Gud er kjærlighet // del 8 // Asbjørn Handeland

Gud er kjærlighet // del 8 // 30.06.2026 // Asbjørn Handeland

Transcript

SPEAKER_00 0:00

Då är det gud är särlighet. Del 8. Äg möte. Övreskår många mänska och faktiskt det sista bröcken. Jag möte överskår många mänsker som ger en slags karma tror gud vis där orme förstår. Det kan jag på karma. Det ska jag expert på. Men jag ska förstå att kar du gör något dumt så skaffar det sag. Vist du gör något bra, så lönner det sag och så går du genom livet med som är din karma. Så det är sådan att sånt som du lever, du får du som får tjänt till sourist. Du kan väl förck med någon och så dagar het på så. Körkten i. Fras är man att landet, så jag är klär så. Du kan känna en här lite så. Övraskunde som tänker sån om det stora tingarna i livet. Alltså som tänker om gud att han löner i på en matte, på grund av der liv. Att liksom vi ägar snel med, eller godar där, eller är lite sånt där så ska det gå med gott på enland. Övraskår många i norge hela sådan och tankar. Och då tänker jag på dig som på matet tillhör en religion som helst, för det är en del religioner som helst is. Som är satt med som i läresättningen. Jag tänker bara på med sådan en sådan en kvärdagslig karma teologi att du som bara tänker så att vi säger gör så gott jag kan. Och håller man vissa vissa gränser, håller man del som färligt så ska du vara med gott. Och det kan säga folk tänker över tänker en gång för du är sjukt om det, så kan vi där du kommer fram. Och då blir det roligt så att vist gud lönnö, alltså vis gud eller kvanton är som bestämmer liksom tanken av lönnögen här godärningar. Så är ju offenfärda nu kanske gör motsatta några gör, ugågärningen. Att det där uppleven tanke. Det kanske äg att någon affär som fått kännent negativt. Det blir liksom tanke. Grunden där jag kanske har ett några sista tänke att det är möt många att med stå en plöts och spurte samman med någon andra, men enklig fler hundra eller på i Hälg, kun tror du känna med dö. Och så hade med sex alternativ på att vi kunde svara. Och då hörte vi att väldigt många skulle till himlen. För detta syns det enkelt i förtänta som känner som. Det var lite tanken där. Att jag hade en slags hälvärdighetegången eller så. Men jag möte många färg som är ett slags motsatt problem. Det hörs helt motsatt ut men det är enklighet, men det vill läsa utom. Jag möte äg möte många flöjer, därför att jag går i my kristna miljö, så jag möte väldigt många som är ett motsatt problem. Det vill jag bygga gudsligt på gärningar och prestationer. Så det vill ikke in på en tanke om att det är färf och tentligt liksom sånt, nej takt emot alltså, äg äg önskar, jag är hoppat och är 44. Och det är det en kristantanke i utgångspunkten kväll. Och det vill på ingen måtte känna sig igen i så en karma att tror jag gud, alltså är som att vi säger lever sånt och sköde. Jag är faktiskt rädd för att tänka att det kan göra något som helst. Det är egentligen ansträngt förhållet att göra något. Och då ska jag på en tes att det är ju. Det ironiska är att det ligger lite på karman där du en tanke om att jag ska få lite pröva och göra något för då kan jag gud att staffar mig över det. Det är så sant. Så jag ska enkelt pröva och göra ingenting. Och då blir sådana Bibelvers som för exempel står i först Johannes brev 4-8. Den som icke älskar känner icke gud. För gud är kärlighet. Jag säger det en gång till jag hör på den påstan, Johannes säger jag. Den som icke älskar känner i gud. För gud är kärlighet. Det blir ett vansklig väx. Kärlig för dig som helfen om jag ska göra något som helst. Goding hör. För många blir det därför detta verstet slags domsvärst. Den enamhet som får står det verkset på dag, väl vista som att äglig ska kan göra något som helst bra. Och gud säger att vi ska du älskar så hör du märk, jag då har det värt väx som dömer mig. Den engel en som möjligheten här egentligen, kväll det ska tro på den ord. För man kan ju älska. Många vägre säger för att säga att den älskar. För man vet att vår kärlighet är så mangelfull, vår kärlighet är så trägav av allt mycket negativt, allt möligt tillfällig, alltså de är sådan vär och vinn och humörö och alltså det ska så lite tak. För att min kärlighet ska bli bra. Och dessutom så har jag söön. Och därför många säga att jag vill hälsk i kej på mig att jag driver mig som nykärlighet. Och då blir det värst med lastan bröv, en dom över livet. Jag