Arkivdronninga på Nasjonalbiblioteket

Polarpodden har tatt turen til Nasjonalbiblioteket for en prat med Anne Melgård – forskningsbibliotekaren som kjenner landets største polararkiv bedre enn de fleste. 

Transcript

SPEAKER_00 0:11

Pålig plats i oså ligger ett stort bygg i rögranit som glöder när det är kväll. Över böck är det 6 etaser och bara den dekoreret trattan är väl värt ett besök. Men idag ska vi nödvärda. Vi ska få visa vad som ligger ira etaser under backen. För där är det polar skatter. Välkommen till polar podden podkasten som tar där med till de fjärnes arktiska strök och i luften ned i Polhavet och genom ida. Men en av de viktigaste möcklerna till att förstå och förtälla alla dessa historier är nationalbiblioteket sin samling. Där finner vi någonsens bliant skrift för oversvintringshulan, fäcket och vet av solt. Vi finner avönsens originala sydpolbrev och nya ant. Bli med experten av Hördag Göll och Anners backe när de möter arkivdronningen.

SPEAKER_03 1:18

Arkivdronningen, polaka arkivdronningar, annevälgår. Välkommen.

SPEAKER_01 1:22

Tus tack. Det var en helt omtalet.

SPEAKER_03 1:25

Det är en välfänt. Har du varit på håll, så hade vi hade faktiskt klappt att skriva en antronbiografiet.

SPEAKER_02 1:30

Det har varit väldigt mycket domare och utan så hade man inte har svaret på allt det vi har gjort på en avgård.

SPEAKER_03 1:40

Så får du beskriva kursen det är. Du kommer in på nationalbiblioteket. Det är gamle lokalan till universitetsbiblioteket i Oslå. Registrerar och så blir du läda in på en så kallad specialäsala där man fylla ut papiren på du vill ha, och så blir du upp brev och dagböckerna eller skär för något. Den ser jag av det med arkivaren till gott. Men du är lite nu köra på kåli enkelt som är i andra änden. Så vi leverade till det i skånet och så försvinner det av det och så kommer det uppnere i kallen plats.

SPEAKER_01 2:14

Ja, det har jag leverat in bestilling så blir det också av centrät och den beställningen är ser lite förnuftida. Och så är det att ta häst nättig i helt nedston i magasin år, i går. Där är vi fyra dager unbaka. Det blev bygget färdig i 2005, så det är klimatstyrs solida magasiner. Där ligger det materialnet är det som vi kallar signaturer. Det är det system för att hålla orden på papirmängden.

SPEAKER_03 2:50

Och man får sätta lite. Pektiv, det är svärt, hulle när jag baknade och ganska stort. Allt som finns av materialet i nationalbiblioteket här på Solsplös.

SPEAKER_01 3:03

Ja, det har ju också. Men i sammanhingen med det materialmängden som är på nationalbibliotekets avdelning, i Muran, så är vi små för mängden är där uppe med aviser och extra böcker och mängden är där uppe. Jag jobbar i den sektion som heter: Sektion för källnöböcker och privat arkiv som för lokalt konskrifsamlingen. Vi har allt material vart här i Oslo.

SPEAKER_03 3:36

För vi snakker, håller på folkmundet, eller kanske jag tar lite till men på Forskar vi får sigat om holsktsamlingarna. Det är vi på motresseret av originalarkivet, det vill säga brev och dagböcker och notatböcker och i något sammanhäng, alltså expeditionsböcker och så vidare. I och med att vi har en polar podcast så är vi sort mest intresserade i det som finns av polarmaterialet. Och är det nationalbiblioteket har av polararkiv.

SPEAKER_01 4:12

Det är allra största namn som är Frika och Nansens arkiv har vi och vi har också väldigt stort arkivet i Råland. Det är det två största arkiven, vi har knyttet i enkel personer. Och ans och han döde, så ett lå han sig en massa paprier på polhöda i relativt kaotisk tillstand. Så det måste ju sorteras där. Det har sorterat i tre stora böcker. Det ena är det som har knyttet till hans vetenskaplig arbet och inom befatligt med Polar och så har du ett större arkivet i hans humanitär riksamhet. Och så har det ett stort brevarkiv. Nu är det kombrospärligt av stort sett i det arkivet som heter MSF 1924, så det rärs av någonsin.

