Polarpodden
Polarpodden er en podkast som dykker dypt ned i polarhistorien.
Harald Dag Jølle, historiker ved Norsk Polarinstitutt og Anders Bache, konservator ved Roald Amundsens hjem, forteller deg alt de kan og alt de får vite om både kjente og ukjente polarekspedisjoner.
Polarpodden er et samarbeid mellom MiA - Museene i Akershus, Norsk Polarinstitutt og Framsenteret.
Polarpodden
Svalbards politiske historie - med Stian Bones
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
Polarpodden har besøk av professor i moderne historie, Stian Bones. Han deler alt han kan om Svalbards politiske historie - i en tid preget av økt spenning i hele Arktis.
Pollar podnan tar de mest kalda och för blåsta utposter, men dagens episod innehåller ricker bara is och snö, men också kullgruur och storpolitik. Och dag har den också gett att vi ska till svalb. I dagens episoda utvider vi manskapet. I tillägg till våra fasta specialister hör alldag Gullen och annersbacke har vi inviterat Sion Bonäs. Han är professor i historie ved UT norges arktiska universitet och son låter han?
SPEAKER_03Jag jobbar bland anna med svalbar och polar politik och svalbar igår i dag vill jag säga.
SPEAKER_00Svalbar hade slagets hundraårsjubileum i 2025 och det var markeringar både i Långer byn och oslo. Men vad betyder egentligen att svalbar liksom är hundra år. Varför är norre områden så viktiga och vad är Norges rolla? Vi ska bli lite klokare i dagens episoda av Polarpodden. Vi begynner med den norska av den norska, nämligen Kångar.
SPEAKER_03Jag vill säga inledningen, att konstade mest minne värd var faktiskt där kongen och dronning av i land påbjörn så markerade norsk suveränitet och overhöjhet av det området också.
SPEAKER_01Det var fantastiskt bilden där, det kommer till att gå in i historieböken.
SPEAKER_03Det är bilden för historieböcken.
SPEAKER_01Fårt så var väl inglik på Svalbå att delta jubile. Det var väl ett så kallat fylkes besök. Men det blev uppenbart förstått som en del av hundrosmarkeringar.
SPEAKER_03Ja, det var intressant, alltså året kallet att det var en slags runres blandisk fyker. Alltså normaliserade och säger att ja, detta är ju likad som temar. Det var kongän eller staten som sa det husk. Men det blev sagt.
SPEAKER_01Men i alla fall slavbade fick sit namn, svalb i 1925 och det blev nors. Man kunde ju få så tänkt att man hade haft jublé för fem år sedan. Eller 20.
SPEAKER_03Ja, det var väl som ett spelfök till jubileum dag. För fem år sedan markade vi hundra års jag traktaten. Spitbergen traktat, så svalbar traktaten som vi ser på norsk. Och så gick det nogte där. Man måste få stan så kallad bergverksordning, alltså få istnät avtal och regelverk för kurser som man skulle driva bergverkstift. För det var man en och i 1920 mått på plås. Och så måste vi statan som hade varit en om att Norge skulle få suveränitet av svalbar, de måste ju ratificera detta. Och Norge måste få i stan ett lovverk för svalbar eller inpassade som detta skulle bli en del av kongerik och norger.
SPEAKER_01Det är tog lite. Det är den så kallad svalbar som gjorde att storting vetg så om 1957 att där man fick på plast på som folkrättslig relation i Europa skulle ha till konger.
SPEAKER_03Ja, och det är väldigt västligt att det svalbar är en del av kongeren orge.
SPEAKER_01Och i motsättning till för exempel andra krav man har. Men det är en del av kongerenorge.
SPEAKER_03Och det var ju diskuterat också. Då man skulle behandla detta med svalbara i körvan av det som skin tiem spitbergen traktat och sånt. Sco detta bli ett bilan, som det heter, som är ett territorium med lite sån svakare tillknytning till Norge eller en inlämme som en del av kongrig i Norge. Det var lite missnöj med en del av de punkter som kom in i svalbar traktaten som la begränsningar på norsk myndighet.
