Klanstrukturer, islamism och parallella maktsystem – med Per Brinkemo

Vad händer när familjen blir en alternativ stat? Vad händer när vittnen tiger av rädsla för släkten?

Per Brinkemo, expert på klanstrukturer, beskriver hur klaner historiskt organiserat samhällen utan central makt – och hur det krockar med svensk individualism och institutionstillit. Han tar upp blodspengar, kusinäktenskapets koppling till korruption och risken för mafia-liknande utvecklingar. Vi utforskar varför svensk konsensuskultur gör oss blinda för dessa strukturer och hur religion formar klanens hållbarhet.

För feedback eller synpunkter på programmet, mejla oss på podden@epochtimes.se – och glöm inte att ange vilken podd och avsnitt det gäller.

Podden produceras av Svenska Epoch Times. 

Ansvarig utgivare: Vasilios Zoupounidis

Transcript

SPEAKER_01 0:00

Om hedskultur är ett hus så är klanstrukturen byggnadskonstruktioner med syllar, tagstolar och fasad medan religionen i eldstaden eller murstocken och äldstaden. De är samspelade men först kommer själva konstruktionen vi måste överleva pånligt. Sen behöver vi en sammanhållande berättelse för någonting som är klanöverskridande. Där tycks det som att islam har varit sämre än kristendomen på att slå sunder dem. Både ljudendomen och kristendomen rent sociologiskt syftade bort till något större bortan för blodsband.

SPEAKER_03 0:52

Välkomna till podden, människor att tror. Vem har vi som gäst idag, Ingwer?

SPEAKER_00 0:57

Ja, det här är mycket spännande. Per Binkemor och han är författare och jag har precis fått veta av honom själv att han också är teolog i botten någonstans. Han är dessutom journalist och han kanske är mest känd för det han har. För det han har skrivit när det gäller klaner. Om jag slänger över frågan till dig. Vad är det här med klaner?

SPEAKER_01 1:30

När man inte som du kan ringa polisen när det är några problem eller ett brott av begått, då får man lösa det på eget sätt. Historiskt har ju samhällen från början varit stad. Vi är alla sprungar ur ett stadslösa förhållanden. Men på något sätt måste man ju organisera ett samhälle. Och det tyckte som om alla folk på jorden historiskt sett har gjort det via familjen i dess utvidade mening. Alltså en stor släkt. Men när vi säger släkt så funkar det inte att säga så där för att då kanske vi räknar in mormor och morfar och farfar och kanske någon måstein. Här är det frågan om enormt många människor. Man brukar definiera klanen och det är väldigt vanligt att det är så i mellanöst oavsett vilket lön det är att om man delar anvar fyra generationer baktiden med en själv fem generationer. Då tillhör de alla en kran. Det finns inga fixerade siffror på detta men någonstans där. Det kan röra sig av många hundra människor som då fungerar som en ministat i kanske en nationalstat, men som är dysfunktionell som i Palestina eller Irak. Eller är det statslöst förhållanden som i Somalien, där det fortfarande inte finns en riktig stat. Det har inte gjort det sen litet.

SPEAKER_00 3:14

Jag har förstått det ungefär så här så får du berätta mig om jag är fel. Att för ett klantänkande, så blir andra maktstrukturer, som till exempel socialtjänsten eller polisen, eller vad nu kan vara för någonting. Det blir konkurrenter om makten på något sätt. Då är ju frågan vad det gör i ett samhälle som vårt.

SPEAKER_01 3:43

Åtminstone, det finns risken initialt att man upplever det som en konkurrent om man inte är van vid det. Vi har ju en tendens i Sverige, och inte minst politikare att tro att alla människor på jorden är svenskar med svenska erfarenheter. Då inser inte att vi, precis som du sa, att du är uppväxt här och socialerats in i att agera i relation till myndigheter och olika slag. Men om man inte är det, så är det ju inte givet att man på kort tid accepterar de systemen där för att det uppstår inte spontant. Om man tar ett exempel. Om vi skulle se ett brott här utanför fönstren så skulle vi snabbt gräppa telefonen. Det kan vi göra idag så ungefär 15 år för sprang vi till en telefonk eller ropar till något springer hemma och ring polisen. Idag kan vi bara ta upp telefonen och ringer 12. Det är inget biologiskt genetiskt nedlagt i oss. Ut det har vi lärt oss att det är så man gör. Men om man i hemlandet inte har någon polis eller inte vågar ringa polisen, eftersom polisen är många av de här länderna är så fruktansvärt och går upp och varsän vem ringer man då och då ringer man kusinerna förbröna brorsorna. Jag tror att det är det vi ser när man allt ofta läser i tidningarna om gruppslagsmål i allingsås, eller som i den stad där jag själv bor i Lund för fyra år sedan i september läste våldsamt slags mål mellan som tidningarna fram till dess skrev två grupperingar som började i Ustra Lund, men som fortsätter in i Centala Lund för att flytta vidare som en ambulerande cirkus upp till blocket som det heter på universitets sjukhuset utanför akutavdelningen. Det var inte var lundaborderna. Först trodde den gamla akademiska striden mellan skolastikare och humanister som hade plåtsat upp igen. Ut det var två släkter med rötterna i södra Turkiet som hade en konflikt och då ringde de in från att från början av kanske 3-4-5 män. Så var de till slut 60-70 män en vanlig måndag förmiddag klockan 10. Som släppte allt vad de hade för händerna lå när alla andra på jobbet eller går i skolan. Det kan man väl se ett tecken på en bristande integration att man ännu inte är där i att springa till telefonen och slå ett två och inte till morbror eller farbror.

SPEAKER_03 6:52

Men en fråga där när det gäller det här med grupperingar. Det brukar ju inte sägas i media vilka grupperingar det handlar om. Det är ju väldigt svårt att få grepp om. Om jag nu i Stockholm läser nyheten om vad som händer i Lund. Jag har ingen aning om vad det är för gruppering. Jag vet ju att det är inte akademiker som bråkar utan det är några andra typer av grupperingar. Att medierna inte säger vad det handlar om för grupperingar. Ofta så är det, om jag har förstått det rätt, jag vet att du får rätta mig, så vet man vilka grupper det är som bråka, men det säger man inte. Vad tänker du om mediernas aggerande eller hantering av sådana typer av konflikter? Borde man säga det? Man kanske inte borde säga, vad tycker du?