SPEAKER_03 5:02

Ja, och då har du en signatur som vi egentligen har sönt, det tror jag inte helt. Alltså MSF MS. Det är så säga så nörda alla om det snabbt om det. Men vad är det där signaturen?

SPEAKER_01 5:19

MS då, och det är väl som internationellbykt signatur eller Korts och det står rätt sätt för manuskript, alltså att det är ett sånt skrift och det är en väldigt gammel signatur. Och så är det all det andra, oktav, alltså 8 och grad och 4 grad, oktav och kart, och så har du fort, och det står rätt för filter, och det är rätt och sätt. Bara det för störrelsesformat. Störelse på boxen och mappar och arken är rätt slätt i den tiden. Det är sånt också kommer biblioteksvärdet där att det är praktiskt och sorter för att få du fler mer plats på hyllen rätt så.

SPEAKER_03 6:01

Här klar med alldelar ut när jag skönt det här. För andra som jag kommer hitta och brukarkivet så tänker ni att tänka på det.

SPEAKER_01 6:10

Man har ute så ska nu vi och så bristar vi katalog sökse följer.

SPEAKER_03 6:17

När det gäller privatarkiv och sånt så det är ofta snart om hylmätter och så vidare. Och jag är ju hört jag vet om det är riktigt, men jag menar att jag har hört att Kunst och Bjönssons arkiv som är större än Fred Nonsens.

SPEAKER_01 6:34

Den diskussionen går om Björns som ska fred brev, en Fredjav Nonsen. Hur skriver det talen med någonsin har det en ansellig mängda. Men särligt många bred till sig. För det har ju ett gigantiskt kontaktnätt. Och breven och han sa: och så sprädder runt omkring i saks, papiren på något. Hos Björns och tagit och ligger som en egen serie. Men det gör du också i tillfälle med någonsin. Det är ju rum 10 000 brev.

SPEAKER_02 7:09

Men bara för de förklipper allt och fortsat snag som signaturer och samlingar och sånt. För exempel Fritfnons dör och annat, allt det material och brevsamlingen sin. Vad ser jag? För det är ju ingen lov som ser att alltans privat arkiv ska ha det här. Det är ju en slags frivillig gäst för familjen. Eller störmade i in dörna i det stora känt personer dör och ser att detta är nations arv eller föregården och sånt.

SPEAKER_01 7:40

Nej, det är ju alltså när det är privatarkivet så här, det är en helt privat sak som du ser roidi. Det är ju också enkelt att äterkommarna och i det eller det kan ju också vara tillfället att det kommer som har skapt arkivet i elnivet sälj bestämmer sig för i det. Och vi har ju också att det står i testamentet och få som gjorde för exempel när vi fick pappi det PTV sapre. I någonsens tillfälle så var ju han bestämt att huset skulle tillhöra, det skulle ju bli offentlig bruk och icke till familjen. Det är helt tydligt att en familj har en förståelse för att någonsin tillhör det fler än.

SPEAKER_03 8:22

Vi sitter ju på nationalbiblioteket, men det är ju i kraft av nationalbiblioteket att väldigt många dessa samlingarna har kommit hit. Det är ju kraft av universitetet, alltså universitet i Oslo. Det är ju gärna forskare och det var naturligt någonsin som viskapsmann och forskare och sett sant att samlingarna blir gett till universitet.

SPEAKER_01 8:44

Absolut. I avutens tillfälle så blir det också staten som kommer inheter hand döda, och den stiftelsen som skulle vara på hans hus och ätekaper. Och där får du också in den statlig aktörer som ska vara ta i papiren och det var det egentligen ganska naturligt att det hänt sig av till universitetsbiblioteket eller mycket. Det var ovig. Vi har gjort papir för hela landet den gang.

SPEAKER_03 9:17

Och det är ju länat till att det så är polat som är här på nationalbibliotek att det kommer som vetenskaplig explosioner och den här kommer till universitetsbibliotek.

SPEAKER_00 9:34

Så alltså takat varmåningar, havbudder, stemanalyser och allt vetenskaplig, har vi liksom på köpa fått med först och tällning från vissa äventyrliga expeditionerna. Någon som aven skriftig här är som förlig många och viktiga, men också många andra.

SPEAKER_01 9:56

Vi har ju papirätt väldigt många av det stora känte norska för det första vetenskaplig expeditionen, det startar med den noravsexpeditionen i 1836.

