#007 Einar Håndlykken

 I denne episoden møter vi Einar Håndlykken, daglig leder i Powered by Telemark. Vi snakker om reisen fra miljøbevegelsen og Zero til Odd og industrien i Grenland, om kraft, konkurransekraft, grønne verdikjeder og hva som skal til for å utvikle regionen videre. En engasjert samtale om industri, samfunn og framtidstro i Grenland. 

Transcript

SPEAKER_00 0:02

Välkommen till melonpuls och process samtalet i grenn.

SPEAKER_01 0:07

I dag annat har vi med vår sen gest. Det blir väldigt spännande. Jag känner att det är så gott från för.

SPEAKER_02 0:21

Ja, det kan jag gott tack för invitationen på det. 49 år, för att sön, borrén. Tongor. Och jag är nog daglig ledare i Powerbad Telmark.

SPEAKER_00 0:39

Du har ju en bakgrund för natur och omdom, Sirå. Nu kanske tänker fanatik, och så avnade du in i Odd, var daglig lediga där i någon år, ganska många år faktiskt. Och så hamnade du i Powerbad Telmark som daglig ledare där. Det här är ju lite kontraster i och väldigt spänn på orden. Litt om tigd i miljöbevägelsen och du var med på bygga på siro och det. Och så var det något helt annat, och det är fotbollklub. Och så tillbaka till enkelt jobb på nätverken och i industrin. Du kan dra lite igenom din rese.

SPEAKER_02 1:14

Jag har kanske jag prått varit två ting i livemiddag. Det har varit fotboll och miljö. Så jag startade på guset som väldigt givrig fotbållspelare. Och suporter. Så läste med på kamper. Och så fick jag lite motgang där.

SPEAKER_01 1:37

Du fick bäcker provs.

SPEAKER_02 1:39

Breckprofitt. Men jag tror den här kärnsfälligt. Så bli väldigt som miljön här kärte till 90-talet. Det är kanske lite bakant av milögtionerna som hade varit här och giften och dioxiner och det heller. Bla med naturen. Och hålt på med det och generell aktivism i grann i många år. Eller ungdom så där, var en väldigt allvarlig långan. Skulle löse stora problem nu. Var politisk aktiv i tillägg eller politisk parti som vi akkupert i hus och vi var mer art. Och så började jag hämta in som nästled i naturom i Oslo. För naturomdom i Norge så gjorde jag det ett par år. Och så skulle jag ta något utning där. Men det kommer jag aldrig i gang med för civilt hänste så den hade jag i Belona. Där var vi en gäng som. Jag var ligliga ska varja. Men vi var en gäng som var för så varit väldigt inne på belonas linje, väldigt många saker. Men vi var också för nöjd med ledelsen om vi kunde se. Så vi hade lyft och det med helt, men i belona och enklik i någon milångs och journaler så där startade vi Sirå. Som i 2002. Så det var en sån grund i raisorna. Första om så att vi var fyra stöcker och första om så att vi får 200 000.

SPEAKER_01 3:27

Jag hade hört om sirofe?

SPEAKER_02 3:29

Ja, det är ju. Jag menade leden miljön i närgi på såvittade på klimaspursmår.

SPEAKER_01 3:36

Värgår det som detta mest mot klima och klimamutfördningen.

SPEAKER_02 3:40

Vi var det första som sa att det hållit med ting som före sig lite mindre vid mot slip. Det är däravnet. Så hade vi andra sådana ny. Vi hade jobbat med lösningarna ika problemen. Så vi sa bland annat att vi jobbar för det väsföret, sen får mot det vi emot. Då brandade jag jobbar med elbilar, hydrogen, vinkkraft, se tofangst, lösningarna och får farttig framför allt som man kan var emot. Det var ingangen. Jag var väldigt helt mot industrin samarbet med all det stora. Och det som har försvårig. Jag tror det första sponsorn var Exon Mobil. Och själv var det första som egentligen gavstå pengarna. Så där byggde jag och någon andra upp det här. Så jag var dagligen det första 10 åren gick för att det ser 200 000 där första år och såbblade vi omsättningar. Det är 400 000. Det har fortsatt lite pengar på fyra givor. Så dubbade vi en timen och fortsatt bara 800 000. Det gick och saktid. Men det slutet, jag slötade, var vi 20 ansatte kanske. Och något 5-20 håller fortsatt på 2. Men grudet jag slötade, var jag det som sker med många fick ånger. Jag gånger var greppen på unge hos bröj behovet på bästför. Och ja något tanker omborna ska också uppskade. Innan för ingen urslå det ska vi förnt ut i periferin, det var allt sånt och så började jag jämt gränn. Och jag alltid år hade jag varit och supporter. Så jag skulle ju starta planet start med jag penlig och fortsätte som dagled. Men nu jag varit i pappa, nej dagled. Men om jag varit i pappa så engagerade man lite och sådände som frivillig och dag är inte faktiskt och spurt vad mycket jag ville söka på den jobben som daglig ledriåd. Och det var ju bara shit i daglig ledreg.