SPEAKER_01Ja, det är inte sant tillbaka till. Men själv det svalbar är liken ochsk som halne eller som telemark, eller som det var uttryckt så är det ofenbart att det är nog männligt som alltid blir formulerat. Det är nog någon männan. Det är nog männus. Så man får politiskt hålse att det ska vara. Man ska inte ha någon män. Svara en ochsk. Män. Men detta öråbligt, så kallar jag alltid lite män. En del begränsningen på suveränitetsutelsen. Det är riktigt att se. Det var intressant det seminariet vi hade i troset. Så Råberg som är studet här och speciellt förlöppet till svalbakat, och så vidare, professor Emeritus för stan och han var ju väldigt tydlig på att den missnöjen som man hade när man kom igen från Paris som traktaten. Santa Kristana var väldigt missnöjd, för det var netta på grund av alla dessa begränsningen.
SPEAKER_03Ja, och det som begränsningen här på skottlägging för exempel. Det är väl sådanting som gjorde att politikerna på stort inget också diskuterade detta om bilan eller rijka, för det är man förstås av begränsningen. Jag tror att det är i rättsavdelningen och utvecklades departement. Jag vill företrack begreppet som begränsningar på myndighetsutövelsen. Soväräniteten är uppvetad genom paragrafen 1 i försvalbar traktaten, det är en del av kongriken Norge. Men begränsningen på myndighetsutövelsen. Det plagar många politiker. Och så för det att jag förjujer upp svalbar traktaten och den norska diplomatiska processen som är inledda för att göra svalbar norrsk. Så lå det en nationalisme och en slags politisk kamp om att detta territorio skulle bli norsk och så inte man uppmanför någon män. Det var ju många missför nöjd med.
SPEAKER_02Men man kan ju undrita lite, för det var så viktig att svalbare skulle bli norskt. I motsättning till håller delmark, så är det också ett område som andra stor man, eller hade varit i land på och har haft aktivitet på. Så det spå tillbaka till för ände hos något?
SPEAKER_03Ja, det är många grön av det. Det är ju ett starkt norrsk önskel för politiskt håll. Det är en del central politikerna som jobbar för det. Och egentligen sälige för slutet av 1800-talen, 890-talet, det är det som politiskt program i Norge omgörande och så att det svalbar. Väs en stat ska få suveränitet av svalbar så måste bli norge. Det är liksom linja. Men sen som du säger, om det stata som var intresserade av Sverige och Ryssland var de två mest närligades. Och det var ju som med på konferensen för första värdenskrig som innebör att man kunde få ta ett slags samstyre över svalbar där norge börjar vara en av de tre mest väsentliga staten. Men så hände vi första världenskrig. Under första världenskrig så gjorde Norge en insats som neutral. För det är norsk skip var väldigt viktig. Många kök måste ha leva. Och det gjorde norska kravet som har lugan där längre. Det är ju att det ökte i värl på sånt vis. Det är viktigt. A andra stat och använda att här har något gjort en insatt. Ja, okej.
SPEAKER_01Ja, och så den här spursmålet och spänningen. Det är klart att jag gjort en aktiv kampanj från nåsk från 1995, minst bland vetskapsmän som prövde och nationaliserade. Man gjorde med att vara till stedet med att navgi, med att driva vidskap, med att driva institutionen. Det var ett bist önskö. Nu tror jag kanske att det var ju det som utlöste det. Det var ju sitt personette, värdenskrig och fredsopgör och att man lämnast fick det gav, men det var ju nog. Den insatsen hade ju gjort det för att resa spår det definitivt. Det var ju intressant för jag refererade till Rålberg sitt utmärkade fördrag i detta seminari. Där han understrecker att det var så. Prissan var ju lagt i hos amerikanerna och det som drev, alltså långa som drev gruvverksamheten. Och så är brivs ekonomisk så vill man ju hälstig här regulering, man vill hälstigka begränsningen av typ statlig styring. Samtidigt så blir det arbetskonflikter och så vidare som år. Man har myndighetsutövelse i form av att slå ner på strekoprör och så vidare. Så att premissen som ligger i den begränsningen, i det männan, det är ju väldigt förändlig med att upprätthållet som var som en framtidsökonomisk myjlighet för många stata. Men att du ska ha någon som trots som trots allt kan driva regulering, men det kanske driver diskriminerade regulering på nationalt nivå. Man ska alltså regla det som ligger i den här männen eller männan. Det är ju att man kan ha utömyndighet, men man kanske favoriserar sin egen landsinbyggd. När det är ekonomiska vättal.
