9. Opinionsframgång, Trygghet i skolan & Hedersplats Vetlanda

Lite av varje i dagens avsnitt. Moderaterna tar kliv i den lokala opinionsmätningen, Tommy har utbildat Vetlandas lärare i trygghetsarbete och två nya stjärnor på Vetlandas Hedersplats har tillkännagivits, Johan Franzén, Detroit Red Wings och Inge Bengtsson, Bengtssons cykel och service.

Transcript

SPEAKER_03 0:09

Så har vi då dratt igång mikrofonerna här tomg för avsnitt 9 av det landda och vidare. Det börjar väl bli varma kläna nu.

SPEAKER_01 0:17

Ja, lite varmare det kan bli ännu mer. Nästa gång är tionde tio programs jubileum.

SPEAKER_03 0:25

Ja, det blir två sifret. Det är inte dålig. Det finns nästan som utomhus nu när det börjar bli två siffra plus grader också. Och jag har ju sagt det flera gånger här nu så vi ska inte prata väder varje gång, men när det börjar bli lite plusgrader så blir det lite roligare. Det blir lite ljusare och mer fart på allt ihop.

SPEAKER_01 0:39

Du springer i kortbyx. Då kan man gå ut och springa kort.

SPEAKER_03 0:42

Vi har redan provat några gånger. Och det är så fantastiskt skönt. Det luftade bra. Men vi har lite spännande grejer annat. Du har ju faktiskt haft en stora både förmångan och äran. Det kanske är lite överdrivet att säga, men du har ju faktiskt flyttat.

SPEAKER_01 0:54

Ja, jag har flyttat inom stan. Man glömmer bort hur jobbigt det är att flytta. Men man väl står där i blanderna så tänker man varför. Varför. Jag måste minnas det framåt. Så jag inte gör det igen. Nej, det var böket. Nu är det gjort. Nu är det gjort. Flyttat har jag gjort, men får du ordning. Det är kaus. Det är en bit kvar. Det är en väldigt bit kvar för man ska ju jobba under tiden också.

SPEAKER_03 1:24

Flyft bra?

SPEAKER_01 1:26

Ja, än så länge? Inga skandaler än. Nej, men det blir nog bra. Jag får lite länge till jobbet, men jag vet inte ska olika gå så långt. Du går till jobbet ända. Ja, ja. Ingen cykel.

SPEAKER_03 1:37

Ingen elcykel då heller. Jag har faktiskt köpt en elcykel. Jag cyklar ganska sällan. Jag tycker om att cykla, men jag gör det väldigt sällan. Så man bara tänkte att jag ska testa det med elcykel. Jag vet inte riktigt varför. För det är ju inte speciellt jobbigt att cykla i saker. Men det är som att det blir roligare på något sätt. Så jag cyklar lite i alla fall. Men jag tänkte nu bli varmare att se om man kan ta några turer på cykeln till golfbaner och tillbad och allt vad det kan vara.

SPEAKER_01 1:58

Det beror på hur långt man ska dra med elcykel tycker jag. Men just bara en kort sträcka så känns det lite frånigt.

SPEAKER_03 2:04

Ja, det är lite så. Det blir lite roligare. Det är inte som körapp. Det här är lite som en moppe. Det drar iväg och det blir lite mer det här att man vet inte alltid kul med lite motorer och någonting som händer i det. Sen så är det så att den stannar av efter 25 km i timmen. Så det är ju ingen max, ingen jättefartupplevelse.

SPEAKER_01 2:26

Man ska inte byta fart reglerna heller.

SPEAKER_03 2:28

Nej, man får hålla sig till dem där också. Den följer ju regler och förordningar för all del. Men man hade önskat att den kunde trycka på lite mer.

SPEAKER_01 2:36

Men det kanske låter lite till om KSO får fram liksom en cykel i väldigt hög hastigning.

SPEAKER_03 2:41

Det här spännande med en trimad elcykel. Det kanske finns. Det är fixant, kanske om du går säkert att hitta något spärr någonstans. Jag försöker låta bli i den. Men det har faktiskt skaffa. En elcykel har jag. Ser man får mig flyga förbi på en elcykel här framåt.

SPEAKER_01 2:56

Hur mycket är man gömmer lite åt det håller. Det är en galning på väg på cykel, på väg mot golfban. Håll i rundan. Har du golfbägen på ryggen också då?

SPEAKER_03 3:07

Ja, den har jag faktiskt på plats där uppe. Annars blir man sådär bred. Jag springer ofta på de här sträckerna upp mot golfbanan och då kommer de med att cykla. Tänker de inte på att de har den på bredden hängande. I har att någon gång det var lite tajem att jag tänkte riktigt på att de hade en golfbag med.

SPEAKER_01 3:24

Men det samma sak som möte som är på trongaut, så har man rygsäck på sig. Och så vände som får man det här i ansiktet.

SPEAKER_03 3:32

Perfekt.

SPEAKER_01 3:34

Det är tacken. Det är ju skatt. Ja, verkligen. Jag läste var för några dagar som jag vill säga. Att jo kommun har slutat leverera lagar mat i de äldre. Och att det har hänvisat dem till butikerna är jo att själva köpa in sin mat. Att jag fördelagade rätt. Och jag tycker. De här färdlagar rättena innehåller ju kanske inte den näringen som älre behöver. Men det här är väl ingenting som vi har tänkt att genomföra i ett land.

SPEAKER_03 4:11

Nej, absolut inte. Det är för oss är den ren hygien faktur kan jag tycka att man ska ha lagar mat. Så att nej, absolut inte. Det kan vi hålla som ett löfte från vår sida. Det är klart att våra äldre ska ha bra lagad varm mat. Det är såklart och det finns väldigt mycket. Vi måste fram och titta på kostnadsbilder och annat. Det är klart att det ekonomiskt går under ihop. Men klarar vi inte av att prioritera de bitarna så har vi gjort fel och annanstans.

SPEAKER_01 4:32

Men jag tycker om man nu har spans dåligt att man inte ändska laga sin egen mat. Då behöver ju någon som gör det åt dem.

SPEAKER_03 4:40

Definitivt.