SPEAKER_00 6:10

Men det var odd av det i lite. Ja, det var rod i lite sidn.

SPEAKER_02 6:14

Och har det varit. Ja, det var varit egentligen helt nårig i 1998, men hade väl haft ett år så riktigt par tre år för där. Så där tackar jag till. Med väldig sån är frykt och shit kan jag i det här vid det här mig.

SPEAKER_01 6:37

Miljöt och spart där väl lite avgang.

SPEAKER_02 6:40

Ja, det var det. Men jag klart att det det som var Casey och dag som försökte alltid och Caseen fotbåda livet skrubbad och ska för pengar. Det hade jag gjort väldigt nya i seru dagen, när du bygger upp det. För han är 20 miljoner omsättning så här och något sponsoravtalare och sambällsavtalet och sånt där som jag hade lärt mig om. Vad ska till, så det var ju liksom, jag tror det där för det hänt mig, och det var lite jag fik intäkten. Och så gjorde jag någon sån här grep i Oddav och vi blandade så att vi skulle bli nöge som kanske världens mest milövend fotballklubb. Det bykte det miljöåläggmit till och ök intäkten. Så det var något år inte. Vi ökte intäkte med 10 miljoner krunt i lepornår där. Och det var jag med och lägga grundlagen för någon väldigt succes fullt år. Så följde som trener och många andra i klubben. Så det gjorde jag i så där var jag dag i OPN-tur i 12 år bred. Och så hade jag ju varit sett på tälmar i samlingen och varit i dialog med det var. Men brann spurt på nytt om att bli daglig ledaren där eller spurt. Jag är väl bättre om sökbrand för tre år sedan. Och så tänkte jag skitade där. Jag påbär tillbär har jag ett sånt miljöutgångspunktig med en vision av blir världens första klimapositiva industrin. Jag ser så jobbar jag väldigt imot eller in mot industrin och så kunde jag och jag mig genom jag var väldigt benö här så jag känner och industrin ganska gott känte. Jag tänkte några 10 faj och bitte. Det bydade åklig lite förår sikrt. 10-ållår det och länge där.

SPEAKER_01 9:01

Jag hade synt och riktigt bite.

SPEAKER_02 9:03

Så jag har nog gjort det lite för. Men jag hoppar jag på det så har jag gjort det i ett år. Så det är väl som kort version av min resil till industrin.

SPEAKER_00 9:20

80-talet, 90-talet, belona, natur och omdon och så vidare var ju så här saker. Så jag tänkte att det har varit viktigt att få tagit begrepp av förensning. Så syns jag kanske det att det med C, tro, och klimarenskap. Man kanske har fått lite få mycket upp verksamhet i sista år och kontra det som direkt utköpet till luft och vand som är med på mater och förrenset. Och som gör det att vi har kontroll på det, så det vill kanske se att vi får andra hälseffekter som kräf av allt andra är förrän som föret till att. Så gör att dagar vi faktiskt, det är fallig. Och höst, Lufta, det kan vara det fallig, det riker van det, det kommer direkt i fallig och spiser mat och det kommer. Vår du som har en bakgrund att har det varit urbanset, det kanske blir lite förröm med fokus på klima och lite få lite på andra. Eller ska vara det balanser.

SPEAKER_02 10:15

Nej, det syns väl enkligt i det. Jag är med och att det är många ting som en står fördel. Men det största och värsta tingarna när det gäller sådana direkt utslipp och sånt är det lösa. I gamblar så har vi stora utslipp av dioxiner och massafra industrin här. Det är länge. I det stora bilden så får jag det största löst det massa som helt står men det som det alllig värsta borte. Men det samma problem som är helt löst och så utslippar som man hör och solen är borta nästan bort. Så det är så det en del som stora problemet är löst. Så det står det och så kan man naturtapa och stor ting fortsatt som mycket har löst. Och så är det klimarslipp som mycket har löst och vi norge egentligen klickan och har du seret var det utsklippet i sist, trädsamma. Globalt så har vi stig och det kanske sklonta av stiget. Det är nog med det var ju ner mot nu. Så det är sådant så jag syns att det är riktigt. Men det är klart det är helt enligt. Du måste finna där och vi måste glömma med det andra utföringarna. Men förmindre var det har något runt i Krim och slippa mitt engagemang lå. När vi startar ser så var vi väldigt ofta att du gör någon vag och var lite spissade. Det betyder att vi kan vara uppdata av allt möjligt. Men jag hade väl problem det önskar lösa. Jag är uppdatad att du har välgå vilket problem ska du lösa. Vi skulle lösa alla samtidigt så är det klarar du som syn som lösa någon. Och det hade vi lite med det som kanske du ville kalla förättningsmodell. När du ska starta en ny ungseration så finna någonting som du ska bli god på som du ska bli hyska för och som borde försvara din värdiga vad det du har till för egentligen. Så då valte vi vars det. Men så många av det andra ungservana jobbar lite mal så sa vi att vi ska komma med urlusfri lösningar på krimaproblemet. Och det är det vi ska promåtera.

