Gud er kjærlighet // del 3 // Asbjørn Handeland

Guds kjærlighet // del 3 // 21.04.2026 // Asbjørn Handeland

Transcript

SPEAKER_00 0:02

Då var det alltså. Gud är kärlighet. Dela trä. Då blir det sådan. Gud är kärlighet. Eller gud älskar och jag. Älskar oss. Vad sa? Äll är så åt. Det finns en utbrett tanke och en lagen, det är en alltid värst en utbrett tanke, det är en slags folk religiositet i van. Med måtan och speciellt minder, kanske jag är lite maganvanlig kanske. Men jag en tanke om att sidö kärlighet, så vill alla bli fräls i alltningen på en måten. Alltså alla. Det är bögregat. Det är så an utbrett tanke i folkkälla tänke här. Och parallellt med den, alltså åg slash eller, alltså parallellt med att man tänker sånt att alla byr en mot fröst i den grad med träng frälsen. Så kommer man finns det. Jag fall tänker med. Hälvön och parallellt med det här så finns det alla ingen förtöpelse. Så alla kommer till himlen, kanske ska vara ett liten hand. Var någon där. Någor och gott säger man kvänt som helst dör. Aid du, säger man. Det här tror jag en allmänlig uppfattning. Och i den kontexten så är det lite så, okej, god är kärlighet, okej. Vad sa. Okej. Fint alla början, alla nogson. Käjes, jag börjar att du må hjälpa lite här. Jag har saker lite och möt och. Tar du för att den du är. Tack att du är kärlighet. Amen. Är du som jag vecka klockar på är den. Det är den ryggesan, en rygge allarm som är hänge sig helt upp. Men ingången till den kärligheten, den här den här allmänna kärlighet, att gud jag kärlös som går grej för alla, gången är liten som diffus. Kvän gäller detta för att det är som allum sett eller har någon krav liksom. Och då är det nog så tänker jag att det har vi har döppt i det minst jag. Det bör du. Det tänker nog. Och så är det ett intervju med en del bispekandidat till ett ganska känt nösk kärkesamfån. Som intervjuar om är ukristen och koffradig kristna sådon, och då har det ena bispekandidat som svarar så, jag är kristen, för jag har fått troenav, både för guud i daten och från mina föräldrar som var mig till daten. Jag är glad att jag följer mig hem i kirken och baret när given kje. Jesus sit löften om att han är med och alla dagar och tröstet mig många gangar. Så jag är en förklaring till kentrisk kristen lärare som kanske jag får bli en kentskrä. Så vara så kan jag spöke på så svarar du. Det kan jag så lätt att svara någon namnersböbb. Jag vill dela dig två utan på enkelt pedagogiska grunderna. För den ene siger, når. Den enesig är dig som tänker att Gud väljer folk helskör. Det är gud som väljer folk. 100% helskö. Och då blir faktiskt nästa tanke där att Jesus döde egentligen för alla människor, men han dörder ju för dig som han valkte. Så Gud påhått valgt, någon han vill ha med att göra, och det han frälst. Det blir den yttersta konsekvensen av den tanke. Och i sist instans, för det som tänker sådan, att det är Gud som suverent väljer mänskka och ingenting annat. Då är det ju Gud som väljer nog till frälse och nogen förtöppelse. Och det som är frelst, dig är frälst. Jag skulle teda sig om du vill eller rikka, så det är med så den egna synspunkten, där man som överskriften av så att det är Gud som suveränt välga kränge frälsager. Och så med på den andra sidan, så är man dig som tänker att det är människan som väljer gud, alltså motsatt. Det fyssta tänkt att det är gud som välkar människan 100%, helkskölj, och det andra utan punkten bygger motsatta, att det är människan som välger gud. Typiskar jag frivilliga. Och på den här sidan, så tänker jag ändå alltså att man är en vilje som är så fri och som tidig är så fin, eller god att han med välgud, så god viljen. Så fri viljen och så god villigen att jag kan helt köl, välgud. Och där blir enligt tanken om människor att man är på något sådana sannhetssökande. Manska, enkel individ som liksom bara, vis bara med för grejer, vis man bara får riktig information så täggen med riktig valg. Den blir tanken är bran. Så liksom. Tanken är att med dybar sätt är samhetsökande individer som når särskann, skönsakt välgedan. Och här bara en liten parentes att det äger inte många som tänker så att vis, bara folk visste vad som var rätt, så hade det så följt där. Men det sån är ju. Sådan är ju ofart det här. Alltså häler Bibeln, alltså hela nytestament hann om att Jesus som att folk som kan allt om Gus rika. Men det var ju