Nej, många tror ju det idag. Att i självvärlden är för att det är bestämt för att det ska vara fint. Och det är ju en bidragande faktor, absolut. Men vi har väl blivit lite mer medvetna idag om andra faktorer så som biologisk mångfald och isoleringsvärde, alltså in och ut. Så att ja, nog hade de förstor de det här tidigare. Sen har vi förfinat det här genom att sedumen, om man säger så som kom senare.
SPEAKER_00Ja, just det. Om man tar skillnaden mellan sedum och tolk kan jag tänka mig att en sak är vikten också absolut vikt.
SPEAKER_01Det är tolvaken är ju säga, snitt mellan 10-15 cm tjock jord som du sedan såg upp på. Men du har ju även på ett brantare tak då får du ett bärverk i så att jorden ligger kvar som förmultar ju efter tiden. Men med tiden hinner ju torven skapa ett rotnät som håller ihop med rötterna. Så att vilket försvinner ju som det vi lägger ut med tiden.
SPEAKER_00Ja, just det.
SPEAKER_01Sen har du säga att torven har väl försvunnit mer och mer utifrån dagens snabba samhälle där vi ska drifta under håll. Det är väl det som har gjort att vi hittade andra spår.
SPEAKER_00För det tar du upp en grej som jag också har snabbt. Det är att torrtaken man ser på den, det kan ju växa en tall och en gran på dem där om man inte är och sköter om dem. Jag såg någon gammal bild för ett tag sedan att det gick något på ett sånt här också.
SPEAKER_01Det var ju så. Det hade du relativt bra längre så var det ju jätter som hoppade upp oss. Det var ju ofta låga, timmer huset. Så det var ju lätt tillgängligt för dem att komma. Lite färdåaktigt, ja.
SPEAKER_00Man ser de taket, det behöver man inte. Är det ju underhållsfisk man säga det att i princip är det?
SPEAKER_01Ja, i princip, ingenting är ju inte underhållsfritt lätt hus. Det kräver ju sin ombesörgning av det. Jag skulle säga att den är ju lättare att hantera en torvak. Det är utifrån aspekten att du har. Du behöver inte uppklippa den. Du har inte samma möjlighet för andra arter att plantera sig i den. Alltså lepin.
SPEAKER_00Nej, det här. Jag fattar. Och det gör att du har lite mer kontrollerbarhet. Jag tänkte om man går tillbaka det med tåket. Jag kommer ihåg när jag var minne ett antal år sedan för övrigt. Då var det ju också att rätt för man en rot som gick ner. Alltså, de kunde ta sig igenom. Var det så?
SPEAKER_01Torven har ju, de växer ju. Det är ju ett rotsystem som ska neråt. Den växer ju neråt. Och idag om du har ett torvtak så använder du oftast av en plastprodukt eller miljöduk eller PVC som ett underlag som är rotbeständig. Pappen i säger inte rotbeständig. Som vi lägger på sedumen om man säger så. Och då använder du dukta idag, dukt tak som lägger som botten. Och det var därför det var mycket före det här med platorn. Till slut så hittar du rötterna sig vidare, även fast du hade en och en halv meter skarv överlapp eller vad det må vara. Den tog sig i sidner och sen är sidled upp och ner i platen så att säga. Den kommer ju inte till slut. Det är slut i husen.
SPEAKER_00Ja, just det. Men det riskerar man inte med cerem på det sättet.
SPEAKER_01Nej, absolut inte. För den växer i sidled. Den har inte den effekten på det absolut inte. Så det är väl en jättestor skillnad på.
SPEAKER_00Verkligen. Om man säger något om det med dagvatten av Rinning. Det var ju också en. Jag har sett liksom på att minskar behovet av det så. Eller får man inte bättre hantering av dagvattenfrågan?
SPEAKER_01Absolut. Sedumen har ju en jättebra effekt. Den absorberar ju mycket vatten. Ja, just den lugnar upp lugnar vattenflödet absolut. Och tar ju upp näring från vat och använder sig av den. Och när den är meta till slut så släpper den ju ifrån sig, men man gör ju det under längre tid.
SPEAKER_00Just det.
SPEAKER_01Det är inte som ett vanligt tak när det regnar och regnar på tak och sen är slutet att regnar och så regnar rigen på taket. Utan vi behåller ju mycket fekt i takerna. Det är därför också det är så viktigt att tätskick är i den kvaliteten för att hålla fokten också. Men man ser ju också det som en jättestor riskfaktor idag. Såklart just att vi behåller fukterna på taket nu. Men det hjälper ju till dagvattensystem och sådana saker att när det är mycket regn att vi liksom får ju i alla fall återanvända en del av det. Just, men det går ut, såklart, men under längre tid.