SPEAKER_03Ja, det är det vätgligen att det är rättigheten som man får. De som signar traktaten och bli en part i traktaten. Det är ju lännan som får rättighet av det borgran. Det är lämnvalt som har signet i nätten. Så att för en förrättningsman som John Mön Rawlån så är ju ett viktig punkt upprättålliskt och vi hållt, nämligen han har rätt till att driva näringsveksamhet där.
SPEAKER_01Utan skottlägging.
SPEAKER_03Unvarisklägging. USA är kanske viktig här. USA var en slags fötselshjälpare kan man säga, till den här svalbara traktaten och norge fick. Det är kanske först stora spursmålen som angår territorier på Europa att USA blandade sig in och fick den avgörande stämmen.
SPEAKER_01Och det är lite fel att se att en del av tänkingen runt löser Spitbergen problemet starte något i årskrig.
SPEAKER_03Nej, det är ju fel att se. Det här har ju politikerna som har koppling till näringsintresen som också anser att det är förnuftig att norg får suveränitet och svalbart.
SPEAKER_01Okej, halv 10. Några. Det är gång till. Några suverän är det vi har fyra. Så jag tänkte vidare om uppföljningen då. Den olika inte uppföljningen. En hon drivna sig i en skolan historia. För exempel när det är alltid behälvningen i vittskapen. Man var väldigt medlet i det så kallet svalbara expeditionen för att visa förår där till stället med flaggor med sånt. I 1950 så alltid det. Sen graf på det stupare. Det blir utrustad expeditionen i 60, 77, så tror jag kanske 38. Det är inte att intressen gick mot grön och Öskar, men det får vi kommit inom en annan podd. Men kanske enkelt med den också intressen, följde man att i 500 är saken lös om man kan kvillare på varen.
SPEAKER_03Ja, det tror jag kanske man tänkte helt. Jag tror kanske vetenskapen spelade en välslig roll här. Det är så som slags bara. För vetenskapsmännen väntade sig att åta nya områden. Då var det Frans Josefland och det var det Östgrön och det var på något spysar i en slags för isavsimperialismen. De så mot nya fält nya möjligheter av läggen över Norge. Adokl, för exempel, som bick schäf för norges svalbar och isavs undersökelse som var en sån typ. Men staten det var lite mer bak på här. Det bruk pengar på att köpa uppe om svalbar. Alltså detta med näringsveksamhet som var så centralt. Det fortsatte man med i någon år på tyvåtalet. Men också det. Rå man ju på 30-talet. Det är det många som har hävdat att staten kunna ha brugt mer pengar på svalbar för osstigheter. För exempel i på 30-talet så är det Barensburk sälles till russisk eller sovjetiska intresser och tröst arktig urgå.
SPEAKER_02För det är ju en tid som byödits länområdena som vi idag har godkänt att förhålla oss till Arktis. Jag med att grundlagen blir lack. Och där är tiden Norge som stat och så driver en ganska så expansiv isavspolitiker. Vi har svalvar det snart om Östgrön där det ska arktiska öjne i Norkanada. Det är ju en någon ligne kampen som vi ser i Arktisk idag.
SPEAKER_03Det är helt klart en väldigt en viktig fase för det gäller myndighet och suveränitet som är på tyvå och trädbetalet väldigt.
SPEAKER_01Och helt så får du antaktiskt på trädbetalet. A svalbar en själv, det är en bust att du plötsligt uppnå det du gör i 1970 med traktat. Jag tror att det är en stor inspiration för det som tänker expansivt att det är möjligt som är för år.
SPEAKER_0325 så är svalbar en del av hongrig i Norge. I fyra år att det så blir ledaren för norge svalbare och isavs undersökelser och planlägg och reser och sen är takt till Frans Josefan för att genomföra effektiv occupation av Frans Josefland eller del av var där. Och det som på Öskrån lika det pågången. Så det här är en väldigt viktig fase. Men Sovjetunion, alltså har jag den isavisen ut i Norge, men det är också i andra land. Så vi må liksom som styrade oss in på det att detta var särlig norsk. 1906 så känn Sovjetunion med det så kallade sektordekret, sektorprincipen. Där de hade att allt som alla öjer och territorier som ligge innan för en viss sektor, helt norr, så anse som sovjetisk. Det var ju också att omfattare områden där i Sovjetunion inte har någon form för effektiv okcupation som som fans här fland.
SPEAKER_01Men vi träcker länga framåt. För det är ett begrepp man hela tia hörer när det gäller svar. Det är ju suveränitetshältelse. Alltså man sikrer suveränitet. Och är ju fortsatt. Det är nog som menar att det är ett begrepp man ska bruka för det att man har suveränitet.