SPEAKER_01 12:42

Mika bara i industrin. Vi jobbar med bilå och hus och sikhus och cirkus här och lite värsting också i förhåll till produktion av plastsöpper var fall. Ja.

SPEAKER_02 12:58

Så det är examin vi jobbar med hela inspektret. Men det var liksom klima perspektiv eller klimautslipparna som vi ser att det är det vi ska lösa. Och så är det ju så att vis du löser det så blir du på stort sett ofta kvittan eller anföräns på köphet. Vist du slutar och brännade och olika kurgass så är det massa andra utslippar jag. Nå i någon samman så är det sån att du kan skapa andra problem. Där klart ska du blikt olikkörgas så producerar mer för nybar energi för exempel. Och då av du in i vinnkraft och vandkraft och sorcelanlägg och så. Det är också så att det är några lösningar som är helt utproblematiska. Du gör en avväg mellan vad är som vad är det du har uppdå och lösa och vad du kan acceptera.

SPEAKER_00 14:01

Jag tror att så att miljöftryckt ska ha innehåll i metal och allt det som krävs och så där. Del gruv drift här den kanier och det är en del. Så att du fylter problem på helt mot och löser ett problem, och så skapar du någonting och hanter samtidigt.

SPEAKER_02 14:12

Ja, absolut. Och så är det min mening att det klima problem är såpas existentiellt mot för kron att vi har varit villigt nu stå en ägg för att lösa det. Du kan innebära båda vindmöler i naturen och gruver båda här och där. Och så blir det sånt. Tslut som år en värdering av det verte liksom. Fördelden är större nupnade. Det är en sån värdering mot folk kommer till olika konklusioner. Ska vi ha vindmöler i grännan liksom ja menar jag och nogin och det är färdigt. Men det klart, ska vi bli kvitt för fossil energi så måste vi att mängden för nybar energi.

SPEAKER_00 14:59

Ja man har ett alternativ till det.

SPEAKER_02 15:01

Så enkelt här ok.

SPEAKER_00 15:03

Och så vet ni att allvarnivå är ju långt på varnot bygg du runt fossil energi. Och då har vi rörledningen, du har filstationer, och sånt och allt. Det här är ju ett globalt system. Det klarar att statt det. Det är lite universare och omfattnare. Det är å produkter och allt där så samma filat.

SPEAKER_02 15:21

Det är sikt och undervörda det. När jag ser att man begränsare det som ett avgränsat problem, säkert ett lite problem att lösa det är svärt problem att lösa där. V sidan av fattigdom och sultan, så är det kanske mänsklighetens största problem och klar och löser det. Och i Kliten är i världens rikaste land, så har det ju rör att det många andra sit må.

SPEAKER_00 15:43

Nej, och vi vill ha i vinna, och vi vill ha det batterin, och vill ha det och det och det. Men vi vill Helsika ha gruv, vi hälsikar avtryck där vi får bakå. Det kan ju finna ett och lite mer perfekt långt som det här kan vi ha det. Det blir lite sån hyckörsk eller som. Det blir ju ett moralskan.

SPEAKER_02 16:02

Det är väldigt problem det där med något backgärd liksom aldrig har bild i strömningen in öröproduktion. Det går ju oke. Så jag är väldigt tydlig på att vi tänker det. Någrans som drag lite in det industriperspektivet i det. Vi tänker på det som sitter på här och några industrin här byggda. Var folk egentligen var villigt att det låter tåkar, och tjuk i hela grön med smug. Man kan ju se med om här, men speciellt vackert här en klikhet. Vi skulle ser så det. Men det ville vi ha för det ville ha industri och arbetsplatser och värdskapning. Men jag följer kanske något att vi har misstat det perspektivet. Att det har liksom vi kan se en svönlig i horisonten så att nej, det ska offintar det orka. Men det är någonting som bara hänger samman av grönt att vi har industri i gränn eller i tillman för det har det kraftbygging. Ska du få vidare utveckling av industrin så må vi ha kraft. Och så är det så är det vinkkraft som är den lönsma kraft av bygget delvisor. Då tar det och ska vi ha industri som har vi rätt så ta det och så har kraftproduktion i och det närhet.