alltid viset skulle jag säga. Alltså, det visste för my vilen hä. Det var själv att det visste för lite. Det var skill med som att det är vanligt ton kunskap om detta här. Och där stod alltså Jesus Christus. Och så sökte han och så vill det ha han. Men hellre sådan att det där för att jag uppdat och som är sant, för det är ett fätt. Ingen välgen sanhet när likvälson. Men det kan man så här med. Hej så tänker jag det Gud som suveränt välgänga. Det är så han kärlighet där. Och andra tänker egentligen motsatt att det här är med som märke gud. Och det så tog så man kallar det ut på punkten. Det så tog motpolen eller ytter punkten, kan du säga kontrastan. Bägge dessa försönner kristus. Det försvinner om han som döde för våra söndag. Helt uppnt. Så kontrasten kommer enligt fram i spårsmålen kursen eller vårdan, kusnåker kusen, kussen är väl, så man är lätt, vårdan, får ägg del i gods sjärhet. Det är en kanske dagar fram. Kussen kan jag bli en krist. Hågne spöte där spärsmålen. Och hon spärdan där spørgsmål. Kussen kan vi en kristen, så svara du där liksom. Och då kan man lite så här kontrasten här fram sant. K så varandå. Och kong där, och här menheten som jag här, kristka pågår, men stöd i mellum här. Med hörset i gruppen nummer en eller gruppen nummer 2. Men det är alltså, men man är en spänning. Man vill säga att man känner punkt ein och man känner punkt. Man vill säga att jag köpe med förståelse på punkt 1. Massa exempel på det i Bibeln. Och med full förståelse på punkt och massa exempel på det i Bibeln. Och så har vi nu en plats imellon. Och det har levt väldigt gott. För det mesta. Gud har gjort allt till vår frälsa. Gud har gjort allt färg det här budskapet. När Jesus roppte ut, det är fullbraket eller det är fullfört. Lässer med Johanus 1930, och det tror man på att Jesus gjorde nog som, han är färdig, allt färg. Och det som var färdig, var alltså hellig din frälsa. Jesus Kristus tänkte på det, han hade en plan länge för jobblet, länge för du blev fött, utan att du spurder, utan att man har förnuftig, alltså tillbud eller spöksmål, det var han som bara valkte och älska åke på den matten och gjorde. Och samtidig så ser man i Biblen att det är ingen frälsö utan slags personlig täängelse i tro. Man äg på kontakt med den här kärligheten, där är mitt poäng. Och då snackar man fortom objektiv och subjektiv nadder, eller objektiv och subjektiv, känner allt försoning eller brukar uttrycka många ting med möte i Bibeln, så det har något som är objektivt och nog som är subjektivt. Alltså det objektiva är att Gud ordnar en frälse för mög, utan förg. Du kommer på den. Ägen skrev att han har uten för åke, så jag ordnar en frälsa. Men subjektivt är kursen guds kärligt mot oss eller affas i våra liv. Men jag vill jag säga att jag tar bägge del här. Men tror på en objektiv måd. Att Gud bestämde sig från frälen länge för världens skolan är lagt. Och så hade jag ingenting med att göra, det var han så var det. Och så tror jag på att ägma tror jag. Äg man smälta samman med det. Jag har fått del i det. A ägna det. Det må bli mitt. Än som heter Peter Rolsen, som jag giganna. Och det har vi den mest typiska dansken av andra dagligen, han här är dansk. Han skrev gott på dansk och jag tror jag teknöttar dansk Bibbliinstut. Därför fan tagligt om detta. Sen jag bara med att citat i förhand, han säga att vi ska ta en sådan en kort konklusion på spänningen mellan om det objektiva och subjektiva leksen. Så säger man att vi ska bygga på det objektiva. Men man har det subjektiva mö. Alltså man ska tro på det där som Gud gjorde, helt utanför böcken. Så man har gjort färdig, helt av sin egen frivillig, sitt eget friå. Men man har det subjektiva mö. Vad hällig så blir det objektiva appliceret finns det på nåt. Det blir integrerat i mängö. Det blir en del av mög. Äl äg blir en del av det. Det blir med smältig tillsammans. Så där han skriver här på dansk att det som Gud har gjort utanför oss. Gavnar oss ju ika, vi kan icke får lov till kö och ta bolig i oss. Så gud du så säga att äga gjort något för dag och när vi flytta in i dag. Det är sant, så att detta kan bli ditt. Det så har jag på gott sagt. Så som sagt, alltså, gudan kärligt, gud älskakar. Vad så liksom. Och någon har jag prövat så ska jag bara sänka ett tempor för nu ska jag läsa ett Bibelvers och så ska jag laget poäng, där så ströskligt med det här