Det store slaget om Førdefjordens fremtid

Denne våren skal Høyesterett avgjøre en av de største og mest langvarige miljøkonfliktene i norsk historie.

Biologiprofessor Dag O. Hessen og Ingvild Fonn Asmervik fra Naturvernforbundet forklarer hva som står på spill, og hvorfor kampen for Førdefjorden har engasjert så sterkt i snart atten(!) år.

Striden handler om tillatelsen til å dumpe opptil 170 millioner tonn gruveavfall i den rene og rike fjorden. Naturvernforbundet og Natur og Ungdom har saksøkt staten – og vant i lagmannsretten. Nå, den 27. april, skal saken opp i Høyesterett.
Utfallet kan få enorme konsekvenser.

En seier vil være en historisk miljøseier. For Førdefjorden vil det måtte bety at dumpingen stanses umiddelbart. Samtidig vil det etablere en høy terskel for å kunne tillate forurensning i andre fjorder, elver og vann. Et tap kan bety at Førdefjorden, som har vært livsgrunnlag for mennesker i tusenvis av år, blir ødelagt.

Programleder: kommunikasjonsrådgiver Rikke Agerup

Produsenter: Fagrådgiver Anette Bruer Stepanoski, Kommunikasjonsrådgiver Tor Christensen, og kommunikasjonsrådgiver Anne Line Fjellstad

Transcript

SPEAKER_02 0:00

The Norwegian fjords. The deep blue fjords of Norway, which cutt through wild mountains and stellingly beautiful landscapes are quite unlike anywhere else in the world.

SPEAKER_01 0:18

Ja, son beskriver ex antal skilder på internet det är norska fjordonada. Värdenskänt för sin könhet sig rik i liv och lång historia. Och vad gör vi med fjorna? Jo, vi dompå att söppla var i det. Idag ska vi egentligen snack om en helt speciell fjärde fjord. Den går någon kämpesvangra dagar i möte och till att snaka om det så har vi fått in det främsta stämmene i lönnen i studio idag. Dag och hästen, välkommen till dig. Du är biologiprofessor på universitetet Oslo och fatter. Välkommen till dig, Ingiven från Ansmervik. Du är biolog och fögradgiv i naturalnförbonnet. Ja, vi sitter ju på den rik i världens arbunda som vi ska få varta. Och så domper vi se på vår upp i det. Vad säger du egentligen om det är och det?

SPEAKER_00 1:12

Ja, vi dommer ju hälvisk suprovalt, men lite för många steder och inkluderar fjorder, som vilket ställer så pengen som vi borde. Det är fortsatt vakra och se på, men det är det som är under oversen. Och jag tror lite förklaringen ligger där. Ingen vill ju fjån och vunt, ingen vill naturen och vunt. Men där den är idén om att vi har så många fjorer där som farligt och en här och en där och samma som vi ser på land när det gäller nerbygning. Och detta att det är skjult under overflatten. Så det som är uga är ofta ut sin.

SPEAKER_01 1:44

Vi är väl, är det en av toran i hela världen som tillöter dumping i fjorder.

SPEAKER_00 1:50

Ja, jag har fått på permanent basis. Det är någon andra som har gjort det, men nästan alla har slutet med det. Så vi är nog ett selskapt där nu.

SPEAKER_01 1:57

Nej, vad tänker du om det är lite förut?

SPEAKER_00 1:59

Ja, och det illustrerar att det som ofta ses om Norge. Vi är lite såt moralsk. Vi är väldigt god på borttebana. Och för alldeles Norge gör väldigt mycket bra i klimaförhandlingar i naturbevaring, granskogsmiljöerna och den type ting. Men vi ställer riktigt så fänt med naturen på jämbanet eller med klimaför en del. För vi tänker att det här på något utet det gäller och vad som kser i Norge är så farligt och så luller vi oss in den föreställningen med att vi har eviden och natur och även och ren och frisk natur.

SPEAKER_01 2:29

Ingel naturen förbuna har jag jobbet med färdgivor i 18 årerna. Och kuratna så är den saken mer aktuell än kanske någon sine.