SPEAKER_03Men det är ju helt fin om att man tror det blir en av säga. Suveränitet, suveränitet, suveränitet.
SPEAKER_01Det är det som jag. Och det är klart att det är. Ja, jag har kanske inte minst i helt framtiden vårdag att det är en utförling för norska myndigheter. Vi hoppar på Krigen med man har ingen tärkeen, egen episoden om krig tror jag det på svalbar.
SPEAKER_03Den är den är väldigen klangen särgen.
SPEAKER_01Men ett och krisk det. 50 och 60 och framtiden ska vi se, framte 1950, det är som ett skilligt.
SPEAKER_03Ja. Suveränitet är sjämpövik. Men i en ny tidsalda sånt med så mycket på teknologin sområde och på mån, man kan ta sig fram i polarområden. Detad jag vet du allt om har lagt om kursen det gick med den norska traditionella måtten och driva expeditioner på så det prägger på det politiska återiget. Norga har det varit en stor makt den gamla måten och ta sig fram i polarområden med hunn och sleder och isafschipper och så vidare. Och så plötsligt har vi atomisbrytor. Vi har bomberfly som kan gå tvärs över kontinent. Det är det som är rammt runt detta som sker i att det kristan. Den norska måten och hanterar svalbar för att bevara suverenitet först och främst oss näringsverksamhet gruvdrift. Staten går aktivt in och bygger upp i Nåsun som är statskruvdrift i Nåelus med Kingsby kulkompanien. Och så har du ett privat ädsällskap som är storska spit kulkompanien men som också får en massa statsrötter så här och mer och mer egentligen. Det ska sikrenorsket ställe. Och i denna fasen på 50 talet och 60 talet, så är jag på materia de som har någon drift och iset härongår och Sovjetunion. Vi är på kvärskiga och blockar här i världen. Så här vi proppa och uppverksamhet och det gör det om kul drift. Och så pröver man samtidigt att hålla andra statar på avstånd. Man ska ha för mer inblandning. Och det ska känna ett höja formål tänker politikerna, nämligen att det ska vara lavspänning i Norge. Vi måste bli för med styr omkring svåbart internationalt. För det är det igen rocker norges suveränitet.
SPEAKER_02Suveräniteten håller väl till ställe och liv och eleven. Om det så är i gruven, men det är ju ingen tid där. Det är ju både svalbar och militarisett. När man kommer sig på lite tioåring på 60 och sätt.
SPEAKER_03Och det är i stadig steganskrad så blir det. Så vi att bidrar till lavning runt, så vi är ju norlig och obratan.
SPEAKER_01Men den här, det får jag en. Den stötan ska jag säga till väksen gruvänhet får sig en knäväkingsbejligt annat på lunes 60 här.
SPEAKER_03Men det har jag varit många.
SPEAKER_01Men jag tänker på medläggelsen att du faktiskt ska förna ett helt gruvsamfund.
SPEAKER_03Men den här knacken blir så bralt också. Det är på kulmination av en katastrofe som har varit varsla lång tid. I perioden från slutan världskriget och fram till 1953. Sista stora urleckan tror jag var i 52 eller var det 53 i Nåsun. 60 människor hör jag i vår mösta liv i gruven där i Nåsun. Och någon få oss i Långa byan. Så det är katastrofer på katastrofen när det gäller kull drifta och sikkerheten. Och så sker det en fatal urlyckad i ställe skur och i Nyålösun och som föret till den utlösande orsaken till nog en politisk.
SPEAKER_01större än någon gång för du får avgånga garseneringar och häller det som känner som king spesaken. Men konsekvensen om man då bestämmer sig att lägger ner gruvverksamheten och frukten för att ena tre norska boksättningen ska försvinna helt en utcåning för något plåpolitiker för så helt enkelt.
SPEAKER_03Och vad ska man göra?
SPEAKER_01Och då är du vittskapen på sätt och viset på lånet sätt. Det är en situation som är lite intressant för att man har haft internationell geofysiska år. Utgångspunkten från 2050 till 80, det blir för länge. Men det som blir gjort då är att norska myndigheter prioriterade att sedan brukar det allra mesta resursen på sedan en expedition till Antarktis och dråding målgrad för att sikra suveräniteten där. Alltså den så kallade Nord Station-expedition som ledde av polarinstet.