SPEAKER_00 10:16

Norhavsexpeditionen på 1830-talet ledet av Henrik Mor och Greg Osten med dampfars vöringen framgå. Utforsket havområden Gellonst, färgön, Gisland, Ganalan, spitberg och norge.

SPEAKER_01 10:33

Det papiren där kommer från det meteorologiska institut. Det som skulle begärda materialet i expositioner, och det hade något arkiv som tog var på den slags materialet. Det var ju också utan som du ser vid universitetet i Oslövälli, många som att Kristiana så att det var naturligt att i papin och kom hit. Det kom så till som i 1923. Där är ju allt vetenskapligt material också förgö. Expositionen och från Nutilis och så har kommit till där. Det är ny som ligger i som är så, som är så renxpeditionsarkivorna.

SPEAKER_00 11:24

Nu, avönt som spärgen om det startet. Notilus. Det var den astralaiska George Gibbon Wilkins försök på Norbollen med ubåt i 1931. Och gruppet av professor Harald Svar.

SPEAKER_01 11:48

Det är moderna tid har riktigt. Det är för det sista expositionen, enklig till Attö.

SPEAKER_03 11:57

Få på längset, alltså, den första chefen på det som skulle bli på lagenset. Det här har vi. Overlapp kanske i arkivet för heter något, is av som stifte i 1987 och byggde upp sitt eget bibliotek med arkiv. Så det är klart där är du en sån overlapp i expeditionsarkivet och när gäller dagböcker för expeditionen.

SPEAKER_01 12:27

Ja, och får vi spurs mål idag från mer moderna, folk som har ovint på Sabbar eller jag eller så och började och jag så hänvisar vi det till Norrskolarinstitut. För det är mest naturligt för det har varit knygt, det är varit stället som är driftet av Polarinstitut och i avså det är riktigt att det ligger där.

SPEAKER_03 12:50

Tillsvaren gör vi, så får exempel nansen material och så vidare så om det kan vara fristan så har det egen arkiv så syns du. Jag fall för att forskar och perspektiv att det är viktigt att hänga samla så gott som möjligt. Här är ju det huvudet arkivet är någonsin. Kälv det åpenbart som du ser. Det finns ju många brev. Särligt för någonsin som då kan fortsätta ligga ut det där eller plats, eller ligger andra arkivet omkring.

SPEAKER_01 13:17

Det gör det, klart. I nog grad så har jag ett sekretär, har något sekretär hjälper sig mycket och brevdiktater. Så att en del av detta är maskinskrev och han har en duplikat av det brev han ser ut. Det är ett ganska stort dubettarkivan. När det gäller Råd Amönsen så har vi fått ett värta arkivet i hans bror Leon Amundson, som organiserar väldigt mycket av Aönsens expeditioner. Han håll sig också med kopiböcker av utgående brev. Där sit vi också med bäggväger.

SPEAKER_02 14:05

Kan du få tälla lite om den optagelsen som var gjort av Leon Amundssons arkiv. Det är ju kommit in i nationalbiblioteket ganska nylig som ska säga det är stora stora linjen. Det är låg på en går det.

SPEAKER_01 14:24

Jo, det är en avtekommanen är Leon bron som hade detta lignöpå en låg. Det var ju Boman Larsen och han jobbat med biografin om Råd Hm att han kom ovrätt arkivet. Det är utet så sagt. Det kommer för min tid så där min förgängre Rod var Vastvält, som måste kämpf för det som har närder, som har önnit arkivet. Det är också ett plottarkiv. Det sverig som är nya. Det som är skadet och jag är tro. Och så är jag hull och i protokollen med bredkopier som att det vi har ärga ganska med musisk. Det var för skadel.

SPEAKER_03 15:18

Det är lite så länge på en låg.

SPEAKER_01 15:19

Ja.

SPEAKER_02 15:24

Så det är ju en uppförning till all som har lov. Säkäreskasser och levade.

SPEAKER_03 15:31

Det är uppfåring till allem har materialet för levättningen till arkiv.

SPEAKER_01 15:35

Och i liggen i garagen heller för det här garagen är foktig klima. Och fot och mig är en truslig och slet motkomisen. Absolut.