SPEAKER_00Ja. Du sen har hört att man sätter så här, ser du tak och till och med på såna här dataanläggningar och sådana stora dator handlar, vad? Varför gör man det?
SPEAKER_01Det har vi ju den här vi pratar om tidigare: just det här med den här isolerande faktorn. En datacentral behöver ju oftast mycket kyla invändet och mycket energi om vi ska ta det som ett exempel. Och det är till extrema. Det går åt mindre effekta kyla uppfast, alltså kyla fastigheten. A grund av att på sommartid så absorberar inte taket lika mycket värme tack vare att se om absorberar mycket U-stråling och så vidare. Och vi behöver ta i reda på det helt enkelt. Så då kommer det inte lika mycket värme ner i takkonstruktionen. Och vissa versa, på vintern åt andra hållet. Då behåller vi kyllan på ett annat sätt.
SPEAKER_00Just det. Ska du man kunna säga att det finns en klimat smart tanke också. Medet taket, förut. Man kan ju få in tyckte i naturmaterial vi använder trots allt. Absolut. Men det låter som båda isolering och avsynning och alltså klimatdel, alltså temperatur och klimatmenar också att det faktiskt bidrar till fördelar.
SPEAKER_01Ja, absolut. Det är det. Det var sen mycket pratat om idag. Nu har ju inte vi kanske den stora omfattningen av de här takerna här runt i dalarna, kanske. Men vi kanske kunna bli bättre på det. Att använda oss av den här tekniken för just energieffektivisering. Och sen har vi ju mycket prat om som sagt miljö. Många i större städer har ju biodlingar på taket.
SPEAKER_00Ja, precis.
SPEAKER_01För och tar ut mycket honor och sina egna tak. Och även säljer det eller eget bruk.
SPEAKER_00Men du är för en ovätande stå. De här finna som är och använder de också ser den takets växt. Eller hur funkar det?
SPEAKER_01Det är ju att de drivs där. Så de absolut, de ser ju till att sedumen må bra. Polineringen och alltid var det hela konkarungen. Så det har ju ingen negativ effekt så plötsligt att vi får dem på ett ställe istället för att vi inte vill ha dem.
SPEAKER_00Om du jämför sedumaket. Vi pratade lite tidigare om det med underhåll. Vad skulle du säga då jämför med torrtaket. Vad är de stora skillnaderna i underhållsbehovet?
SPEAKER_01Jag tror nog att sedumen är ju mer underhållsfri på grund av den där som jag ser under, den behöver ju vatten. Så långa torrperioder så behöver det ju vatten. Där av installerar vi också bevattningssystem. För på takerna helt enkelt som vi lägger i har ett sad så lägger man den slinga upp i vidnocken så att man kan se till att den kan bli bevattnade framför allt sommartid. Men jag skulle säga att torvtaken har ju ungefär samma behov på det sättet, men den blir ju med gul så fort, den behöver ju också vatten så klart. Men det är inte lika vanligt att man lägger det bevattningssystem, för det är så ofhanligt mycket större mängd gjord på takerna som behöver mätas. Sen så att jag ser väl mer fördelar med serum kontra torv. Torv taken är fin i sin gener på rätt ställe så att säga, och fyller sin funktion. Men så länge man kan se till att hålla drift och underhåll på den utifrån att man kan behöva upp och klippa. Elta upp när man ser att det etablerat sig kanske något gröntskott. Framförallt lupiner. Då har du väl fått i lupinna där så är precis som eftervärkanten. Nu blir det inte av det.
SPEAKER_00Nej, det är rott och liare.
SPEAKER_01Men vissa kanske tycker om det är också. Jo.
SPEAKER_00Det är klass som ett god gräst tror jag. Ja, det är ju. Eller vad heter det, så här, utart vad?
SPEAKER_01Invasiv.
SPEAKER_00Det pratar ju också om det här med cerumtaket. Det installerar vi mer solpanel och grejer. Så kan man ju tänka sig då? Kan det bara brinna i det här taket? Finns det någonting som regler att man inte får ha solpaneler på cerumtak.