SPEAKER_02 2:39

Ja, för ett att skamp mot gruvdumpingen i färdigfjörn så ska du ha föddfyrsaken upp i höstret den 27 april, det är tårna lyckil. Och det höjdrätt ska ta stilling till är om den tillattelsen staten har gitt till att dumpa gruva fall i föddfånden är ju rika.

SPEAKER_01 3:00

Kan du förklara oss vad kärn är saken här?

SPEAKER_02 3:04

Ja, det är ju nättom det om tillattelsen har blivit gett på ett lovligt grundlag eller ligka.

SPEAKER_01 3:10

Våda detta fälle vad det är så mycket kan den och saken för att vara. Det är ett fält som manfälla.

SPEAKER_02 3:16

Engenbefälle är med färdfjorn. I detta fälle så har vi ju mineraler, så är det ett gruvsälskap Norgmaning, som har lystat att ha ut granat och routil för detta fälle. När de har tagit ut disteminalen, det är bara en liten del av fälle. Så står man igen med massa stanmasser och så massa som finmalt stern och detta man nu ha en plan för. Gruvsälskapet har lyst att dompa disemassor i föddfjorn. Som följag vill utgöra en stor trysel för milöet. Det vill ursätta allt liv på bunda och det blir dompet. Så dökte de om tillattelse till att få lov att göra det i 2008. Och så gick det en god del år för de fick en tillattelsen och en god el året fick det också tillattelse till att driva i gruva. Genom alltid såarna, som är 13-14 år, så har naturvallförbundet och naturgdom svart på alla höringar. Vi har klagt på alla vätack, vi har haft demonstrationer, natur ungdom har haft fler civiletsaktioner ved Örd i fjån. Ingent av detta har fört fram. Så i 2022 för nästan fyra år sedan, så tog våra landstyr det vansklig valg om att gå till söksmål mot staten. För det vi menade att tillattelserna är ylda i arkivet på lovlig grundlag. Och saken gick för Oslo tingrätt. Hamlade den där saken ganska bra i handlat om miljökonsekvenserna och måten, gruvan skulle drivs på bland annat och vi tapte och blev idemt och betala 1,4 miljoner av statens sina sakskasnader. Som är ett väldigt högt belöp för oss som en del organisation. Helvis har vi upplevt en enorm stöda som kände där vi tapten saken att folk blev sinte. Så det sände oss massa stötarer och linger och så massa pengar. För vi ville att vi skulle klara och ta saken vidare så vi bestämt oss för anka. Det är ett direktiv som vi har förpligtat till att följa genomsavtalen och som vi har implementerat i norssklag genom vanförskriften.

SPEAKER_01 5:39

Vi kan gå lite nöjn på akurat detaljen runt där, men när det dag kom till lagmansrätten. Vad blev domen där?

SPEAKER_02 5:48

Alltså, det vann vi. Och det var också nya grundet att lagansrätten och så var en rådiven uttalelse för efterdomstolen, som är en öväng domst som ska hjälpa ESland med att tolka strätt. Denna tolkningsuttalsen stötte oss och varit syn. Och det var en kämpstor säger, och så vant vi lagmansrätten också. Det var en väldigt tydlig grunde och enstäm med dem. Så det var också kämpstor sajnot. Där sade vi augusti själv men så ankar vi staten domen och höger att tog saken in. Och här är vi någon två en halvka för vi ska möte staten. Denna gang så ska vi bara möta staten för det har fått norsk industri och gruvsälskapet som partshjälp. Men hellvis har vi fått norskaver och norge fiskförbund som partshält för oss. Så det blir väldigt spännande.

SPEAKER_01 6:41

Ja, så då får vi svara om ett par ykerbar höstret att det är den här långa kampen och det där handlar om är att det är så massnad där som idag icke ska brukar när du tar ut det mineraler som det ska brukis här massa igen. Men vad heller ska man göra med det massna?

SPEAKER_02 6:58

Det gruvskällskapet gör att kopperna av Fälle och ha ett så kallat opent dagbrud. Det som hade varit en badre metod hade varit att ta en grugang in i Fälle så att man kunde, alltså en sång strifta så att man kunde fyllt tillbaka massna i fälle. Att man hade tagit det man ville ha.