SPEAKER_01 7:32

Jag tror i vissa fall så vet man inte vilka det. Det kan vara afganer mot araber och det vågar man inte skriva och det kanske inte heller är så något nytt. Men just i det här fallet i Lund så där skrev man faktiskt vad det var. Och då började begreppet klar att användas. Jag tror det var första gången som det inte är konsistent, men i alla fall av Jenus Rindlöv på expressen kvällsposten. Hon är väldigt inled på detta. Där fick vi reda på ganska mycket om inte orsaken till bråket, men kring strukturerna, och där gick vi en av de slagsänna ut i media och bara ursäkt till alla lunar bor och sa att vi har löst det ska aldrig hända igen. De gamla som förösättas till de äldste. Öldämän i de respektive grupperna, har sagt att det här ska inte hända igen och konflikten hade löst. Nu råkar jag veta hur den löstes. Därför att den mycket omtalade Alikanklanens patriark Hassim Alikan, han ringde till policefen i Norstra Göteborg Ulf Melander, som jag har haft jättemycket med att göra förrest tillsammans på polisens internutbildningar. Han ringde till honom och sa att Ulf, du kan vara lugn. Jag har varit nere i Lund och löst konflikten. Enligt klonlogiken eller klan justisen så betalar man då kompensation. Det är ingen straffande straffande rättsystem utan ett kompenserande. Då den ena, man samlas en grupp äldre och kommer överens om vems fel det var. Och där bevisföring eller DNA eller blodts bevisläget är inte så intressant utan det är en förhandling och så får något ta på sig och så betalar man. Enligt ryktet så betalade den ena släkten, klaran två miljoner kronor till den andra.

SPEAKER_03 9:55

Men det är ett helt annat och separat sätt att lösa konflikter.

SPEAKER_01 9:59

Det är det slagslösa sättet. Det var precis tänkt på medeltiden.

SPEAKER_03 10:04

Precis när man inte hade något annat, djorde man det. Många tänker nog när de har talas om det här att det var väl rätt skönt. Då löste vi de den saken. Ja bra, då kan vi gå vidare. Men då, vad tänker du om det? Jag tänker att det blir problemet av det. Men jag kan tänka mig också att man tänker att det här är väl lugnt och skönt, det var bra att det fixar sig. Det behöver vi bry oss om den här typen av klankultur.

SPEAKER_01 10:33

Ja, annars hade jag inte skrivet om det här. Kortsiktigt så är det ju vinst. Nu la de av. Och det finns ju flera exempel på det här där olika kommuner eller polisledningar har drogit en lättnären suck. Och att nu gick de helste in och mäkklade fredag så löste sig. Men det är bara det att då centerar man ju avståndet mellan klan och stat. Och att rättstaten inte får spela någon roll. I det här fallet i Lund. Så fast det var så många inblandade. Det var inte tonåringar. Det var vuxna män. Och en var knivuggen och en var man hittade vapen och så var det bara en enda som dömdes. Rättsstaten hade ingenting sätta emot. För ingen av de inblandade, inte ens de som var utsatta mest utsatta vill polisammä strides i en sån attityd så haverar ju rättsstaten helt enkelt.

SPEAKER_00 11:42

Vad jag tänker det här med att inte prata med polisen i samma med sådana här olika skjutningar och så vidare som har förekommit där. Och en del av de här skjutningarna kanske kan kopplas till någon form av planalitet. Jag vet faktiskt inte. Men kan det här också vara ett av skälna till varför man ska säga. Polisen har väldigt svårt att få tag i några vittnen som berättar. Det kan ju andra faktorer också förstås.

SPEAKER_01 12:21

Jag tror att det initiala problemet att man till en början inte vill vittna. Då kan jag lita på dem. Vet jag vilka de är om man lå i ny i landet. Men sen kommer ju nästa faktor in att man vet att de har ett våldskapital och att man riskerar att råka gilla ut. Då blir det en förstärkande faktor till att hålla tyst. Men det är också en strategi. Man ser i Kabrien där världens faktiskt mäktigaste maffa än draghetan finns. De är varten, och vi pratar nu i talien, de är utpräglat planbaserade. Olika familjer släkter klarer bor i olika byar. I den ganska fattiga kalabrien men de själva sviner men lever väldigt så här enkelt på yt när de är hemma, så att säga. Men där finns det ju talet som lyder att den bästa ord är det som aldrig blir sagt. Och det gäller från till rätstaten och polis och domstol. Och där finns det en ingrod misro. Och man ser sig själv som en alternativ stat där man patrollerar sina områden och skispar rätt på sitt sätt. De har ett stort förtroende på det stora och hela i bland befolkningen.

SPEAKER_00 13:47

För att jag tänker det du tar upp nu med maffan om du tycker det så. Det är ju vad skulle säga, kanske den yttersta konsekvensen på ett sätt. Och det finns ju all anledning att tänker jag när Sverige att inte bara se upp. Ut det finns säkert tendenser som är på väg åt det hållet. Men jag tänker också det här med klaner. A det finns ju säkerligen väldigt många olika nivåer. Allt ifrån det som vi läser om. Det är skjutningar, det är de här uppgörelserna. Det här som skedde med. Det var väl somalierna. Var det väl på i Järva. Döspatrollen och shottas och så vidare och allt det här som förekommer. Och om det nu är så att vi har i Sverige ungefär drygt två miljoner människor som har kommit från andra länder. Och kanske en miljon och snabbt med 800 000 till 1,2 miljoner som kommer från muslimska länder. Och hur många av den här totalen som är vad som lever med ett klantänkande. Det är ju. Men kärra är att du får forska lite.