för att det är så att det ska bli själlig höra på. Och då har jag en tendens att jag ger upp tempo så blir det själv. Så ska jag bara roligt ner och så ska jag på gni i ett par poäng, oké. Är du med på det. Det är nogt men det är för andra guterv, kapitel 5 och vers 17. Det man får värst där i andra guter 15. Därför om hon är i Kristus. Där är han en nyskapning. Det gamla är förbi se allt det blir nytt. Men allt detta är av Gud. Han som får likte oss med sig själv Kristus och gav oss förligelsens tjäna. Och förlygelse och försningen är samma oren. Så hon översättel brukar försoning där samma orden, alltså Gud har försonma och gud får likn oss. Så jag ska bara stopp och poakera lite. Därför om hon är i Kristus, da är han en nyskapning. Här det på. Det gamla forbi så alltid bet. Men allt detta är av Gud han som får likte oss med sig säl ved Kristus och ga oss för likelsens tjänsten. Det var Gud som i Kristus får lik värden med sig säll. Det var Gud som i Kristus får lik värden med sig säll, så han i tillränar dem deras övertredelse och lade i oss or om förliggelsen. Så är vi dags hanebud i kristis det som om Gud selvformar ved oss, vi bäreg Kristis det kolumen. Lad der för likem med Gud. Han som i vist avsyn, har Gud gjort syn för oss för att vi i ham ska bli färdiga för Gud. Detta är mina favorit vers. Som på många, många givet jag säga. Men det var i dag detta, poängen här detta. På står nogen en i den dess versen man läs att på säga att det var Gud som i Kristus får likte värden med sagt sjöv. Man tror objektivt. Det var guds norad. Det är gudet verk. Gud är en gud som är för sumt. Och det är gånhet sant. Och så kommer det alltså detta var i vers 19 och så kommer det i vers hu det för likem. Det blir där säga det, subjektiv. Så han bekämmen som är ked, som är sant, som är objektiv, som är sant u sett om det tror eller reset. Och så säger då Gud, lad det för likad, lad det bli ditt. Och säger man att det är folkande alltså, ta åker och alltså att man ska gå runt och be folk om att det måste bli för lika med gud. Det där man ska göra, man har fått för likelse tjänesta. Så man ska få känna detta budskap om att det var Gud som i Kristus får likvärden med så. Och därför ska du, lad dig bli för lik med Gud. Eller omvända det tror som jag enkelt säger på Gott. Torad. Om ni ser det samma i en väldigt värst så hade det, sägsten, ganska käntvers. Så där står det så, för så har gut äsket värden att han var sin sönder en både, alltså igen och objektiv nu som jag käld. Att få tapes med liv. Så Biblen het så tingare med sagen. Bägg elan. Att gud är härlighet för det är jag. Att han älskar för det här gör hon. Det är så ensk betydna med att det är fälleskapp. Det är jag enkelt sagen. Här finns det nya major sagen och det får bli en annan gång och så ska jag alla nogen anga. För här har väldigt men stå som jag ska inne på allt detta. Men det sen blig särlighet magte del. Då kan vi sådana verset som jag ska bruka bitta på. Det är väldigt gott någon sensa i fustag så blir jag förmodligen. Detta versa är för fusgung tarvrit, a ain och nog läs där. Det är där i tre värsen där. Fusgöv, kapitel 1 och versain te trä. Detta är den översättelse som jag brukar, som heter en norsk Bibel som är översatt i 1988, reveret 1007, sträck 2010. Den stod så ned. Polus ved guds vilje kallt till Christi Jesus apostol och så stenets vår bro, till den guds manighet som har korint och så här strägar, de som är helligget i Kristus Jesus kallte på hellig. Sammen med alla som på värld ste påkallar var Herrn Jesus Christ namen, deras over her. Når var medare och fred var Gud och far och herr Jesus Christus, så här är på gångigt där som ska streckorna. Att på sket brev till en mänghet. Och så när du ska på något beskriva den här mänhet, alltså en männikhet är. Så säger han att det är dig som är helligga i Kristus Jesus, alltid helliga. Och så samman med all det andra, som på ett klatsket på kalens namn, alltså samplare kväll. Så alla som gör detta är bland dessa. I 21 översättelsen som är då en lite ny översättelse, så tror den och ställer där. Där står det der som har hellig i Kristus Jesus, och kallt till att vara helligga. Det som är en del av beskrivelsen tillvända som är guts folk, kvän är det som hör till min menighet. Hå ska jag besöj om det som är kristna lekkom, det är så sant. Guds menighet i korint, der som