SPEAKER_01 7:18

Så det är andra alternativer som går nu. Vist man vill driva gruvdrift och samtidigt bevara en fjorn?

SPEAKER_02 7:27

Absolut, och jag är stränger krav med myndigheten ställer och mer lyst för gruvsellskap till att pröva att få det till.

SPEAKER_01 7:38

Vad är den uttalen för eftersava och vad var det domen för att lagansrätten ser?

SPEAKER_02 7:46

Det ser att varför domen för lagansrätten ser att tillatelsen till och dompa är u gilda. Och då är det ju rart, syns vi, att de fortsatt domar. För det gör du. Vi trodde att den dommen skulle få konsekvenser. Vi förväntar att staten ville träcka tillbaka till latelsen och det gick grof. Det ankaranket så vänt vi är varför att vi ville sätta det på pauset eller suspender fram till det var färdigt av klart det höjdsrätt och så länge gruvsälskapet har en nylig till attelse. Det gjorde hellig och gruvsälskapet uttal att denna dommen har ingenting med dem att göra. Så det ville bara fortsätta som planlagt. Och då bestämde vi och natur om oss för att vi måte be rätten om att få by gruvsellskapet om dompa. Så länge rättsprocessen pågår och så länge det har en nylig till attelse. Så då möte vi gruvsellskapet i Sagnuförande tillrättig. Och där tapte vi det Sverige och vi blev idömet, i bara 1,4 miljoner men 2,5 miljoner kronor, som är en helt synsom, och skämmade för oss. Vi hackade den typen pengar på konto för.

SPEAKER_01 9:00

Men vad betyder det för en organisation som naturen förbinner och få en sån?

SPEAKER_02 9:04

Ja, det förruket till att vi akarat tar och gå till ett nytt sökmål. Men det första liksom. Men man kan också säga princip, både för det norra har förpittat sig till att följa en international konvention som heter Åretskonventionen och den ser att det icke ska vara avskräcken eller komlig dyrt och ta miljösaker i rätten. Och det är klart att en sum på 2,5 miljoner kronor. Det är en sum som de flesta organisationer och de flesta mänskka har. Så jag tror att andra i del och organisationer vid stända domen förlåt så vill det föra till att man senare gick vill turre att gå rätten svär med miljösaker. Men några är den här domen också ankigt och vi var i lagmansrätten i bargen i februar och väntar fortsatt på den domen.

SPEAKER_01 10:04

Och den kan komma när som helst i närmaste dagarna? Ja, det blir väldigt spännande så har ju den saken här på gått i att norät flera år bakgur. Men livet runt vörigrån har ju existerat i många tusenar. Kan du förälla lite om vad den har varit och vad den är för de som bor runt fjån?

SPEAKER_02 10:27

Ja, först kan jag se köptet att det är, och över gruvan lägger Stårnå så är det funnits rester av Steinade boler så det betyder att det borde vänska för 6 000 år sedan. Och det är ju nett och bägskant att denna fjorn är selvlivs och bosättningsgrundlager för de som båda där och de som bor där nu. I dag är föddfjorn bland västlandes allrikiste fjurer. Det fisket sätter cirka 15 olika fiskerslag där. För de som bor där, vet du detta väldigt gott. Vi har många lokala, alltsilja i vår organisation som bor där och har vux där och en av dem har föralt mig att de lärte sig att fiska mat till familjen och gattansen länge för de lär sig att skriva och läsa. Och det identificerar sig med fjord, det känner jag följer sig som en del av fjån. Så när de står i den kampen i att norr så är det klart att det tärke. Många västläner som är väldigt späntad än vår här.

SPEAKER_01 11:30

Och så är det ju någonting här åt mänsklighet men det är också fullt ar liv i fjord. Kan du se lite vad som bor där.