SPEAKER_00 17:27

Men det betyder så att det blir en bygging av naturligt tillgänglig. Och är så några statsfatten inne och serit till solkraft är fler exemplar. De möter för väldigt fort i det. Och så är förstå det att vi har på mattika vuxna politiker lokalt som är villigt till oss i det och ta den kampen. Det tänker kanske på nästa valg eller så tänker vi på är det där nej till motkraft eller vad det heter som nästan akter nyfikens allt att du får sig enorm ny mot på det mot. Men har vi alltså politiker så kanske inte törr att stå i det gottnockläng eller vår av.

SPEAKER_02 18:08

Jag har varit törför och det är väl paradoxalt att vi ser på det här som industrin huvudsätt i nörge. Och så har vi då sex kommuner i grön och alldeles hade vetag mot vinna. Så det är skillig att jag missat lite kontakten eller förståelsen med vad industrin är. Men så tror jag att vi ska på varna industrin ta lite körkritik på bra att vi som branscher tror jag har gått med lite förjö nack i många år. Och vi har varit få lite frinkligt av förteller om industrins värdi vad vi faktiskt bidra med. Det tror jag för många har det få gett att det här har vi industri och det kommer alltid att ha det så här. Det är så vi som att det här kan gå och konkurs det och bli bort det. Då har blivit ett problem för både bussofferna och cykelplan och vardagaren. Så vi har nog också ta lite kritik på att vi har varit tydliga på vår betydning och vad som krävs för att den industrin ska utveckla sig. Och då krävs det mer kraft, billig kraft, både för att kunna driva produktion. Och ike minst för att kunna göra det klimat och tilltag och så här får bli konkurrensnyktig i längden. För det som var i färg med sig är att det brukar fossil energi och ha utslipp, det får en kostnad en utsklippskostnad. Så min style Rolacöps som är fabrikechefåra här, han ser att i 201 så startar det med en regning på 10 miljarder. I ut i minus i urspråk i urslippskostnaden. Och det är klart att det är klar och avlever på längen. Så påskren är den kommun i Norge med det högaste klimatlipen. Urtslip i påskrenkommunen är två en halv gang. Usläp i urslockkommunen med allt i urslot. Så det är ett jämpesvärt urslip här. Det representerar en tyrs mot det här platset. Så i så mycket klar och gör det så kommer det gräna riktigt att gå. Det är lite av det orsaken att vi påbud så är satt en mission om jag uts för i industriregion. Det är åker för det att jag eller nu alla andra är väldigt uppdat av klima i det här men det handlar om att det är nåvändigt för att behålla konkurrens även i de industribedriften.

SPEAKER_00 20:50

Men för då ska vi Europa göra det för jag får inte att vi har exemt uppta det av att regulera det. Och på något lägga aldrig är föringarna från universioner och ett C50 och då har ju många driver där. Så vi ska köra väldigt bra, men så ser vi värden runt och har ju det samma perspektiv növendvis. Och samtidigt så har kanske vi göra finken och bygger våra egna vardikeder som passar in i det löpen. Båda Kina är mest att förstå och andra sina varikeder och vad det är rundt. Vi aktu problem att lever grönt råstoft eller storbad och vad är. Vi sätter upp en solpark och vindpark så har vi förnybara energiken. Så exporterar vi det till Europa och så står Europa på, ja fan, det har vi inte tänkt på. Vi må lägger ner vår egen industri får Kina kommer att försöka.

SPEAKER_02 21:36

Ja, och så var det för dagar sa att Kina bryker klima teknologi. Och hela det. Men båda teknologin och det ser kritisk mineral och allt. Som en materopinangspå. Så det ser ju en sån alternativ som vi både bygger ut. Och allt det som förrän sig och med sol av vinn och batteri och elbiler och det heller. Samtidigt på ett visst. Men det är ett problem där och så tror jag att Europa har byt och känner det. Så det jobbar jag med något Sibeln, som är ett regime var du ska få pröva att skattlägga importer utanför EU. Baserat på det utslippar som vi har i produktionen. Så som du sådan där klarvis, vi lägger på urslippskostnader i Europa i resten av värld nya riktigt så ska vi köra ett jävligt handicar. Så det känner jag någon. Det är avgiften byr och kommer. Och så handlar det så fel också om att vi både som nationer och sällskaper och förbrukare söker och köp produkter som är produceret på milöven i motor. En el bild är miljöven blir sör. Men det är klart, så set på det ståret och aluminium och batterierna och plösten och allt i den bilden och söker för att det också är produceret hälsta i Europa eller norge. Men varit fall på en miljöven på six och ta vi. Det är marktig det där vi kallar det grön premium. Det är som det som är en nyckel och har klarat utvecklare det. Så vi kan göra produceret görsil ut mörtslip. Och någon har villigt att betal det 30% extra för görsel som rika urtslip. Det är det som ska betala det på lite tillpöket.

