Vetlanda & Vidare
Vill du veta vad som händer före andra, förstå sammanhangen och lära dig mer om hur beslut och samhällsfrågor faktiskt påverkar vardagen i Vetlanda? Då är det här podden för dig.
Vi pratar om det som händer i och runt vår kommun, men också om nationella frågor som får lokala konsekvenser. Samtalen är öppna, nyfikna och grundade i erfarenhet.
Bakom mikrofonerna sitter två Vetlandabor med olika roller i kommunen.
Podden görs på eget initiativ, som privatpersoner.
Vetlanda & Vidare
7. Östanå Värdshus, Motion & Språkliga bravader
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
Idag pratar vi Wärdshus, räddningstjänst och välkomnar på olika sätt! Vet du vad motion är, men kanske inte vad en politisk motion är? Då har du kommit rätt!
Fej!
SPEAKER_00Velkom! Bienvenu! Bien venu! Välkommen!
SPEAKER_01Benuta.
SPEAKER_00Alla sala, falsche! Du får ju sätta på ett ut, men varför inledar vi podden med hälsingsföras på olika språk?
SPEAKER_01Vi har ju haft lyssnare från väldigt många olika länder, och det är så otroligt kul att den responsen vi har fått så många som nu både lyssnar från flera olika länder, men också nu som kommer med input och vi får idéer och tankar från.
SPEAKER_00Vi ska säga då att det input som kommer inte på japska.
SPEAKER_01Den kommer inte på japska, men vi har haft lyssnare i väldigt många olika länder och det är jätteoligt att få fått den här responsen. Det trorde vi inte från start att det skulle bli så här.
SPEAKER_00Nej, verkligen inte.
SPEAKER_01Så det är väldigt givande och spännande faktiskt. Förhoppningsvis så vill vi kunna fortsätta där och välkomna våra lyssnare på olika språk. Sen kanske det är så att det är någon svensktalande som har varit i andra länder för allting. Men det kanske är någon som vi får lyfta.
SPEAKER_00Kanske är någon som lär sig svenska.
SPEAKER_01Kanske är så till och med. Kanske att det blir en svensk podd här istället att man lär sig språket och politik i samtidigt. Exakt. Men varmt välkomna tillbaka till vetlandda. Och vidare säger vi också. Men jag tror att de flesta som är lyssnar nu vet ungefär vad det är för podden på nu.
SPEAKER_00Ja, och vi har lite gott och blandat på böda på.
SPEAKER_01Vi har en hel del saker då vi kommer prata lite om de här tonårsutvisningarna vi haft uppe tidigare. Fixar hjälpen kommer vi komma upp på. Lite rädd och lite inflytt och invånare i Vetland bland annat. Så vi har en ganska gig lista. Jag tänker att vi drar igång, vi kör. Vi drar igång.
SPEAKER_00Du för nyligen så pausade ju regeringen det här med utvisningarna. Och det ska sker någon form av ändring av reglerna. Det är välklart exakt vad. Men en av de här var väl spårbytet. Det har man ju tagit bort. Men just det här att man tvingades att åka till sitt hemland och söka nyt tillstånd, arbetstillstånd. Då har man ju ändrat till att man kan göra det i landet. Och det är väl bra.
SPEAKER_01Ja, det underlättar för de som ska söka det såklart och det blir det att ska man söka om det så att åka sitt hämland för sakens skull känns ju inte speciellt effektivt. Ut då är det bättre att man kan söka från Sverige och så får man ett ja eller nej. För att det ska vara samma regler som tidigare, men att man inte behöver krångla till det mer än behövligt för dem.
SPEAKER_00Och särskilt inte nu när världen ser ut som gör.
SPEAKER_01Nej, lite så. Det finns ju egentligen ingen anledning att man ska åka till hemland för saken skull på något sätt, utan det kan väl vara klokt att man kan göra det från Sverige.
SPEAKER_00Och sen har ju de här självda reglerna kring inkomst som låg på 33 000 någonting. De har man nog tittat på att det kanske gör ett undantag vad gäller bristyrkan inom vår omsorg. Exakt vad de beloppet kommer att hamna på det vet inte jag.
SPEAKER_01Nej, men det var lite det kommunicerade egentligen ganska tio att det skulle komma de här undantagen. Men det jag kan tycka då är väl att varför när man går ut med sådana här förslag och tankar, så varför kan man inte presentera de här undantagen från start? Det blir så konstig variant när man går ut och säger någonting som påverkar många människor. Och också många företag som har anställda som har planer på att anställa med olika bakgrunder med olika nivåer som följer de tak som finns, eller lönegolva alla bitar som finns i Sverige, som följer alltid punkt och pricka, men som då helt plötsligt får en mycket mindre pool av arbetare att kunna hitta arbetskraft från. Och att då inte kunna ge besked om vilka yrken och vilka delar som kommer rundas, tycker jag är lite för dåligt.
SPEAKER_00Ja, och det blir lite det här snacket, liksom att de har inget. De har inget förslag. Men om man nu tänkt tanke så måste man väl tänkt ända fram kan jag tycka.
SPEAKER_01Ja, och just för att göra spelregna så tydliga och rimliga som möjligt så måste man också för allas del, både för människorna som drabbas av det, och också för företagen måste man kunna kommunicera. Vilka undag man tänker på vilket sätt närvar och hur. Och där har man väl inte komt hela vägen fram.
SPEAKER_00Men sen har du väl kommit i diskussionen också det här med att man ska titta på de här utvisningarna och titta bakåt i tiden. Att man ska förändra. Men det är frågan är hur långt tillbaka ska man göra det.