SPEAKER_02 11:38

Ja, så som sagt så är det den en av västlandes rikist fjorder. Våra lokala elkällor har förtalt med några närstå där ser jag ut och fjorder och så kommer späckågarna in, mäktig i dyrna och jager silestimer och så har vi hoppenlax. Det är en national laxfjord. Laxen har blivit rörista. Det är många andra rörlig starter som jag funnit i området. Bålange, babuskorall, ur. Och så har vi ett getefält för klisttorsk. Kistorsk är ju så tror jag, det är rätt väetr det deponä i grubet. Så är det köppsfält rätt på andra sidan av fjorn, det är ett rikt liv där. Allt livet på bunden där vår det dumpas, vill du utslät sig helt. Och så i tillägg vill det vära partikelsprädning som kan påverka livet. Så är det klart att närfäran blir påverkat, så blir ju hela ökosystemet också påverkat av det. För här hänger livet ttsamman.

SPEAKER_01 12:51

Det gäller väl mycket bara födfjån dag. Vill efterblickligt vad den står det till med hälsat i fjorderna vad det generellt?

SPEAKER_00 12:59

Ja, det är väldigt för skälliga fram det som verkligt står det till med, liksom väl kon friskmillig. Så det hänger med samman med om det här karskel fjorder eller rikka, så går hypp i utsiftning avana sådär. Men väldigt många står det dålig i tillme man kanske skulle tro en reklamförtällig som det som ser på för att alldeles känner till oslorfjorn. Men vi har ju en lång tradition med domping av gifti avfall dels fra industrilån tysten, alltså frirfjorn och andra steder där fortsatt väldigt starkt påverkat av urslipp och i den graden att det fortsatt är det vi kallar kostråd. Alltså det ska ombefalt och spis vissa fiskerslag, bundyr och så vidare där. Varför inte för gravida. Och är tillägg så har vi idag att väldigt många fjorder. Stora delar av tysten är väldigt påverkat av näringshalt av belastning. Det är det som har huvudproblem hos oslöfjän. Vi slipper ut för mycket näringshalt, alltså i huvudsak nitrogen och fosfor som är ju att vissa algervoxer bäddar. Och som ofta ger sån till slammäng, alltså det vi ser i osloferna, och det vi kallar lurts. Luret är påväxt. Det ser ut trivligt.

SPEAKER_01 14:07

Ja, det är lite en brin gränt.

SPEAKER_00 14:09

Det är lite som algår som också är upp och ta och tar upp byn. Och så följer det jute för hållerna får torsk väldigt dåliga grunden att bin fisker nästan bort oslöffron. Det är också heldligt för oxigensnivå. Det kan göra att du får oxigensvinn i dyplagen. Det vi har sett att lurna bredd sig av stora delar av kyssnorge. Och så följer de hellig konsekvenser där också. Upprättsnäringen är en viktig skilde akurat med oslöfrån med långt syna. Så är en sum av påverkningar som för man gärna på en påvirkning omgången. Då ser vi att det är väldigt många påverkningar som sämmen ut ett stort totalt stress för fjorna. Detta påverkar i fisk. Det påvirker ju också fulolivet för exempel. Grund att köpna gått så dramatiskt bakre långt tystet som det har. Det var ju oprinlig ovig fisker. Särna har det varit påverkningen av ökosystemen och säger och så klima upp som extra stressfaktor på toppen. Så totalbelastningen för många fjorder är väldigt höj och så får det ett argument mot och stresser det ännu mer.

SPEAKER_01 15:21

Det samla belastningen och så snack man ju ofta så den rörista och torsken och det är art nu som vi känner gott. Men det är ett helt ökosystem här som belastes.

SPEAKER_00 15:30

Ja, det viktigt är att man inte bara är ser på det karismatisk eller ekonomiskt viktig, eller rörligst art nu, men att man ser att detta är systemen och det är massor där vi fortsätter känner liv som börjar bevares, och vi heller riktigt känner helt till hur sårbar det är. För så är det ju gärna att solution to pollution i stile sant. Vist man slapping gasrupp i lyfta så blir det på mat och bara borten och vet vi att sådana arrika.

SPEAKER_01 15:59

Nej, det har varit fint.

SPEAKER_00 16:00

Det har varit fint. Det var det kanske en sån och tillsvaren med fjorn och havet som har varit en suprekass så länge men och det var få människor och moderat urslipp så spelte ingen rolle när vi passer det nivå och det bynder och blir riktigt ser så att lösningen är fortynning.