SPEAKER_00 23:49

Och så finnas en betalingsvillighet något och se på privat konsumer dag några tödinser att rent skap. Den ska liknete. Och i tillräckligt till det så får du på något öka priset på grund av olika kriger som på något är det. Täker för brugsre. Det är att folk som rör eller utsadrevet. Så det ska vara finta att någon faktiskt ska villigt och betara den grund i primen.

SPEAKER_02 24:12

Nej, det är manskligt. Men det är ju många som. Och jag köper ju något produkter för det att det är bäddare för mig eller för hälsa eller vad var det samma, det är nog klar och finna. Och så tror jag att det i den sätningen så har jag kanske det offentligt extra ansvar. Sörkör att när det offentliga bygger en ny gatt den här utvecklen söker, eller stilligt krav om att det i det användet så ska det vara krav om grön cement, det blir köpt faktiskt. Den utskripsfri cementen för Hödeberg här u Bred. Istället för importerat cement från Kina eller gå, med stora utslutan. Vi som förbrycker mig göra och sälskapen och pass på det där paspade i bilfing. Och så må vi offentligt ta ett speciellt annat kan du få den. Så det är det som har mål av att den ska kunna få bredre betart för det miljövända produkten. Vills vi kommer dit så är det en stor framtid för den industrin här. Men så tror jag att vi tillgängligt hjälp av staten i den bruga som vi kallar det där. För där vi är något till vi kommer dit och du får rättspråslätt för grundprodukter. Därför är vi någon gången bestat om stödordning.

SPEAKER_01 25:37

Lite som som elbilnad i starten.

SPEAKER_02 25:39

Så som älbild i starten. Någon går elbilden alla sönnet här lite stödordningen. Men egentligen så är ju elbilden bred än fossilbil. Så var det kunna byt göra elbiddå se som.

SPEAKER_01 25:51

Men är väl elektrisk?

SPEAKER_02 25:55

Men det här är väldigt gott exempel. A det vi im gör det. Och då tänkt det som massa i hjärtöringen i den avgansfasen, men då går det så. Det är ju egentligen mer bredare, mer effektiv med löns och målt och varma och just det på. Men i starten tänkte vad bumpen dra här.

SPEAKER_01 26:17

Men det blir ju liksom. För att få folk till ändre vanor, så tänks du incinner, det går i klär. Det ser vi egentligen alla. Allerda samfältna, att få ändrar vanor med den här fykan och röntgenar på annat, det tog vi väldigt långt till för att det inte. Vilket rik som normalt här.

SPEAKER_02 26:42

Men vi har ju att för oss vi som ekonomiskt förnuftig.

SPEAKER_01 26:48

Så du tror att det är ekonomiska incentiver som mått till.

SPEAKER_02 26:51

Ja, stort sett, ekonomi. Det kan ju vara andra ting, ja. Men när jag klart är mer löns för dig, så ändrar ju fort med att brukar. Och därför kommer Elbil kommer att ta vid bilmarket för att det är. Den brukar ju 52% som nys också som en vanlig bild och en fossilbil. Jag säller det här sör i längden.

SPEAKER_00 27:16

Och det är väl så pass den första, elben som var råd.

SPEAKER_02 27:21

El bedare än en fossil. Men det är en bred bil.

SPEAKER_01 27:28

Räker inte med sig av den här helt sen.

SPEAKER_02 27:31

Du kan lait häm. Du har helt andra möjlig att trösk när jag stöjfrit. Allt som är bädda acceleration. Så allt är man blir bedare så det kommer att det är lite högre produktionskostnad och satt. Men när det får volum som det gör nu i världen, så tror jag halvpar bilder i Kina är helt elektriska. Och där klart, når det får volum, så är det nog vi är bild i särskör. Den här enkel bilden att producerade en fossilbilden är bara att fabriker ryggas och teknologin har etableras. Men den kommer ta över bilmarken. Det är färdligt.

SPEAKER_00 28:12

Det föret att vi så, det står bedre förna i och sen egentligen saker och det är saker för oss kraft och reservationer i tiden framåt. Om ni ser att det är sett det är energiomsällingsprojekt, som inne på vent. Det kommer bara till att perspektivet vad tänker du ska ta till?