är hellighet i Kristus Jesus, och kallt till att vara helligga. Samman med alla som på värld sit, det pågår her en Jesus Christin namn. Det som är på alltid. Jag bara i korintet med sånt, all är det andra plöten gör. Och på engelska tristan att saka engels, det går väldigt lätt när jag är. To those sanctified in Christ Jesus, called to be saints. Call to be sains. Men kunne enligt sakte sådan, nu har jag sagt att stärna. Men kunna ha sagt sådan. Det här är ett annat mening för det här vi ska påstår. Att man är kallte hellig. Alltså i min sådan kallte kommer helige. Det är så att tro ting, du har kallt och hellig och det här är taktig. Men man är kallt hellig. Jag är kallig, sammen med alla som på värt ste på kollar varen Jesus Christin namn, deras avvarliga. Det är kallte helige. Hådan tanken, att du är kallt hellig. Du är kallt, alltså koll, alltså kallad. Där har någon som kallar på dag så att du är heller. Det har någon som är kallar dag så mycket på det att du har blivit helllig. Det ska säga gången. Jag vill bara säga något efter en nämnd gången här för i kriströk att i jo han såpvaring 2011, där väldigt besluten av Bibeln så står nog intressant. Det står jag bara hoppar till en sammanhang, på poänge, så bara ju rätt på detta, johans uppenbaring 711. Lad den som gör uret fortsatt göra ut. Lad den uren fortsat bli uren, och laden rätfärdiga fortsat göra rätfärdighet, och lad den helgen fortsat bli helggot, står det där. Och då kan man gott säga alltså att människor bli det som det är. Att den som är uren, bli eller får bli uren. Den som är on blir on. Eller den som är färdig, han blir rätfärdig och gör det som är färdig. Eller och sagt att den som är hellig, bli hellig. Så man tror, med ska jag helliggöras för att bli helliga, men motsatt. För det men är helliga blir med helliggort. Och där var hellig är alltså ha att jag höra sammen med Jesus. Det som är sönd, jag är kallt ut av det och adsämtig från det och invig och sammanföld med Jesus. Och i Bibeln är det så att när man möter när man snack om hellig om personer så betyder alltid bara för du bara läser och liken, att kväl gången en person blir omtal som hellig så är det dyper sett en person som känner Jesus eller känne Gud. Läs om att ting är hellig, så är det en ting som på en eller matern enligt och bli brukt till något i Guds rike på en eller matan, samt retskap, ett kläsplan, ting, tabernaklet, templar och fringar och dyre och så vidare. Allt som är hellig, och nog som envär gud. till guds språk och hellig om skriften, det betyder att den inspireret att gud sköla guds han. Så hellig personer är alltid personligt förhållde Gud. Det är dig som tägud som är helliga. Och där så där vill säga, detta hovudpangt ik kväll, men är kallt helliga. Gud kallar mögött. Och där ska jag sägligt om det. Den här menhet i korint som detta bli sagte, där kedde det mycket sundhet som vill säga, stygersönder. Sundus, som jag kan hört om att känga faktiskt för att ut. Sexuell sund till menigheten som var helt sådan crashy. Och folk var, alla där i korint var stort sett väldigt ny, alltså en ganska nykristerna uppenbart av på några ordna, det var så länge att kristum har lärt. Men det var ganska många nykristerna där och det var så en ny armad. Denna menheten. Så på polus snackke om, da han säga att det har sket och stycken som jag skivet så högt och här på något nästan alltså. Men påus skriver till dig och säger till dig att du kan kallta helliga. T den guds människor som är på rt, det som är hellighet i Kristus Jesus, kallte helligliga, samman med alla som på värt sted på Kalvar var Jesus Christisk namn, det er så vardagen sjåmsker hellighet hur det är kall, så är det här kallen. Hå så ser där ut. Hur det är evangelia om guds kärlighet. Kalle är ett budskap. Kalla är något som du har hört. Och gud som utvälganna nogdag. Guds utvälgande kärlighet kommer till dag i ett budskap. Det är sant. Du har hört om ein som älskar dag. I så bara i orav och tanka och följelse och sådana önskar gott. Du hör om ein som är frälst dag. Köpt dig, betalt dag. Gjort allt som trängs för att du kan hamna hamna och göra. Att du kan vara hellig. Att du kan vara rätt färdig. Och det budskapen är ett kall. Evangelie i sin natur som att när du får till det, så är det ett kallig. Det går så annan och snacka om Jesus. Vi som ska rätt om Jesus utan att det som