SPEAKER_01 16:17

Nej, jag fick en bild av en kollega som var en liten notis för en navis. Jag tror det var sötet i alla, men det borde bara så att något går is och snart. Så aldrig kör det som det ska kasta ut.

SPEAKER_00 16:32

Ja, det var den hållningen.

SPEAKER_01 16:34

Vi vet ju väldigt mycket mer om hellistet.

SPEAKER_00 16:36

Jag har ju familj för Kysn och jag känner nog den hållningen. Men det är förbi och så inte gäller atmosfärig.

SPEAKER_01 16:44

Ja, och så vet vi ju på något Mija, men så är det väl samtidigt så många belastningen som du snackar om och som påverkar varandra och vi vet helt på vilken måta.

SPEAKER_00 16:54

Nej, det har att det är samma belastning som man nå brukar som ett begrepp när man ska värder möjligt för en extra belastning som är detta tillfället av utsklip. Och så vet vi en del också om sedimentutsklipp och stängmel och den typen som håller sig väldigt länge. Det spres ganska mycket. Och det har lånvar effekter. Detta och dokumenterat av Marinbiologer i gössingfjordant, vad du kan se vår doming där ligger ett sådant gråts slamlag over allt liv. Så vi har varit ganska mycket om effekten av detta också. Selvom ser full är delt uppfattningen om hur långt utet det vill gå och länge det vill vara, men i en lång period av ett stort område vill detta, helt klart utlägde.

SPEAKER_01 17:37

Ja, som vi vet sikre på. Det med naturens ägenvärd i idag kan man se att denna saken sätter to värden sin upp mot varandra. Naturens ägenvärde är nå i sig. Och mänskligens behov för resurserna natur i oss.

SPEAKER_00 17:54

Jo, det är ett äktigt dilemma. Vi ser och det är samma på land och vi önskar att bygga vindmel parker för att få ren energi. Men det går på bekostning av inte bara natur men också naturupplevelse för oss. Det är ett nytt naturyn som har byggt väldigt lång tid och vinner fram det här med naturns egen värdis som museer som på binner i Arenässin idé om dyrt ekologi som har fått stora accept också juridisk.

SPEAKER_01 18:23

Du ser det lite kort och visklar det värda.

SPEAKER_00 18:25

Ja, det kan ses kort och fynd. Att natur har egen värdi arter och egen värdi iavhänga och nyttvärdin för oss. Det är ofta det nyttvärdingen i större än vi har varit klar över. Netflix som ingen ser ting hänger sammen. Men uavhängande så har naturen egen värdi också ök och systemer som sådan och mikroskopisk liv som vi kanske inte ser och mycket tänker på. Men som också kan vara väldigt viktig men som är en viktig kraft av sig själv. Så ett principet bryt och radikalt med den gamla tanken om att mänskliga suveren härskor över natur. Natur var till för oss så vi och det var upp oss och skalt och allt och utnyttja den som vi ville, så länge vi kan helt öda vårt eget livsgrullag. Men vi inser nog att natur har värdi i kraft av sig självhängat av nytta. Men väldigt ofta spelar sig inte på lag som att naturens egen värdi, tar vi varit på den, så gör vi oss säljens tjänster på lång sikt. Genom allt det som naturen leverer till oss som vi här ökosystemt tjänster. Allt från vandrensning till karbonlagring, till mat, till produkter, medicinska produkter och samt. Grönt att man lär något i dyrt avet i nya former för virkestoffer och antibot. Så naturen är också en skato i system. Och selvföljer havet vårt viktigste matkamer landgård här på många låt och bryk upp. Så det har vi nog tills vi ska hänt ut mer näring.

SPEAKER_01 19:53

Och om någon gönn och så ska det avgöras i högest. Och egentligen saker att den här saken är egentligen väldigt enkel. Det handlar om det är ju i lov att föra den sin orskor. Så vist man ska få åt det där så må man få en egen demåd på materia en egen tillåtelse för att något man likäl ska få lovelse. Och det fick ju Nordic Mining i 2015. Ingill, vad var begränsen till statum där?