SPEAKER_01Och du tänker nu på det här med tonusutvisningarna i den delen. Ja, men lite så är det. Det blir komplext för att i någon sån säger det också så. Har vi en lag så gäller den lagen. Och det är klart att gör man då förändringar, så är frågan ska man då kunna gå in och ändra retroaktivt. För vi har ju haft den här diskussionen tidigare i både Sverige och runt om bland partier kring till exempel permanenta upphållstillstånd som diskuterar som man kan dra tillbaka dem i efterhand. Och då får man göra att det går inte att ändra efterhand om har sagt en sak så gäller det. Men i det här fallet så gäller det inte. Och nu säger inte jag vad som är rätt eller fel. Utan bara att vi kan inte ha att det ena gången gäller att man kan göra det retroaktivt och nästa kan man inte. Och i tredje fallet kanske man kan, då fjärde inte. Så vi måste ändå samma spelregler någonstans.
SPEAKER_00Ja, det är ju ungefär så när man sitter med ett gäng och spelar monopol när man gjorde det. Om man helt plötsligt att vi har reglerna med monopol. Men nu gick det inte som jag ville riktigt, så nu ändrar vi reglerna.
SPEAKER_01Nej, det är lite så. Det är en bra jämförelse att man har spelregler och man har lagar och att gå in och göra förändringar retroaktivt. Ja, det kanske man kan göra, men då kan man göra det på fler områden så man öppnar upp för väldigt mycket andra delar också. Om man helt plötsligt kan börja ändra saker och lagar i efterhand. Så jag tycker ibland får man tänka till lite att man är väldigt kritisk mot till exempel de här permanenta upphållsillstånd, att man ska ändra dem i efterhand. Men i det här fallet så var det väldigt enkelt ja det är klart man kan ändra efterhand, eller ändra retroaktivt. Så man får nog fundera kring att vi faktiskt har lagar och regler som behöver följa. Sen kan man tycka att lagar och regler är fel. Då är därför vi förändrar dem för att man inte tycker att det blev så som.
SPEAKER_00Jag kan ju säga det som att ändra monopolsreglerna. Det följer inte god gjort. Det blir ganska osämt.
SPEAKER_01Så kan det definitivt bli. Nej, och nu är det såklart ett spel kontra livet och verkligheten, såklart. Men det tycker det är en bra liknelse att det är någonstans om man sätter spelregler och de behöver följas på något sätt. Nu görs det förändringar, men det är inte så lätt som man alltid får att låta från olika håll. Vi får lagar och regler som behöver följa.
SPEAKER_00Samtidigt man går tillbaka till jämförtmålet på så måste man veta om reglerna är väl startar igång. Ska vara en förutsättning för alla som är med spelet.
SPEAKER_01Ja, precis.
SPEAKER_00De här reglerna gäller punkt.
SPEAKER_01För det vore kul också nu när man gör skattesänkningar. Så man få tillbaka skatten med samma sänkning alla år tillbaka man har jobbat. Det kommer liksom inte fungera. Det hade ju varit jättespännande och bra för väldigt många människor för all del. Men det funkar ju inte riktigt så, utan det är ju hela tiden så att man arbetar med nya regler och man sätter det framåt. Så jag tycker att man förenklar den debatten för flera håll i det politiska och sådär också. Sen som sagt, det går inte om vad som är rätt eller fel. Man kan tycka väldigt mycket olika och det finns olika aspekter i det hela. Men det viktigt att vi har spelregler som är tydliga och man vet vad som gäller. Men bra att man nu ser över det här, och jag tycker fortfarande som vi var inne på för något avsnitt sen att det viktiga när vi tar lagar och regler, det är att det går hem i sturen. Att folk förstår våra lagar och regler. Och just det här med att utvisa en tonåring för att den fyller arton som lär sig språket, som vill vara en del av samhället, som vill arbeta, de utvisar man. Och sen en voltexdöm person väljer man inte utvisar, då förstår inte folk. Det finns ingen rimlighet. Och därför måste vi göra förändring. Vi kan inte ha det. Och då blir en rättvisfråga. De som sköter sig på standard och som inte sköter sig, det är en helt annan sak. Men idag blir det väldigt roligt vis.
SPEAKER_00Jag kan tänka mig att den här frågan kommer vi åkoppla i fler tillfällen.
SPEAKER_01Det kommer vi definitivt göra. En stor och viktig fråga.
SPEAKER_00Vi fick ett mej från en av våra lyssnare som ville ta upp en motion som handlar om fixad hjälp. Fågan är, en motion är någonting med träning att göra.
SPEAKER_01Det är en viktig del av motation som klart att gå ut och springa eller träna. Men i det här fallet en politisk motion är ju ett förslag som kommer från en ledam mot till till exempel fullmäktige. Och det kan vara det främst och allt som oftast så är det ju oppositionen som lägger det för majoriteten kan ju egentligen plocka upp vilka ärenden och vilka frågor man vill när man vill. Man styre protokollen om man vet att det kommer gå igenom. Det man kan göra som opposition är att rätta att lägga en motion. Och det kan vara ett förslag du kommer med som du presenterar i fullmäktige. Och då skriver du till exempel att vi vill ha en ny fotbossplan på den och den platsen, och så föreslår du skriver mottionet varför och så skriver du att det för, och det är att som man tar beslut på. Och då kan det till exempel vara att man skriver en att sats att vi vill att vetland och kommun ser till att det byggs en fotbollsplan som ser ut så där och så där på den och den platsen. Och så kommer den upp hela vägen och sen går den runt hela den politiska och tjänstemanna processen. Och sen kommer den tillbaka till fullmäktige för att ta ett beslut. Och säger då fullmäktige ja. Ja, då jobbar man ju för att bygga en fotbåtsplan. Säger man nej, då försvinner motionen och anser besvara det eller avslås. Då tar man bort den.
SPEAKER_00Och den tjänstemanganisationen gör det egentligen att undersöka om det är praktiskt möjligt, ekonomiskt möjligt.