vill säga med sådan, ägg och älskar. Det är också samt där Bibeln säger, man ägga så heltöck. Och då är det många vers i Bibeln som avvika. A höv. Och det är netop där som sker och man smaken. Lägde sig på ensk as we speak. Men jag vill säga mig om kärligheten för det här med här teman om goda kärlighet. Jag vill säga lite om kärlighet och mitt och ditt förhålltig kärligheten. Och allt där jag kan säg kväll och hämtar i från fustyjanders brev. Och för den här tiden bynder så las med som jag samlar med las fuscörens brev i lagen höjt, folk varandrar, var helt fulla fuscandersbrev. Och jag ska stoppa från 680 plösch och väldigt länge. Jag ska bara stoppa i kort med en 68 städer i fusjö, som säger nog helt konkret om vår kärlighet. Och gudkärlighet. För att guds folk kan jag tänkt på detta med älskar. Det är en nött för sig. Det man har läst någon plats, och man ska läsa fler plöser, gud folk känner tännes av kärlighet. För där dig och gud kännete av kärlighet, han är kärlighet. Då kan man väl säga att man älsker på som helst. Det är därme känner av att man går inte och älskar vad som helst. Nej, förstanden bret 215 säger, älsk i värden. Hälre är det ting som är i världen. Om nog älskar värden, där räcker faradens kärlighet i ham. Så där tyder att Biblen tänker att det har någonting du ska älska. Det är någonting som kolligerar med gud och gudskärlighet, det ska du hälla älska. Du ska ha samma hållet dig som gudskö liksom. Så där att kristna älskar, betyder skikhet med älska, på som helst. Men du ska tänka om det här då. Det är att äg ska älska. Och det har någonting i älskar. Vå är detta, vad gör du med detta? Det är med om för att du kan välja dig i detta. För namnigt köll, och få orodig själv och få riktig skyl. Amen. Men bara som har höst en viktig avklaring. Och detta är väldigt viktigt. Hej centralt. När man snar om kärlighet. Och så tänker jag på den kärligheten som medhet, som guds folkhagen. I först hansprev, kapitel 4 vers 19. Så står det så, vi älskar, alltså med som höröghet, med människan. Vi älskar för det han älskat oss först. Vi älskar för det han älsket oss först. Allt budnö med Gud, det är han som tycker initiativet, det är han som älskar först och han som lär och älskar och det här mig han som ger och kärligheten. Så här är det nog viktig. Ängen som avsak och verkning. Kvän är det som får kvänna, kvänna som får ting att ske. Men kanske som får märka älskar. Och då ville jag bruka ett exempel, jag hoppas jag tungerna. Jag brukte hjälp från en gångs förkriskar och cirkare till fyra gånger eller så detta var detta enaming som det är lika. Det ska säga något, det är lika väldigt gott på sig. Jag hoppar att det kan vara hjälp för någon där ska säga nu. Här är det tydligste verset jag finna nästan i Bibeln för att nog ska göra poäng någonting. I föstjönsbrev är en ny. Det är ett av min favorit verset i härme verse som har betydet väldigt med förmåga och betyder med formag. Där står du sån i föskärningsbrud, han är ny, där som vi bekämnar vår sönder. Är han trorfärdig. Så han får later av sunderna och rensar oss för allastighet. Där som vi bekämnar vår sönder. Är han tror för att färdig. Så han får lata oss sunderna och rensar oss för alladfärdighet. Här ser man ett skummelt och som sagt, nämligen dagsom. Och i detta kapitla så är det fem sådana därsvarer på räcker. Och det är skramman. För det är det därsom alltså vis. Men hör jag att vi säga detta till det här, vis du bekände dina sönder, då ska gud tillgänglig. Det är det så står där. Det är så här förstå. Och det är tull. Men det här så här stockar säkligt frånka. Så kan man förstå det här. Så ska jag förstå det som du står. Man kanske står där. Det här som viden av sönder på mått, da är han trofigan. Då vill han göra något. Och då ville jag pråga med tanningen jag visar för den här lagen nylig, helt själv på min mack. Några man köra en dam som upplever hund, så upplevde en ting på 200 kg. Det är pratet, detta är pedagogik på högt nivå. Här har jag tänkt ett hus som ligger helt i mörke så där, och det här notten, det är man mörk, som är nogen. Detta på något, det är helt mörkt där du kommer ingen lys i huset. Det du vet att inne huset så radömen, det skulle jag sant jag. Och det hågör, är att jag ska kännet huset för hågare och trycker på en bryttå. Och så kommer du så på. Så då ser man att det står där samt besö. Hå jag gått tryckt på lusbrötan. Så