SPEAKER_01 4:41

Men att köpa någon fryst pizza eller färder rätt.

SPEAKER_03 4:46

Nej, vi måste ju ta hand om våra äldre är de som byggt upp samhället och de ser till att vi sitter där vi gör idag, eller som ser till att vi har allting vi har. De ser till att den välfärden som finns i Sverige ligger i grund som vi har idag. Så det minsta vi kan göra att erbjuda en värdig Olligdom. Och det tycker jag är en hygenfaktor rakt av så. Nej, det ska vi definitivt tillse Vetland att man har lagad varm bra mat.

SPEAKER_01 5:06

Jag tror till och med så att kommunen har tillsatt i någon detist. Just med att titta på att det blir den näringen man behöver. Så finns det. Både på äldreboenden och för just de här som har hemskämst och behöver mat.

SPEAKER_03 5:20

Kosten är ju jätteviktig. Och det är ju många som har fått dålig koll på makronutrienter, vi pratar på din, fett, kolhydrater. Vad man behöver när man behöver, på vilket sätt och vilken mängd. Man är intresserade av det. Jag tycker själv är lite intressant hur det funkar och läser man på en del om det, men det är många som inte har en aning alls. Framförallt äldre när behovsbilden förändras, så man kanske är helt andra nivåer och kroppen gör av mig mindre och man behöver mer av något. Det är inte så lätt alltid. Det är fantastiskt bra.

SPEAKER_01 5:44

Min gamla mor får ju sådana matlevererad. Och vissa ser väldigt maskigt ut. Sen är det vissa rätter som hon försöker. Nej, det där hoppar vi. Så hon sätter ihop sitt eget liksom så.

SPEAKER_03 5:57

Då kan det nog definitivt vara. Och jag vet själv, ibland långt från är saker bär. Men det finns saker man laga själv också. Då känner att ojsa, det här kanske inte ser så smakligt ut. Men ibland får man bara bitta i det sure. Men det ska inte de allällig behöva göra. Jag själv kan jag äta upp det. Men våra äldre ska ha bra lagad varm mat. Det står vi fast. Och det kommer vi jobba vidare.

SPEAKER_01 6:17

Så. Jag läste en annan artikel i tidningen om att det har skett någon form av opinionsmätning. Första gången är det var lokalt resultat på partierna i vetlande. Och resultatet vad säger du om det.

SPEAKER_03 6:40

Spännande. Spännande definitivt. Vi ser att det är något stort ur här med över tusen som har svarat och sådär så att det finns någon form av grund i det hela. Men det spännande resultat. Vi ser ju framför allt att vi går väldigt starkt som moderater och det tycker jag är självklart är jätteroligt. Vi ser att vi ökar i 3,4% ungefär sedan valet senast. Och det är klart att det är en stor ökning. Vi är väldigt tacksamma för det. Jag hoppas folk ser att vi levererar på det vi har sagt. Vi försöker vara de vuxna rummet, vi försöker vara de som hela tiden håller koll på det ekonomiska men också levererar. Och jag tycker vi leverer ett resultat. Vi ser en förbättring i näringslivsranken. Vi ser att vi bli årets landsbykskommun inom miljösektorn. Vi ser att den kommun startar fles företag. Vi ser att vi har goda resultat på miljöbyr. Vi ser att vi har så mycket som funkar väldigt bra i Vetland. Samtidigt som vi har en av de absolut och säkra starkas ekonomierna av alla kringliggande kommuner. Så någonting rätt gör Vetland och kommun, och det är otroligt klart för jag hoppas att personerna ser just det här och att det är därför.

SPEAKER_01 7:39

Jag kommer säga att Vetland och kommun har just den ekonomin man har och jämfört med de här andra högglöskommunerna.

SPEAKER_03 7:45

Det är många olika faktorer. Jag hoppas om vi tittar på den politiska delen att det är att vi ställer väldigt höga krav. Vi ställer väldigt höga krav på underlag. Vi har haft ett par processer där vi har sagt att det här underlaget kommer vi inte fatta beslut på. Och istället för att ändå göra det för saken skull, så är vi tydliga med då drar vi tillbaka ändet. Vi är in det vi behöver, tittar noggrant, läser in oss på det, ställer de frågor vi behöver, och sen fattar vi beslut på väldigt starka grunder. Så jag tycker det finns många olika delar. Men från den politiska sidan, vi ställer höga krav, vi har effektivitet i det vi gör, vi har fart i det vi gör, men framför allt ställer höga krav. Även inte nöjda med underlaget. Då ställer vi följfrågor tills vi får ett underlag vi är tryggar med. Och det tycker jag att vi jobbar väldigt väldigt bra.

SPEAKER_01 8:23

Plus att man har den här vetskapen om att det är faktiskt skattepengar vi ska använda så effektivt som möjligt.

SPEAKER_03 8:28

Definitivt. Och sen tycker jag om man också tittar på tjänsteperson. För det är en del av det såklart också. Så ser jag att det finns en kulturförändring har pratat om det tidigare. Hur man nu mycket mindre tittar på sin egna verksamhet, man tittar mellan varandra. Om en barn och utbildning behöver mer medel, vi måste hålla tillbaka. Eller man börjar tänka gemensamt. Vi är en kommun. Vi är en kommun med alla våra bolag, alla våra invånare, alla våra delar. Så man kan inte bara titta på sin egna egna stuprör som vi prata om, utan vi måste gå tvärsgående. Vad gör varje krona mestta. Och där tycker jag att vi kommer väldigt långt.

SPEAKER_01 8:58

Sen är ju en opinionsmätning, det är ju en näger bild. Det var väl i februari man genomför det tror jag.

SPEAKER_03 9:04

Ja, mars, vad var det inte 30-mars här. Men det är något som också tycker är väldigt spännande är att om jag nu har tidat rätt i det så finns det inget parti som har så jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga röstersemoderaterna. Vi har nästan precis lika mycket, bara slaget på någon procent. Andelen manliga och kvinnliga röster. Det är jag väldigt glad för. De andra har mycket större differenz mellan mycket större. I flera fall är det mycket större. Skillnad mellan män och kvinnor hur man röstar. Jag tycker det är kul att vi kan attrahera båda delar att vi har båda män och kvinnor som röst på så att det är så pass jämt. Just att vi har lyckats ta ett par procent här och så tycker jag, det är klart att det gör mig i min roll jätteglad och känns på att folk uppskattar.

