Murverk & människor
I Murverk & människor möter vi arkitekter, murare, formgivare, visionärer och många fler som – liksom vi – älskar tegel. Ett material som håller, formar miljöer och för människor samman. Samtalen rör sig mellan gestaltning, teknik, hållbarhet och hantverkets framtid.
Tegel är ett mjukt, naturligt material som formats av lera, tid och händer – och som med värme blir hårt, slitstarkt och vackert. Varje tegelsten bär sin plats, sitt ursprung och sitt hantverk. Precis som varje enskilt avsnitt av Murverk & människor.
Musik: Tegel – Tbaxtstan & Wille Crafoord
Murverk & människor
Wille Crafoord
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
I det här avsnittet möter vi Wille Crafoord – artist, låtskrivare och kreativ mångsysslare med en unik förmåga att röra sig mellan musik, berättande och kulturhistoria. Samtalet tar oss genom Willes många uttryck inom den kreativa världen, men också vidare in i Stockholms historia och berättelser från förr, där vi bland annat får höra om dåtidens Clas Ohlson.
Vi pratar även om tegelprinsessan, Persa-tegel och om det inspirerande begrepp som Wille själv väljer att kalla för ”Njutbildning” – konsten att lära genom nyfikenhet, lust och upplevelser.
Ett varmt och inspirerande samtal där historia, kultur och kreativitet möts.
Wille Crafoord, känd från Hiphop gruppen JustD samt Tbaxtstan.
Välkomna till det fjärde avsnittet av Murvarkom enförn helsters egen podd. Dagens gest har hunnit karamellik stipendiet guld i Snappsvis, tre grammis en råkbjörn och ridda husmedaljen. Han är en ordkonstnär och mycket mer välkommen till vår podräfr.
SPEAKER_00Låt oss tala om. På 1200 talet kommer nygen. Till våra takisat higel är gämnigt med så kommer med en regel som är bra att talar man ska talar om. Vad trevligt, tack så mycket.
SPEAKER_03Det här är lite roligt för att den här låten som är intro till vår podd har ju faktiskt skrivet, Tegel.
SPEAKER_00Ja, intresset och kärleken för detta ska vi kalla det för byggmaterial. Är genuint att inte önska Tegel. Det är svårt och som stockholmare så är det klart att det ligger nära till hands.
SPEAKER_03Det var ju en liten kort bakgrund om varför vi har den här. Och varför du sitter här idag och varför vi har den här låten som inte till vår podd är att när vi fyra 25 år, tegelmedst och 45 år så hade vi en liten tävling och vi var indelade i lag. Teres och fantastiska marknadtje och hade hittat tegelnamn till alla lagen. Och det var ett låtnå det var Brick in the wall och sen var det tegel och jag hade aldrig hört den. Och då tänkte jag att jag måste lyssna vad är för att säga. Den här är ju för bra för att släppa. Så när jag hade gått och ruvat på dig nästan ett år, så sa jag till Träge, nu får du jag fatti ville krav och hör om att vi kan göra någonting med den här låten. Och det fick vi.
SPEAKER_00Ja verkligen. Jag blir bara glad. Jag tycker det passade utmärkt på alla sätt och vis. Så länge det finns folk som borde tillverkar och varför det här byggmaterialet, så jag är glad. Det är för få som gör det idag av olika skäl. Men det har ju inte bara varit en lång, lång, lång, lång fin tradition i svensk byggande. Ut det bor ju även som jag ser det anses vara modernt. Efter det är så om vi tänker hållbarhet och alla möjliga olika aspekter. Hålla kyla ut och hålla värme inne och man kan återanvända och så vidare. Så är det väld vackert.
SPEAKER_03Ja, sist men inte minst. Och det finns väldigt många bra egenskaper hos Täg som man kanske inte tänker på, till exempel när man bygger ut längs med väg och jämväg och så, så har man tägg, för det är vibrationerna. Och det är ljud och så vidare. Det är väldigt praktiskt på många sätt. Men det är också väldigt snyggt. Det är ändå på uppgång. 2023 var året alltime haj. I alla fall för tegelmässigt, jag tror för hela tegelbranschen i Sverige faktiskt.