detta då förståelsen om man. Alltså, då kan man konkludera med att vi sedan hade värt rod, då kommer det bara sagt att vis trycker på lysbrut så lyser lampade saker. Det är hosfäringen, du kan på den. Det kommer hos säga. Husfält mört, äg bort tryckte på lysbrut och så blir det lust. Det var helt räktigt. Och då blir det så att förstått, alltså. Vis jag inte trycker på lysbruten så lyser jag apte taken. Ädan. Och då kan dam och tänka att jag är på maten avsaken och verkningen. Det var äg som tryckte på knappen och på grund av att äga trycket på knappen så kände nog väldigt bra, det blev lyst och hade jag gjort det hade blivit lyst. Så detta förståelse om en, det är en vanlig förståelse och det på matet, det är ju riktigt. Det var det så köd där. Ämade på den. Så ska man ta täningen på nytt, så jag är på mått en upplevelse samma episoden med en anåt upplevde på. Här som fortsatt på mörka huset, det förstat likemt, ingen lys i någon vindu morans mörk som natten här. Och dammen står man på ut så jag samlar med här och lägga. Många mä utså men bara ser på huset. Och mens som står där och ser på huset. Så säger man att det blir lyst. Det är alltså förståelsen. Att vi som ser lysend, då lyser jag tak. A du kan på detta här. Alltså hon förstår att någon andra trycker på brytaren. Men jag kommer vittne till både avsaken och verkningen. Där en anåt att lösa på detta på började som handlar med om det som är flink i norsk och grammatik och böning av ditt och dat är käg. Men det är faktiskt väl att jag översätta detta till norsken med snarkom. För det med jag vittne det här. Det är enklare att den här förståelsen om man tog, där den med jag är någon snak om kärlighet och den gudskärlighet med här. Där den med snakka kommer gäller och bekänna sunn, sådana äggkännön till Gud. Atså gud är avsaken till att ägbekände sön. Det här sån, man ska tänka så att det gud sitter i himlen eller en land plats, och så finner jag utgång och henne, och så kommer jag tänna och så lägger jag från min sönder på en så bra matet att Gud sä att det här var så bra behänsel att det här sättar. Och så beväg jag gud liksom till att han säga att det här var så bra, du är så härlig av du har dön härlig, så bra, du ska bli till några laglig karikatur om du kan känna. Det är kitt det, jag begäg sig Gud. Det är Gud säger att där som du bekämde din sönder, så ska jag förföra dig. Det är Gud säger, provmag. Agg allede till sönder. Jag har gjort allt som ska täffa till din sönder. Är makt ta till i din sönder för jag har aldrig betalt det. Och utformad, kom att provmag. Och så därför jag är gåtig gud. Han är bara avsaken av verkningen. Det är han som får märke att jag går med känna sund. Det har jag ett mening som jag går med känns sönndighet, det kan vara som jag hade betalt för min sönder. Tack till mottaget och hålla med lång annan så länge jag kunde. Så därför ska jag förstå det verstan som en slags. Du må gå och beväga gud till och tillgänglig. Du får förstå med som att gud inventerar dig till ett uppgör. Men jag liksom på utgör hus och säga att det blir lyssgött på, hvis du känner bildare. Han är både avsaken och verkningen. Det blir lite som att säga att smak och säga att här han är god. Han är god själv mycket husmakan. Och därför så utför du gud och säga kom och smakmag. Alltså en provmag. Värkusmag, betemag, följmag och kök och god. Det är sant. Så man ska kanske tänka så att med smakarna och har varit allssåd, det är ju pengen själv. Och så är någon god och smakar och någon dollarsmaka. Det är ju på enge på en att gud säga att äg och god provmag. Så man ska förstå detta som en bud och krav som du må uppfylla. Och då ska du få en slags förtjänä. Du ska förstå det som ett tillbud av en gud som är full av noga och kärlighet till akarat jag. Så alltså det man sa var vi älskar. För det han älsket oss först. 