SPEAKER_01 9:42

Men syvende sist är det ju faktiskt när valdagen är avslutad.

SPEAKER_03 9:47

Och det är så att väljana väljer. Levererar vi bra och då kommer vi göra bra förutsättningar för fortsätta. Vill man ha någonting annat, ja då kommer det vara något annat som får chansen att styra. Det är det som är så otroligt viktigt. Vi har demokrati. Det är så viktigt där man får säga sitt. Men man ser också att det jämnt vi ser att skulle vara ett val idag enligt opinionsmätningen så sitter ju den majoritet som sitter jag kvar. Men det är klart att det är tajt, det är jämnt. Så jag uppmanar alla att gå och rösta. Och inte minst, såklart vill jag att man röst på pås. Men det är viktigt att man går att rösta och ta sin chans. Och det är väldigt, väldigt tajt så varje röst kommer göra skillnad. Så är det verkligen.

SPEAKER_01 10:19

Och valort är ju igång.

SPEAKER_03 10:20

Det är igång och det kommer ta fart framåt här nu. Bilda er egna uppfattning. Lyssna på vardag parti, lyssna på vad de må att säga. Men bilda en egen uppfattning. Det är så viktigt att inte bara gå på floskel och valfläss som ni kallas. Ut vem vill du ska styra med att se att budskap man vill höra.

SPEAKER_01 10:35

Det tror jag också. Floskel har man ju nog av förgeringen utan mer tydliga budskap.

SPEAKER_03 10:41

Ja, och vi har ju från vår sida kommer att komma ut ganska snart här. Vi har ju några riktigt stora grejer, systemförändrande grejer som kommer att göra sensationell skillnad. Jag vågar säga både exceptionell och sensationell, för där är vi just nu med våra valöften som kommer kunna göra extrem skillnad på ett hypereffektivt sätt. Jag är så otroligt glad att vi hittar det. Och det är precis det vi har lovat. Vi har lovat mer fart och mer kraft. Och i det här fallet så inte att trolla fram pengar på något sätt, men det är nästintill där någonstans det ligger. Så vi kommer inom kort presentera någonting som kommer göra väldigt stor skillnad för väldigt många vetlande bor. Det är otroligt stolt att kunna presentera inom väldigt kort.

SPEAKER_01 11:14

Det gäller att hantera de pengar man har på ett så effektivt sätt som möjligt för att det mesta möjliga. Och framförallt det mesta möjliga för invånarna.

SPEAKER_03 11:22

Ja, det är det det handlar om. Dessutom nu att vi kan tillföra väldigt mycket mer utan att vi ska tappa någonting, utan att vi ska behöva effektivisera, utan att det ska bli något sämre. Så har vi hittat ett system som vi tror kommer bli riktigt, riktigt bra. Så där vill jag verkligen be folk valgöra, för det kommer komma stora saker inom väldigt. Det är spännande att höra framåt. Det ska bli väldigt spännande. Vi ser fram emot det här verkligen.

SPEAKER_01 11:43

Sen är det lite synd också med optimsmätningar för det har ju inte skett någon optimsmätning tidigare på det här sättet. Så det finns ingenting att jämföra med.

SPEAKER_03 11:50

Nej, och det är det som är så svårt att du veta novet är att de vittar på olika sätt, men vi vet ju inte är det viktat inom undersökningen eller viktat mot nationell del. Eller hur är det viktat att vi vet inte åldersuturer vilka har svarat vilka inte, och som jag sa, hur är det viktat? Det är väldigt svårt att dra stora slutsatser. Men det är ju ett tillräckligt stort underlag för att i alla fall ska vara en fingvisning.

SPEAKER_01 12:08

Sen tror jag att den första gången om man skickar ut det via kivara och sms. Och det får ju en viss riktning på vilka som har kivara, och vilka som använder SMS och vågar använda dem i tanke på att många äldre kanske ett sms med en länk. Man kan känna att är det bedgeri eller vad är det?

SPEAKER_03 12:27

Så kan det ju vara. Samtidigt som jag också tror att en hel del ungdomar är mindre benägna att svara. Nu blir en killisning. Det här vet jag inte, men jag har en känsla av att många ungdomar tycker att det är mindre viktigt att svara än vad äldre gör. Men det är det som är så svårt i att vi här ser bara män och kvinnor. Man ser ju inte på ålderstrukturerna så vi vet ju inte vilka som har svarar. Men vi kan säga att det är väldigt starkt resultat för oss som partiraterna. Det är starkt om röstning för majoriteten som har fått sitta kvar med de här delarna. Och vi kommer göra vad vi kan för att det ska bli ännu bättre för alla som borna i det var som är också. Lyssna på vad alla har att säga och så rösta på dem du tror. På bäst sätt kan göra vetande ännu bättre.

SPEAKER_01 13:01

Ja. Spännande om vi se framåt. Förra gången har vi fått en lysna fråga. Och det är en person som undrar: vad är skillnaden mellan kommunfullmäktiga och kommunstyrelse?

SPEAKER_03 13:18

Ja, det är en ganska vanlig fråga faktiskt. Jag får. Man kan väl förenklat säga att kommunfullmäktig är kommunens riksdag om man tänker på nationell nivå, och att kommunstyrelsen då blir regeringen. Det innebär det att du är statsminister så skulle man ju kunna säga egentligen i min roll, om man ska jämföra mig på nationell nivå så kan man ju säga att jag blir vetandas statsminister i och med jag är ordförande för kommunstyrelsen. Vilket då blir egentligen ordförande för regeringen om man skulle översätta det, eller stadsminister. Så det är väl ungefär den rollen man har lokalt så. Och det som blir då att riksdan eller bestämmer vad man ska göra, eller vår kommunfullmäktige vad som ska göras. Och så ser kommunstyrelsen till att det som beslutas av fullmäktige sker och att det löpande arbetet fungerar. Så man kan säga att de stora principiellt viktiga delarna de tas i fullmäktige och så ser kommunstyrsen till att verkställa att det blir gjort tillsammans med mycket annat lite mindre beslut och sådär också som inte kommer till fullmäktige. Sen återrapporterar man till kommunfullmäktige då efter sen kan man ibland återrapporteras ibland inte olika olika delar och sådär. Men det görs uppföljningar i stora delar och vi har olika bitar.