hör på att känna på att det blir kallad. Ägen för fysta gången eller få tusen gånger som. Nor blir kalla. De blir dratt in i gudskärlighet. Evangelia är ett kall. Jesus snackte my om det som detta. För exempel i kongens bröllup så läser jag om en konge som skulle ha bröllup och som benar folk kommer ut och invitera in människor. Och där är ett påangen Jesus där att det är att invitationen är det som kommer utvällig. Det som sa till invitationen. Det var utvärkt. Det kom. Vad kan det vara då? Det var alla. Var beg in god dålig jag. Gar på allatigarna, och vi var allpar bär igen, det ska gången. Så jå tillande. Det blir slå att det hjälst när det är fyset universen. Men pangen där att Jesus är att alltså evangelia är det kallas. Den invitationen för att bli med bröppen till kongen. Det här var viktigt. Det här kommer ett konkret budskap om en konkret person som har gjort konkreta handlingar. Alltså. Eller det är ett bestämt budskap och en bestämp person som har gjort bestämda handlingar. Det är nog väldigt konkret. Och som är upplevst av det äta kallade, det kan jag bara upplevs om det här. Budskapen om han som har gjort allt för där. Och när detta budskap är närhtaitet och du ska avvisad. Där betydes utveckland effektiv. Alltså där skedad. Och någon på söndag så var texten. Jag var faktiskt klaret som var texten, bara så snarka man väck. Men tänges tid, säg man. Men i några talte på söndag så var texten för hanstim att det så en god hördag, och då tog man lite från kapitel 9 för det kände i samma, det kände samtidigt. Där du han var mannen som blev helbred, han var fött blind, och så blev en helbred. Det var en vuxen fyr och så har man var vatten på sådan, han var en myndig man, för allvaren poanterade där du kun ju snåka och en sjödan här vuxen man. Men pågang bara här enkligt en ting. Detta var en man som blev helbred av Jesus. Ifrån ett problem som har som bliff. Och så fick han massa problem med enkelt på allan att han blev ett frisk. Det var som materborg och helt kapitel 9 anne om att han fick masse på att han blev frisk. Och det var ett och han skulle gjort det här, och fådet där och så kände du på en sabbat, och det var ny styrt. Men pangang är bara enkelt att fyran kände för Jesus. Så Jesus, han har att han blev kastad ut i sågen. Så då uppsöker Jesus han och snackar man här man. Jesus fick da höra att det hade kastat ham ut. Dan har du funn och sa han, tror du på gudsan. Man svartar, var med an här, så jag kan tro på han. Hör så ganska ganska tönt. Hej saan, han vetti är med där alltså. Jesus har till att han, du har sett ham, han som talar med dig, han är där. Han sa, jag tror här. Och han fall med får han i tillbedelse. Det som säga fint. Når Jesus talar, och Jesus visar sig, så jag att kallar dig. Och jag kan ta emot. Så alltså du blir kallt in i samfundet med Jesus och där blir du hellig. Och bli hellig är egentligen att jag är så som han använder. Jag släpper Jesus till. Jag släpper han in. Jag vill hamna dag. Jag vill tro på dig. Jag vill höra på det. Jag vill lyra det. Och så omvännar mig. Så jag hör nog och så mottag i Jesus Christus. Och det är så radikalt att Jesus han säger i honften vers 3, så säger jag att det är allt rena på grund av den or som jag har talt till det. I hebre brevet 10 och i tio avfjun så står det denna viljen att vi blir hellighet att Jesus Christig lägen och bli offrat en gang för alla. Det är nog som är sked som gör att äg har blivit hellig. Och i var 14 så står det, för med ett offar har han får alltid gjort den fullkommende som blir helligga. Så äg är hellig för ägga hört om Jesus och ta tillot det. Och för det ägge hellig, blir jag helliggjort. Nu är det mär. Når lev i ett helt andet rikke. Ä kan köpt fri i från lovens förbandelse. Jag kan ha närhet til Gud och jag kan bli helliggjort. Det är nya livet för mig och mer plöts i mag. Eller att Jesus har säger mig och mer gäller mig. Det blir mig och mer han och mind och mindre mag. Och därför är det viktigt att säga att det kan man betyde helliggörelse och rätfärdigörelse. Rätfärdigörelse är ju där att Jesus stöder för min sönder, att Gud har lik med mag i Kristus. Så att det har skädt någonting. Det är rätt färdiggjort. Det här som är ked ut för mag, så kände det här så möte det mag. Men helliggörelse, det är den livet som en kristen, där att daglig mig och lik på Jesus. Så ganska