SPEAKER_01Exakt så. Politiken beslutar ju vad du kan säga om vadet. Och sen hjälper tjänspersoner till att ta fram huvudet på vilka plats med vilka regler med vilka kostnader. För vi som politiker kan ju inte sitta. Vi har ju inte kunskap om all byggnadsberäkning eller alla detaljplaner, bestämmelser. Ut det är ju tjänstpersonerna som hjälper till med det. Så de bereder även det tar fram svar på alla frågor så att vi får ett komplett underlag och fatta kloka beslut på.
SPEAKER_00Men det skriver nu sist är det politiken som beslutar.
SPEAKER_01Så är det. Så ta den fram, den går runt i hela det både politiska då men också tjänstevannalleden. Kommer tillbaka till fullmäktige. Då har vi fått en komplett fin lista en utredning på hur det skulle kunna gå till en kostnad på det och sen svarar vi ja eller nej på den.
SPEAKER_00Så kort kan man säga att förslag där politikerna tar fram valet på en natt satt. Och tjänstman av organisationen tar fram hur man kan lösa det här om det går att lösa.
SPEAKER_01Exakt. Och sen får politikerna som ställning till, är det här huvudet tillräckligt bra förvetlarna för att vi ska vilja driva det eller inte.
SPEAKER_00Och så är det bara för troendevalet som ska lägga motion. Ja, precis. Men om jag som privatperson har en jättebra idé, vad gör jag då?
SPEAKER_01Då ringer man en politiker gärna mig för den delen. Jag tar gärna mot samtalet tycker alltid att det är intressant. För då kan ju jag lägga en motion, alltså allting jag gör som politiker är ju inte mina egna tankar och idéer. Allt som oftast står jag ju för dem, såklart så är det. Kommer den idé som jag inte tror på, såklart det får du driva den. Det kommer jag inte göra. Men flera av de saker jag har drivit, är ju faktiskt saker som kommer från människor i vårt samhälle som kommer med en bra idé. Du robin kan vi inte göra så här. Och det är ju jättebra i det, tänkt säger jag till att driva. För jag kör ju mycket med det här att jag ska vara absolut bäst för att känna igen en bra idé och se till att den blir verklighet. Jag sitter inte på alla svar, jag sitter inte på alla lösningar. Jag ska se till att människors tankar och idéer fångs upp av mig som politiker och blir verklighet. Och det är det vi försöker göra hela tiden. Lyssna på människor, ta deras initiativ, deras driv och plockar in det politiska.
SPEAKER_00Det som i det här fallet har kommit in oss motion är att man vill ha en fixatjänst i ett land. Och det är egentligen där äldre kan få hjälp med att exempelvis byta en glödlampa, byta garder. För det är inte alla riktigt som har en anhörig som kan hjälpa till med de här sakerna. Och den största anledningen till att ha fixatjänsten är att man minskar risken eller olycksrisken för fallskador.
SPEAKER_01Absolut, och det var också den stora anmeningen. Det här är emotationen ursprungligen från framåt anda för ganska många år sedan. Jag tror det var 2019 den här kom. Och den är egentligen beslutar om att den skulle tas upp och sen skulle föras in till budgetberedningen för att titta på hur vi ska finansiera det. Sen har det väldigt sånt fastnat det i väldigt många år. Men vi har sagt att det är den budgetberedningen som kommer nu, så vi är inne i för precis ratt igång så kommer vi ta ställning i den här frågan också och se över hur vi kan göra, och då är det återigen det här. Då får vi en utredning av tjänsta personer att så här säger lagen, det här får vi göra, det här skulle det kosta på de här villkoren. Och sen får vi ta ställning till om vi vill tillföra pengar eller inte till det här.
SPEAKER_00Att jag har undersökt det här: att omkring 70 000 personer ska är att de behöver lägga sig in på sjukhus på grund av allyka. Och det här kostar 2020 kostar 11,3 miljarder kronor. Och tar man ner det på kommunal nivå så är det kanske att man, framförallt på regional nivå också, för det är sjukhusvården och sen hemtjänstkostnaden eller hemtjänsttimmar som behövs fler när man har skarat sig.
SPEAKER_01Ja, och då ser vi bara på de rikt ekonomiska delarna också med liknandet med skadan med att vi inte vill att människor ska ha ont och smärt. Så det är klart att det finns ju både ekonomiska aspekter men också livskvalitet och rent sånt förnuftaspekter i det hela. Vi vet ju också att äldre är ju överrepresenterade i fallolycker och framförallt fallolycker med kraftigare och en värre utgång.
SPEAKER_00Det är bara gammal att bryta lårbensalsen. Det är ingen lek.
SPEAKER_01Nej, jag fick höra från när jag pratade med en kunnin om det här som sa att risken, mortaliteten var jättehög för äldre som bryter lårben. För att det blir att man blir sittande och risker med infektioner och att man rör sig mindre i alla de här bitarna.
SPEAKER_00Jag kan man ha benskördhet också så man bryter det lättare.
SPEAKER_01Exakt så. Så det blir att många blir stillarsittande bara och kommer inte igång sen på det sättet man skulle önska.
SPEAKER_00Jag vet ju att många äldre som är typ 80 plus kanske en nytta av att få hjälp med att fysisk träning. Stärka de muskler man har.
SPEAKER_01Det är en del av det också. Både fysiska aktivitet och olika saker och visat sig minska risken för dems väldigt, väldigt kraftigt. Så att sätta man i de här delarna i tid så kan man spara väldigt mycket båda risker och lidande i form av till exempel att mycket senare. Om jag har förstått det hela rätt nu, nu blir någon form av killisning men vi har fått till mig så där: att man kanske inte kan ta bort risken eller att en person drabbas av demäns. Man brukar skjuta den ganska lång tid. Så det blir mycket kortare lidande. Och bara det är ju värt hur mycket som helst. Det är inte fruktansju också demän. Så vi vill ju förebygga bort saker så mycket vi kan.
SPEAKER_00Exempelvis som vi sa förra podden. Man kan dricka tre koppar kaffe i omblåen. Det var någon forskning du har sett precis.
SPEAKER_01Det finns olika delar.