SPEAKER_01 14:22

Vad är det för typ av representation då i kommunstyrelsen?

SPEAKER_03 14:26

I kommunstyrelsen sitter det ju personer för olika partier ute valresultat, precis som det gör i kommunfullmäktige, fast det är mycket färd i kommunstyrelsen. Och sen är det grejen att i fullmäktige väljer ju alla ledamöter av väljarna. Det innebär att varje parti, det kommer vi komma in på senare. Varje parti har ju en lista. Och ufter, om man ser om det finns 45 platser det vet landar det om du har 10% av rösterna, då får du 4 och halv plats i fullmäktige. Och det finns ju inte halva personer så finns det inte olika regler för hur man räknar om det. Men man kan räkna ungefär för att få 12% och så får du fem personer, och du fem röster i fullmäktige. Och sen om då tar 10% av rösterna till fullmäktige, då får du 10% av platserna i kommunstyrelsen. Men skillnaden är att i kommunstyrelsen om ett parti får två platser säger, och en ersättar plats eller två ersätta platser. Då är det faktiskt så att parti kan tillsätta vem man vill. I fullmäktige väljer det helt av väljarna utifrån listerna eller den som kryssar sin. I kommunstyrelsen kan partierna välja vem man vill, oavsett om man har varit med i valet eller inte, så man kan vara någon som inte ens var medlem under valet ett tekniskt sätt. Väldigt ovanligt, men det kanske. Så kommunstyrelsen väljer partiet kommunfullmäktiga väljer väljarna.

SPEAKER_01 15:39

Men det som tas upp på kommunstyrelsen, allt som lyfter upp det, kommer allting till kommunfullmäktige?

SPEAKER_03 15:44

Nej, inte alltihopa. En del finns på delegation, alltså att man har bestämt att vissa saker har fullmäktige sagt att det kan kommunstyrelsen ta. Men också delar. Vi brukar säga att det som är stora beslut, eller beslut som är principiellt viktiga. Alltså någonting som rör flera olika nämnder eller stora beloppar eller som är viktiga frågor, de ska till fullmäktige. Lite mindre frågor som kan vara viktiga också, men inte lika. De kan stanna i kommunstyrelsen.

SPEAKER_01 16:10

Så de här större delen får man av beredning inför kommun styrelsen.

SPEAKER_03 16:16

Så kan man säga. Så på varje kommun styrelsemöte har vi ju två delar. Ett offentligt, där tas ju alla beslut som inte kommer till fullmäktige. Så där kan man komma och besöka och höra hur alla beslut tas. Sen finns det en del som är icke-offentlig, där får alla som inte är politika eller känslapersoner kliva ut. Och där tas då besluten som sen kommer till fullmäktige. Och där blir det ju då offentligt för alla att lyssna på. Så att vi har två delar i kommunstyrelsen. En offentlig, där alla får vara med där besluten tas. Och sen är en ickoflig där beslut tas, men som sen skickas till fullmäktige för fastställande av beslutet.

SPEAKER_01 16:50

Kommunstyrelsen är en öppen del som är öppen för alla medborgare eller vad då?

SPEAKER_03 16:54

Ja, tekniskt sett får alla komma på den offentliga delen. Väldigt sällan det kommer någon ska erkännas. Men man får göra det.

SPEAKER_01 17:00

Och då är det en del av mötet.

SPEAKER_03 17:03

Och det är alltid en sån del som finns. Allt en sån del. Allt är en offentlig och en ikkofflig.

SPEAKER_01 17:07

Men kommunfullmäktige är väl helt öppen. Så det kan man komma och lyssna på.

SPEAKER_03 17:10

Alla punkter som vatt på den ikkofliga ska också upp till fullmäktige. Så det är inte så att det döllis något, utan det är för att man där ska diskutera internt i kommunstyrelsen. Men sen lyfts du upp så att alla har ändå full tillgång till frågorna senare. Att man gör ett annat forum.

SPEAKER_01 17:28

Och det är så ibland att man är kommunfullmäktige så är att nu har vi något vad ni säger, men vi återremmitterar. Ni får jobba vidare.

SPEAKER_03 17:37

Så kan det vara. Nu tänker när det kommer från kommunstyrelsen till fullmäktige. Man kan återremitera. Det innebär att man skickar tillbaka är det man vill ha en komplettering till exempel.

SPEAKER_01 17:45

Man är inte nöjd med underlaget.

SPEAKER_03 17:47

Nej, så kan det vara. Eller att man bara, som det kan vara nu, som att gissa på att det kan bli något kort, nu ska inte jag säga för mycket om framtiden. Men det är några känsliga punkter framåt. Och ibland vill man bara fördöja saker som opposition. Man tycker att man håller inte med om beslutet, och istället för att bara tala om det och säga det att vi håller inte med, men kör på, så vill man ibland bara fördöja skicka tillbaka för sakens skull och då kan man göra det.

SPEAKER_01 18:05

El det berömda politiska spelet.

SPEAKER_03 18:07

Det är exakt så. Det är framförallt ett valor. Sen ibland kan det nog finnas anledning till det. Det är för jag tycker gå in och lyssna i de här tillfällena. Gör de det bara för att fördöja och förstöra, göra det värre. Eller gör man det för att det faktiskt saknas uppgifter. För att saknas det viktiga uppgifter, det är klart att det ska kunna återremetteras. Men är det så att man gör bara för att fördöja för att man inte håller med då är det på förlå nivå. Och det tror jag vi snart kommer se i läraren i fullmäktige där man bara vill fördöja det för att man inte håller med. Men vi får se om jag har rätt.