SPEAKER_00Det är otroligt där för att i den vevan så kan man kanske hoppas på att man börjar dra igång tegelbruk i Sverige. Jag har ens något. Undrar man. Man får väl ta sig över söndet i Danmark för att hitta. Men vi har ju bra gjmåner, vet vi ju. Och kan åta komma alldeles utmärkt tegel. Inte minst här i Stockholm, har det ju bara krullat av tegelbruk. Och det som fick mig att verkligen tänka. Jag ägnar mig väldigt mycket av Stockholms historia. Det är ju det jag gör kort och gott. Oavsett om jag ju låtar och skriver böcker eller målar till och med och gör animerade filmer så handlar det om Stockholms historia. Jag tyckte det var en så otroligt härlig upptäckt att Stockholm och tegel i Sverige är precis jämna. Stockhol en stad ganska precis samtidigt som teglet kommer till Sverige.
SPEAKER_03Och det fanns ju kungliga tegelbåka på 15 och 1600-talet i Stockholm.
SPEAKER_00Ja, jag tidigare. I och med att staden ens börjar kalla sig själv för stad. Låt oss för all enkelt säga 1200-talet. Så är ju tegelbruken igång i och att munkarna har kommit hit och lärt oss hur det ska gå till. Så att första kastalen må vara grundsatt med gråsten på stadsholmen, men sen är det ju dags för teglet att börja staplas. Vår älda byggnad idag i principet utöver vissa delar av slottet är ju Riddarholmskyrkan, som är ett praktixplar tegel.
SPEAKER_03Ja, det finns jättemånga fina gamla tegelbyggnader i Stockholm och i andra gamla stärder i Sverige också. Men vad är det som är det som gör att det här med Stockholms historia faskinerar sig? Du har ju ett projekt.
SPEAKER_00Ja, jag har ett projekt som kallas för tillbaka till stan. Där går jag faktiskt igenom låt, för låt, för låt, för låt, förlåt olika delar av Stockholms historiker. Det kan handla om personliga öden eller det kan handla om gator, det kan handla om hus. Och det kan också handla om tegel. För att folk ska få en vetlig uppfattning om det här så kanske vi ska köra låtan. Rak igen och du tar inte mer än tre minuter så kan man få en ganska bra idé om hur det här går till.
SPEAKER_03Det tycker jag är jättebra i jag tänkte säga lybaka som nytt, men det är faskend att sitta still. Tillbak.
SPEAKER_00Jag vill stoppla några raderum. Så är själva grundstår från första dag till nutid spatpland. Låt oss tala om talvendalet kommer bägligt till vår typ sorg. Är det genom i det kommer med en regel som är bra att ha matar om. Jag formulerar ledat som bräs rader på rader runt tusen gradet till grön och roppat stadig raket. Syft det till hjälp som är kompetens på den dominikaner faktiskt gånger som bygger bäst, sjuko på elvatt, väggen min på bland på hel och ett halvt. Egen snabb äter i fjärdar spegget, furtmakt ut på mur av hätte husvinner på stad har en pålig efter den glödda av jämoktid som är röda hit. Denen som jag menar är fundamentala för vår stott av staden. Därför bör vi tala om hundret kommer till vår statt. Hen har det stöck och min regel, som är bra att få en matka talar om äg. Vi bygger vår barg av eget låst till grund med mettet eger rinnade mellan min och naturen sten, ett man sten med detta med rocket med eget och 159 går fetran som från reflektion på konstruktionen, skott till dragen, räddar om kog och levererar fritt. Ett och båt plats som först måste fortsat med steget. Jommar på släff med höger av öget och äga händerbackar och väntet stoppar källaret. Jag tror att man använder ett eget och gör pläst om man lägger på stegel fätten i fritt stort. Det blir ett stomak och Stockholm bittet skal bysup hela bittet på ett solak. Egenbrig Stockholm är regel en regel som är blåt. Vår stadem man är med så en ren manifestation och en miljon handslag stenar fällt skå i miljoner tills som ur smekor för renarigen. Det är polipistell nationalistisk segret. Det är banner. Till jag inte varit ska benlig som i blåt.
SPEAKER_03Här är vi den? Ja, det är bra du, alltså.
SPEAKER_00Jag tycker den håller någon form av det är det som är så fiffig med musik när man berättar även historia. Det blir pedagogisk på det sättet att det bästa sättet att förklara historia för både initiade och mindre initiade, det är att skapa en tidsmaskin. Musik ger ju fler dimensioner än det skrivna ordet bara. Sen är ju rappmusiken suverän på det sättet att man kan ju proppa med info. Så det är ju ganska mättade texter som ni säkert hörde.
SPEAKER_03Men snabbt hårdt och sjuner så snabbt. Det gäller att man är tydlig också.