SPEAKER_00Jag vet bara att det var i 2007 tror jag det var. 2017 var det. Magdalena Ribbing, hon var ju känns vett och etikettexpert jobbade på DN. Hon var inte jättegammal, men hon skulle vara hemma och fixa liksom lunch för den här bekanta. Och skruva upp och klätt efter någonting och ramlar det och faktiskt slog igen sig. Det är inte att läkan med. Det är lite det här att man är ensam, jag klarar säkert det här själv. Och ytterlig och annat påverkar att man ramlar. Men jag tänker på just den här motionen, vad händer med den nu?
SPEAKER_01Den är ju som sagt, den egentligen beslutar att den ska drivas igenom med flyttas i buddhberedningen. Sen har inte budidberedningen tagit tag i det till det tydligt, men det kommer vi göra i år. Antingen ändå tillför medel för detta. För det är också något som är viktigt att det är klart att jag tror att alla vill ha det här på något sätt. Men det finns ju väldigt mycket saker vi vill ha. Det finns ju massvis med saker, men allting har ju en kostnad kring sig. Det låter ju syns. För ni minska fall och lycker det här. Ja, absolut, det gör du. Men vi har också väldigt behov med nya LS-boende med mer personal med mer personal i skolan. Så att det är så mycket saker sannligt som plockar på vår uppmärksamhet och som behövs ekonomiska medel till. Så även om man vill göra allt så behöver man ibland hålla tillbaka. Men om vi sagt att i år ska vi ta ställning till det där vi ska hitta en lösning och antingen svarar vi: nej, det blir inget. Eller så tillför vi medel och driver igenom det här. Så det är transparent tydligt om är fart här. Så den har tagit för lång tid.
SPEAKER_00Och alla fallycker händer kanske inte är hemet. Det kan ju vara att man går på trottan ut, eller som rokar vara som helst. Fallycker kan vara olika slag.
SPEAKER_01Men kan vi minska ren för vår invåra och minskant faller, så är det en vindig grund. Jag vill driva framåt här nu.
SPEAKER_00Om det går från det här med oliksfall att ramla till räddningstjänsten. Så ingår ju näjskö och vetlandet i höglands räddningstjänst. Och nu är tanken att säkera ska bli en medlem i den tråkan.
SPEAKER_01Det stämmer.
SPEAKER_00Vinnebär det för vetland och framförallt vad innebär det för särskilt.
SPEAKER_01Jag ser stora fördelar i det. När man tittar på det här så är det som så att vi behöver. Det är inte på automatik så att ju större organisationen blir ju effektivare blir man, för det behöver inte vara. Det finns anledningen att inte alltid decentralisera saker. Men i det här fallet tror jag att det finns många kloka delar för att idag har särskilt köpt väldigt mycket tjänster från oss. Vi har redan ett väldigt väl utvecklat samarbete. Och när vi nu går ihop och de kommer in i förbundet så kan man göra det ännu enklare, ännu tydligare och med gemensam styrning. Och jag tänker framför allt man kan nyttja varandras maskinpark på ett annat sätt. Man kan nyttja bilar på ett bättre sätt. Personal kan man flytta mellan tanken är inte att flytta personal i grunden, men när det blir större larm så är det mycket lättare att snabbt koppla ihop med varandra. Och vi vet ju också att man tar något som landsbror. Som beroende på var någonstans saker och ting händer. Så är det som så att det kan ju vara en patrol från Säsjö som är mycket snabbare på plats än någon från Vetlanda eller liknande. Så vi får ett mycket större upptagningsområde och kan samarbeta på ett bättre sätt. Så jag tror att för gemeneman blir det här väldigt mycket bättre både för vetlande och säffisk innånar.
SPEAKER_00Ja, jättebra. Men det är det på gång nu. Ja, det är på gång, precis.
SPEAKER_01De ska in. Det här är någonting vi tror kan bli väldigt bra. Sen är det ju också så att det är ju olika delar om olika kulturer och sak som ska redas ut. Och vad ska följa med in, och hur ser det ut? Hur ska strukturen och framtiden och räddningstjänsten är också i en väldigt stort förräddningsarbete. Inte minst med omvärlds hur omvärden ser ut, så blir det nu att de har helt nya uppgifter, nya kravställningar. Nya lagar kommer på löpande band och nya krav.
SPEAKER_00Lite kring för civilförsvaret också.
SPEAKER_01Precis, väldigt mycket de delarna. Och det är lite grann så att blir det krig och eländighet så är det ju en av de första frontlinjer brännnen. De ska vara in och rädda liv när det har smält när den byggnad och rasa. Det ser man inte minst i Ukraina. Otroligt viktig funktion. Då måste de också kläs på den här kunskapen. Vi har ju inte utbildat folk för att röja i rasmassor, på det sättet som behövs, eller den mängden personer som höst vidit krig. Det är klart att det finns den här utbildningen i Sverige också, men det är så att gemem en brandman har det. Ut det är ju en special del kanske. Så väldigt mycket förändringar på gång där. Och då tror jag att vi tror vi stärker oss på ett bra sätt här.
SPEAKER_00Det är ju många kommuner som ser ett minskat antal invånare. Och någonting som var gläna att läsa i vetlana posten. Det var att antalet inflytande i åldrarna med barn har ökat. Men även hänvända åldern 30-39 år har valt att bosätta sig i vetlande. Vilket jag tycker är fantastisk. Frågan är: vad är det som kan locka dem hit? Varför flyttar man till vetlande?
SPEAKER_01Jag tror det är många saker. Men jag tror att mycket är att många av dem är ju från Vetland tror jag initialt. Man tror att man har trivs väldigt bra i kommunen.
SPEAKER_00Eller har någon kontakter, någon connection där precis.