SPEAKER_03Fantastisk expedition.
SPEAKER_01Men den blev resursen bruk med det internationella geofysiska år, alltså Polaråret, det ska ju läcke hela klonet på sig. Och det blir många andra land som sats på Svalbart. På slutet av 150-talet kommer det att räcka utlandska expeditioner in på Svalbara med något utgångspunkten ganska framför med. Och så får du en så kallad olle, alltså texaker med olleet, att du ånför oli verksamheter, det kommer en huvud med expeditionen. Så set fra, jag har stået ante Tory Elsvik som var leder på långset med 1960, har varit dyft för tvär och se att vi var totalt i bakläx. Jag kommer ryssen med geologiska expeditioner med 150 man och helikopter och stora farty och så vidare. På långset hade bästa fall fem geologer, inklusive direktörerna till lite rådighet på sån sompeditioner. Så man följt sig helt bakläxer på det, och så försvannt verksamhet i Olsen. Det är ju förledningen att man faktiskt bygga upp just för en satellit nedlastningstelemetristationen, men ett rätt på Löset och begynnö och bygga upp verksamheten i Jålsen. Kanske se mot alla åts. Det var ju, har varit gruvby, var industromt och där skulle man anda upp med och den främsta plasten för att forska på ren arktisk natur. Det var det paradoxalt paradoxalt och forskaren välknär. Typen den europeiska romfärtsorganisationen som lärde en telemetristation. Det är väldigt i Nålösyn. Näch till lången för då var det var fantasinfrastruktur, men då skulle myndigheter skikka på en välpris och då genom vyskapen till att bygga upp verksamheten i Nörlusen.
SPEAKER_03Och så kommer jag också lägge bak på att samtidigt som Dedde så är vi också departement väldigt upptalet av att nog det gå bra med storka. Trots allt. Vi har några storska manal igen av den mest solida foten som norge har på svalbar oss och stöt det här på. Så där med det gick ju så bra med storska heller ekonomisk och det är ju bakgrund för att staten mer och mer går in att kvart på 1970-talet och övertar storska som att det blir ett stats särsker.
SPEAKER_01Storska är i långa bynå. Och du ser det 5:70, för det är ju ett skilande. Nu var ju så allbade som stor som var ju så att 1970, bland annat med upprättelsen av flygplansen.
SPEAKER_03Den är ju kanske viktig. Och flyplåsen, den flyplössaken är egentligen väldigt fascinerande. Det var ju ett krav som var varit länge. Det som jobbar på i gruvan, jag önskar att jag följer bred kommunikation och det var möjligt med försynningar genom hela året. Så man fick en helt årlig flygplats så ville jag företälla ett helt annat liv ett helt annat samfällsliv på svalbad. Men igen detta med våpen och med krig. Flygplats var en skummelsak i så måte för att det kunde bli brukt. Och Sovjetunion var ju hyre skeptisk till att norg skulle omlag en hel årlig flygplats skeptisen alla värtt det sig slutet av 50-talet för att jag var rädd för att det kunde utnyttjas av en juellt amerikansk bombefly som där på väg. Jag var det. Att svadbar kunde bli en så kall Stepping Stone som de som amerikanerna omtalade som. Vi tar det helt utan luft.
SPEAKER_01Det var ju. Det räcker vidningen på flyan en gången. Du hade Pelossenbrödran, det jobbade ju att hämte sig just för att anlägga en flygplats. Det var väl i kongrån ved nu hållet. Nätt för att det skulle vara mellanningen på den kort och svin och mellom kontinenterna på nogen och så måste du när i fjå och det kunde vara svalb. Det var liksom tanken. När träckningen både bobefly och civile fly så var det ju så aktuellt längre.
SPEAKER_03Enne bron här i av Federsnöd. Han var ju obeslöjligt i luftföret som visste och jag detta gick ut på. Den ser av saken att Sovjetunion blidade mer bekymran. Det här var ju snart om kvar det högsklättar uppven. Den kunde ju i princip för länge till en 3 km-långt flystripet eller fatt som podd där så det är inget problem där. Sovjetunion var skicklig. Det var skiklig emot detta. Det var en sig i processen som till slut förte till att 1975 är en som mil också för samfärt. Men det är också för många andra ting. Sysselman styrska som det heter på den jag. Man fick den första svalbörmingen som politikerna lik och träcke fram i anemart åt tio år så kände jag en ny svalbörming. Den första kom jag.