SPEAKER_02 28:31

Ja, det handlar ju primärt om strömpriserna. Strömprisna är för höj. Det är kraftintensiva brifter. Det brukar massikka. Och så är det har jag tänkt av att ök i kraftförby. För att elektrificerade alltså fjärr fossil energi. Men det är mölig strömprisnärhö. Så strömprismåne och är enklig. Den enast realistisk matnå. För du kan få det någon energisparing och du kan få ett någonting. I praxis så handlar det om att produktion mått. För att prisen ska nä produktion upp ett spart, stig och saktu som sikker den. Vi har större hus och det är hotet och elbilar och allt mögligt, data center och massa som kommer öka furbryx. Men om vi dag i praxis i Grännland och Norge har ett inställning på att vi önsken en ny kraftproduktion så gå det. Då kommer bara stöndprisen att öka. T slut så löser det sig själv för att det kommer bedriften bara lägget. Det är på grunden av öven strömpriser. Det rik tillgång på kraft, löst strömpriser att industrin är här. Och vi ser klara och ta var på det fartriten energi, så är det färg. Och så tycker jag att jag tror att de bedrifter sitter nu och det här och lägger nu. Men i längden så går det. Vi har nu ett behållet där fartfrån som lövkraftpriser här. Och då må produktion och då må vi oss vidare. Vi kan sitta här i industrihuvudstaden. Och se att alla om det ska vidare. Det ska bygga vindmöler i drangar och nissor och fäll. Men så här ska vi göra någon. Så vi må göra bort och det tror jag vi måste jobba samman. Vi måste skapa en förståelse här på här och i industriet.

SPEAKER_01 30:22

Det är ett fel ett ansvar. Ja det är det.

SPEAKER_02 30:25

Vi måste känner det. Vi är takisik på om jag tror det där händer på den förståelse hos det ansatt i dessa verksamhet. Och så leder industrin varit tydligt ute. Och så har vi förtälllare om det ska sammanhängande till politikerna. Men där är heldvis en positiv utveckling så då har jag påsken kommunens nu. Och har sagt att det often får en utredning av Vinkraf i Pörskun. Och det är positiva processer i fler kommuner runt där. Som kan bli viktiga. Och där tror vi är faktiskt att det kan bli en snöball som kan starta i grann och som kan rulla lite runt i norgen. Vis vi är snur på det här så tror jag att det får något sida för kraft utbyggningen av ställningar runt vinkkraft och an solkraft och kärnkraft från särskilt. Men ankraftutbyggning. Ja, det är så vansklig att få det att bli och. Vi ska bara se på det projektet som vi vet att kraftsällskapen har i vårt område. Så är det ganska mycket. Det innebär det riktigt nåligt möjlighet i horisonten här. Men det är en del av det vi tar det för att ha industriet slutar för att ha det strift priser, och så kan du folk se att det är knopp att ha industri. Det är helt färgän, men jag äkar är med i detta. Jag tror att industrin är väldigt viktig både för Norge och för regioner.

SPEAKER_01 31:59

Det är ingen tviv om.

SPEAKER_02 32:01

Jag tycker det är så många som ni ska tänka. Så mycket männare men du har hållit mot i och menar heller. Man var villigt att ta det konsekvenserna det är. I grean har vi varit villigt att ta ganska stor konsekvenser historiskt för att ha industri och ta det lite. Vi bara ska pröva att leva och grupa håll på varandras företag. Men jag tycker att det kommer att gå.

SPEAKER_01 32:29

Många ser ju. Någnade motargumenten mot och producerar mer ström, lager billig eller ström att det kommer ut och få brukar mer slöser mer. Ja, tror jag inte. Vi gör att det samma strömförbrukar ju avvängar.

SPEAKER_00 32:43

Det har ju ökt på grund av elen.

SPEAKER_01 32:46

Men det är ju så att strömprisen går ner så sätter jag på 50 lampor extra gämma. Jag tror den som skrämma.

SPEAKER_02 32:53

Det här är lite skrems eller det här. För det är mul och slöstbår ett ström att alla ska ha varmakabler i uppkörsan och alldeles ska vara bliad och så. Det är fullt möligt. Det kåte ju förstås pengar och brykström där. Så jag tycker det var på något. Ike något i dag en och ja tio år tillbaka, så hade vi få lyftigt den prisällen och vi är något baka i dit vis och gå i det gröna och arkemul och driver industri och det har ju negativa konsekvenser för privat hushållning och privat ekonomin för folk och för näringslivs. Om du driver ett bakeri eller en butik, eller vad klart den strömräingarna har byttit stort problem för många.

SPEAKER_01 33:42

Vi har ju sett fel det är avlevd.

SPEAKER_00 33:43

Eller stänga ner i perioder och det har varit små bakkerier om det måste stänga i perioder både vad som högst och varschen.

SPEAKER_02 33:52

Det har varit 40 år i nörgek idag. Jag tror det är ett god. Och når det är baseret på förnybar energi så tror jag att vi må tillbaka i dit. Vi gör industrin och mer konkurrensnyktig och det hjälper båda näringsliven och husning.

SPEAKER_00 34:16

Och lite initiativ för industrin också.

SPEAKER_02 34:18

Industrin får fram och bröskärs och nacken och förtäller vad vi bidrar med det samt. Så när vi var ute och sad med reservationerna så sa vi att det är 10 000 arbetsplasser som är före där 10 000 som jobbar i industrin. Men ser ju det att det är 3, 4, kanske fem arbetsplatser i samt runt som har hållit upp av industrin, så det är viktigas. Det är extremt viktigt. Det blir lanter på. Det blir bara sätt för att se sådana vis stora industrift så här riker.