SPEAKER_02 20:24

Hovetbrundelsen var att gruprojektet ville ge intäkter till gruvsälskapen och statten inom skatteintäkter. Och så var det att arbetsplatsen ville ha en positiv effekt på den lokala besättningen. Det var det. Det var det. Men vad det egentligen Gå och grun? Det är ju det vi menar att det är var. Vi menar att låten ser att det är var och grun. Jag kan kort pröva att få klara detta. För vi har ju förensningsloven som gäller både på län och evan. Viss man ska få lov och förränse, så må man ha tillattelse till förensningsloven. Och må det tilltacker man ska göra samfansnitte än urämpna för miljö. Det är en sån vanlig kostnitt värdering. Vill man ska göra omfattningen förensning i en fjord, ett vann eller en elv, så må man också bryter sig som vandirektiv med mindre man får en dispensation där för exant. Den värderingen man ska göra där. Här är den höjre takskel det nytter med den vanlig kostnittvärderingen, då får man identificera tvingarna allmänna hänsyn som det är. Så där är bara det hänsin som regner som tvingna och allmänna som får lov till att vara med i den avvärningen mellan samfundsnittet och miljö konsekvenser. Så det är mycket stärkare. Det är vansklig att uppfylla. Ja, det är på något vansklig att få lov till det. Och i. Då lagmansrätten fick en rådivande utals för efterdomstolen så var detta spursmåna som det skulle hjälpa lagmansrättmägsamt och den uttal som ser att i detta projekt så var intäkter och lokal bostättning, det var det regnesikel som tvingade allmän hänsyn. Det är en högre täskel som ska till. Och de sa också att det att utvinna mineraler som bidrar till Europas förkjningssikrätt. Det kan vara tvingar en allmän hänsin. Men de hade i så fall förelig grundanalyser för det konkreta projektet och det har förlig för tillattelsbliget och då är främgå i VT att det är grund till att man får tillatelsen.

SPEAKER_01 22:48

I löp av processen här så ändrar vi los och staten sitt argument.

SPEAKER_02 22:53

Ja, det var det. Efter den uttalelsen kom för efterdomstolen så bynder och staten och lägger mer och mer väkt på ett argument om att rutin som gruvsälskapet ska utvinna här att den är kritiskt viktig för Norge och Europa sin försynningssikrätt. Och den argumentationen står det ingenting om i Vältakna. Så första gang staten kommer den var i Oslo och tingret och så har det kommit mer och mer elöta rättsaken. Detta kan tyda på att stata känner sält att intäkter och arbetsplatser rikka ägon och runt till och förändra i 40 fjörn. Och därför kör du på måttet på med detta försvinningshänsynsargument. Det har vi också hört om jöre i medier så därför det är viktigt att få fram att rutil icka är ett kritiskt mineral i följet EU. Vad brukar du till? Det kan brukes till att laga titanmetall, och det är därför staten menar att det är ett gott argument. För det titanmetall står på även list av kritiska grovär som Europa tringer. Men nästa parten av rutin som gruvsälleskapet ska ta ut, det ska gå till att laget vitt färdpigment som man brukar i maling och kosmetik. Det är för novet strängtal tränger. Den delen som gruvsälskapet serförs ska gå till titanmetal, det är det ingen garantier för att det vill komma tillbaka till Europa. Nor metallet första laget. För det är där på det som Europa mangler, kapaciteten till att lager metaller för rutil. Där därför är titanmetal som står på lista och i rutil. Och staterna har heller riktigt berätt om några garantier för att det vill komma tillbaka till Europa. Så därför är detta argumentet i staten ett plinsbord. Det är ju sådant att rutil är ett kritisk mineral för Europa.

SPEAKER_01 24:51

Så argumenterar det stat är det också viktig netop i roliga tider att ta vara på natur.

SPEAKER_00 24:59

Jo, faktiskt tänker att detta är en sektorintresse och där den gröna mänheten som är väl emot det här sagt där klart. Man gärna ut vid med rutil eller tonnozyd här. Men det är ju detta med dumping i fjorn, som är det springa elementet så att det är nya måtten driver gud i på något, som har sett andra förslor och nätet och lå det komma tillbaka till oprinnlig sted och bara utvunet att man har en lagring i gruvområdet ett på istället för att bara domp i fjorn, som ser följer det billigst och bäst här.