SPEAKER_01Appningen av flyplansen, så sammanfallt du ett timte årsjubile för markeringar. Man hade ju år för 50 årsjubile för flyplösen. Och det var ju då berömt bilden där var pratlig och så slatsbedståen och kungen. Men vi kommer. Alla satt vi fint uppecken när i hangen. Man ska säga upp på flygplan och så. Kången skulle komen och delta på festen. Och båten för säfljå att det säkla och var upp. Och kongen håll igenom den fantastiska bilden. Och kommer med gratulationshilt hälsan för luft.
SPEAKER_03Nej, så det var kanske helt plan. Men det är, både kongolav och statsminister Krigby Brothlig, som var statsminister. Det har ju väldigt klarat tanka om detta hur viktigt detta var för Svalbars som funnil och för norssk suveränitetshädelse och myndigheter att nu har vi fått det anom det vi önskar på norsk C och Sovjetunionen hade på mått gidata.
SPEAKER_02Men jag har kontroll av en flyplats på ett så kallade strategiskt geopolitisk område. Har det varit annat Sovjeterna varit skeptiska, men har den varit om mycket turet så har sovjetningen tänkt ut alternativ för ägna flygplasser varensburg.
SPEAKER_03Ja, det har ju tänkt sådant så ett alternativ. Når flygplatssen var byggd så var den byggd och är det den som gjort. Men så är det så att samtidigt som flygplasen blev bygg ut så bygget väldigt själv helikopter station där på Kapper vid barnsbörk. Det är utplösket en god delghelikopter som sovjetunion brukte både till civila och militär förmågan runt omkring. Solid går helikopter, bruks var gönn. Man kan ju tänke så att vi kunde ha hade en slags militär nytta värd livet kontakt. Primärt var nog Sovjetunion upptat av att bevokta detta. Se till att det förlående någon slags planer som var offensivt inrättade mot Sovjetunion sör. För att i Arktis så har Sovjetunion hait en slags urlämpade om man sammanlände Sovjetunion eller dagens Rysland och USA. För det är att USA är omgiv av en mängd öjer och grönland som är slags sånt forsvarsverk mot allt som kan komma genom lufta mot den amerikanska kontinent. Men ryslan har mindre av sånt. Och därför har det varit extra på vaking som kunde etableras på svalbart.
SPEAKER_01Det är precis. Det är plart. Det är bara en öppen just helt för jag fall för att jag är ensämörö. Ska vi hoppatligt. Det ser nog fundament och alla andra tänkningen och ett emis fall och nytt allde. Det blev en helt annan uppnå en helt annot. Jag minst i hörsen jag är påstå. Ja. Och du får etablerar universitet, universit studie och munis och jag slags.
SPEAKER_03Det som har varit policen, som jag 70 talet, det var ju på något slags normalisering att du ska kunna ha familje. Familjer bådes. Och att gruva av Bedan skulle kunna ha relativt normala välfärdstjänst på liklinje med andra folk, alltså som kompitorn till ett normalt lokalsamfund. Och så det som köp på 99-talet, det är ju att vi faktiskt får ett speciellt samfund, men det är ett mycket mer diversifierat mer normalt samfund som utvecklar sig speciellt i långby. Utavalet turist vixomhet. En stor viksamhet och hur det är, etableret det här med expeditionskrus och du fick ju en stor mängda avna typer av viksamhet än den som hade varit så strängt kontrollerat av storenorska vixamhet tidigare. Så det ser jag. Samtidigt så är det en väldigt väsentlig ting att Sovjetunion gick i upplösningen i 1991. Och du fick en väldig reduktion i den sovjetiska vixamhet av pyramiden vargt ned på sluten av 90- och det gick helt ända där. Barnsburg kom med på ett sparobusnivå. Och ruslan var liksom väldigt på lite att vad ska vi göra. Så de försökte med nya planer på binn av 2000-talen och gärna åppnade Klsby och den viksamhet som hade varit där i Sjå. Men det bekte nog och med det här heller. Så tillbaka står det med barens burk och väldigt reducerat drift där.
SPEAKER_01Och samtidigt var det. Jag får jag inte trycke inte en väldigt upphoppning av nu ålsen. Att skulle vara en plattform för internationell vetskap för inveten liksom förkte som begrepp att det skulle vara en forskar och landsby, internationell forskellandsby.