SPEAKER_01 18:31

Jag ska inte ta ut något först. Spännande. Och som sagt, man kan titta på det live på nätet. Om man besöker kommunfullmäktige. Man kan se det på nätet och man kan också se tidigare fullmäktige.

SPEAKER_03 18:43

Allihopa fin så vetlande.se och sen politik kommunfullmäktiga så hittar man livesändning står det där så att allt sänds live och sen kan man se det efterhandt.

SPEAKER_01 18:51

Och de hål på lite olika lång tid.

SPEAKER_03 18:53

Ja, allt mellan en timme som jag har varit med som längst. 6 timmar tror jag. 5-6 timmar. Vissa ställen i Sverige har hört att det håller på fler dagar.

SPEAKER_01 19:00

Ja, det är helt absurd.

SPEAKER_03 19:02

Jag kan tycka att det är viktigt för den demokratiska processen att man får göra så. Men det finns ju ingen som har blikänt av 8, 12, 14, 16 timmar debatt. Jag tror inte det. Jag tror att det är ren larv. Eller larvet med demokrati? Nej, det tycker jag inte. Men vinner man någonting på att debattera i 16 timmar. Jag är tveksam. Jag tycker det är väldigt bra klimat i vet. Vi kan slå på varandra. Vi kan tycka olika. Vi kan hålla på tränka.

SPEAKER_01 19:24

Men det är väl bra att det blir en debatt.

SPEAKER_03 19:27

Men 16 timmar bör man hålla på.

SPEAKER_01 19:28

Det är det som är intressant om man själv lyssnar på och ser på nätet att det här blir en debatt om man tycker olika. Det är väl det som är intressant att se bara ser något som att vi tycker det här, jag tycker likadant debatten i sig är lite rolig.

SPEAKER_03 19:41

Ja, jag tycker det är ett bland det roliga som har som politiker. Jag älskar när oppositionen gå upp och ska vara hittat på någonting och ska slå lite på det. Så man bemöter att vi ser det så här, och men det har glömt den här biten, och det är ju för att det här ska funka. Att man då får stöta och blöda. Och ofta är så att debatten leder också till bättre beslut. Och nästänker, just det, vi kan ha missat en del av beslutet är jättebra, men det saknas en liten del. Det har ju hänt att oppositionen har kommit med till exempel en liten, alltså 95% av beslutet är detsamma, men de kommer en liten skrivelse som gör det lite bättre. Ja då har vi ju gått med på det när det finns något som gör det starkare. Så debatten är väldigt viktig och skit gör det skud.

SPEAKER_01 20:16

Men för nier på hur ser spelreglerna ut i kommunfullmäktiga för att det finns ju en som är ordförande. Är det talmannen motvarande?

SPEAKER_03 20:24

Ja, precis. Om jag är stadsminister och min roll, så blir det talmannen som är fullmäktige ordförande.

SPEAKER_01 20:29

Men om man nu bryter mot något regel som finns i kommunfullmäktige. Jag vet inte vad finns det för typ av regler.

SPEAKER_03 20:37

Näin ordförande i det fallet, eller talmannen eller fullmäktige sordförande styre mötet och bestämmer det kring det. Sen är det alltid svårt för vi har ju det här med ytrandefrihet i Sverige. Så det är svårt att tala om för någon att de inte får prata längre eller att de inte får säga på ett visst sätt och så där. Sen är det ju att den är lurig.

SPEAKER_01 20:55

Jag tänkte på att jag är lyssnade på ett kommunfullmäktige för några gånger sen. Då var egentligen att vi kommer upp och ställa en fråga nu till vad jag vet inte vem du var som har varit där och rapporterat. Och så går då representanter upp och ställer inga frågor utan talar om att jag finns mer som att jag älskar min egen röst. Så det kommer inga frågor. Trots då att kommunen full märktiges ordförande ställer på det fråga jag vill ha. Men hur gör man med sånt.

SPEAKER_03 21:26

Det är upp till ordförande och styra. Det går och kluben borde säga att nu får du komma till frågan alternativt skriva ner. Men sen är det också en yttrandefrihet att man försöker vara chantil. Man försöker hålla en god debatt eller ett gott samtal.

SPEAKER_01 21:39

Det gjorde inte det så jättemycket, men just att man ställer en fråga men jag förhörde ingen fråga. Det var ju inte en ut, de var nästan all ihop.

SPEAKER_03 21:46

Ibland går man mer upp och pratar bara ren politik eller inte får något sagt alls händro. Ibland någon går upp och som och säger ska ställa en fråga, men det kommer ingen fråga. Så man har pratat tre minuter utan att komma någonstans. Så det tar ju inte någonting framåt och vidare. Man har bara fått säga någonting som man tycker är viktigt. Men då kanske det finns bättre forum. Eller bättre forum, det finns bättre tillfällen än på en frågestund.

SPEAKER_01 22:06

Jag tänker på de som sitter i fullmäktige är det uppfritt framför alla som sitter att gå upp och säga sitt.

SPEAKER_03 22:11

Ja, det är fritran det, hän i alla delar. Så vi vissa delar med frågor och sen som ställer sig till specifika personer. Men 98% av alla ärenden som kan vem som helst ska upp och säga vad man vill. Och där har vi väl någonting vi kan bli bättre på i vet andra överlag. Jag kan inte funka i andra kommuner. Men jag nu gissar att nu blir det en riktig i gisning. Men jag skulle visa att 60-70% av fullmäktige ledamöter har varit upp mindre än fem minuter i talastolen under tre år. Det är min gisning. Nu är man inga siffror på det, men det är min absoluta gissning. Det kan naturlighet att partiledarna, eller vi säger gruppledarna, för talan mer. Men det finns de som inför kanske inte går upp en enda gång på tre eller fyra år nu. Det kan jag tycka är lite tråkigt också. För då blir man bara en röstknapp.

SPEAKER_01 22:54

Men det är väl så här också att man har en diskussion respektive partier innan kommunfullmäktigen i vissa frågor så att man är samspelta. Men alltid så får man göra att det är röstbokskap.