SPEAKER_00Det tår att lyssna på ett par gånger till. När ni sitter i era bilar där ute och som sagt, letar upp det, tillbaka till stan. Det finns på Spotify. TBAXT stan. Men där finns det alltifrån Stockholms Broad till Tegel och rotting Kristina.
SPEAKER_03Vi är ju på Bruneberg idag och det finns en låt om det också.
SPEAKER_00Ja, minst en låt. Jag är en hel föreställning faktiskt just om Brunkerberg. Och så att det finns nog en fyra-fem låtar. Jag menar allti från slaget vid Brunkerberg känner ju till och sen de olika byggnaderna här. Brunebbergs torgen har ju genomgått diversa olika förvringar. Där tegel har varit inblandade vid ett flertal tillfällen.
SPEAKER_03Ja, det är härligt. Men vilken är din favorit plats i Stockholm då egentligen.
SPEAKER_00Jag tror du tänkte säga, vilket vilket är min favorit tegelsten. Det har jag faktiskt ännu. Det är en tegelsten som man har funnits i alla djupaste grunderna till Ridarholsyrkan just. Så det är en tegelsten som bokstavet talat är från 1200-talet. Och jag var ganska nyligen inne i Ridardomsskyrkan och gick upp i tornet. Det är spännande för att det tornet är ju alldeles svartglaserat inuti på grund av en brand 1835 tror jag det var. Så då blev ju hela tornet, alltså den gamla träsbyran ner och vi fick det som vi idag ser den här vackra djugärsbyran. Men tornets tegelbyggnad blev ju som en jätskorschen där det bara frossade sig häl. Så den är alltid sortit inligt i och det säger ju en del av historiens närvaro hela tiden. Det där var ju för 200 år sedan. Man kan fortfarande få så på fingertopparna. Det var ju inte första gången brann utan det brann även på 1400-talet. Och går vi då ännu längre tillbaka till 1200-talet, när man faktiskt bygger den här kyrkan, den inviks 1285 så har man alltså hittat en tegelsten med enristad teckning på en prinsessa. Den här prinsessan väljer vi då kalla för tegelprinsessen. Det är ju väldigt ljusigt. Och eftersom den är något så här naivt ritad, så tänker man säga att hända att det faktiskt kan vara en prinsessa som i det mjuka teglet innan det har bränt, har ristat in den här lilla teckningen. Och då slumpar det så att 1282 när kyrkan inviks så har vi alltså en dotter till Magnus Lagelå som heter Rikissa. Hon är vid tillfälligt sju år. Så det är inte alldeles omöjligt att det är hon som har gjort den där. Och mitnan att den som har gjort teckningen har gjort henne att den föreställde henne. Så att den här lilla Rikissa, hon blir alltså sen, även vid samma ålder. Hon har väl just fått sin första framt ungefär, så blir hon klarissa, det vill säga, hon tas in vid Klara kloset som byg strax efter, och var där byggmaterialet om inte Tegel. Och det teglet, bara på tal om återvinning. Så är det tegel som sen, alltså Vasan vet. Han är inte serkli förtjust till de här katolska förhavandena. Han låter riva det här klostret. Och återanvänder det teglet till de versa olika budden, det delar till stadsmuren och lite annat. Så där ser man ju att man återanvänder teglet redan då. Jag ska återkomma till det här med att återanvända tegel. För det finns många mycket roliga exempel på det.
SPEAKER_03Om man tittar på det som gamla stan, där ju väldigt mycket ägel. Så brande ju det, eller hur?
SPEAKER_00Ja, rotting fler gånger.
SPEAKER_03Men det var lite fat i kvarter och så började det vinna. Det finns en liten historing så här: att brangen hade inte så bått om dit.
SPEAKER_00Nej, det som brann var ju trädbyggelse. Då tyckte man väl kanske att vi var ju inte där. Men det var ju inte alldeles opraktiskt att många ruckel brand ner. Samma sakentligen drygt hundra år senare när det blir på söder. Och sen klara blir ju också. Så i vissa läggen så hade de kanske inte allförttom. Ofta så kan det ha att en ny stadsplan ligger så att säga redan klar. Så de skulle i alla fall ha behövt riva. Det säger man ju till och med om gamla slottet 3 kronor. A det kan ha varit att de inte hade allt för brott om släckar. Det är ju som vanligt många konspirationsteorier i rullning.