SPEAKER_03Ja, för sen av det säger.
SPEAKER_01Nej, men det var ju en sån föreställning om att det var en del av fortren, den norska fort. Vad han var så långt fram där man kunde motivera hjärta för internationell vetskap. Det var en viktig del av vad vi av den noska.
SPEAKER_03Han spelade lite på den här tiemen som var på den 90-talet, nu var vi med The end of history. Nu skulle alla samman leve i en slags global lönsby. Bostå. Och det skulle vi söna i oss att få på oss bar med ett sånt forskerfällskap och en sån forskel.
SPEAKER_01För det är ju med dagens situation för det här. Så väcker ju lite. Det var en lite annan anstänkt politik idag i förhåll till den internationella forskningsverksamheten.
SPEAKER_03Jag tror kanske att idag så tänker båda norska politiker och en del av det en väldigt svakiga som ställer med det här att det var ett stort frislapp rätt och slett. Det blir lagt för lite föringar på kaman kursen man skulle driva den här vexamhet i Nölösund och på svalbarn och forskningsvägsamhet. För forskningsvexamhet är nog och har varit extremt viktig. Det så vi på 50-talet nu det internationella geofysiska året. Det handlar att så att de leda om i alla koppla upp och är till steda. Och nog till städa. Och det är sånt att alla kan komma med sett flaggår till städa på i Nåsyn eller på Svalbar, så är jag påmåter en liten sån uthöring av den norska.
SPEAKER_01Ja, men det är intressant för att utan blir specifik här så gör du på vansklig så är det ju svårbaret. Det är inget till om det är likling när det gäller näring. Den diskussionen om söldsaktion om långt den sträcker sig ut, håll på sig havet och så vidare. Men i artikel 5, som omhande vskap eller forskning, så står det bland annat att man ska komma fram till en enhet på ett senare tidspunkt. Det kan jag avklara det spårsmålet. Och den norska position var ju länge att det har man väldigt försiktig med att problematisera för sean. Något is avsundsökelse förlå på något brönset. Det är upprättat bland annat för att hantera det spursmålet om artikel 1. Och idag så är det ofenbart en positionen av att den norska suveränitet, alltså det som gäller. Något står helt tryckt folk och kunna bestämma på som ska drivs av verksamhet. Däribland, det river folk självhandling. Det här kan norska forskar håll på, men där kan det andra land, samt genä, lövant, sånt. Det är ett lite sökt exempel. Men det är den orska position idag. Men sådana det var det här. Jag är på 60 år, då var man fortsatt du säka på det enkelt som ligger i artikel 5. Och jag vill tro att andra, fortsat väl bland annat genkommen nu kommer träffans med artikel 5 och ser att det har ju uttryckt missnöja och kunsen norge förtalka detta.
SPEAKER_03Det har det ju gjort. Men norge är sin position det är att artikel 5. Det som står specifikt där i mot det är väst och vestan det.
SPEAKER_01I och med den avklangen gick kommer i konk form så är TF till att det är nosser synna position.
SPEAKER_03Plus att man har fått andra avtal och ordningar. För exempel detta som kursen Norge har organiserat forskning i nyålös och i långa byan och att det är och anser för allmänt att accepterat. Så där har vi har ju fått det in på den mån vi vill ha det.
SPEAKER_01Men det är ju tillom att den forskningen är också att det är lite roligt brug på kostnär.
SPEAKER_03Ja, det är det. Det är klart att det kan ju alltså begreppet du ljus och ett sån begrepp som duckar upp röst. Och så att forskning både kanske militär och civil formåll som. Det gäller forskning som är på svalbar och runt svalbar. Men det är ju forskning eller så. Det är försovet i Kina som väldigt svalbart specifikt och det. Men det har varit rist som är som en sån bekymring. För exempel att Kina deltar väldigt aktivt i internationell forskning samarbet och driver egen forskning både på svalbar och ellerktis än slags snarare kunskap om arktiska operationerna. Alltså en gång i framtiga och att forskningen på den mått är en slags dulljus. Det är så väsentligt för exempel amerikanska politiker och detta varit ett spursmål som faktiskt har varit tagd upp i den amerikanska kongressen. Har vi kontroll på kineserna om hållbar med svalbara och island och restförmåg. Det är ju brändbara ting. Och visar att forskningen är som reser sig om hredlig kunskap.