SPEAKER_03 23:07

Ja, det blir ju lätt det där när någon bara sitter och röst och aldrig säger något.

SPEAKER_01 23:10

Men samtidigt så är det ju så att innan fullmäktig så pågår det en diskussion i partierna när man har högt ett tak och kan tycka olika. Och så enar man sig om att nu fattar vi det här beslutet. Så kanske inte alla är 100% med på det men man fattar ett beslut att det är den här inriktningen vi kör.

SPEAKER_03 23:27

Så är det. Och sen är det också viktigt att ska ha väldigt stor respekt för den så jag har ju förman för att arbeta med politik på 100%. Vi har opposition och gruppledare som sitter med på de flesta möten och som sitter med i kommunstyrelser och flera delar och har ett jätteinformationsövertag mot de som bara sitter i fullmäktige. Därför ska jag ha stor respekt för att man inte går upp hela tiden i varje fråga. Men det vore kul om vi fick upp än fler. Så jag ska inte säga att det finns att det bara är ett problem. För det är klart att det är svårt att gå upp och ta en debatt mot någon som arbetar med det på heltid som sitter i varje möte och har varje sorga eller så varje del. Då är det mycket lättare att skicka sin gruppledare som har helhetsbilder och så där. Så det var inte på något som är något olike respektfull. Utan att vi skulle behöva bli lite fler, lite ofare. Men så. Och sen frågan hur vi kommer dit. Det är jättesårt för det är svårt att gå upp på någon som har ett informationsövet. Så det har vi förna på framåt.

SPEAKER_01 24:17

Och vi är för lite mer. Full med kommunen långt svar. Bra.

SPEAKER_03 24:27

Och jag har ju också fått till mig här att du har ju fått det storna och var ute i din roll som. Nu ska vi se vad det blir då. För jag riktigt att inte som politiker tänker. Jag är ju brottsförbyggande samordnare. Det är den rolen. Jag har ju sett här att du varit ut i din roll som brottsförbyggande samordnare och fått föreläsa en hel del för våra lärare i kommunen. Vad har det gått ut på?

SPEAKER_01 24:47

Ja, egentligen är ingen föreläsning en utbildning på hur man ska hantera hot och våld i skolan. Och även hur man ska hantera allvarlig våldshändelse. Och tittar man på det här med hot och våld, så är det ju alltifrån att elever är hotfulla, vårdnadsavare kan vara hotfulla, och ibland förekommer det våld på olika sätt. Och hur man ska hantera det för att få en lugn och trygg och säker skola.

SPEAKER_03 25:11

Precis. Har du några huvudbudskap till oss? Hur får man en lugn, trygg och säker skola? Det är ett långt svar förstår man nu försöka korta ner det med det här huvudskapen.

SPEAKER_01 25:20

Jag tror att det är ju en plats där många människor möts, och då måste man ha tydliga regler. Det kan våningsregler och andra typer av regler, men att man respekterar dem och framförallt att man ser varandra, alltså man ser alla individer, att man har olika typer av behov. Men gemensam för alla, både all personal och eleverna är väl att alla vill ju bli sedda och bekräftade och vara med i sammanhang. För annar säger risken att elever som hamnar utanför, som kanske är mobbare som inte känner att någon lyssnar på dem. Att de hamnar någon form av situation där man känner agg i skolan och så växer det sig starkare när de blir äldre. Och i vissa fall så vipar det över att nu ska jag ge igen på den här skolan som förstör mitt liv i situationstecken. Och då är risken stor att de återvänder till skolan och det är lite det som har hänt i de skolskjöning som har varit, att det är oftast antingen att en elev som är elev just nu eller en företag elev som kommer tillbaka för att hämnas och visa att så här lår jag och det är fel. Och då tycker jag det är viktigt att just i den här utbildningen att man är sannolikheten inträffar i vet här liten, men man ska veta hur man börjar agera. Och framförallt hur man undviker att det ens finns möjlighet som risk att det utförs. Då tror jag dels det här med att hantera eleverna, se alla elever, se deras behov, bekräfta dem, ta med dem i sammanhang så att de känner sig delaktiga. Då slipper man här, då får man istället elever som kommer tillbaka och kramar om. Du var jättebra för min uppväxt och min framtid som lärare. Det är ju där man vill komma. Och sen gäller det att vara på tårna som skolpersonal att det kommer en ny lagstiftning här i som råd om att man ska ha väld koll på vilka som rör sig skolans lokaler. Så är det obehrig besöket och så ska man direkt se till att vem är du, har du något besök man ska fånga upp dem direkt. Har de ingenting där att göra, så ska de ut.

SPEAKER_03 27:35

Det funkar på ett ställe, jag har provat själv. Jag var lite dålig på att checka in och få den här lilla noten och bli inskriven. Så jag, efter stund på någon som inte kände igen med det här, så fick jag de frågorna. Ja, vem är du och vad gör du här och lite så här bitar.

SPEAKER_01 27:49

Det kan inte vara ett vetland.

SPEAKER_03 27:50

Det var ju vetlandna. Det var en lärare på en skola faktiskt där som då tyckte att nu behöver du förklara vem du är så där. Men det är jättebra, för det är precis så det ska funka.

SPEAKER_01 28:01

För att är man på tårerna, för det handlar ju om att de här som vill ge igen och göra typen skolskjutning, de gör ju en form av rek. Man rekogiserar platsen. Vad kan gå in och får största effekt. Märker man redan då när man gör den där rekogiseringen att här är de på tårerna, här är lärare och personal och även elever på lätter och fråga vad är du så behöver man inte vara otrevlig utan jag känner inte igen. Det är något speciellt du söker. Och har man inte rent möjlig på sig så drar man därifrån. Skul det vara så att det verkligen händer det gäller att upptäcka det här så tidigt som möjligt och larmar ut att antingen låser man till skolan helt hålet om hotet finns utanför, eller så flyr man från platsen eller söker skydd i säkra rum. Då har jag utbildat dem i hur man gör ett säkert rum. Så att den här våldsverkarden inte kommer in.