SPEAKER_01Man vet vad vetland är. Sen tror jag att man i många läge flyttar iväg för att studera. Det har vi ju tyvärr idag. Vi har ingen högskola, utan det är lätt att man flyttar ifrån Vetland för att studera vidare. Man får examensarbeten och man gör praktik och annat och så stannar kvar. Man träffar en partner kanske. Man bor i en större stad, det kanske är kul i ungdomen. Sen börjar det väl kanske bli som så att man hittar sig själv, och man hittar kanske en partner och börjar fundera på att ta nästa steg i livet. Man börjar titta på hus, kanske på barn och liknande. Och tror att man tänker att jag vet att det är en väldigt tryg plats. Bra skolor, man känner folk, man har familjen på plats, kanske, då tror jag att det är lätt att komma tillbaka.
SPEAKER_00Sen tror jag faktiskt det är så att jag vet ju själv är att ha bott i en stor stad. Att det är många fördelar med det, men det är också många nackdelar. Och har man då barn och ska växa upp i en stor stad så det är specifika krav. Om man då kommer från Vetland och ha en bild av att så här funkar det när jag växter upp. Det var en trygg barn med uppväxt. Och då kan det vara det som kanske lockar att bo på en mindre ort. Just att man är ett sker i livet som gör att nu har jag barn att hand om familj.
SPEAKER_01Ja, visst det är så. Jag vet också att min familj är precis så. Pappa från Stockholm och mamma från Helsingborg och jag är ursprungligen från Helsingborg borde där i mina sex första år. Och de kommer ofta till att otroligt glada de är att vi flyttade till Vetland för det lugnet och för den skolan och den tryggheten som vetlande är. Och så visst är det så. Jag tror att man känner att det finns någonting. Min bil att det är ett väldigt bra ställe att växa upp. Vetland är en fin stad. Det är trygg och för all det vi har våra utmaningar. Och det kommer vi att ha mig nu kommer framåt med väldigt mycket också väldigt, väldigt bra. Det ska vi inte glömma. Och jag tror att det är väldigt bra ställe att växa upp. Och jag är otroligt glad över att jag växt upp i Vetland.
SPEAKER_00Jag kan ju bara konstatera från min egen del att just att boka en tid på vårdcentraler. Här hade problem meda att du skulle boka en tid. Jag tänker som i Stockholm, då att jag får väl om en månad någonting. Kanske att jag får en tid. Och ringer upp och ja, du, du ska se om duho på någonting och så säger hon, kan du komma tio? I dag. Och jag tror att det mycket av att det är nära till allting. Och sen just det här att det går ju att underrepeteret vänliga vetnärdag. Jag märker väldigt mycket vänlighet, trots människor som inte känner hälsa på en när man är ute och tränar.
SPEAKER_01Det är kul att höra, för du kommer ju från bland annat Stockholm och har ju ganska färsk minne hur den större stad är en annan puls och det är klart det är mer fart och mer stress och så där. Men också då att det är kul att lyssna till dig just med vi har en annan får se verkligen de här difference.
SPEAKER_00Men man bara här går fram och pratar med någon här nere. Gör man det i Stockholm så är man allting han är missbrukare, han är påverkad eller full. Att man är väldigt så här misstänksam.
SPEAKER_01Ja, jag tror att man blir lite mer mån om varandra. Det blir det här med alla känner alla, så är det ju faktiskt inte vetligt att det är lite för många invånare för det. Men man känner någonstans att man har. Man är lite närmare varandra. Titta på TV2 arena, eller tre arena uppe i Stockholm. Det går in runt 30 000 invånare på den arena. Det innebär att varenda person i hela vetlandna får plats och det fortfarande platser över. Så det är än så länge, precis när vi växer klart sen, så kanske de får bygga ut det också. Men det innebär att det är ju väldigt mycket folk på ett sätt, men också en gemenskap på ett annat.
SPEAKER_00Men så är det lite som jag skrev i en krönika företag sen. Det här med att man blir sedd bekräftad är att man är en del av ett samhälle. Det innebär också att det är byt ansvar. För att beter mig dumt i vätla mot någon, så får jag säkert äta upp det sen också.
SPEAKER_01Ja, men det är lite så det givande tagarna hela tiden och visar du respekt, får du respekt. Och jag tycker också att vi har haft en del väldigt tuffa händelser med knivdåda var ett sånt. Där verkligen, alltså kommunen och folk runt omkring inte tvekar en sekund med hjälp av varandra ställde upp och tog tag i saker och ting. Och jag tror att det är en styrka man har i en mindre stad att man kommer lite närmandra. Man bryr sig lite mer om varandra. Men det är inte sagt att inte Stockholm bryr sig om varandra, det är bara att det är svårt att bryr sig om en miljon personer och är lättare att bryr sig om 28 000.
SPEAKER_00Och sen är det ju så här i större ställer, du är med anonym. Ja, du kanske till och med, vi vet inte ens vilka som bor i samma hus. Nej, i stolstaden.
SPEAKER_01Men så är det verkligen och jag är det som är kul att vet lämna med nu om har jag en roll där det är väldigt kul för att man får vara med och träffa väldigt mycket folk. Men just det här med samtalet på gika, någon som hejar, någon som vinkar. Jag tycker att det är så väldigt bra i det är kul. Man känner mycket folk. Folk kommer fram och pratar, kommer med förslag. Man kan också vara lite grejning på något och undrar vad vi sysslar med. Och det är också helt okej. Vi har ju inte alltid allting men att vi har ju ändå är bara att titta. En majoritet av Vannas invånare röstar ju inte på mitt parti. Eller alla tycker att det är likadant precis den. När man skämt och siger, och den är ju väldigt intressant också, det där att man måste ju få ta alla bitar och att man kan vara tillgänglig. Det är otroligt myst i stad.
SPEAKER_00Och sen är ju inte storn längre bort än att kunna åka buss eller ett tåg för att ta de här andra delarna som kanske inte finns i Vetland.