SPEAKER_01 15:11

Om det finns någon forskare som lyss eller samhällsvetare på doktorandutbildningen. Det är vet offattbart att det inte finns forskning på detta. Jag får frågan varje gång jag föreläser. Hur upprätt det är. Hur många kommer från klonstrukturer, hur ofta priceras parallella rättsystem. Jag vet inte. Jag vet att det förekommer. Polisen vet det, men ingen kollar på det. Man håller på med helt andra frågor. Men vi kan slå fast att det förekommer, och vi vet att det förekommer. Jag tar bara exempel här i Lund, och jag vet många mer som jag. Exempel från som jag hörde om när jag har varit u förläste landet både för polisokklagare och andra. Men som sagt, vi skulle behöva ha systematisk kunskap om detta och ufrån det hitta strategier för att vilka områden är det särskilt allvarligt och andra inte. Och sen bara kommentera en sån här. Det finns ju aspekter i detta. Alltså i hemlandet finns av en nödvändighet. Du klarar det inte annars. Och vissa aspekter kan ju leva kvar här. De behöver inte alls det är inte alls kriminellt eller det är fall inte brottsligt. Men att man hjälper varandra samlar ihop pengar och inte lever enbart för sin egen skull utan skickar till hemlandet eller är med och betalar till en begravning till ett bröllopp till väldigt avläxna släktingarstans vackert. Samtidigt kan man problematisera det genom att säga att det gör att individen tappar incitamenten för att bygga upp kapital och köpa en bostadsrätt och så vidare, där för att pengar flödar ut hela tiden. Hur vanligt är detta är ju nästan fråga. Vi vet inte, för vi har ett forskarsamhälle som inte har sökat ljus på detta som har till och med sagt att man inte ska hålla på med det i väldigt stor omfattning. Nu har ju regeringen tillsatt en utredning kring det här.

SPEAKER_03 17:25

Det tänker du på heders kultur eller klankultur.

SPEAKER_01 17:28

Parallella samhällen och klanstruktur.

SPEAKER_00 17:33

För att det finns ju ett romantiserande bild över, tänker jag också. Över sen om det ska benämnas klaner eller inte. Titta vad fint, de tar hand om varandra. De bryr sig väldigt mycket om sin familj och så vidare. Ibland känns det som att man blandar ihop kanske äpplen och päron i de här sammanhangena. Det är alltså vad är vad i detta var.

SPEAKER_03 18:00

Jag tänker ett exempel på det är ju att det tog vi upp redan att det krockar med det svenska sättet. Jag hör ganska mycket fall och jag tänker lite så själv också. Ungdomar som har blivit utsatta av någon. Det har varit en konflikt med någon person. Och sen det är en svensk och en person som har mer rötterna i andra länder och har ett annat tänkande att då den här sven blir hotad. El misstänker att om den andra tycker att det har begått något fel. Den svenska person har gjort något fel, då kommer den att ringa sina släktingar. Och de kommer dit att se till att sätta den här svenska killen eller tjejen på plats. Svensk har ju inte en hel släck att ringa. För man brukar inte göra så. Om det är något så ringer man polisen, men det är liksom då ska det till ganska mycket. Men den andra personen har ett helt annat tänk och tar dit sina släktingar. Och det räcker kanske med att hota, behöver inte vara något våld eller någonting. Men jag vet att det är sådana som bara tänker den tanken att jag ska inte bråka med den här personen därför att jag vill inte att den ska ringa sina släktingar och jag blir hotad. Eller min familj blir hotad eller någonting sånt. Här skär det sig ju rejält.

SPEAKER_01 19:11

Ja, det har ju ingen omedelbar effekt i en sån situation. Men sakta med säkert nöter det ner hela samhällskontraktet. Jag kommer tänka på min då 16-årig son, han är ju väldigt. Vi har ju haft en smalisk hilje sen som är som en son, som har bot hos oss av. Min son T och han har ju haft uppvext med många. Rötterna någon annanstans. Han kan någonstans den världen och så är jag dessutom väldigt intresserad av vad jag håller på med. Han är i dag 23 men han var sex när han sa, pappa, om jag skulle råka illa ut, nu vet jag att jag ska navigera med de här strukturerna. Men om jag skulle råka hilla ut så har jag visarligen många kusiner men inte någon skulle komma. Och nu mer kommit polisen heller. Man är ju helt körd så när vi stod i köket och lagar mat samma. Så ja.

SPEAKER_03 20:10

Det ser jag som ett stort problem. Och som jag hör fler resonerar kring. Det räcker ju bara med den tanken att nej, jag ska inte säga till den här personen. Eller jag kanske inte ska klaga på den här saken om man har kanske köpt och sålt någonting eller något så här. Nej, jag ska inte klaga om det någonting som gick fel i hållet tyst istället. Det är ju säkert inte så bra för ett samhället.

SPEAKER_00 20:33

Jag tänker lite också kring det här med de stora berättelserna. Som vi i alla samhällen så finns det i någon form av stora berättelser. Och här kommer ju begrepp religion hur vi i vårt land, i vår del av världen som har förlorat de stora berättelser. Stora historiska berättelserna kopplade till religion, och kanske ersatt det med något annat istället och den eviga socialdemokratin eller vad det nu kan vara. Väljskärdsma, till exempel. Så undrar jag vad har vi då egentligen för, jag vet inte om det är rätt ord ändå att sätta emot eller att använda oss av för att hantera det som kommer till oss och som kanske vi inte kan. Det är ju de stora berättelserna som vi kanske kan förstå det vi möter utifrån, tänker jag.

SPEAKER_01 21:35

Det är ju en väldigt kullig fråga. Även om jag tror att jag instämmer i det med har vi sett emot. Det är väl ingen slump att intresset, inte minst bland unga, verkar öka nu. Behovet av att formulera sin egen berättelse uppstår ju bara i mötet med det andra. Och det är genom det andra man får syn på det egna. Det är bara för att man har en egen storättelse. Böver ju inte i sig innebära att man exkluderar andra, utan snarare skapar en trygghet. Men jag tycker själv att det är ganska tragiskt att vi så den milda graden har hjärnat oss från. Och det här säger jag, med en slags kluvenhet inom ett som jag växte upp i frykyrkan och som jag lämnade sen, slogs slog mig loss från. Men jag kan inte släppa den berättelsen. Därför att vi skulle också kunna förstå oss själva väldigt mycket bättre. Det är bara en sak som jag uppfickte för några år sedan. Jag skriva en krönika, och sa funderar på: hur är det möjligt att Sverige kan vara ett sånt till den milda grad konsensusland som på många sätt har tjänat oss. Men som skapar så rygradslösa fegiga människor som inte vågar säga sanningen.

SPEAKER_03 23:12

Det är intressant.