SPEAKER_02 15:51

Nu snad om det att det har en del av korrespondensen. För det får man ju av. Vi ska sitter till exempel på annat Löbens arkivet och utnes i kopiböcken så sitter man ju på den ena sidan. Jag har ju satt en att jobba med Rodan Lövensen, och vi går igenom ha en samling så har vi oftaing som kom till hand. Vi kan finna en bott och som är fun andra bott i Kanada, eller vi har funnit skist övernet och så varit för att Kina i Australia. Men vår jobbar primärt med att pröva att avtäcka en sån fullständig korrespondanser med prövar att söka och prova att finna svar i breven. Eller liksom den andra en av brevenna.

SPEAKER_01 16:31

Vi gör egentligen det lite grad. Det är på något forskarna eller den som söker i Sokka och gör det. Vi är ju inne på diverse baser när det gäller Köpåsag. Vi har ju uppnå tiden köpt en del brev så härliga Annson och Henri Kipsen och den stora norska namn för nät och viktiga brev så förgår. Folk nu skrev ju också mycket brev kan man ju se, tak och kort och så. Så mycket vi syns där riktigt brycker pengar på, men vi följer med. Det är ett avgang av budgetspersonerna, hur mycket pengar vi har till råd till att köpa brev. Men har det vetenskapligt så syns, prövar jag argumenterar för att vi ska få det för det är viktigt.

SPEAKER_03 17:24

För det är så att någonsin brug är gratis när det kommer på lektion.

SPEAKER_01 17:28

Nej, tackar. Det kommer lite om synliga i vichten och auktionshus här. Och så är det ju som det är att det så är ju samlare och de är oftast intresserade i innehåll. Det är med att det är ett fent brev och det är en pen underskrift och antlig papin. Så stigar det in i növendiv inhåll. Och i någon granna så har vi ju kunnit tillbeda kopior.

SPEAKER_00 17:57

Det är alltså inte alltid de mest exklusiva dokumenten och har varnö där. Och folk flesta kan ha tillgång till den. Men någon ganger sker det helt fantastiska ting.

SPEAKER_01 18:09

Ja, det har varit, det är någon som gick av grönan i 1880 så har det varit en dagbok som vi i många år har sittit på en eller fotokopia av den första avdikträgen. Den har vi visst att de varit på privata henne. Men så kom den förslag här för några år tillbaka så många år sedan. Och den kom någon gång på privata henne. Vi prövde för kötet men så blev den på privata henne. Men det visade sig att köpande där hand, var väldigt uppdrat att det skulle komma till offentligheten. Så efter en stund så blev den dag till oss. Det är fantastisk och tack till Johan Fredrik Råfej som har donerat den boka till oss. Nu är vi någon som skrev dagböcker stort sett bara under expeditioner, och det har vi komplett faktiska dagböckerna för grönlandsexpeditionen. Det är en fantastisk liten bok. Jag skriver om färggen för de byöner och gå över själv inlandsen. Den dramatiska båttur och lands östra Grönland här så den är nog av. Vi känner ju innehåll, men det ser den originala dagboken. Det var väldigt stort att få den i hus.

SPEAKER_02 19:46

Det har noglig kisser där det tänker det?

SPEAKER_01 19:49

Ja, det är lite som hjälplig hästigg. Men han visar också sin vackre och duktig och vart och lager landskapsskisser. Det har ju förgelagt av kvarskisser, och så landskaps, alltsurer här ju väldigt flotta i den boka. Jag laget av dels nyliga sätt som bokar bor i dem, som är trycker på någon avil när jag är uten på. Den är en väldigt vacker dagbok med omslag.

SPEAKER_03 20:34

Det ska gå lite kanske in lite mer och inne i arkivan till någonsnamen, men när det gäller ska vi se storan. Vad är du här i arkivet är det stå sett nansnamen? Det är andra som jag.

SPEAKER_01 20:48

Jag är något svärdrop är en del med mycket som ägde men har man knytt i framtufärden. Där är det en del finns förgle. Och så vill jag ser att vi har ganska mycket i Jalman Jörhansen. Alltså någonsin numer två, som var med nummer två på första framförden. Och så var han på sydpolekspedition och annönsen. Han var ju också företog var ju med på fler expeditioner till svalb. Och bland annat, så var han nu med och hjälp en ganska behälplig tysker. Jag är ta så han ett plötsa ganska många dagböcker.

SPEAKER_00 21:33

Tåkfisten. Teodor Lerner, tysk journalist och popularför, som fick det tillnämnde för det han opereta i det tåkekfyllt områden vi Björnja och svalbar på sluten av 90-.