försällig ting, men det här syns ofta med snabbt som att det där. Men del för my får säga, för det är likem gudsverk. Helligörelse och rätfärdigörelse, är likem gudsverk. Detta är tog gudsverk, men det sker på förskärlig städag. Jag skrev här att det sker på golgat i himmel, men kanske är rättighet och så att det sker jag för utan för dag. Det sker uten för dag. Den är som ked som gud och har nogen. Men helliggörelsen, det sker i mag och genom mag. Men det är gudsverk, 100 procent. Han är kallt med hällig. Och han kallar med hällig. Och det ser man flera exempla på i Bibeln. Detta som en väldigt fin har välsigelse i sluten av den närmare sluten i första testalonikarb. Väldigt fin som blessing där i första testalonikarb, 5, 23, må han sälj fredens gud hellig der helt gangom. Och må det sån kelegen med varus follkommen, eller lastlev vad Herr Jesu Christi kommer, han har trofast om kallar der, han ska åka göra. Så man kan alltså bli helliga, häilligt en om. Och det skemat är en som kallåge och som gör det, så är ett gudsverk. Och så man lyckab säga att själv om helgörsen är Gudsverk, och det är ena längen Gud som ska är, och det han som gör allt, så är det det samma här. Här kan jag. Här det är viktig att så äg är stillämät där vi så känner. Helliggörsen kommer sig sjö. Än som heter Öven Anson, han hörte nyligen talet om detta, och han sa att helliggörelsen är organisk, ikke mekanisk eller automatisk. Så det är ett liv, det är ett förhåll. Är du med på den? Det är sådana att du har något färdigt, snart på något, så bara helgörelsen känna så själv och säker det något att tänka på. Den miljöer man kommer från med så är helt sakligt myrhet och kvantar att inte tänkt på fruktningen, inte tänkt på det heliga livet och sånt att du kan bara behoppata. Men det stämmer ju helt med Bibeln. Man kan häkligt bli att tänka för my på det och att det får fel på plats och sånt. Absolut. Men ett bästa exempel är att Bibeln är fullt av förmaningar till gus folk. Samt Bibeln är full av beskär och förmaningar till hos du som en kristen ska leva. Och man tror det ut en artiket. Vist det var så att det var utartikel så har du så att det är en oronk med skulle lave som kristen, då kommer bli kristan och så avrar skön. Det är allt automatisk. Men det är tydligt att Bibeln medar att nej. Din helgörelse ska du på matta, den ska du ta stilling till. Den ska du gå in i. Du må höra eller du har blivit kallt. Så budskapen om gudskärlighet, alltså evangelia, är budskapen som frälse och som helliger. Och då är du viktig att säga att det är rättningslinjan. Det är ju lovan i Bibeln som gör mig hellig. Det är så att när jag läser någonting i Bibeln att där jag lovar, där jag låvar, där bör du gör, där du gör alltid och då är av det, då aldrig göra så här. Jag blir så hellig av. Så jag bara lästa i lovan. Där akt. Kanske får dig till städe beker på. Våkom till lugaren. Så jag så hänlig att kom till lungalong. Så känner du på rätt till ronköringen där så står det. Det blir vänstern du köna här i fråga. Vist du med så kan du komma där så lägger jag igen på biken köka. Vesiker man bara köra för vi är det krävsan, men vi ska med obilden för exempel, nej då. Men alltså poängen är, att när du ser där skiltet ärken så vet du att det här skilten förväg i tajken. Det är skälte bara förtälla att hvis du svinger till vänster i denköringen av kösel nummer 3 dagar, då ser man få väst nivå, så vet du att vi så här köra där så kommer täcken. En skilten är fördag i en millimeterteken. Du kan ägga, det är en kraft i skälten. Heldre själva tecken. Och likadant så kan ett bud göra dig hellig. Ett gudsbud kan inte göra hellig. Men det pajker på något helt viktig och helt alldeles nödvändig och som är sant och gott. Så drivkraften i kälte, hvis du då kan i en bil för exempel, så är ju drivkraften i skälten, man kör hör. Där i köpöden ist där drivkraftig antar i bilen förhållervis. Och så den här förmaningen i Bibeln, där är säg en myö om kanske att göra och kör, men det ger man sig kraft till att göra eller till sjörden. Detta är väldigt viktigt. Jag menar det är väldigt många godkristner. Som särligt nog som har konkret och söndighet med som sliten med, eller känner speciellt på detta, när jag har utlivet, och som tänker, och det är väldigt tänkt, och det är sådana att det är bara, det är så att leva liksom. Det är sånt här så färg. Men