SPEAKER_01 23:13

När det är helt uppenbart att vi har haft problem. Man förnek ju, alltid från kraner, jängbrottslet och massa olika saker. Så att jag kollade på det med husför och börja läsa på. Jag ringde kyrkohistiker och frågade sig hur många länder hade husför. Det hade väl alla protestanska länder. Men sen visade det sig att nej, det var egentligen Sverige som hade det i den omfattningen och i mer än 300 år. Alltså här kom statens man i form av en präst som registrerade om du hade rätt munens bekänelse. Förutom det här med hur många män och kvinnor och ålderskategorier och vad de jobbade med mycket skatt de betalade, som gör att vi har folkbokförsregister som inte liknande något annat än hela världen. Men herregud är ju här, vi är så strömlinjeformade. Och så går sekularister ochister runt och slå sig för bröstet av att vara så fria. Lämnat i primitiva tänkandet. Vi är fortfarande präglade av de här grundläggande strukturerna som våra förfäldrar och vi själva har formats av. När man pratar om konsensus brukar man ju säga att det har tjänat oss väl, alltså särskilt av talen brukar man nämna och det resoner oss fram. Och det finns ju poäng med det absolut. Vi vågar inte stå upp mitt i flocken och säga att tjänsaren är faktiskt naken, ser ni inte det.

SPEAKER_00 24:56

Är du helt säker på att han är naken. Det sätter igång direkt diskussioner.

SPEAKER_01 25:02

Du är överdriven. Vi är inte bara alarmistisk. Slåker ni.

SPEAKER_03 25:08

Det är väl mer kanselkultur. Man ville få tyst på diskussionen. Alltså så har det varit lite grann i många frågor. Och sen så började det till slut.

SPEAKER_01 25:16

Struktur från kjörbchen. Vet är ju du som plest. Vad hade man, man satt tappar ordet. Nej, men hon har betett sig sjändligt på något sätt så satt man i sturstocken. Eller fanns det så en horbänk längs i kyrkan för att skamma ut, och man var ju till stulstocken, man är fullt tillåtet att spotta på den. Vad är det till för? Jag i min sann, inte sa. Sen är vi flockjur. Vi är det, men att åtminstone erkänna, det skulle underlätta att våga ta ett litet steg åt sidan och inte kalla alla fördårar som beter sig i gruppens ögon doaktigt.

SPEAKER_00 26:13

Ibland pratar man till exempel om att svenskar är så fag för vi så fredskadade. Men går vi tillbaks till innan 1809, samlare Sverige var ifrån Gustavasa fram till 1814 egentligen om vi säger så, så tror jag, vi var involverade i 37 olika krig. Så att det här med att vi är krigskadade eller inte fredskadade. Det är ja efter 809 kan man kanske uttrycka det så där vi har haft en oerhört tur att kunnat stå utanför ett antal av de krigerna som man förskår. Det är ju inte av något större det för politisk finesse som vi har hamnat utanför de första världskriget och andra världskriget egentligen. Jag tänker just att en del de här förklaringarna räcker inte. Det är något mer som på något sätt ligger till grund för den här rädslan som vi har att sticka ut att hamla i konflikt med någon. Att om du och sitter och pratar med varandra så vill jag ju hälsa att du ska gilla mig och lite såna där saker. Och en del av det där är ju allmänskligt förstås. Men det är något mer där tror jag än bara de här föreställning och det är svårt alltså.

SPEAKER_01 27:44

Vi har ju väldigt, även när Sverige var homogen så har ju en oerhört stark likhetsnorm. Hur går han, hon klädd eller vad är? På ett sätt allmän mänskligt, men man tar ju konflikter på ett annat sätt i andra lända. Kanske beroende på att vi har levt 50-talet som vi börjar bli urbaniserade. Jämför det med Bagdad eller Rom. Det har varit munkulturella tätainsiva städa där man får munhugas och var tuff. Det är ett lesbyggsfolk. Man bråkar inte med kallarna om björkarna i skogen utan man kände de som borde runt omkring kanske. Bara som ett försök att.

SPEAKER_00 28:34

Ja, jag tror det ligger någonting i det för att om man tittar med på Sverige så var ju ett agrat land i huvudsaken ganska sent som de här. Vi börjar få så kallade storstäder om vi uttrycker det så. Och sen storstäder i förhållande till andra storstäder, det är en annan sak. Men om man tittar på andelen människor som bor i stadsbyggelse och som bor på landet så är det ju egentligen tidigt 1900-talet eller kanske runt 50-talet som du får den här urbaniseringen.

SPEAKER_01 29:06

Ja, det är 50-talet som vi som vi tpar över mer än 50 procent bor, inte en stor stad i ett samhälle av någonting, men det är fortfarande i väldigt små enheter och sen är vi väldigt gresbefolkat, och vi har väl det ju med jag pratar om det nu. Det ligger nog någonting där att vi inte tränade i konflikten.

SPEAKER_00 29:33

Men om vi går tillbaka till den här med religion, för jag tänker som att det verkar som. Här kanske är en fördom för mig så får du bespräcka den direkt då. Att religionen har stor betydelse i klansamhällena.

SPEAKER_03 29:49

Mm kan ju berätta om kopplingen däremellan. Alltså klanstruktur och religion kopplat till klanstruktur, det kan ju finnas. Men klankultur kan ju finnas i sig själv också. Hur ser du kopplan religion till klankultur?

SPEAKER_01 30:04

Men om man tar. Surje, som kallas för Lilla Midjatt, det är efter en status industrator i ett Marinområde. Extremt utsatt. Men de är ju Surreaner, ortodoxa, kristna och så finns galdiniska kyrkan så. De är ju. De har ju också tvingats organisera sig via blodsband. Man gifte sig endogamt. I hemlandet gjorde man det och ganska stor del. Hur mycket vet jag inte, för det finns ingen forskning på detta som jag har sagt återkomma till det.

SPEAKER_00 30:44

Det blir vårt stora upprov här att vi ska ha med forskning.