SPEAKER_01 21:47

Det är så fölligt där jag ska ut dem en del intressant lösning och så har vi fram först och framförallt, är det också dagböcker för andra deltagare. Det som också köpte i. För i så väl köpte vi ett större arkiv efter Henrik Greveblessing, som var lägen ombord på fram. Det var ett kämpintressant arkiv. Han var förkomerade. Och minst dokumenterade han också sitt stygen rusmissbrök ombord. Han är en tragisk käld för han blev att välja av testat på sig. Det som är speciellt med dagbönder. Det är att det är så unika. Det finns ju för mängda det runt omkring i världen. Det här var ju få expositioner på sådana sätt som att det är dagböcken som är fram med exposition och skreddagbönet avmönsen och hans män inte Sydpolen är helt speciellt och det är väldigt speciellt och sitter bra i den. Jag må ju se att det dagböcken först framföret någonsin och hans full skuta och skriver dagböcker daglig fram till det dag kommer till Traxens hite på Frans Gusland, det är speciellsning. Ike minst för det att jag är helt svartas hot. Och så har det skrev med bönte så där som gnd ut. Det enska som nästan syner det att det är blivit helt luftfri. Du vill ju förvänta att det skulle lufta väldigt mer, men det gör det av så mycket. Så förnämmer du väldigt atmosfären i har levt inne där titta och stänga som du avlev det sista vintan.

SPEAKER_03 23:50

Någon som skriver det när det ligger där och bredat handlampor för att hålla se på se att det blir så svårt att fätta i något här problem med att blyent till och fäste på papen och fätte.

SPEAKER_01 24:02

Det ser du. Och då hade det en såg speciellt i dag, i den avintringshytan så häng det igen en liten besägg. Som det tog en bit av primusen sen. Skara den där, och så skrev det ut ett ark för dagbok och sig och så skrev det en kort berättning om vad det har gjort sin fullot fram. Och så lade den in i där och hang den där i tak bälken som var det ens bälken det har overs där. Den blev fynn ut ganska många år sedan. A amerikaner och ett mian och så kommer jag tillbaka till norge viénskanbassaden i Washington. Det där med beseker som blir laktiga så har jag också sypolb. Du får med bilder med en gången. Du läser det och ser det förstå lite av historien till så smånt där.

SPEAKER_00 25:07

Och så var det Sydpolbre. Selvis det super kännt bland på alla dokumenter.

SPEAKER_01 25:14

Det var ju ett väl planlagt brev och det har vi i vår fasta utställningar som man kan se. I hela öppningsvalbi så kommer man komma här och se sydpolet. Det var ett brev som Använsen hade på anlagt skulle skrivas på när han kom till den geografiska sydpol och det brev ära stilet till den första gång och den suna. Där skriver de också en kort berättning om vad de har gjort på väg indigt och vad som kände när de kom till polpunkter och att han önskar de kalla detta förnitte och ber kong till låter sig till det. Och så avslutar de brev med och hoppar att det kommer så väl. Det har nog mat och det kommer sen och fin. Han hade med båda brevpapilet och sella på expeditionen och om för slut som där varit planlag. Och han skriver till Norwicing King på utsidan. Och så lägger de detta här igen i en töj pose. Som också har syd för det förmålet samma stoff som tägte på lärme som är satt i den så här gjort impulsen där väldigt. Och så tar han och skriver en evut som syns ett arkas en dagbok och hänger upp en lapp ute på den posn. Och sätter det fast till text och vi kan se att det är kul genom med och helt godnalt. Så där fästgradet sådan inte hälte. Och där skriver de beskätt till Skott och spöler om Skott kan bara ta det med tillgång. Scott kommer ju fram och tog med sig bred och hon på vägen, och det blev det raktigt ut till det officiella expeditionsschepe. Det är räddningslaktion. Där det blandt var tre. Det blev fynt av på skled, och gick på inne i selvet hälte, i en finskå skriver han att det blev funnit, som synligt, det var ju den typiska som komagtig har med skader. Och så blir det till expeditionskripe, och där blir futte en ny konvolut. Och blir brak dag med posten tillbaka till Europa, till den engelska gången. Som då ser att detta är till kongonsen, så det blir fut i en och en konflut antaligtvis för det här stämplan att det blir sänet kommer till norre. Och så kommer det till Norge dag och blir leverad till kongen i tror det är i maj 19. Och det blir dagstort på första vidningen hos, men faktilav.