49. Sådan alltså. Det är nog gud här gjort först, han bødte med det och så gör det i mött och mag och så skede nog mag. Och man kan säga en mer specifikt. Kå så här kärligt vardag om föst med ur det står i försteran sprevet 3 sagten. För detta har vi lärt kärlighet och känna, att han satt livet till för oss. Den helt specifik kerlighet, gudhet och som vi har lärt kärligheten känna, att han älsker oss först. Det där får vi älska, och det var en halv konkret härlighet, nämligen att han satt livet till för oss. För detta har vi lärt härlighet och känna. Det som har lärt härlighet och känna. Det på den måten. Och därför så är mitt poäng nu i kväll och sig. Att du måste snacka ner det där mat du älskar. Vista sådan att gud har bundt med någon, och nu har han jättekägande flytta in med sin an i dag som att någon är du, noghet och han sin kärlighet. Så det är jag mening om jag som snackar med. Man förstår att någon gud flyttar in hos mig. Med sin kärlighet, vad han så gönt, det har sitt verk, han som har orsaken och verkningen. Jag vill bara invität att bli få deliga och så färrad i det. Och då är det mening att höra sådanting som i Fysterans bret 4.20. Mina kära, la oss älska varandra. För kärlighet är av Gud och världan som älskar av fötta Gud och känner Gud. Så är det bara. Det där Bibeln säger. Du som är Jesus till, du har fått Gud sin kärlighet in i ditt liv. Jag skulle säga om du vill eller rijka, och det är lite dumt och säga. Ja, det är faktiskt om. Och nästan jag säga om du känner eller rigtigt. Varför håller mig med det? Att någon ägen älskar Gud, och han fötter hos mäng med sin om, så har jag fått han sin kärlighet. Och den ska jag älska dagma. Och poäng alltså är, när snackar som Gud, sin kärlighet, Gud lägger ned i oss sin egen kärlighet, sin egen om, sitt eget rike. Det är det som sker. Och detta är verklighet för allts folk. Det här bedrarna att på mått min egen synig natur täggen sammanhang. För det har ju vårt alternativ att men som Gud bli en slags förbil, en som inspiration eller sedan att Jesus blir en inspiration för mig att jag kan köpa han och bli med som han. Men Bibeln sä det annars större. Här får han sin kärlighet. Det han sin kärlighet är älskad ägma. Här är fotten. Så på hut och till mor så hade det inlagt ström, så har jag enlagt van. Men guds folk får enlagt härlighet. Det lägger sin kärlighet i livet. If gud, rättig för himlen. Du har kopplat han är balletkopplingsavgiften för länge sig. Är du med? Det är sånt. A några kennud är han sin, så är det han sin härlighet som fuller mag. Ägen påkobblad. Och då är det viktig att säga att gud folk är ett kall att älskar kvartra. Det kan vara alltid med glömligt. Men tänka att man ska älska aldrig på det ska med. Men gudk blir ofta i Bibeln vett om specifikt att älskar brödra och söstra i omden. Så att speciell måta oms för sina egna familjen sen, dig som är sökn i heran. Det säger hand i infusionen på 42, minigär, las älskar varandra. Och härligt konkret, minigra, med mina barn, las i älskar med or eller tunga, men i hjärning och sannet, alltså här är på hängen, du har använda sagting, men jag är bara snack om det här påangen, gör det. Älsk varandra på äkta med i hjärning och sanghet. Igke bara med prat. All som angår hjärning. Och då kamer du enkelt ett löfte i fråget här i förstanders brevet håti. Den som älskar sin bror och söst, alltså, den som älskar sina bröd och söstra, blir i lyset och det är inte anstött i ham. Den som älsker sin brå blir i lyser. Alltså det blir lys vil säga blir värda med lyser. Den som älskar bråen sen, den där guds barben som går och älskar sin bror och sin söster, och han blir värre i ett lys. Och det egentligen kännetingen på att guds folk. Kännete på guds folk är att det leve i lyser. Det är sådan här kan finna minesøsken. Kvänna i min sösken är det dig som lever helt perfekt eller nogalt, nej. Har det som gang ist speciellt klad på en speciell materlig, nej, det är det heller. Kosten kan jag finde igennem minesösken i herren. Kvän är mines sösken i omden. Jo, det är det som levede lyser. Det är den enaste maten att känna igen guds folk på. Det är någon som levede i lyser. På gott och runt. Det var det en så lev i lyser. Det var det så levede lyser. Som levade transparent liksom inför Gud, som tränger noget och genoder och beområden och leve med Gud. Det är enkelt lys fölleskap med lev i lys i lag. Med bekändesunder för gud, men bekendes sunder förandra. Man lär att tillgi. Man lärar att beomtgivelse. Man lärar att älska. Om jag lärar värden att älska. Därför säger alltså, Johannes är så starkt i fysterbrev här i 48. Den som icke älskar känner äcker gud. För Gud är kärlighet så radikalt är det. Vist du har mött Gud och du har mött den kärligheten han ovarösäg med så prägrar det där gå i möter de andra. En kärlighet på måttet välte fram. Och detta är konkret. För exempel, detta bara du tre, fyra exempel som jag vill nämna frycken och löfta fram fryke ikväll. Att