så man så tänker att jag vill ta vill ta detta bud allvarliga ska försbliga infla med den ting som openbart är sön eller galt eller sån i livet med. Och då tänker jag att det är helt rätt gulvetsgnad. Det är helt rättig att det är oroskoppladig. Och visa santa, du säga att du har på mig, så är helt toppligt att du tänkte att slåta med det. Jag stötter på all matag. Men drivkraften. Det som får dag och sagen, det är att köpa på han som döde för akoratens. Alltså evangelia. I sig budde, i kraven, i formaningen men han som ordnar upp i allt. När du ser på hand som hänger där på korsen och dö för den söna så du har känner på öljäge på dig eller rama dig, eller plaga eller genera dig eller kolgör. Något få kraftig att säga. Jag ser på han som sager. A höre att det är ingen fordömmelse i budden för att äga köpte fri i for Guds lov. Loven det som Guds lov budet krav. Kan ik eller længe döma mig? Kan jag længere fordömer mig, fragare i Norden. Och så märkte jag, Herr är der noget. Herr liv. Herr Sager. Om nu är i Kristus. Och da är han en nyskapning. Så allt nyt förbi. Här vill vara i Kristus. Så påus han skriver det galafär så sert ut, jag förständige galatern. Vem har fåxet där. Det som har fått Jesus Kristus mal för ögonen som går festet. Bara detta ville få visa där. Var det för lovgärningarna där du fick om den, eller vad det var höra troon för skönt. Är det så uppförständighet, det är du böndig om, vill det någon fullande köd. Där detta. Du är fri i för loven. Men loven som är du alltså. Alltid du finner i Bibeln, som säger någon kurs du bör avora, eller i border av vår. Alla bud och krav du finna. Någon tydlig svära fajta och lite med som kristna bud och krav. Allt där du finner i Bibeln så du känner på. Här är en kritik av mögg. Här är en korrigering av mögg, här är det ett krav om mög, allt det du möter där. Allt det är du frifrå. När det gäller, alltså din samviktighet, ska man säga det sådan då. I din samviktighet, så jag skrev det smått. Alltså hän där. I din samviktighet, i samviktighet, alltså i spårsmål, är äget gut sprang. Hör jag gud det. Äg hellig. Vis jag döda och komma till himlen liksom. I din samviktighet. Är du som tror på Jesus, hält fri i får lovens förbandelse och lovens krav. Du är häldt fri. Du ska alltså faktisk så ska man i vår samviktighet. I det där om är gud glad i mag, är det grätt med magud, är Gud för lik med mag, är det bra med magöhan, hem är fäskö med vandra, ägat färdigord, ärg hellig, höra kantig, äg sallig. Så biblen när du köps fri i förlåen. Inget av det budan, ingen kravan. Kan ölig lägga där du har gud här. För du är ingen. Är det med? Alltså det kan jag. Så nu avan där. Man skulle faktiskt övka detta och äggå. Och det skulle jag göra. Du ska överga och leva som om loven jag finns i nästanhet. Du ska över på visa att det gud kommer sig in i livet och problematiserar någonting om här. Han har sett himmel och jorden bevägelse för att köpa dig fri och få förbandelse, i få död och fördärbel. Det är han som gjort det. Och då sätten han allting på. Att man ska du grava dig in och tänka fejl om det här. Ägen köpta fri. Far du på det här. Det som där, du är chockerande fri. Då är jo förkent fri. Och där når du ser detta. När du blir fri, når du blir satt fri av Jesus Christus, så har du hellig. Då bygger du leva hellig där. Det här kan ingen regn, det finns en fjärtt på den här jord som är köpt fri av Jesus och så kan jag tänkt som att han går ut och syn och man vill för han har fri, det bara går. Men mærker det med en gång. Det som Jesus Christus köper fri, har lus att leva hellig. Vad kan det? Anligarna sära. Anligen kan bli göra skiklig ting. Something might enkelt will. Då kan jag gåud med att göra till lag. Det är därför jag kan hanne på. Och när vi kan inte ansi att det här förstyrar mig, det må væk. Så jag bekande søs och hållet och begämt gibelse och något på sådan så följer jag för mig i livet mig. Men min savithet är fri. Du är fri. Budet låven, kravan, he och langar krav på dag. Du är fri, och Jesus is sig. Det här är så viktigt. Och det här har blivit så att sägan och guds folk som tror på detta. Att Jesus Christus har köpt mig fri. Han har köpt mig fri för Guds sin egen lov och förbandelse. Samtidigt mena löst. Det är særlig, äga hellig, färdig. Här den som gör sån är sundens träll, säger Jesus till någon som egentligen var