SPEAKER_03 28:12

Det brukte ha med till skott som ett postbut.

SPEAKER_01 28:15

Ja, och faktiskt ju liksom att han blev reduceret till postbrut. Det var ju en vanlig praxis och jag hälset på att skottligt och så låg till den beskälet till ombäll som visan varför.

SPEAKER_03 28:28

Och det är klart att detta är. Så skulle jag ha omkommit på ven några år, så var det en berättning om kurs som hade sett så långt. Det är ju en vanlig mot och lägg igen. Sånty var du med länge, som man ororde. Någonsin i hitta på franskrät och så försvinner man så var det mot och giet omvärlden eller det som lite så var det. Men det klart att det blev det ultimata beviset på både Sotto och omsöna värtt på Sorpolen när man då tar det brev och den äter tillbaka. Det var en liten sån aprophare, Ola Bremnes, alltså musikrån. Han ju inte var ju välgåkon till svara på lite brev. Så han är ju svart att jag kanske så att det finns något svar för att gången tillbaka till dem på det brevet så har ni ju skrevit ett eget brev till från Håkon till Råland som är ganska intressant och motsamt. Det är in i arkivet när det är inte i arkivet.

SPEAKER_02 29:26

Men egentligen du snacker om när du lägger ut om historien bak breven och dagboken och lappen från Franjose från sydbolsbrever som lå på släden. Så ger det något större innehåller om vi snarat om det här: atting är det skriftligt som står i skrevet, men när du snackar om att du läser i sitt dagböckerna och där är så vittent fäst i bräcket så ger det ju nog mer än att bara se bilden av det är rätt något magiskt med lite autentiska material som man får lov att hålla i henne. Och vi ska ju kanske också få klart hellig är tillingarna, för det är gången när jag kommer in i specialet här, så är det nog sakralt runt inte. Men det är tillgängligt för alla. Kan man alla för att komma och se dagböcken och dycker ner i arkivet.

SPEAKER_01 30:13

Ja, alltså i Suburb är klosert. Det må man söka om att få lov och se på. Och det är ikelstå det skrev med ett väldigt speciellt typ, det skrev som det som vi kallar kopibligt, sånt det väldigt lysumpintligt. Det är utställningen, och det är ju ofta, det står en replik här rätt och slett utställt. Men vi är ju ofta att folk ska få lov och se originalmåsa. Vi har ju iket privat institution, vi har ju en statlig institution. Men vi kluserar ting. Vä bruk, så är det klart att det får vi sätta restriktioner på bruken. Vi har ju gjort det med en del lipsnisting och så där man måste söka speciellt. Vi digitaliser som att alla kan få lov och säga. Men det är ju någon gång att du må en egen upplevelse är helt hänna med det där. Du skriver inte på att du ska komma i den händer och du ska vara försiktig och du ska rätta där till instrukser och det här. Vi följer med sitt och två stycken helt tiden och passer på den ledsan. Så att vissa är någon som gick i följd våra instrukser så hr vi material. Det må vi göra. Men det har vi gått att ha gjort.

SPEAKER_03 31:48

Du brukar begrepp med klurätt, i förhåll till sådana restriktion, men det är en del materialer som är klusulett i förhåll till att det som har levt det sakt. Det är leveret in, men det ska ta så lång tid för att folk får tillgång till och sådär, alltså i förhåll till antal år ett författare är dö och så vidare.

SPEAKER_01 32:11

Vi förlor oss till onsagsloven. När det gäller citera och bruket och sånt så där är det ju en regel som ser att folk kan mycket geng det som står i skriften för det har fallet i fris som vi ser idag för sötet och rätter skrivarsdöd. Men det har ju lov att se det så länge skrivarna är död. Men vi har ju också brevet i norleven. Det är godkänns av det norleverna att se på slätt. Det kanske vi visar fram där. I enkelt tillfällt så är det också givare som klusulerar material. Det kan ju vara att det är brev som är ett för som innehåll och att efterkommarna vill att det ska gå ända flera år för det så är, för allt det fris som vi sidet.

SPEAKER_03 33:00

Och så är det något som har rätt sätt klausulat att det ligger Lok och flötter till som åns för en bestämd dat.