SPEAKER_03Fast när de handlar om sånt som händer på 1200-talet eller omkring, så kan man väl få ha dem tänker. Det blir lite skollig.
SPEAKER_00Det tycker jag är spännande och det är ju sådär att man kan ju tycka att det som har hänt i historien har så att säga, redan hänt. Och kan inte hända speciellt mycket nytt i med det påfallande händelse rikt i det redan hända.
SPEAKER_03Ja, det kan man ju säga. Men det här skikronor och brann och liksom så raser och så: och så skulle man ju bygga ett nytt slott för så fick de lite annat att stå i.
SPEAKER_00Ja, men det där har.
SPEAKER_03Det blev lite krigdags.
SPEAKER_00Det är något av en favorithistoria faktiskt att man hade ju ganska. Tesin den nygre var ju i full färd att bygga ett nytt slott redan innan det brann. Norra längre stod ju så att säga färdig. Det här var ju under Karin Tols tid. Man var ju i full färd med att ändra hela staden på det versa olika sätt. Men drann ju 1697 bren i slottet. Efter det börjar man genast bygga på något nytt. Men det första man gör att sortera upp allting som har klarat sig efter branden. Det vill säga krokiga spikar där, halvkroka spikar, hyfsat raka spikar där. Tegel som är helt oskatt där, trasigt tegel, halvbränd tegel. T slut så har man mycket prydligt organiserade högar av allt från träsik till tegel och glas och vad nu tänkbart kan finnas. Det är då Karin 12 drar iväg på sin evighetslånga marsch ut i Europa. Då stannar man bygget av. Då blir det kan man väl säga någon form av Klaus Olssons byggvarhus där på den gamla slotsmarken, det vill säga att man börjar lite försiktigt för att få helt stålar, sälja små partier av tegel hit och dit. Vi är ju väldigt byrokratiska av oss i Sverige sedan långt tillbaka. Det är mycket noga antecknat vart tegel last exempel. Man bygger det här kronobageriet som ligger i anslutbred dramaten. Och man bygger även det huset som man kallar för Bellmanshuset på urväders gränden av gammal tre kroner tegel, och även faktiskt i denna veva den julen iden.
SPEAKER_03Ja, det är ingen ny möjlighet för vi tappade båt den någonstans på vägen, och nu är det liksom helt igen. Det blir ju en slid och slängda.
SPEAKER_00Det är möjligt att man kan uttrycka det så. Men Stockholm är ju framför allt det vi pratar om stadsholmen, det är ju en liten ö. Så där är man ju så vackert tvungen på till att återanvända och så vidare. Det är ganska knepigt att få fram byggmaterial. Man slösar inte bort onnödan och det som man då inte har använt. De har ju skålat ner i vattnet runt omkring för att få en större ö. Tomtmark, pigar jag upp.
SPEAKER_03Då vet du lite koll på vilka andra byggnader på den holmen som är byggda utav, alltså gamla stan som är byggda av tegel från tre kronor.
SPEAKER_00Ja, vad ska vi se? Nu ska jag reda. Vad sägs om alla?
SPEAKER_03Det är så mindre.
SPEAKER_00Var det så är det väl några nybyggd. Nej, alla hus är inte byggda utav rester från slottet. Men jag bara funderar på hur många hus i staden mellan broarna som är byggda av tegel. Det är ju lejomparten, tror jag nog påstå. Det är ju så att varje gång man rota bland grunderna, senast jag hörde om de hade varit nere i storkyrkan, de skulle ju lägga ner medeltidsmuseet där i vissa delar. Då upptäckte de ju genaste massa saker som de var tvungna att forska vidare kring. Och det gör ju att till exempel storkyrkan och det men också Stockholm, blir ju äldre och äldre och äldre. Vi är ju liksom redan i kapredn. Så det här med att. Nej, men det är häftigt.
SPEAKER_03Det är ju en av tägligt stora fördelar såklart att man kan använda det. Man kan använda det i den formen igen. Sen kan man också krossa det och göra fina saker av det. Eller bara ha det i marken att fylla ut med. Eller så kan man mala det och ha det på tennisban. Och jag tror också att man möjligen kan göra lite. Du vet, man är tegen.