SPEAKER_01 34:51

Ja, visst folk flyjt ut för grann och ta en ta med så här båda barn och äktafäller. Det kan ju känna kämpa samfältet.

SPEAKER_00 35:01

Vad tänker du om datacentrum. För det är som kritiker ut det på att du brukar ström med att det är en vis generer det som är. Skatintäkter och arbetsplatser och så vidare. Så till som att vi är inom att det som är utvecklar. Bår vi konsumerar en vad vi gör idag så tänker vi datacentrar.

SPEAKER_02 35:19

Jag tycker en podcast. När ligger vi ett datacent. Ja, jag har nog byggt datacentern till en gånger i dag. Det är ju klart vi må ha det och vi har ha vår digital infrastruktur som vi har kontroll på i näröki. Vi kan kråvi av USA eller Kina eller någon andra förston. Så vi må ha det och så kan det gått för att det var någon regulering till på ett annat vis. Det tror jag. Men detta är ju en slags, det är ju industri som skapar arbetsprocess och som är viktigt på samtidigt. Så att vi ska göra det nå det, vi har det. Och så får vi nog diskutera varsagsregulering som ska vara, och om det är klart är att god datacenter och dålig data centrum, och krösen det här god industri och dålig industri. Så att vi må se på något runt, det tror jag, men datacentet har kommit för att bli och det tränger vi. Men det är klart nog det sådana här. Och vi bygger en massa en ny datacenter så brukar massa ström. Och så bygger vi icket nog ny produktion. Det är bara ut med. Det blir det datacent på bekostning och existerad industri. Men vi är så avst och utveckling i ortområden, det är vi allsvis och CIA-datacenter. Men vi måste klara att få med ny kraftproduktion i sämmögen vid sixorgåri. Det där är någon sån helt som av pris, eller bägge deler som är problemet. Ja, bägge deler. Det har ju varit en kö på att få tillgång på kraft. Men den köna är faktiskt blir borta. Det är varit som det stora industribet fallet fram. Det är siffra som reservationer som är som är köl länge. Och så risikerar vi sig att det blir bara fyllt på ny dat sätt. Och önskled, vi önskar att det ska vara kraftig en till industrin här också. Vi har väldigt oft att ha någon sån här stor kraftlinjer. Den kommer få en offra sölan eller blat annat. Men den har vi som kommer in där. Så det här nå kraftar. Det är också en problemställning för det. Men det allra viktigaste är något prisen. Och lösningar för från prisna och få produktion.

SPEAKER_01 37:42

Men hänger ju bort områden som nu löser i samman.

SPEAKER_02 37:45

Ja, det hänger ju sammen.

SPEAKER_01 37:47

Det är det så att vist, man får upp en hel massa vinnö så går det prisna. Jag är väldigt med tanke på den politiken som har varit fört nationalt för.

SPEAKER_02 37:58

Ja, det är många utlandskablarna och bidrat här och det är många förråll runt det. Vi driver faktiskt och hämte den rapport som är någon som ska önsäka det lite ordentligt. Vår det nya kraft, man vi bygga ut för att få prisen ordentligt när vi har satt det som mål om att vi önskar strömpris ner till det som är nyrkisprisnivå som jag förtörar. Vi i industrin har jag förtöret det och jämmö. Så fått prisen det så. Vi önökar. Vå är mycket kraft man vi bygga ut i vår strömprisregion här att få strömprisen med i om vi kommer helt veting i den gata. Så det blir en väldigt intressant rapport var det är. Men jag tycker att vi kan bygga ut projekt i vårt närmare här i grann som månor. Och så är vi avving att det bygger oss ut i den region på västland. Västfolk har jag försöka för exempel gick och kraftutbyggnad och klart att vi kan bara sitter där och skickar något det heller. Men det här kan ju så. Vi byggde i 568-projektet som vi egentligen vet att kraftällskaperna har klar det här i området. Så det är nog så långer.

SPEAKER_00 39:22

Jag tänker på det här i energieomstäningen. Så att det är hydrogen och runt hydrogenar vinner, och det är också i vint för så mycket. Vad tänker du om det är riktigt att nu blir en producent av det? Eller kanske ligger att det blir en importör av hydrogen om det. För det är ju andra står skala i USA och Kina blir bedare. Och det bygger ut en helt och annan mål än det vi klarer. Så heller brukar det inne vad det känner och brukar det som ett råd stå som vi inte gör idag. Det är gas för exempel. Du tacker inte.