SPEAKER_03 29:01

Ja, för det är ju två delar i det förebyggande och sen det som är krishantering när det sker, eller om det sker, för vi hoppas att det aldrig gör det. Men vår uppgift som kommun är att se till att om någonting sker så ska vi vara så väl rustade som det någonsin går. Sen hoppas man ju att den här kunskapen aldrig behöver användas. Men bättre saften sorgen någonstans.

SPEAKER_01 29:19

Och jag kan ju ser det nu för jag har ju utbildat det här under snart ett år. Där de får en uppgift efter utbildning att faktiskt göra en säkerhetsinventering på sina skolor. Väx till ett säkerhetsmedvetande som har gått över till att det sitter nästan lite i ryggraden. Vi har återkopplingar att man har koll på läget. Vilket tycker jag är jättebra. Just det här att man ifrågasätter lite mer och lite mer misstänksamma att man vad händer det här. Och sen efter utvint har de fått olika scenarier som de ska prata kring. Om det här händer, vad gör vi då på skolan? Och då hittar man kanske sina svagapunkter och kan då rätta till dem. Och sen kan man ta samma scenario till kanske på ett APT att det här händer klockan 10 på uns. Och då får man för det på vad är jag då och hur ska jag agera. Det trycker man själv, men framförallt trygar eleverna för att man kommer därifrån eller kommer in i ett säkert rum. Och hur man larmar polisen så att man flyr, söker skydd och larmar. Och när man larmar, så har vi gjort så att man ringer polisen och tar om att jag finns nu i rummet ser jag så för varje rum i skolan har ett nummer. Och det finns angivet på en ritning. Då kan man ange att jag finns i det här rummet, och då kan man väl säga att det finns de, och så kan man säga att hotet finns utanför i korridoren.

SPEAKER_03 30:47

Du vet polisen var någonstans man är och kan snabbt och börja in.

SPEAKER_01 30:51

Polisens uppgift är det egentligen det viktigaste är att få fatt på hjärnespersonen och ta bort hotet så fort som möjligt. De går ju förbi kanske de som har gömt, så att man sträcker upp händer och visar att jag har ingen vapen, jag är inte den här. Och sen lyder polisen så att ta sig ut byggnaden för att den vägen de har kommit, den är ju fri.

SPEAKER_03 31:21

Jag är ofar, jag är obväknade och sen gärna tal om man har sett något.

SPEAKER_01 31:24

Och sen gäller det att hålla sig i det här säkra rummet tills dess att man får direktiv från polisen att nu är det okej att lämna. Jag besöker skolorna efter utbildningen, samtliga skolor. För att titta på hur de lyckas med det här med säkra rum. Har de frågar, har de utmaningar. Men finns det ett antal dilemma också i det här. A om man nu har tagit ett skydd i ett säkert rum, och så märker man att Lisa står utanför och hon har inte hunnit med in och knacka på ska man då öppna och släppa in här nu. Så det finns väldigt mycket dilemma det här. Men det är bra att som säger en gång. Sannik att den ska inträffa är väldigt minimal, men man ska veta hur man börjar hantera det.

SPEAKER_03 32:10

Definitivt. Förebygden arbete och just det. In case of emergency så måste man ha en plan. Det är ju alltså så här saker man önskar att man inte behövde göra det. Men den dagen inträffar, om man inte har gjort det så kommer man ju aldrig förlåta sig själv, lite grann, både som kommun och som lärare, som politik och som kommun an ställa att vi ska veta vad vi gör den dag någonting händer. Och det är otroligt skönt att höra. Bilden jag också fått någon lärare att pratar med som tyckte att den utbildningen var väldigt bra. De tyckte att det är fantastiskt skönt att få höra vad gör vi för man läser om det. Man tycker det är ottäckt, men nu får man hjälp och traven. Vad gör vi på vilket sätt och hur var den är egentligen så där?

SPEAKER_01 32:41

Och avslutningsvis kan jag säga att det viktigaste är att man ser varandra. Man ser elevernas behov, man bekräftar varandra och ser till att man är med i sammanhanget. Då slipper man det här problemet.

SPEAKER_03 32:55

Ja, otroligt intressant och jag tänker att vi framåt på den också kommer att komma till de här frågorna som är så viktiga och du är expert på. Det är jättegud för mig också att höra intressant hur man arbetar med.

SPEAKER_01 33:04

Men jag tar ett exempel i en tidigare kommun som jag jobbade i. Då var det på en skola, det var en elev som var i årskurs sju har han gjort bort så ganska rejt och blev busen det här som inte går förbättra. Och han försökte hela tiden visa vad jag kan. Men det var ingen som såg det. Han fick en stämpel. Och han resonerade så här: att ja, är det så de vill ha mig, då blir väl sånt där felaktigt det. Och sen skulle han sluta, och då kommer en diskussion i kollegiet ja hans lillebrorsar börjar ju här nu till hösten. Han är säkert likadan. Och då är man farligt u tycker jag sett på det, det är man väldigt snett. Så det gäller att ge alla en chans, alla kan göra bort sig någon gång, men lyssna och se dem och bekräfta dem. Om det är så en liten grej. Så det här berömet man får det där du gjorde, var jättebra. Oj, vad någon som tyckte att gjorde något bra. Det vill inte vara en stor grej. Men ju fler gånger man får höra det här, då växer man som människa och får att jag är ju bra. Jag har min plats här.

SPEAKER_03 34:14

Det handlar väldigt mycket om det att se individen som du säger, bekräfta och hela tiden guida. Ställa håda krav, höga krav hela tiden. Men se, bekräfta och få människor att växa för skolan handlar om att få någon att växa in i vuxenlivet och någonstans som en trygg individ.

SPEAKER_01 34:28

För många har ju själv jobbat i någon skolans värld som är unga. Det var många som sa till mig att du kan inte ställa så stora krav på dem. Jo, jag kan ställa stora krav för de kommer säga till mig om det är för höga krav, men de måste ha lite utmaning, men också att man ser alla att det är, och sen får man inse som att vissa klarar det perfekt, vissa behöver lite hjälp. Men man ser för just den här gläden som blir även om de svaga att jag fixar det här. Det är gå att köpa för pengar.