SPEAKER_01Men är inte det något vi är ganska dåliga på Tomer. Nu tänker jag fråga det lite om som utböning, tänker jag. Men alltså just att vi har, vi har inget kulturhus. Nej, men 50 minuter bort har vi Spira Jönköping som ett jättestort med jättestora förestelingen. Vi gör väldigt nära med vi har ett växte en timme, inte ens det. Jönkö knappt en timme Kalmar en och en halvtimme. Vi har Helsingborg två och en halvtimme bort vad är knappt.
SPEAKER_00Sen vet jag som jag borde i Stockholm hade näit allt vad man har besökt det där. Så i den omfattningen man borde. Nej. Men det är när man inte bor där. Då gör man den här resan för att specifikt nu ska gå på den här teaterföreställningen eller vad det nu är för någonting. Och då gör man det. Och det är ju inte längre bort än som du säger, en timme bort.
SPEAKER_01Nej, då kan det också vara för att vi titta på, eller vi säga att kan man göra för att nej, vi har ingen kultur. Men kan vi då erbjuda en bussresa från Vetlandna till Spira. Och sen kommer man köra hem igen. Då går du hittar den här typen av lösningar. Vi är till Vetlandfesten nu, vi har ju en väldigt stor kommun, en stor landsbyks kommun. Nu går det busar från olika ställen till vetlandnafesten. För att våra invånar ska vara så bra som möjligt. Ja, man har inte räknat på det. Men tar vi från Vetlands centrum till den delen av Vetlandna som är längst ifrån centrum, alltså innan nästa kommun gräns. Det är ju inte långt ifrån 50 minuter där.
SPEAKER_00Med kvillsfors. Det blir ju någonstans där.
SPEAKER_01Så det är inte riktigt 50 minuter, men det är ju inte jättelångt ifrån. Kanske är 35-40 någonstans.
SPEAKER_00Så det är ju nästan som att bilden kommunen lite långt som var Gönköping. Men vi ju inte helt utan kultur heller. Absolut inte. Jag menar som att det jag tycker är i den här lilla kommunen så är det ju väldigt mycket saker som arrangeras. Och nu närmast är det ju då dels cruisingen och sen är det vetlandarfesten. Så det finns ju väldigt mycket olika kulturella tillfällen.
SPEAKER_01Ja, nu går vi också in att göra stora renoveringar på i Vitalen, där vi ska göra att det blir en mycket bättre scokal med bättre djur och bättre ljus och bättre sittplatser, bättre akustik och ombyggnation så att det finns rum att byta om i. Vi kommer där också kunna bli och ta både större kulturutövare, men också att det ska bli en trevligare upplevelse för våra invånare så att väldigt mycket händer också. Så det tårer alltid att funderas på. När vi tittar, har inte exakt siffra i huvudet som blir en form av visning när man tittar på ett kulturet så vet lämnar med lite olika delar. Jag tror det kan vara bibliotek i någon del också så här. Men det var ju över 120 miljoner. Och det var många år sedan. Och det är också där att ja, det vore jätteintressant på ett sätt. Men är vi bredda att lägga 120 miljoner där istället för ett barhus då. Eller vad ska vi plocka bort istället.
SPEAKER_00Jag tänker också säga: att titta på vad är det vi har idag som går bättre.
SPEAKER_01Det är där vi är nu. Vi har så mycket som är så. Kolla vår revi i Vetland, alltså som är fantastiskt rolig. Och jätteviktiga i revis som de driver med mig och de andra absolut och gör det på ett fantastiskt bra och kul sätt. Jättefyndigt och är skickliga som helst. Det funkar ju väldigt bra. Sen är det också tro att skulle man då få en vitala sal som är uppdaterat så kommer det också för de bli ännu roligare och ännu lättare att locka nya medlemmar och det här. Nej, vi har inte allt men vi har väldigt mycket för vår storlek.
SPEAKER_00Det tycker jag också.
SPEAKER_01Och det blir man någonstans för att tycker.
SPEAKER_00Det är lite det här sammantaget, liksom att dels att man har ett utbygg, man har det här möjligt bostad för skolan skola och framförallt närheten till allting och att än trygg och glad och trevlig stad som gör att folk återvänder.
SPEAKER_01Precis så, det tror jag också. Och också glägande nu så att vi har ju tappat lite invånare, men vi ser från årssskiftet här. Så har vi ju faktiskt blivit 39 personer fler vetana, så nu växer vi igen med. Och det är också roligt och bra tycker jag att. Så att ja, vi ser med tillförsik på vetear.
SPEAKER_00Men man säger 39 så mycket med många böcker små.
SPEAKER_01Många bäcker små och vi hela tiden växer. Vi ser väldigt många kommuner som minskar drastiskt runt omkring oss också. Så att det är en tuff del för mindre kommuner just nu. Så kan man gå emot strömmen och bara bli. Behåller man sin folkbehållning så är man bättre än snittet vi kan påstående är bättre än dem runt sig.
SPEAKER_00Och de som marknadsför vetlandar, det är ju faktiskt vi som bor här.
SPEAKER_01Alltid är det så.
SPEAKER_00För vi är lite för dåliga på att kunna prata ut och sätt att vi bor en väldigt bra kommun. Sen har vi våra skavanker också. Men i stora hela så tror jag att det är väldigt mycket positivt.
SPEAKER_01Definitivt. Det finns dagen med stora möjligheter också. Men också att vi behöver lyfta blicken. Allt vi inte har precis i Vetland så finns det otroligt mycket runt också. Fäck och Jönköping är mindre än timme är bort. Där finns det också väldigt mycket saker man kan nyta på nästa sätt.
SPEAKER_00Vi ligger miten.
SPEAKER_01Det brukar det är smålands hjärta. Men någonstans är det lite så. Vi ligger mitt i perfekt stället för småland. Det ska vi nyta.
SPEAKER_00I vår första podd så pratade vi om Östern och världshus. Som är historiskt att en plats för möten och evenemang. Som kommunen köpte och nu planerar sälja. Hur ligger landet?