SPEAKER_01 25:34

Ja, vad är därför du vill göra det?

SPEAKER_00 25:35

Ja, den enklaste lösningen så följer. Det vill nog få dyren och ta andra metoder med sådana här med väldigt mycket som drär sig om ödläggelsa och natur att alternativet är ofta är lite dyre. Men på sikt vil också är det löns och så följer det. Vi må ju av ens natur. Men jag har näitta på detta med äkert är viktigt i vårdag. Det är för längst fastlåt att det störst trussen mot global hälsa och naturtap och klimaändring i hjärna kombinerat. Det är också identificerat som att det är stor globalt sikkerhetsrisikor. Både knyta till klima men också naturtap och tap av ökosystemt sig. Landorar på många motor i bruktop är det viktigt någon gången att ta var på ett synt hav. Syn hälsó, vi ska grämma att den stora exportindustrin gåringen och så avhänga av imit. Och är känd som att vi har en frisk tyst och friskor.

SPEAKER_01 26:33

Som det första klippa.

SPEAKER_00 26:35

Det må jag ihop den i reklamen.

SPEAKER_01 26:37

Ja. Ja, och så här är väl. Vi kan ju spisa det till bånd där. Det är en matfatt som vi försvinner så.

SPEAKER_00 26:47

Ja, det är klart, detta är äktigilemma som jag sa med vinnmuller och väldigt mycket andra av mineraler och elementer. Men detta är vita pigmenter, är klart, det är äcker kritiskt növändigt. Och jag är en med Ingvill att det är vanskligt att se att det titan som sådan. Det är också svärt kostnadskrävende och energikrävne att utvinna och en komplicerat process. Det är vilken som att vi har en argument som jag kommer till att svärt.

SPEAKER_01 27:15

Ingill, när det är någon ykern. Det är väldigt många som har spänte på runt om i helgand, för den saken. Det har varit väldigt stor intresse. Och engagemang.

SPEAKER_02 27:28

Det har varit otrolig grej. Det har hjulpit oss i båda off- och näturer detta engagemang. Så både den stötten vi får i form av högar, men också den folkinsamlingen vi har fått hållet saker för Asplice. Det har varit helt fantastisk.

SPEAKER_01 27:48

Och vad kan utfala den här domen bli där? Eller vad kan det betyda?

SPEAKER_02 27:53

För föredfjån så må det betyder att dompa in någonstans. Och vi kan fortsätta ha en rik och en följdfjör. Men det sakerna är slået inne i höstret, det betyder också att det är en principell sak. Det är bara principella saker som klipper in i höstret. Så vi vill få en principell avklaring på vår höjd är täskeln för att få lov till förrens fjörer eller van ligger. Praxisen i norge har ju varit nå den normala kostnittvärderingen så härskeln har varit allt för lav i praxis. Låverkar att härskeln ska vara höre. Så där vi hoppar att när vi får hoppas vinner. I höjd att det vill praxisen ändra sig. Vart från Norge och kanske också i resten av Europa. Dag vad tänker du?

SPEAKER_00 28:40

Jo, det har väldigt. Det är en sån rättslöring på många områden och av miljösportmål. Det har ju varit så en stor sak som minne lite om den när det gäller tre stora oljefälter på norstys. Som också har gått sin gång med säger och tapa vem som betraktar det op igenom rätt systemet. Och vi ser det internationalt också att man bruker ljusning större grad och det kan vara lika eller misslyka. Men så länge vi har ett lovverk som är där nett för att ta var på naturen så tänker jag det riktigt att man också brukar det lovverke aktivt så här. Men det är ju viktigt som ägelser att ike täskeln blir för häig i form att man risikerar sak som kostningen smicka lobäre för en ideell organisation. Så det är ett viktig aspekt som väldigt många har påpäckt. Men när du kommer till här istret så kan det bli det man kallar presedens också, det har väl sett en ståd. Så detta är en viktig sak.

SPEAKER_01 29:36

Tror du att det kan ha något si för detta världsbilden som är snarka av mistan. Här vi världsätter att avbryta det fram.