SPEAKER_00Ja, men Tegel är enklighet utan att på något sätt jag ansår på att vara tegelkunn. Det är sannolligen inte, utan när jag säger munkförband av två hela och en halv, då är det med för att jag vill få till ett rim som jag är nöjd med. Men det är det som är roligt med att göra med låtarna att jag är en gammal plughäst. Så är det någonting som jag inte kan ett skvta om, men som jag ändå blir sugen på att göra en låt om så gör jag bara extra pig. För då lär jag mig grejer på vägen, som täntar på vilket universitet som helst. Bit för bit får man mat av och det är mycket musikalitet i de här historiererna och hrans massa olika sätt.
SPEAKER_03Ja, nej det är ju verkligen en vandring i. Du ska skriva 100 lånta om Stockholms där. Det var så du sen där.
SPEAKER_00Ja, men det är nog uppe till 100 nu. Det finns väl ett 70-tal på Spotify. Och det här med 100, det kommer ju. Naturligtvis inte slutar efter det, det är alldeles för roligt. Det är ju en ganska outstanding situation att hela tiden ha så att säga aldrig sinnande källa till inspiration.
SPEAKER_03Jag följer ju dig på. Och det är väl på Facebook tror jag. När du är ug på stand så kommer du på en gata, hantverkar gatan eller något. Eller bakar i gatan. Det finns en gata för alla yrken. Och så fungar det en sån, ja.
SPEAKER_00Men för inte? Man så att har väl några rader ligande som jag tycker passar bra att dra på plats. Jag tänkte när vi ändå pratar om Kolin 12. Det är rätt kul där för att när man pratar om tegel. Vi skulle kunna dra upp några favorittegelbyggnader i Stockholm, då eftersom vi befinner oss här nu. Men då får man ju fundera på att det måste det vara som stadshuset riddahuset eller ridankyrkan, eller liknande Norbärg, gasklocka eller vattentor. Alltså måste det vara en fasad av tegel. Det är det man får fråga sig. Stockholm är ju på 1600-talet en röd stad. Då har ju de första stenhuset börjat komma på plats och man till med börjar måla hus röda en relativ ny grej faktiskt. Det här med den röda stugan med vita knor och så vidare. Det är ju i grund och båten någonting man gör för det här tegel. Rött blir en modfärg och det börjar väl i princip med riddhuset trör. Men sen så bestämde sig Karl XII. som jag brukar säga är en underskattad kung eftersom han försvann iväg i sitt krigande. Men han var ju oerhört intresserad av Stockholms formgivning av Stockholm och stadsplanen och satt i idliga diskussioner med Tesin och hur saker och ting skulle utformas. Och det är väl i den vevan som man bestämmer sig för att Stockholm ska bli en gul stad. Det är då man börjar prata om den här färgen, Stockholms gult. Så när ni trampar runt här så kommer ni se välga exempel på det överallt. Om vi nu nämner den julenfreden som vi pratade om här, så brukar jag kalla det för Anders sonsista målning. Det är för att strax innan Andersson åker hem till Moravska dö så bestämmer han att den gullenfreden, som han har hjälpt till att köpt fastigheten och hjälp till att rösta upp att den ska ha den här Stockholms skulaffärgen.
SPEAKER_03Alltså apropå Julinifer och så där. När jag växte upp så pratades det mycket om det var Belmann och det var Cornelis och så. Och lyssnade rätt så mycket på den musiken och så. Och så tänker jag att nu. För det är ju mycket när man pratar om de här musikerna så är det ju mycket av Stockholms historia som finns bland dem i olika tider. Och så tänker jag så här nu när min har en sön som är elvänd. Jag kan ju inte föra vidare. Det blir en annan sak när jag. Nu är jag ju här lite och. Men om man kommer till Stockholm och man går inte gamla stan och man ser de här ställen och här satt bla bla. Jag vet inte vad är det? Hur ska man föra vidare det? Det är precis som att när vi. Jag har snackat med Ville Kraft så lyser hälften av inget upp så här kul medan de andra ser ut som frågetecken där för de är från en annan generation. De var inte där då när just det blir slog igenom alltså. Så kör man julåten. Man är profet i sin egen tid, men hur tror du är så att musik och kulturhistorien, alltså det hänger ju ta ett ihop. Ska man släppa det?
SPEAKER_00Ska vi sluta prata bälman jag är nog mer pån att berätta för mina barn eller andra barn för den delen också om låt säga: Stockholms historia än om just det. Det är därför jag gör det här som jag gör nu. Och målgruppen är ju ganska rak plötsvas brukar jag säga: då ska man ha intresse för att lyssna lite på hiphop och historia och så vidare. Men de som har fastnats, har fastnat ganska hårt för. Det gläder mig, för det finns ju någon slags. Det finns ett uttryck som heter Ediment, som är bra, tycker jag på amerikanska som där utbildningen och underhållning blir ett nyutbildning skulle man ju kunna säga på svenska.