SPEAKER_01Men landet ligger bra. Vi tog beslut i motbaget här vi blandas stadsåbe bara för någon vecka sedan. Där vi gav verksadaren direktör, och som också är kommunchef Färag i uppdrag att avvitra det och sälja. Så att vi har tagit beslut kring det. Och det som ska till nu är en underskrift av köpare som man håller på att diskutera nu exakt hur det ska se ut. Så jag tror att vi inom ganska så snarare framtiden här, bara ett par dagar eller någon vecka eller veckor med förhoppningsvis bara någon vecka har en försällning på plats. Och det är en entreprenör som vill gå in och satsa och har pratat i det finns inga garantier så jag ska inte säga exakt att det kommer bli. Men pratar det här året om investeringar runt 10 miljoner kronor.
SPEAKER_00För det var väl tanken att det skulle vara det här att man kan, som ett matställe men också kunna bo.
SPEAKER_01Ja, det ska finnas övernattningen. Du tycker med att pratat om tio rum och sådär, så det är en jättesatsning och jätteinvestering. Och det här är ju någonting som kommer bli så sensationellt bra för vetlandna. Övernattnings.
SPEAKER_00Det är jättebra för hela det området.
SPEAKER_01Ja, det ligger nära golfban, det är nära campingen, det ligger nära området kring kring korpen och det här med fina delar och badplatserna. Så att det här är någonting som skulle vara väldigt, väldigt bra. Och nu också kommer husvis parkeringar här för något år sedan också, som har varit väldigt bra och stund oss var det inte plats ledu under sommaren, så det drar folk till oss. Så ska de erbjuda högkvalitetsmat. Och sen tror jag att den här platsen, det finns ju ingen finare plats i centrala Vetland där kanske tycker att det är av de absolut bästa platser vi har. Och det finns sådana möjligheter uppe. Så det här är någonting som kommer bli sensationellt bra för Vetland tror jag.
SPEAKER_00Och det är ju en historisk plats.
SPEAKER_01En historisk plats som blir lite modern tappning. Och just den här blandningen tror jag att entreprenören kommer kunna göra på absolut bästa sätt.
SPEAKER_00Så vet jag att den är bokad nu för gymnasiet avslutningsväst.
SPEAKER_01Ja, och det ligger ju perfekt där ute. Jag var själv på att jag gick balan uppe när jag själv fick och vi hade lite olika delar där så att det är en otrolig plats och jättehätigt. Så mycket både minnen som historia det finns. Men också med möjlighet i övnattning och de här bitarna. Men att sitta på den terrasen på baksidan med att titta ut över golfsbanan och vattnet eller mer i kortsbrannan som ligger där. Den är ju magisk, inte minst det jag tänker en scommar kväll. Med ett glas vin och en liten fin materet. Det är någonting som kommer bli bra som hälsovetan. Jag är så glad över att det här nu är på gång. Jag hoppas att vi får den sista semmer på plats så fort som möjligt att det hinner utvecklas.
SPEAKER_00Det är sönt mis.
SPEAKER_01Det är en väldigt positiv nyhet, och får vi genom det här så är det någonting som hela vetarna kommer vara väldigt väldigt bra av.
SPEAKER_00I år är ett valor. Och många kanske tycker att ja, men valet är inte förr i september. Innan dess kommer det vara en del kampanjer, men det börjar ju inte riktigt med kampanjearbetet. Det börjar långt tidigare. Vad är det som händer ian dess? Det säger jag som en fråga.
SPEAKER_01När vi lyfta med långt för mycket så handlar det om att ta fram kandidater till de olika listna, de som man ska kunna rösta på, och de som vill vara med och driva politiken.
SPEAKER_00Och du menar de som är på listan på själva valsen.
SPEAKER_01Ja, precis. Kommunlista, regionlista och tillriksdag. Och att plocka fram det här på olika sätt, och det sker ju precis som alla andra val vi har demokratiskt. Att det finns en valberedning som lägger fram ett förslag och sen röstar årsmötet om det. Och så är skett hos oss till exempel. Jag vet fler andra partier lokalt också som är klara med sina lister och sina årsämmer och som har tagit beslutet och hur listorna ska se ut. Ja, det är ju en stor del av arbetet.
SPEAKER_00Ibland kan det bli ganska stridigt. Jag vet att vissa vissa andra ord haft stridigheter kring hur namnfördelningen ska se ut på de här listorna.
SPEAKER_01Ja, definitivt. Det läste väl något här om dem bara om att det är gissla ved. Få Socialdemokraterna där hade varit en väldigt, väldigt tajt omröstning om första platsen på listan till exempel. Så det är definitivt inte alltid att alla är. Och det är det som är demokratin. Valbliningen lägger ett förslag, men det är ju inte sagt att det är inget fetigt. Ut det är ju årstämman som röstar. Vill man ha eget förslag eller några andra, så har man all rätt att lyfta fram det. Det händer definitivt att det inte finns enhet.
SPEAKER_00Nu gick det ju ganska smärtfritt just i Moderaternas.
SPEAKER_01Ja, lokalt är så definitivt. Det var ju i full enhet. Och det är otroligt skönt när det är så. Gläggän att vi kan dra åt samma håll. Det är en styrka vi har definitivt.
SPEAKER_00Du fick plats rätt.
SPEAKER_01Jag lyckades få det. Så jag är otroligt tacksam att stå över det och ska göra mitt bästa här för. Konkurrensen är så stor. Det måste vara så tänker om jag får en plats nummer.
SPEAKER_00Nej, det ska jag bara. Men ja, precis.
SPEAKER_01Och du står på plats åtta, då.
SPEAKER_00Ja, precis. Men det är ju så här att i en lista så om man är på plats åtta, så kan man ju faktiskt klätta dig listan. Om det finns de välgare som tycker att den här killen, han ska vi rösta på som sättet kruss vid handn. Så.