SPEAKER_02Det svalar intressant casu där uppså en linga område där man har den samma situation, där det är suveränitet och sen makt, men samtidigt så är det op för att alla andra och så kan slippa till. Så det är ju en smältepott som man önra sig av både varför det har varit som vad den vill bli. Men norska suveräniteteten trot mer idag än tidigare, eller vad vill ju spå?
SPEAKER_03Det helt fundamentala, alltså att svalbar är en del av Norge och att norsk suveränitet därmed hjälp, så är det den tror jag. Det som stilles ställa spår med eller det som kanske är mer problematisk. Det är kursen, den honhären av myndighetsutövelse sker. Och att stata försöker att utla den myndighetsutövelsen och pråva påverka norga kurs och motan norge lager regler och tolkar regler och detta är den mest aktiva parten, så mat är i Röslan. Och tröst att det skulle gå och det som håller på mig i Barrensburg. Det är klart att sett för ett rusiskt perspektiv så har det varit tillbak i testavelsen på svalvar över många år. Och en måte och vi kan fortsätt göra så här gällan på. Det är ju att företag en massa som symboltungen handling och planta kors lite utförensin i pyramiden. Eller vi kan säga att nej, vi accepterar helt den här norska linja med kurs och forskning styre så vi vill etablera egna forskningiti. Allt detta är för att påpeka för det första, att Ryssland har ett särlig stängning på svalbar. Det vill ha det ska speciella ratigheter. Den har en väldigt paradoxal position. För det första, så säger de att ja, vi accepterar att Norge har suveränitet och Svalbå. Men vi har en speciell position. Den vill egentligen jag ha lika behandling, den vill ha sär behandling. Det är lite paradoxalt kan man tryckt säga. Den är en litet håll. Positionen den russiska på det område.
SPEAKER_01Lite för ängelsna det. Alltså. Vi ska kigga in på hela grönsproblematiken och Trump och Grönland. Men är det nog i dagens situation, är det nog i utspelan till Trump, som gör att du får visa nu är för att vis det går som det alltså kan gå det på så kan ruslan se det samma. Är det större chansen för att ett rysiskt trysel och försvalbar ända amerikansk politik av Grönland.
SPEAKER_03Jag vet sådag och det ska koppla det direkt till grundland. Jag tror att det generellt sett en före för russisk ökbruk eller det ser vi nog. Stor rysisk bruk av så kallet sammansatt rysla eller subversion, alltså undegraving av myndighetsutövelser och sånt. Något något vis snåka så är det en massiv bruk av droner i Danmark och många misstänk att rysiska aktörer som står bak. Vi vet att det är med sikkerhet. Men det vi vet med sikkerhet är att Ryssland lägger större vakt på sådana tilltag än för det och den biten. tror jag vi må belaga oss på svalbar och i Norden och Europa och se god stun fram och så. Men så är det ett tilläggs moment det här med Grönland och Trump. Och den måten att för det första, så uthular det här utspälet av Trump om grön det uthörar princip om nationer sin suveränitet och att små stata också kan ha suveränitet att det ska accepteras internationalt. Det satt press på det princip internationalt och som Norge var avhängig av väldigt avhängig av både när det är svalbar och norra områden. Men på den andra sidan så är det också något att uppgän om åren så har ju Norge och huskår att USA var viktig när Norge fick suveräniteten var. USA har varit viktigt hela tio som en som bakspälare som har stött av norge mot rysisk och sovjetisk pressor på historia. Och vi måste den bakspällen. Kanske tvärt emot den USA. Ja kanske den tvärt emoting som vi overhovet lika. Så är det ett moment som blev det blir väldigt enklig för oss.
SPEAKER_01Jag tror vi. Men vi satte på att vi kan få fler problem på så bara som nåsk.
SPEAKER_03Ja, det tror jag vi kan. Men kanske vi får uppleven del plass.
SPEAKER_01Då är vi tack för besökningen Sejan Bonus. Och så är jag helt säker på att vi kommer tillbit tillbaka i bland annat så må vi just snaka lite om glömman i en ny episoden.
SPEAKER_03Det har vi absolut.
SPEAKER_00Det sa gullen, historiker i morskolarinstitut. Pollar på den laget av son och Anders baka, arkeolog och konservator i Råd och mönshet svartskog. Det här serien är ett sommarbärdå museerna i jagsus, norsk polarinstut och fram centret. Här som ramlar det hela in och söjlig för att gutta och för sig heter toran Turbo. Vi hör det.