SPEAKER_01 33:08

Det var ju nog brev runt Hönsen, för exempel från Norrsid, som blev öppns, som hade blivit klausulerat i ganska många år. Det var ju då brev som en korrespondans an haft med en kärsd i ungdom, och det var ju väldigt sötskyld i brev i vår daget idag. Men det är klart att vi besytte enkel personer så är det vart. Och vi gör det och vi får in ett arkiv så visst så kan vi om befala och se att det här vill kanske locna den del av arkivet för att det här är det. Kan det värligt för någonting står i SUBRIN.

SPEAKER_02 33:46

Detta bringer oss lite in i ett fälligtsprojekt som vi jobbar med, en godstun, som blev publicerat 20. Nämligen Ansdagböcker. Det somtats som den privata dagboken. För den lå intaktet i en mer kluft med stämplar och stränger sig om an detta materialet. Ike skulle ånnits på 50 år när den blev leveret inte på 40 talet. Den hade ju dag vi i byte fäls och jobbar med att transkriber nu i sin form i 2020, så har den ju varit uppen godstund. Men det var en av dess avböckerna som blir lucket för lång tid.

SPEAKER_01 34:33

Det är alltså samma som du upplev att du läser den dagboken så äker den så väldigt speciellt för som tänker vi. Men samtidigt så är skildrå väldigt rad i andra ting när mönsen har skrev, han har ju i sina dagböcker nöktar, när sådana slik, alltså väldigt mycket faktaplysningar. Och så systematiskt. Och det var ju också väldigt systematisk den dagboken, men den var som tidigt dag helt tiden skrevet till en privatperson. Och den privatperson var ju bara nämnt med en följboksen. Det var ju avslört vem det var. Och någon i familjen visste kanske om det den gången också. Jag känner att vi vill göra det.

SPEAKER_02 35:22

Det var ju en dagbok som riklig viser människa av den är så fulla följer i se sem att det nästan kristet av. Den ligger ut, den är bara att läsa igenom för den som har tid.

SPEAKER_03 35:45

Abståd för att det blir snåka och skickeligt. Det är ganska många sådana ting som går in i privates här som jobba och systematisera och läsebre som är bra inte enkelt kanske för andra än brämmö. Jag tänker du att det avstånd där så.

SPEAKER_01 36:07

Nej, det är absolut. Jag är en brevsamling som är så är person som, där frest brev, det är på något riket och väldigt kända personer. Det är liksom byr personer. Jag tänker att det säker sikert att det ska bli värn rätt och slätt. För det är alltså nog som. Det är därför vad har offentlighetens intresse. Det kan också vara så att vi får ett arkiv och så är det bredv med de två personer i det först eller dagböck som jag skrev i det. Och så det var förälsket, så säg som 1980 och sådan där som är. Det är ju den person som blir en gång. Men visst där inte personer, men det är fler personer så att det har något national intresse, vart vad.

SPEAKER_03 37:05

Det kunde ju helt siga snabbt om alla det. Det som inte finns i arkivet, så mycket hoppat finns i arkivet. Kanske kanske en dag dupp. Det var lite spänningen med det här. Så ducker upp nog som förnårade så här.

SPEAKER_01 37:21

Ja, det är ju något det och så länge sidan. Det är ju liksom, vad som är skrev in i katalogen och avvem är uppen tiderna och så länge sidan att så var det en avansusböck. Såntibruck för Anusen som stå fäld. Det här skulle gika lite på enligt år. Så detta var ju faktiskt en bok för Belgika expeditionen i 1879, som var hans måte nedhänser, ike dagboken, men vardags av observationsböcker som en bok som han hade skrev. Och den var i bevist. Det ser sånt var knytt till Belgika expeditionen. Det fortsatt se om det ligger där så kan vi väl katalog upp Röstningsingt gör att vilket är fyller nåt. Och därmed så går det lite under radar. Det är ju då allbade av så mycket.

SPEAKER_03 38:17

Det kan ju alla fall se när det gäller brev, och händer bredvan med vilken kontext och så vidare. Att be med det stora samlingar, jag är gjort en gång för aldrig. Ja, helvig så är du oft att du ska gå annat med pension med första så vi får nytta på läsnä här i många år framåt. Så jag vill jag fall tacka för en fin trott. Och så ses vi snart.

SPEAKER_00 38:53

Det var alltså daget och backe som har mött arkivdronningar som är kallat härna, och mängor, det är nationalbiblioteket i osell. Polar podnan är ett samarbet mellem museerna i Askers, varskolarinstitut och framcentet. Och jag som har jobbat med liv och givan en spark för sivelin i fajs, heter sortet.