SPEAKER_03 34:58

Så är det. Väldigt vilka budskap du låter ohert klog i och kan vi jobba ännu fler som bara på det sättet kommer tryggare och starkare elever. Det är klart det målet för.

SPEAKER_01 35:06

Och det här är ju ett fort jag håller på med att vidareutveckla i vet att man kommer för samtlig skolpersonal. Då ska man veta att skolpersonal är både lärare, de som jobbar i köket, de som städer rubbet.

SPEAKER_03 35:18

Vi lär råtkomma. Kul och viktigt att den här utbildningen är på plats och att arbetet fortsätter. För det är också det. Vi gör inte bara en som vi följa upp. Och vi arbetar systematiskt för att stärka oss över tid. Exakt. Styrka förvetlandet.

SPEAKER_01 35:35

Vad jag har förstått så finns det en hedesplats i vetland där.

SPEAKER_03 35:41

Det gör det.

SPEAKER_01 35:42

Vad är det för något?

SPEAKER_03 35:43

Det är egentligen när man får en stjärna. Men för. Det får vi en stjärna som sitter på belarna slags utanför kommunuset på den lilla gatan som går i nerve biblioteket. Och det är egentligen att det står så här, att mottagaren ska ha gjort vetarna kännt i positiv bemärkelse eller gjort en stor insats för kommuner och deras invånare och vara född i alla varit verksam länge i vetlandna kommun. Och det är någon som gjort någonting extra, något exceptionellt. De som satt vetarna var kartan, och har som jobbat hårt, och har gjort stor skill.

SPEAKER_01 36:14

Ena Felixon.

SPEAKER_03 36:15

Hon är med, hon har fått en plats. Bland väldigt många andra.

SPEAKER_01 36:18

Putter.

SPEAKER_03 36:19

Ja, han har också fått en plakett. Så det finns en hel del sitter och titta här lite på listan. Det är väldigt, väldigt många som har fått det här faktiskt. Så vi ser Pelinäver, Putten Elson och Jonas Klasson, Lars öran Fisk. Erik Nilsson. Det är så fisk på hamn skivar i vetlandet. Precis, precis. Stämmer. Han brukar också ta med på lite när man har lite grann att ska berätta om vetlandna för andra kommuner och andra politiker som har komma ut. Så att en av dem som är så här att många vet vem det är, men kanske inte fullt sknippar med vetland. Så det är så många sådana här som har gjort väldigt insatts med sitt intresse i skivsavlingar.

SPEAKER_01 36:53

Han hade nog platter.

SPEAKER_03 36:55

Det är en och annan har jag fått en vil av att han hade så där. Men då har vi också valt att 2026 här nu dela ut två stycken nya två nya personer som har gjort ett exceptionellt arbete för Vetland. Det första är Johan Frasen. Detroit Red Wings, hockespelare NOL. Ständligt kappmästare. En otrolig drivkraft för väldigt många. En förebild för yngre och en fantastisk hockear som tyvärr fick avslutas lite grann i förtid med skadeproblem och hjärnskapningar. Men en helt magisk kockkarriär och en riktig förebild för unga hockespelare och idrottar i stort men framförallt för. Så väldigt, väldigt intressant och kul att Johan få det här pris av oss, tycker jag. Det är väl värd.

SPEAKER_01 37:35

Funkar det som det gör i Hollywood att man har stärnan på plats och man avtäcker stärnan.

SPEAKER_03 37:40

Ja, under vetandarfesten kommer de bjudas in på scen tillsammans med fullmäktige ordförande. Så du pratar om talmannen då. Om man skulle ta på nationell nivå som delar ut detta. Och den andra mottagen är från Korsberg. Kan du visa vem det är. Ingen Bängtsson. Bängtsons cykel och service. Det är en helt fantastisk entreprenör som har byggt upp det företaget som växer stort och som idag har kunder. Jag var på frukostmöde där bara för någon vecka sedan, ett par veckor sedan. Har kunder över egentligen hela landet, som är framförallt södra Sverige, de kommer lång väga för att komma dit. Och nu etablerar de också E-handel och satsa väldigt mycket på det fysiska mötet och vill ha till butiken och de säljer en produkt och servra sen också alltihop. Han är helt fantastiska företaget är fantastiskt.

SPEAKER_01 38:29

Det är det företag som också hanterar skogsmaskiner.

SPEAKER_03 38:32

De har allt möjligt egentligen båtar och de har gräsklippar och de har fjullingar och de har fiskutrustning och de har jaktvapen och allt möjligt egentligen. Det var någon som sa där lite skämsam av dem själva att det är någon form av Ulla red för män. Nu ska vi inte generalisera för mycket. Men åt det hållit lite grann om det. En otroligt häftig butik som också är byggt ut. Ja, precis. Det ligger lite grann, nästan inte utanför korsbärgar, men det ligger en bit utanför själva Storgatan, om man nu får kalla det så. Kanske inte är så stor. Men några så må igenom korsbärga.

SPEAKER_01 39:03

Eller ingen genomfortleden? Ja, precis.

SPEAKER_03 39:06

Helt fantastiska lokal. Det byggde ut det för några år sedan också. Vi får äran var det där på ingningen. Så riktigt riktigt häftigt. Och ingen bängt så är väl värdet att pris har gjort sensationellt mycket. Inte minst för landsbygden Korsbärga. Så riktigt kul att de har fått Johan och Inge få vara med och bli en del av Hedersplats. Bara och gratulera. Det bara gratulera. Och där känner vi väl att vi är nöjda för idag tomt trevligt samtal i fag här. Och vidare tycker vi kul med lyssna frågor. Kom in idag om lite i fullmäktig kommunstyrelse. För det är vi sagt tidigare och vi fortfarande vill vi gör det här för att vi att människor ska lära sig mer om vad vi gör. Vittar på för något och hur det funkar med politiken. Varför så kommer frågor i puts vi har någon nästa vecka också. Vi försökte portionera ut här när det kommer in. Har ni någonting und bara skriv till oss så hoppas att vi hörs framåt här nu. Det är. Allt gott. Båtersend.