Guds folk förstar att det är unaturliga sönder. Sant? Ofta så säger man att det är naturliga sönder, och men det som ägna med att alla gör det om i den förstande naturlig. Men Bibeln lärna. Det är unaturliga sönder. Men vad skappte där? Men jag ska skappt av sundersköll. Och man känner skatt och bli sundamot, där märker du någon sundamot ägger. Jag känner på att det är så gott tio och tio gånger så är det ju gott om någon sundamotmärg. Jag är likadiska. Det gör någon mad. Och det är det här johannes englisk om. Att guds folk händer på att det här, det är naturligt för mig och sönder längre för att äga är fyllt upp av gudskärlighet och hans hellighet, hans godhet, han sannhet. Jag må älska det runtmag. Jag kommer att leva lyset och bli värande där i det här lyset. Därför är det unaturligga. Det är unaturliga viar och bringar rykta och slöd. Det är unatliga så brysäg och särlig om sina bröst. Men märke att det att detta var. Det är väldigt viktig. Så säger då Johannes Virlig i sitt brev, 25 älsken hälrik som är i världen om någon älskar värden, där är i faderens kärlighet i ham. Så här ser man att kärligheten, alltså är rätta mot vad som helst eller vem som helst. Kärligheten, vad kännete av vad man älskar ganska gott bilde som är väldigt enkelt att förstå att min kärlighet till min kana, så du vill mala på höjt älskar som kan sig, så måligt ju med att höjt och älskar dagen generellt. Du gerade det är en väldigt tajt ting att göra. Tvärk emot, det är enkligt motsatt. Du kan mal min kärlighet i mik kana. Men kommer exklusiv min kärlighet i min kana. Du kan känna det. Det som du kan avtäcker det, så när det är med guds kärlet av. Att någon med jag älskar värden. Men älskar gud och älskar var nästan. Så malar med exklusiv kärlighet i våra. Kom ju med villig att offra för att följa Jesus, kommer jag med villig att lägga av för att värda gud vill man ska vara och servera. Det är sådana mål där. Älsker i världen häller så det ting som är i världen om någon älskar världen, där är i fadarans kärliga diam. Så det rätt känner jag tänker att det här är någonting som jag älskar. Någonting vi ska prioritera. Någonting som jag fyller och mig. Detta ser aldrig runt också väldigt tydligt och väldigt lätt. Så säger jag för Janes brev 4 vers 18 säger, och lite utöver där säger nog om att frukt är i kärligheten. Däremot är det som bud och krav och sådana. Det är det som är tillnärmingen. Frukt är i kärlighet. Men den fullkomna kärlighet driver frukten ut. Så däremotet motsatta frukt på måte. För frukten har med straff att göra. Och den som fruktar har riktigt bli fullkom i kärligheten. Så liksom kast dig i farsarmer. Där vi lägger upphunt och han älskar dig. Jag han fylla dig med sin egen kärlighet, la han prägar dig. Far önskar sig att man ska frukta ham på en speciell mat som istraff. Än antingen att man får en anfrukt, en respekt, en kärlighetsfrukt. Den är helt antingen en gudsfrukt. Men det är så längre sådan en trällig frukt eller en sån en främmed frukt. Att man lurar på korkjen och korgudna. Den drivs ut av att man ser han som älskåket för skönan. Och så det är ett löfte här i Fusturandesprået 25 25. Den som håller fast på hans ord i ham är sannlig guds kärligt blivkommen. Av detta vet vi att vi är i ham. Så det alltså en gäng med guds håll på ord som håller fast på gudsin . Det håller fast på det. Och det säger Gud är att känna tain på att man är i ham. Man önskar att följa hand och hans ord. Men önskar att värsken i allt vi gör. Och detta är egentligen stor jobbben till det helliga samfånden i meningheten, till kärka. Det är att hjälpa det andra hellighet att leva i detta. Samt att det där nogaven är för allt mänklå på med handligt dyper sätt om att hålla klarandra in till gudskärlighet och i hans i föräldskap med han. Och det är på den måten nu är vi vinerang. För världen ser det här. Den är hå. Till slut. Världen som tror att Jesus är Kristus är fötter gud. Och världen som älsker fadoran älsk också den som har fötter av ham. Det men som går sig annan älskar gud men i älskar lägga. Det är så santa omsatt. Och detta känner man att man älskar guds barn när vi älskar gud och håller hans bud. För detta är kärligheten till Gud att vi håller fastbandsbud och hans bud är tonga. För allt det som har föttad säger var värden. Ära värafaron och sönn och den helgån som var, är och värskal, en sand från evighet till evighet. Amen.