SPEAKER_00 29:44

Ja, eller omvänt alltså detta nya världsbild. Eller i alla fall det mer nyanseret. Väld känner att värden äkar till bara för oss. Och där är i vår full rätt och macht och utnyttja allt vår fördel och natur har en värdi i kraft av sig. Det vill ju ta i rättning av att man får ett utföld av domen här som är till fjords och naturens bäst.

SPEAKER_01 30:07

Jag känner bli lite optimistiskt när du ser den nya värden som här är din upplevelse att det kommer med de här naturens ägen värd i.

SPEAKER_00 30:16

Ja, vi ser det på många fälter. Natur tänker och det Sverige, det kortest det strå och allt för ofta fortsatt, men det är ju en ny ändring på gång. Både detta med arealneutralitet. Det kanske tydligt på förvaltning av landareal, hur arealneutralitet har kommit in, alltså man ska ha förkin och natur ut något. Viss man gör det så bör man ha ett så kallat gråareal som aldrig är utbyggd och lägger ny tomter eller ny köpcentral eller vad något varred utnyttet areal. Viss man ska ta natur som inte längre kan betrakt det som gratisvare så må man betala för det. Det har synliggör sig att det tar på natur och har en stor värd i och man måste sätta till sida så långt det möjligt tillsvarna areal som särnas. Detta har många kommuner gått föran och implementerat som en premiss för sin arealförvaltning. Norga har ju också raft för se avtal om med ambitioner om att 30% värna naturen men också 30% restaurering. Det är viktigt att detta bara i landatur. Det ska också gäller marin natur. Så det är en ny erkänsel och att naturen äcker änlös. En gång var det så att det var två mänskliga endlös natur så vi kan bara få finna som det speling roll. Lita bilder bär vi med oss fortsatt eller nå blir änlöst många mänskligen krypten natur. Och det känner vi så det är ju tror jag en nog grund till att vi ser omled på naturen än vi ordför.

SPEAKER_01 31:48

Jag ska utföra det Losset i språk. Vad blir det utfallet i höstret om ducker?

SPEAKER_02 31:54

Ja, jag har väldigt tro på att vi ska vinna. Vi har ju efter domstolen sin uttalelse som stötter oss helt klart. Och lagmansrätten, så hade vi en slå med så. Så jag tror och hopper att vi vinner i höstret. Jag vill ta påstå att det vill vara en av de största miljösagna vi har haft till norre. Någontin där.

SPEAKER_00 32:19

Ja tu rikligt på. För det har det varit för någon år sedan så vill jag sagt att jag tror att det ville nå fram netto för detta argumentet med örbärsprocessor och ekonomin normalt har trofigt allt. Och gör det väldigt många saker fortsatt. Men ett får det att vi ser att vin bråser lite andra vägen och britten grönare vinner. Så tänker jag att det är var en hel 50-fift-chanser. För att så slagar jag definitivt ecket.

SPEAKER_01 32:45

Ja vi tar den. Tus tack ska det här. Väldigt ga och hör på det där och tack för att duck dig tid till att förtälla och sätta i kontext vad viktig den här saken är. Tack också till dig som hörte på svaret. På detta får vi om någon ycker följ med i våra kanaler för att se analyser och reaktioner på det som kommer. Det är en liten funnfakt på slutan. Det är att du har faktiskt svigdöter och svigger. Blir det mer snak om fjorde natur.

SPEAKER_00 33:17

Det blir snabbt om natur och fjorde upp andra samlingar. Jag har ju också Sunda som är partnär som är biolog, så är det klart att det klunar att det dräser lite om det.

SPEAKER_01 33:36

Tusin tack till dig som följt med oss. Mitt namn är Rick Agrup och producenter för denna sändningen är föreggivare på Naturförbundna Annette Stepanovski, Tur Kristens och Annelin Fällsta. Vist du vill få bese om nästa gång vi publicerar den episoden så måste du gärna följa oss där vad du hör på podcast. Och gärna tipsän om att vi finns. Och så syns det är viktig där vi snack är om här så måste du väl gärna bli med på laga. Då kommer du gå in på naturvendförbund. Där finner du en sån rosa knapp som det står bli medlem eller stött oss. Och där väljer du sälja vad du vill stötta oss med. Tack för idag.