SPEAKER_01 30:48

Ja, vad det behövs. Endogama äkneskap är ju äktenskap inom släkten. Ibland säga kusinäkneskap. Oftast är det en första kusin och kan vara en andra eller 3D. Det gör man ju för att hålla ihop i egen dom. Det är ju sätt att skidda sig i starka gruppen, man vill inte ha in främmande element. Men detta motiveras ju på något sätt religiöst. Och likadant i islam att religionen när jag har försökt. Jag skrev mellan kran och stat och ett kapitel om hederskultur. Så brukar man ju prata om debatten. Var ju först så att det finns ingenting som heter hederskultur, och sen om det fanns så var det i islam. Men jag hade en formulering som jag är väldigt nöjd med som där skriva att om hederskultur är ett hus så är kranstrukturen byggnadskonstruktioner med syllar, tagstolar och fasad medan religionen i eldstaden eller urstocken och eldstaden. De är samspelade men först kommer själva konstruktionen vi måste överleva punktigt. Sen behöver vi en sammanhållande berättelse i någonting som är klanöverskridande. Och där tycks det är som att islam är varit sämre än kristendomen på att slå sönder. Både dudendomen och kristendomen rent sociologiskt syftade bort till något större vi borta för blodsband. Medan och det var egentligen profetens intention också. Men det behölls så mycket. Det legitimerades att det var okej att gifta sig med en kusin. Det finns en den förroningsteknik man använde i en klon och solla, den tyckte profeten kun man fortsätta med. De elementen levde kvar vilket gjorde att klaren fortsatte blir så stark och i klansamhällen är nästan omöjligt att bygga en stat. Det här finns det forskning på men det finns ingen svensk forskning på det. Men andelen kusinäkenskap i ett samhälle korrelerar med korruptionen. Därför att om vi har en loyalitet till staten vid vanliga Svände Bananen så har man en social kontrakt med la familja eller den utvidade familjen. Och har du en position att känna pengar. Det är klart vi hjälper det Dina. Och det vill jag också ha forska på. Vad är det som händer som gör att man kan se borta för familjen. Låt ju ta min son Teo. Han hade en lite strulperiod och så inget allvarligt egentligen sa att skulle du ringa polisen om jag blev kriminell, sain ja det finns någon gräns där. Skulle du komma med en bil en posse. 18 år gammal, då hade jag ringt polisen för ditt bästa. Det jag sa där, säger ju någonting att något har hänt i mig som gör att jag ser det allmänna eller staten, myndigheten och institutionerna som något gott hade han kastat ett äpp i huvud på granpojken och de kom in där så hade vi ju löst det. Vi hade snackat. Eller har gjort lite värre saker än den ruta så hade jag stått för kostnaden och kanske gett familjen en flaska vin. På en viss nivå så sköter vi ju konflikter. Och det är helt okej. Men någonstans när det kommer upp till en viss nivå av brottslighet och man inte ringer på listen, så blir det väldigt, väldigt farligt.

SPEAKER_00 34:59

Nu gör jag ett påstående igen och du får hugga ner det om du vill, om du tycker att det är helt galet. Vad jag förstår så om vi tar den katolska kyrkan så blev det en rörelse framför allt när det gällde det här med arv. A mycket av arvet gick till kyrkan. Och det slog sönder klonstrukturer i stora delar av den katolska världen. Om du har en stor någonting stort att enas kring och det finns kanske ett pengarflöde in i det så öppnar det det också för att kanske börja fundera på att bygga någon form av start. Och sen om du dessutom lägger till den västfaliska freden, dess är konsekvenser för att vi i västvärlden börjar prata med varandra istället för att bara ha hjälp varandra. Vi fortsätter ju ha hjälp varandra förstås. Vad tänker du kring det här?

SPEAKER_01 36:05

Nej, men det är avskriftet och inte minst att katolska kyrkan från 500-talet framåt hade en besatthet av att förbjuda kusinäkenskap eller släktikenskap. Och det var uppe taget, 12. Man fick inte dela anföret tolv led bakåt. Det var ju längs man hade koll på så många led.

SPEAKER_00 36:27

Jag tror det var ju alla släckt med varandra.

SPEAKER_01 36:29

Ja, men någonstans. Det landade vi 6%. 6 led bakåt. Och det är ju självtad faktiskt en idag. Det har jag varit med om som ung i kyrkan vid ett skap där pastoren säger är det någon som har någonting att använda mot. Kanske du har sagt i kyrkan. Nej, men det har funnits en sån tradition. Men det kommer ju från det att de kanske är kusiner. Nu är det legalt i Sverige sedan 1800-talet, därför att det blev inget problem med den i kungausen. Dlevde kvar. Men kyrkans, alltsyrkan har inte varit någon perfekt saker och det finns ingenting om det i Bibeln egentligen att man ska förbjuda kusinäkna skap. Det var väl kyrkans maktanspråk. Katoliska kyrkan. Då de insåg att de här olika storfamiljerna stamman och klarerna blir ett hot mot den framväxande starka institutionen katoliska kyrkan. Och där av denna besattet. Det finns fantastisk forskning utomlands om detta. Och där katolska kyrkan romers, alltså västliga romska kyrkan hade inflytande. Där kan man ännu dag se att korruptionen är mycket lägre än där den inte haft inflytande som i Österropa eller i södra Italien där en draghetan Kosta Nostra och Kamorran finns. Det är såna sådana sådana organisationer kan inte slå rot så den milda grad om det inte finns en infrastruktur som är tillåt om jag inte accepterande med tillåtande till detta. Det responderar mot något i dem. De har i alla fall gemensamt föraktet eller misstroende mot staten.

SPEAKER_00 38:33

Jag tänker också att jag är press och jag brukar alltid citera någonting från Bibeln i de här sammanhanget skriften. Det finns två berättelser i gamla testamentet som jag tycker är intressanta i de här sammanhangen. Det ena är berättelsen om de tolv stammarna. Där tänker jag att någon slags rö, eller någon slags idé som hänger samman med olika släktskap klantänkande på något sätt. Men sen finns också i somelsboken där man berättar om att ljudarna vill ha en kung, någonting att enas kring. Sen fortsätter ju berättelsen om du tar på 700-talet för Kristus, vad är det som händer i norra riket försvinner. För asyrierna. De försvinner ut ur historien. Ingen vet någonting i stort sätt om vad som händer med dem. Men de här i södra riket kring Jerusalem och så vidare. Vad är som händer där? Ja, det är ju helt fantastiskt med den babyloniska fångenskapen. Det verkar ju enligt forskningen som att det är då som det gamla testamentet är sammansatt. Det verkar vara så. Det förklarar en hel del när man läser gamla testamentet, en del som man kan tycka är lite inte hänger ihop, men det hänger ihop i ett sådant sammanhang. Vad gör de tar med sig. Det är det här som är både välgningen och förbannsen för ljudarna. De lyckas ju alltid hitta lösningar på extremt svåra situationer. Så vad gör det? Vi skriver ihop vår historia. Vi sätter samman. Vi sätter ord på vår kultur, vår tradition och så vidare. Och sen värmar med sig den här genom hela historien. Det blir något som man enast kring. Och jag tror att här har det några faktorer som gör att det ljudiska folket går någonstans bort ifrån det här klantänkandet och får någonting som man stället är gemensamt. Nu säger inte jag att det uttrycker nu är exakt vetenskap, men det är ett sätt att försöka förstå den här rörelsen som sedan tas vidare in i krännare nyo som.