ganska så religiösa. Men trälen blir i huset evig, den advärlt. Du kan måste vara en träll. Du kan måste köpa så Gud i himlen är en slags slavedrivar, och du har trälen, så du gör så gott du kan och kan du bli om kraft och bli bäddra och du kör utan. Du är bara trällig för alltid gud så Jesus, du kan köa få evig liven gång. Men sönnen, alltså den som har fött in i för han blir ett evig det. För där sönnen fjort där, då blir det verklig fri. Så får att leva som en kristen. Alltså så må du vara fri i förloven vad du ska vara på uttrycken. Jag sam viktig är förutsättning. För att leva gott som en kristen, för att bära frukter och få att göra det som gud vill ha ska göra. Och få värda mannen ägskar och fara och koll, så må jag fri för loven. Alltså man tror, för att vara helliggjort, må du vara färdig. Du har förstått eller sett nog av det här många minut. Det här är bibliga exempel på. Sackeus, det var många minuter från han för träd, han büntar upphelaet. Det var med som det kände den dagen liksom. Det känner en radikal omvälkning. Det är så starking, för sundet ska icke få härskar var. För det är i under loven men under naden. Och när det står sund ska ikke få härska så betyder det alltså att sunden kommer att härska. Det där betyder. Alltså sundan kommer jag härskab, när du är under Sundan längre. Den takar på det, kanske här. Kanske gör som du vill med. Det är nu jag. Något, när jag blir blandat kort här. Att jag blir med så tänka på att det ska vara en materia på en anlevö, kanske vara möjligt, men på en mat som får tjena nog här. Men på den, det kan vara lite att jag ska be lite grann myra, jag angra lite grann, jag gör en kristnövelse, eller myta, jag är dramatiska piske med kölet. Vi kan blanda det här. Det ska göra mig lite. Tack ut för allt du är för mig, och du har tämmöt med tusen tak och du ska lära, men de ska äga göra lite. Man ska äga stäpp lite och ska äga sånt lite. Då blir det det man kallar för loviskhet. Att så här bland liksom evangelien, det utförkänta, det som Jesus tbämmer, som är alltid gratis, alltid varon, allt utfört, så blandar det här med sin krav och bud. Och där skreva att loviskhet är för färdig, lovisk och färlig och fejd. Det kommer ju på mig refärten och säg. Det är som teologiskt tungen begrepp, men du känner där. Ja. Då är jag inne på att det var där som På skriver till grann att som är för häxa. Det blir något som är bynlig om jag är tänka fullföra dig. Alltså du kommer fortsätta i om. Du kommer att fortsätta hos Jesus, fortsätta frija. I så film på något nytt liksom. Och nogant. Så i roman 20 var lite att mina brödrar, slik döda och dara från loven ved kristlig med. Alltså man dö liksom ifrån med som dö. I Kristus. För att deras ska tillhöran an, han skulle blöst upp för det dö så det kan vara frukfå. För där vi var i sjöga, blev det sundiga lust med loven. När man läser loven och ik hör Jesus så här buden en tändans bara väcka upp söndan. Men det blir mindre sundig av att läsa guds gud och med hörn med Jesus och lev i Norden. Det blir nästan bara värda, det som häng att man sloss med färgan. Det är ett gott begrepp. Det offens alltså frack med färg, men det är offitt fulla slut. Så hvis du slås med dig så blir du med och med fulla slot du av. Och så är det slåss med sönder, allägne utan Gud, utan Jesus. Det blir enligt bara med och med söndig av slåsmået. För jag är hur stack. Och det är verktigt lik i vår hemma, att vi var frukt för döden. Men då är vi löst från loven, eftersom vi är döda för det vi var fanget, så tjenar i omdens nya väsen. Så alltså lev i gudshärlighet. Lad dig blir kallt hälig. Hör annång budskap om där Gud gör för det och helt förriget. Och så blir det som kallt ut och kallt inte han. Och till du som önskar Jesus där, så lägg dig in under loven, och lägga in och sitar som viktighet när jag lägga in under guds lov. Jag har dina ägen sundhet, ta är frågan, ditt guds val, men var hos Jesus. Så tror jag att din gamla natur ska bli kristlig. Näj, din gamla natur ska dö. An döck. Han blipper till himlen gången här på något. Han ska jag mögligt, han förhandlig. Så bara släpp, bara släpp på gamla gamla naturligen, bara släppan, bara dö. Blan svälta i hält, och så fyller du där med du. Tack gud att du är kärlighet. Tack att du kan leva i din kärhet. Tack att du kan leva evig i din kärlet. Tack att man ska bli hos dig och evig.