SPEAKER_03Ja, vilket bra år.
SPEAKER_00Och sitter man då och bilar låt säga från Helsingborg eller vad det nu kan vara, så har man ju en del timmar slå hjälp. Så varför inte lyssna på tillbaka till stan och komma fram och blivit utbildad i historia. Gudarna ska veta att Stockholms historia och det går igenom. Det går alltid parallellt med saker som händer i världen, saker som händer i övriga Sverige, saker som händer kvinnor, saker som händer i krig och fred, sjukdomar. Det kan vara låt om naturen kommer, och då har det kopplingar till Österlandet, och det kan vara om pesten, det kan vara om dubbelt horför man blir avrättad för det. Och då plötsligt man inne på juridik och alla andra saker. Så att nej, det finns väldigt mycket att hämta där.
SPEAKER_03Så klart. Om man kör från Helsingborg till Stockholm, men om man vänder och kör från Stockholm till Helsingborg så kan man ju också förkåla sig lite när det gäller tegel eller det skulle man ju kunna säga att man kan göra.
SPEAKER_00Det finns väl en hel del som är tegel där nere också. Och vad jag direkt kommer att tänka på, det är väl kanske vår Stockholmsstadion tror jag är byggt av Helsingborgs tegel.
SPEAKER_03Det här brinna lite.
SPEAKER_00Ja, och jag vet inte riktigt har att göra med. Men jag tror att det var lite poppiskt med Helsingborg däret. Alltså Sofie Ro, och sen så ner i Råva så bort från att de slängde ut dansskarna därifrån vi något till. Min släkt kommer från Rå. Så jag är ju väldigt förtjust i den där lilla fina kustby. Vin farfars far. Min Farfar ligger begrav där. Nu vet jag Rosing och tetrapack och hela balletten. Men nu finns det bra tegel där och de där berömda trapperna, det är väl det här teglet också. Vi är ju tillbaka vid vad är vi någonstans? Gustav 50. Alltså, kolv var i alla fall stadions orsaken till att de byggde ett stadion.
SPEAKER_03Men det fanns ju ett.
SPEAKER_00Om det inte var en Olympi faktiskt som ritade stadion. Jag tror att det var någon gammal, sprinter ossmedaljörer som. Jag ska inte hitta på för mycket här. Men det finns vissa sådana här kopplingar.
SPEAKER_03Helsingborgs omtegelbruk, där fanns ju en förman som heter Nils Persson.
SPEAKER_00Ja, det är väl persät.
SPEAKER_03Ja, precis. Och det är ju brynt med lite violettskimrande. Vi har faktiskt en tegelsort som heter Perset.
SPEAKER_00Ja, ljuvligt. Ni borde ha en tegelsort som heter tegelprinsan också. Det vore ju trevligt.
SPEAKER_03Det får vi kanske princesstegel.
SPEAKER_00Du är väldigt lite extra runt kanske eller någonting. Det går säkert att skaka fram. Men då har ni ju möjlighet att berätta den här fina historien också. Om det kan ju ha en stockholmskoppling, vad vet jag. Jag undrar er för att ni ägna i åt detta och ni har mitt fulla stöd.
SPEAKER_03Ja, det är härligt.
SPEAKER_00Det är ju värt att påpeka faktiskt. Att Stockholm är ju säkert med Helsingborg också och Malmö och så vidare många svenska städer. Men det är väldigt tegeltätt. Du måste ju ner till. Det finns någon lista någonstans som har sett på tegeltä städer. Jag tror Liverpool ligger rätt bra. Och Amsterdam kanske. Och vi har säkert fått det via Lubeck. Så de där tyska gamla medtidstäderna är rätt tegelmättade.
SPEAKER_03Ja man kan ju inte bli med på tägel. Jag tror vi ska kunna prata om detta hur länge som helst. Men vi får väl se om det blir ett avsnitt till kanske.
SPEAKER_00Ja, vad vet jag? Jag är idelar och kan komma och besöka er när helst. På återseendet säger.
SPEAKER_03Test tack. Det var jättekul att ha det här.
SPEAKER_00Stort tack. Låt oss tala om. På 1200 talet kommer igång. Till takis bategel. Är det genomrig en regel. Det är bra att talan marken talar om du.