SPEAKER_01 40:55

De linjerna i mönstret ser man ju att från början är ett patrilinjärt klansamhälle. Dabran följer Jakob, som följer Isaac, som följer nästan. Det är typiskt för den typen av klansamhället som har kommit till Sverige. Att på pappans sida räknade.

SPEAKER_00 41:16

Män kan ju inte föra bånd 14 intressant. Men sen är den utvecklingen gamla testament. Alltså utgår man från gamla testament och försöker hitta sådana och på det sättet få ihop det.

SPEAKER_01 41:29

Men de fall, man ser ämbriget en stat. Och ännu mer i nya testamentet kanske är tydligare att man bygger upp en större gemenskap som uttrycks väl i Paulus ordet att det är inte djud grek man eller kvinnan slav eller fri här är vi alla ett här i Jesus Christus att man möts i något större. Det är inte blodet, det är inte en fast licens som du är född med som spelar roll.

SPEAKER_03 41:59

Om jag får flytta tillbaka diskussionen till nutiden. Du har ju för känsfullt skapat folkbilddat människor om klankkultur här. Det var ju ett hårt arbete. Nu börjar folk förstå att det finns. Politiker pratar om det, man pratar också om heders kultur. Men jag tänker mig se att nu kan man befassa sig med de här typen av kulturella uttryck. Men när religion är kopplat till det, så blir det väldigt känsligt. Det är nästa det här vitafläcken som man behöver börja prata om som man inte riktigt vill göra idag. Ser du samma sak? Det är medierna, det är politikerna som inte riktigt blir, till exempel regeringens förslag om nu att sprida information om heders kultur och hedersförtryck. Det finns inte mycket religionsaspekter där. Man försöker att hålla sig bara i det kulturella för att inte det ska bli för känsligt. För religion har vi fortfarande upplever jag ganska svårt att befatta oss med. Vi var väl inne på det lite tidigare också.

SPEAKER_01 43:06

Om det är väldigt väldigt sekulariserat land och religiösa analfabetet och vilka, och blir det en annan religion så blir det ännu svårare. Jag har själv mest tittat på de strukturerna eftersom jag menade att de kommer före. Det innebär ju inte att jag. Jag kan berätta jag ren 2005 eller var det 2006 när jag jobbade för uppdraggränskning. Vi gjorde två program om de muslimer som inte ville bli en del av Sverige, av religiösa skäl och vi lyfte samarbetet mellan broodskapsrörsen som det då ännu heter tro och solidaritet och med muslimska brödarskapet. Det var ju modigt då. Vi fattade inte hur modiga vi var, men det blev ju också helt tyst. Det kom en tidningsresension expressen Brika Svensson tyckte. Jag pratat så god i borska och det var modligt gjort liksom så det var allt. Vi var helt tarfatta. Medan man däremot kan gäsa på den gruppering som jag själv växte upp pingstvänner. Vi var ju helt galna, vi klätt häng i takkronerna i dag och så talar i tunger och själva varket var så att vi var otroligt samhällsgranna, produktiva, samhällsmedborgade, lojala mot staten, men med lite andra värderingar och en övertrygelse om att Jesus är svaret var nu frågan är. Men och mina föräldrar var de som startade färdtjänst, alltså som ett brinnande samhälles engagemang. Vi behöver inte gå in på det. Så fort du kommer till det som upplevs som lite främmande, en främmande religion så står det slin. Men då var det ju också känsligt med den klaranaspekten. Men det är ju i någon mening besikret även om folkfarande fattar vad det. Låt mig bara lägga till en sak. Mitt motiv och mitt stora intresse är egentligen till klaren, jag vill att vi ska få syn på staten vad den har gjort med oss. Staten behöver ju inte vara god i sig själv. Men en liberalt demokratisk rättsstat är ju fallkomligt unikt i världshistorien och existerar en liten liten del av världen under en mycket kort tid. Och jag fick syn på den när jag slutade som journalist och började jobba med smalig eller rosengård. Inte i 17. Jag funderar på vad en stat är, eller vad svensk kultur är eller olika myndigheter. Ska man berätta för någon som kommer från statslösam eller så går du till försäkringskassan och sen till arbetsfamiljön. Vad är som är skillnaden med det av socialtjänst? De kan. I varsta fall ta den här barn. Det kan de inte menstols beslut. Men det är så att man uppfattar det tränger rätt in i själva grundstrukturen. Om jag har något motiv så är det att jag vill få svenska att fatta att det är fullkommit osannolika är både ett historiskt och globalt perspektiv. Och att det blir en aning problematiskt när man inte är socialiserad in i denna struktur från början. Men så ser vi också vad som har hänt i vårt samhälle.

SPEAKER_03 46:35

Menar du att om vi inte förstår det så riskerar vi att bli av med det. Om vi inte själva förstår att det är något positivt. Staten tänker jag på, att vi måste förstå värdet av det. Det känns lite kopplat till demokrati också. Vissa skulle säga lite bli demokratiska ganska mycket.