SPEAKER_01Jag har inte stött på det problemet om man säger så. Vi lägger ju inte se dem under solcellerna. Utå lägger vi det runt om och försöker tänka smart liksom så. Och det finns ingen anledning att ha den kvadratmeter priset under någonting som aldrig kommer synas. Men absolut, allting har ju sina risker om man gör fel, och det är just det och absolut. Men vi ser inga risker med att kombinera de två överhuvudtaget så sätt. Nej, allting handlar ju om att man har ett bra arbete som utfört.
SPEAKER_00Just det. Om man tittar. Om vi summerar lite. Om vi tittar med på handteksmässiga delen i det här. Vad skulle du säga att de viktiga färdigheterna som hantverkar att jobba med det här sedum-taket som man behöver ha med sig att kunna.
SPEAKER_01Jag skulle säga att det måste vara ändå yrkesstoltheten att se till att man är noggrann.
SPEAKER_00Ja.
SPEAKER_01Det är jobbet efteråt. Om det uppstår problem eller lekars. Det är väl det vi jobbar hela tiden mot att göra täta tak. Så är det absolut. Så det skulle jag säga: sen är det väl att vi som i alla yrkeskategorier har yrkestahltheten med sig.
SPEAKER_00Och sen att det se får det snyggt och ser bra ut. Sen känner jag ju på berättelsen du ger oss här. A det är ju självklart så att du dra in tolv tak i städerna är väl ingen lysande idé om gräskripten på tak och allt sånt där röka granar som växer det. Det är kul med djurgran på taket. Kanske inte. Ut ser man i stäna idag kan man väl vara om man nu tänker sig: naturtak, vilka vilken typer som flyttar in, då är det ju ser.
SPEAKER_01Det skulle jag säga majoriteten, som vi lägger, som finns bland uppe mot balkonger eller du tittar ut ner till någon grann som har eller så vidare så har mycket låglutande tak så att säga.
SPEAKER_00Just det, just det.
SPEAKER_01Det är ju väldigt trevligt att titta på. Ja, verkligen.
SPEAKER_00Och när det gäller typ av byggnader så finns det också lite grann en kanske för utförta mening om inte gilla med det. Ut man kanske tänker sig att det är väl då färdboa och allting sådär som har. Men jag tycker man ser det på. Vi pratar om datorhandlapsan. Och då fanns det en funktion med det där också. Fler sådana som du tar upp då. Det vill säga: idag kan man gifta serumtaket med olika typer av byggnader, även moderna byggnader.
SPEAKER_01Absolut. Den har en funktion. Det är inte bara det här att vi gör det här för att vi ska tycka att det är fint. Nej, utan det är en bidragande faktor, absolut. Men mycket ligger i hur effektivt det är till många olika saker.
SPEAKER_00Du är jättekul. Och också noterar jag att det här med hantvägänsla och att göra ett bra jobb där jätteviktigt då. Det är ingen raket för stijmen vara noggrann.
SPEAKER_01Ja, absolut. Man måste vara noggrann. Men sen är det någonting som man kanske inte tänker på just i tätskikt när vi pratar papper i alla fall. Det är ju branrisken under själva byggan.
SPEAKER_00Läggningen precis.
SPEAKER_01För vi använder oss av en låga av varm luft och sådana saker. Så att vi måste tänka till det i hela ledet. Från projektering till slut och hur vi ska göra det på ett säkert sätt.
SPEAKER_00Det tar du upp en jättviklig där aspekt just av det här med att ser ut i alla är klart och färdigt, men man behöver tänka på ett annat saker när man gör konstruktionen.
SPEAKER_01Ja, absolut så är det det. Och just att det är lite svårare att komma efteråt och säga: ja, just det, jag skulle haft en genomföring här. Ja, ja. Det är många saker inför det som behöver tänka sig igenom. För vi vill ju gärna göra det allting på en gång och kunden vet precis vad allting ska vara. Och det kan vara en jättejob. För det är många som inte vet hur det kommer se ut när det är klart.
SPEAKER_00Det är inte så bra att perferera tak efteråt. Kom på att man genomföring här. Men det är värst till det. Jättekul av nu. Man kan sammanfattning så säga: att seum tak har en lång historia. De blir mer vanliga nu för tiden det har varit tidigare. Det kan man också notera hur ropen var. Att den är klimatsmart av vi nämnt det idag. Ta till vara naturmaterial. Och att det kräver som sagt att hantvärkskap att jobba med sånt här tak och en känsla för få till. Till alla lyssnär så säger vi tack för att ni lyssnade. Vi återkommer med flera exempel på vad hantvärgition betyder i sansbygande. Tusen tack och att du vill vara med och del. Jättetacke!