SPEAKER_01Du kan krypsa in på högre platser än den du har på listan. Sen är det också sånt här att vi vill ju alltid ha ut med så mycket som möjligt av vår politik såklart. Ju fler röster vi får, ju fler företrädare får vi ju in i fullmäktige. Så det finns ju också möjlighet att växa med antal mandat. Det är en målsättning vi har. Vi vill ju få ännu mer av vår politik att kunna bli som driver vi ett landna framåt och får arbeta med det.
SPEAKER_00Idag har vi sex mandat.
SPEAKER_01Precis. Så vi hoppas att kunna ha fler. Det är målsättningen. Så får man se att det är väljarna välja och göra ett bra jobb så ökar ju chansen att.
SPEAKER_00Men hur många kryss kan man få? Vad är det som säger? Hur många kryss krävs det liksom för att.
SPEAKER_01Ja har det inte. Jo, men egentligen är det som så här att du behöver ha för att kryssa det in förr, så behöver du ha minst 50 röster. Och så är det minst 5% av partiets totala antal röster. Så jag skulle gissa på, nu har jag inte exakt det, men du behöver väl ha en bit över en bit över 100, kanske skulle du säga någonstans. Så hör ni det också. Så den någonstans får man ha för att kryssa sig förbi.
SPEAKER_00Så med 100 krus.
SPEAKER_01Någonstans där så börjar det närmete att hoppas på precis.
SPEAKER_00Och då blir du otrygg, eller? Vasar du? Då blir du ottrygg.
SPEAKER_01Ja, jag ser ut som röst på en moderatföreträdare en röst på att vi kan få veta om vi är starkare. Så jag väljer att se det så. Det är klart. Jag tycker att det jag vill skicka med folk är att när gå att röst, för det ska man tycker jag. Sen får man rösta på det upp till vardag. Den är väldigt viktig. Jag hoppas man röst på vårt parti. Och jag övertycker med att andra företrädare tycker att man ska röst på deras parti. Men det jag skulle vilja skicka med är också framförallt på den lokala politiken. För den lokala politiken är inte riktigt lika mycket ideologisk som den nationella. Det syns lite skilder där. Så på den lokala skulle jag säga ännu mer titta och rösta på en person du tror kan driva dina frågor som du känner, som du kommer input till och som du kan få info från.
SPEAKER_00Fram fram de lokala frågorna, exakt.
SPEAKER_01Person är. Jag ska inte parti är viktigt, men person är viktigare lokalt än vad person är viktigt nationellt. Så är det faktiskt. Och sen, när du går att rösta, vilket vi sa att man ska göra. Kryssa en person på listan. Den du tycker bäst kan driva vetarna på bästa sätt. Sätt ett kryss på den personen. Det är det absolut bästa du kan göra. Oavsett vem det är den du tror på. Rösta på det partiet, kryssa den personen, lägg rösten och vara glad av att vi har en demokrati som fungerar.
SPEAKER_00Och lyssna efter de här personernas vad de vill.
SPEAKER_01Verkligen så. Lyssna inte på vad influenser och annat säger och sådär. Lyssna för all del. Men basera inte ditt beslut på det. Titta själv, fundera. Och sen gå till valunan, kryssa en person och parti du tycker det är rimligt. Och så skickar du in den, och som sagt, åter den. Är glad att du har en demokrati med.
SPEAKER_00Kanske lite också gå på de som är på listan att som du är intresserad av vad är det för politik du kommer driva. Vad är det för frågor du kommer driva.
SPEAKER_01Ja, så jag får det lite då. Vad tycker du om den här frågan och hur bor man göra det här? Var gjorde ni så? El det här var jättebra. Jag tycker det är jättekul. Och framförallt så tycker jag att fler fler ungdomar vågar komma fram med. Det tycker jag är jättekul att få diskutera och ge vår syn på det, min syn på det. Det är bland det roligaste som finns.
SPEAKER_00Få folk att vrida på müntet, för det finns både en fram och baksidam allt.
SPEAKER_01Så är det. Det finns ju inget. Vi har inte alltid två sidor. Det är det som är grejen att vi vill samma sak och att bättre Sverige var olika sätt att göra det på. Då ska du tänka som välja att hitta det sätt som du tror att något kan driva det så att det blir så bra som möjligt. Och det är det som är kruxet såklart i det här. Men gå att rösta på ett parti du tror på och kryssa en person du tror på. Det skulle jag väl skicka med oavsett vilket parti du person där.
SPEAKER_00Det här är sig sista punkten i vår dagens sport. Men vi kommer återkomma till lite vad som händer fram till valet.
SPEAKER_01Det kommer vi göra.
SPEAKER_00Men ja, vi har ingen avslutande del att vi säger att gör på olika språk.
SPEAKER_01Nej, språken skapar rätt bara till välkommen tror jag. Men vi är otroligt tacksamma över alla som väljer att lyssna på.
SPEAKER_00Jag har ju full på med att lära oss de uttalen. Men det är kul att det är många som lyssnar. Och framförallt att de finns överallt.
SPEAKER_01Verkligen så. Vi hoppas att ni fortsätter att kom gärna med mer input. Vi har ett par saker kommande podd som är från saker som kommit in som inte anför mig idag men som vi kommer lägga nästa gång. Så har du tankar, funderingar, skicka gärna in det. Vi har ju som målsättning att göra det enklare för dig som bor i Vetland. Eller nationellt med främst och vetland såklart att förstå och raidéer.
SPEAKER_00Framförallt att få förstå hur det går till, varför det blir sådr.
SPEAKER_01Precis. Så att ni kan hylla oss när vi gör något bra och kan skälla på oss när vi inte gör något bra. Och det är helt öppna för båda sidor. Så kom tyck till och så ser vi till att göra vetlandare än roligare och ännu bättre.
SPEAKER_00Så tipag kompisar i andra länder också, men även i Sverige.
SPEAKER_01Definitivt. Tack för att.