SPEAKER_01 46:53

Det är väldigt mycket kopplat till demokrati. Nej, det är självklart att om vi tar någonting för givet, det som att ta sin partner för givet att du riskerar henne honom. Man måste fundera lite grann. Man måste försöka få. Går jag på fest eller middag med min fru så tycker jag varje gång att jag får oj, det hände jag gift. När jag träffar henne i ett annat sammanhang. Och lite grann behöver vi se oss själva kulturellt i annat sammanhang. Å andra sidan har jag också. Jag kan ju också se vissa saker som stat har gjort med oss som kanske inte alltid är så bra. Inskränkt friheter som vi betraktar ändå som friheter men som egentligen är ganska konstigt. Det är gott. Alltid är svart och vitt, det är gott, det är ont. Men reflektionen kring det egna har vi så otroligt mycket av vinna. Då blir vi också tryggare även om vi vill kritisera andra strukturer eller andra religioner. Som faktiskt kan vara ett existentiellt hot mot ett land som ändå är internationell jämfört sig ett av de bästa som mänskligheterna har frambringat.

SPEAKER_03 48:11

Det är ganska många som har invandrat till Sverige som har en väldigt annorlunda syn på staten, lagar, demokrati och så vidare. Men det har vi inte riktigt.

SPEAKER_01 48:22

Det är helt obegripligt att. Jag tänker ofta på vad Monasta Lin sa. Ingen människa följs till terrorist. Sälvklart inte. Man kan li gärna säga: ingen människa föts till demokrat. Varför har vi detta ämne i skolan? Varför ska vi hela skolan, hela vår mediainstitutioner, allting är genomstyra av detta. Det krävs träning, träning, träning och ändå är demokratin skör. Hur är det då om du kommer dit som 27-åring eller 48 år eller vad du nu är. Du har inte upplevt en enda dag i ditt liv av demokrati, ytrandefrihet, tryckfrihet och religionsfrihet. Och så sa att det löser sig. Bara man lär sig språkligt och får ett jobb att tjäna.

SPEAKER_03 49:18

Det är en ganska stor kontrast där. Vi blir verkligen marinerade i det genom bland annat skolan och medier och så vidare. Vi som är uppväxt det här jämfört med de som kommer hit.

SPEAKER_01 49:27

Marinerad i stat brukar jag säga. Vi är frukligt marinerad i stat och vill jag upp oss från marinaden så att vi ser att det här är unikt.

SPEAKER_00 49:39

Om du kommer från ett samhälle som är genomkorrupt. Det finns inget tillint till det offentliga. Det finns inga. Så du överhuvudtaget ha få någont från någon myndighet i den måntaget finns, så måste du måste slänga fram en massa flis för att duhuvudet ska kunna hända någonting och så vidare.

SPEAKER_01 50:01

Vi behöver inte ens göra det. Känn vi ju sen.

SPEAKER_00 50:05

Ja, så kan det också vara. Och då tänker jag att du kommer till ett land som är helt annorlunda. Där demokrati är det som värderas väldigt högt. Och sen kan vi fundera över vad det egentligen betyder när vi säger att vi värderar det och så vidare. Ytrandefrihet och så vidare. Där det kan vara någonting som att kommer från ett helt annat struktur som de är marinerade i och försöka förstå det här. Det är klart att det är inte självklart att man tycker att det där är något bra. Det där är något som jag vill bli och skulle säga del av. Och det är så att man vill bli en del av det. Hur blir man det? Om det nu är så att vi inte ska berättar om vad som är vår kultur. Vi kanske inte själva en gång vet.

SPEAKER_01 50:56

Och framförallt inte umgås med människor för kulturläser man sig till. I första hand göra till visst del. Men när jag jobbade i den här somalska föreningen så vi hade en massa workshop med ungdomar och alla var. Jag tror nästan alla var födda i Sverige och jobbade med en somalisk psykolog som ställde fråga från hur många har varit hemma i ett svensk hem. Det var inte någon som var över trösten till en vanlig svensk familj. Hur många har svenska kompisar? Vad fan. Det där fifan tror jag är bara en attityd som man inte ska ta så allvarligt egentligen. Men det är ju ett genomsegregerat samhälle där vi inte möts alltså i vardagen käkare ihop, spelar fotboll ihop. Men där, förlåt. Där sker ju inte den där det är mötet på riktigt. Därför spelar antal människor som kommer till ett land roll, självklart.

SPEAKER_03 52:06

Men om vi tänker på det med staten och titta lite framåt. Nu har vi blandat olika typer av kulturer och syn på om vi ska av stat eller inte. Hur ser du på framtiden? Är du optimistisk eller pimistisk? Vem kommer vinna dragkampen om nu staten är sjör och kulturen är stark? El är det rätt sätt att beskriva det på? Jag vågar inte.

SPEAKER_01 52:34

Jag är nog mer pimistisk idag än jag har varit tidigare. Ändå tycker jag regeringen gjort mycket för att det finns en insikt någon slags situationsinsikt. Och så delvis i alla fall i debatten. Men allt beror på optimisten säger alltid och så hade alltid låtigt när jag var ut och föreläsade. Men jag tänker i början i svenska när flyttade till Minnesota så det tog några generationer så här. Man gerid det två, kanske tre generationer. Men det är inte givet. För det första så flyttade migrationen har ju alltid skett. Alltid när migrerande varelse. Men aldrig någonsin i världshistorien så har människor från kollektivistiska planstrukturer kommit till så väldefinierat land med socialförsäkringssystem där man inte ens har knappt haft några kontrollsystem där för att det funnits av socialt kontrakt så enormt om man jämför hög tillint mellan varandra och till gentemot institutionerna. Jag betalar med skatt och jag får tillbaka i form av social service. Eftersom det aldrig har skett den formen av migration i den omfattningen till att det inte färdbyggt land men ett väldigt speciellt samsbygge. Så har vi ingenting att gå på. Vi sitter trial and error.

SPEAKER_00 54:09

När, då tänker jag också på det här som mycket pratas om det här med integration här. Och det är som det här integrationsprojektet nu, som socialdemokraterna har presenterat, eller om de inte har presenterat det hur det ligger till. Alltså det här med som man då kallar för tvångsblandningen. Men det verkar ju som att det är ingen som vill ha den här integrationen. Vill vi verkligen blandas? Hur ser det egentligen ut?

SPEAKER_01 54:38

Där finns det forskning till och med svensk.

SPEAKER_00 54:41

Spännande detta.

SPEAKER_01 54:43

Det handlar egentligen inte om ett necessitet, men det räcker med min siffran. Jag tror det är 4 procent av i-etablerade som flyttar in i ett bostadsområde för att en utflyktning ska börja ske. Det kan lika nä bostadsrättsföreningsiranier som flyttar ut, alltså. Om de får in andra iranier som inte är etablerade eller som man upplever som. Så sker det spontant bara. Och man kan inte kommendera fram socialisering med varandra. Tyvärr är ju en människa så. Och det räcker ju bara gå med sig själv. Att det finns. Återigen det inte etniciteten i sig och heller inte religionen i sig. Utan pratar vi samma kulturella språk. Förstår vi varandra. Har vi någon där rimligt lika uppfattning om hur man beter sig.

SPEAKER_03 55:45

Det är väl normer där norma. Om vi har lite gemensamma normer att vi kan möta ändå och sansas i vår gemensamma miljö.

SPEAKER_01 55:54

Sen har man inte då det konkreta språket eller svenska språket, då är det ju nästan helt hopplöst om man är fätstugan eller vad du är, eller på parkeringsplatsen ställer sig konstigt.

SPEAKER_00 56:10

En sak är när politiken försöker tvinga till olika aspekter. Men det finns ju också det här organiska, till exempel det här som att du berättar om din som borde hemma hos dig som alisk i det. Det var ju något organiskt. Någonting som gjorde för att något som spontant kom på något sätt. Sen har vi ju förstå också i husat välfungerade områden som säker, jag bor på Kungshållet och det bor ju ett antal invandrare i våren, men det är inte den delen som de oftast pratas om. För den delen vill vi ju förstås inte ha dit. Men finns det något organiskt hopp i detta? För jag tror att det är det enda sättet. Att det förändringar kan inte ske. Det kan inte styras uppifrån. Det måste ske organiskt på något sätt.

SPEAKER_01 57:13

Ja vet inte. Jag vet inte. Jag är ju mängder med utländsfudda vännare, men jag funderar inte på. Jag vet ju om att de är från Afghanistan eller från Iran eller Irak eller Somalien eller någonting. Men jag inte.

SPEAKER_00 57:34

Ja talar ju om det organiska.

SPEAKER_01 57:36

Ja, och det har uppstått. Om du som nu frågar hur man får till det organiska. Då föresätter ju det att man. Kanske. Att det är någon slags styrning för att vi ska hitta ett sätt att bo på ett annat sätt och bete oss på ett annat sätt.

SPEAKER_00 57:59

Det är lite rigligt frågan. Nej, för jag tror inte på det. Jag tror att det är omöjligt. Ut det är de spontana mötena som möjligheterna finns. Då blir ju min fråga: det är ju nästan omöjlig. Hur får man till det? Och bara det sättet att säga: hur får man till det? Då tänker ju styrningen. Det är.

SPEAKER_01 58:31

Egentligen är det för sent. Men egentligen är det ju enkelt. Jag har sagt detta 5 miljoner gånger. Om en irakisk familj flytta till Slöv. En familj. De har åtta barn flyttade. Inga andra landsmänn, de kommer inom ganska kort tid lära sig svenska. Blablerade, sugas upp på lokalsamhället, de är tvingade att prata svenska. Men om 300 irakiska familjer. Var många släktningar flyttat. Då kan vi ju. Du kan starta en arabisk affär för kunderlaget ändå ganska okej så vi kan klara oss på det. Och vi behöver prata svenska. Bannen kommer ju löra sig ändå. Så volymer spelar ju roll. Nu har det satt sig så med så väldigt mycket folk som inte är etablerade eller pratar alldeles för dålig svenska. Och det har någon annan syn på uppfostran i.

SPEAKER_03 59:31

Det blir att integration tar ju tid. Det är som att politikerna och andra också gärna vill att det ska gå så fort. Men det organiska tar tid. Naturlig integration genom att man lär känna varandra och interagerar och så. Det tar tid. Politikerna vill ha snabbare resultat och medborgarna vill säkert ha snabb resultat så det är väl de som hejer på politiken att de måste ta en massa beslut. Men det går kanske inte att styra, precis som du säger.

SPEAKER_00 1:00:01

Sen kan det nog vara så att det som uppmärksammas. Det är ju att ena sidan så är ju det värsta. Det är ju det vi läser om. Min fru kommer från Kile. Det är inte det värsta. Det är det bästa. Jag påstår att hälften av alla som har kommit till Sverige är mycket välfungerande och välintegrerade.

SPEAKER_01 1:00:32

Det är undrar att det går ju faktiskt väldigt bra för att.

SPEAKER_00 1:00:35

Ja, precis sannolligt, så är det så. De problemen, de som är del av de här problemen, de är så gigantiska till sitt vad ska vi kalla det för sina konsekvenser i form av infiltration av myndigheter och den här genkriminaliteten, skjutningar och allt vad det är för någonting. Och då blir det liksom att politiken får springa efter någon slags lösningar vid de enskilda, men någon slags helhetsbild är ju stort sett omöjligt förhoad.

SPEAKER_01 1:01:16

Men det är ju oftast det argument som kommer, men alla inte kriminella. Eller alla pratar inte roligt snabbt av sagt. Men det är självklart. Det som fungerar har vi inte behov och pratade om det är ju som det ska vara, det är fantastiskt välkommen. När jag läste den uppskattningen av en dragheten i den klonbasera maffan, de är ungefär tror man 6000 i sin kärna. Och ändå är de världens största maffeorganisationen ställer till med en fruktansvärd oreda både i södra Italien men också in i Milan och Ron och in i myndigheter och tar över val och spridda på varenda kontinent på jorden. Man är oansvarig om man tror att man kommer rundan. Men alla är inte såna vi problem är till och lösa. Det är som gammal journalist. Man skriver inte ännu vackert väder. Det är ingen nyhet.

SPEAKER_00 1:02:23

Jag är väldigt tjockat tyrningar om vi bara skulle skriva om det positiva.

SPEAKER_01 1:02:27

Men det är helt ointressant. Detoinsant att det ska vi bara njuta och var gladda för. Det som inte funkar som skaver som vi måste sätta ord på och försöka hitta lösningar på. Även om jag själv är dålig på att hitta lösningar.

SPEAKER_00 1:02:42

Hör du här, när man har roligt så går tiden. Och till slut så kommer man till den tiden när man faktiskt behöver sätta punkt. Jag tror att vi är framme här. Jag vill av hela mitt hjärta tacka dig för att du kom hit. Det var mycket rolig och spännal. Tack så mycket.