SPEAKER_02 39:53

Jag tänker att vi har något förutsättningar att ägligt för att satsa på det kör. Vi har fått vis förbaka priset. Så är det så att det stömar en aktuell skilde för att producera hydrogen omö. Vi har industri och ett teknologimiljö runt som är istanta där. Och så är det också möjligt att göra detta bra fossil energi och så deponer seoterna. Vi också har förutsättning. Vi har kompetens miljö runt. Vi har etablerat några i Norsen genom lite avsprojekt. Som gör att vi kan producera hydrogen om ni är utslippsfritta, eller tillnärma. Så jag tänker att vi har någon industriella milaglida bynderna med detta och takligt kontroll på varikheten och vi ser ongås med Irank och det var svårt det här och göring av den globala energiinfrastrukturerna. Så jag är nog tillgängligt att vi ska pröva att få den mest byljade. Men om det ännu ut blir det import så får vi och tar vi det lät som det stået. Men det där vi har förutsättningar för att bli. Vi har på många mål förutsättningar för att bli en global aktör både på ström och hydrogen om det och pengar till kongriklig. Genom det så är det möjlighet som vi börjar utnyttet. Jag har fått undersöka så kan det vara att det visar att andra har ändå bättre förutsättningar i oss. Men jag tror ju egentlig av vår vankraft och vår kompeten ser att huveke som egentligen har som med bättre förutsättningar i oss.

SPEAKER_00 41:45

Vad tänker du att framtidens fördikheter där i grönn.

SPEAKER_02 41:50

Ja, det är ett gott spurskor. Jag tror att vi ska ta utgårspunk till det vi är gå på som är industri. Vi ska finna något som är nog helt annat tror jag. Vi har gå på energikraft. Där har vi nog förutsättningar. Och så har vi ett finsfältag som är väldigt spännans och som är något van viktiga mileter. Som i europeisk skala och en global skala. Så det här ligger i så kör från stora industrimulheter. Men så är jag nuckar och klar och inte bara blir en gruv som exporterar metaler till resten av världen, men att vi är klar att ta störst möjlig del av den vardieten här. Så det har vi jobbigt med polbatem, och jag tycker det fort blir en varför vis, vi får bli om det att det kan bli en väldigt stor ting här att vi kan få vidare föräddling av metaler och kanske till och med och använda drömligt att vi kan få upp produktion av magneter eller den slöksen som här i grönn.

SPEAKER_01 43:14

Hå man gjort det milövänligt den här utveckling av mineralerna och förädlingar och tankar det här. Jag har ju hört att det kanske är lite bilöversing.

SPEAKER_02 43:29

Nej, det är klart gruvdrift, det är ju tröting. Massa strid gruver i nu. Så är det med köd på nå och det bara river. Nu driver gudriftan så tar du får metaller eller plan för aktid. Väldigt mycket i ha. Så vad gör du med det? Det mår du kan dubak i gruvan och så är det nog mycket på plast i gruva. Och då har jag nog alltid deponera dig sjön. Men du har något deponier för det. Så det är en problemstilling och så är du själv där du anlägg gruvan. Så då ser vi på det Ponomic att var ska vi anlägga den gruva. Jag klarar någon kvadratmeter som vårgänsion och Ödlägge den här turn som här. För att göra det så är jag mining att här ska vi, här handlar det om global sikkerhet. Elsk och europeiska sikkerhet i global världen. Och det handlar om att lösa stora milöproblem. Så där vi ta det lite. Spur, vad är lite och vad är nå och vad får mycket, vad förstår du konsekvenser, vad ska vi ta för att lösa värdenskroblem liksom, många sådana ting inte. Men det är möjligt och det konceptet som det ser en på Fan har lagt fram, unjordisk gruvningen ut i världens här dagbrudet. Alltså det här var det enorm krater. Liksom är helt öppet och det bara är mamil med opentkrater. Men här ska det göra det unjord. Så i Sär Sörson. Och det är en väldigt miljönlig variant, så blir det lite grann en op i dagen. Och det är man dag klara finna att steb och konsekvenserna minst möjlig och göra det på något som. Men det som för mig så vilker det som jobbar väldigt bra med det. Utan att jag är helt i detaljande på det. Så är att det kan gå. Men det är klart att det är ett enormt industriprojekt och det ska transporteras båda avfallsmasser och metaller ut för det område.

SPEAKER_00 45:47

Men det har grundlagen för en potellt ny stor industri som är långsiktiga arbetsplatser i tio hundra år framåt. Och så måste grundet kanske en ny industri ut av det. Det kan vi brukar det metalnå det. Jag tror med kolla på här, för exempel från ett sinstorium i kräfmann. Vi bygger vidare på det här så än det med muligheter.

SPEAKER_02 46:10

Helt enormt det. Du ska vara lite kalimen för att se tait i det eller så. Så jag tänker det där en fantastisk möjlighet för regionen år och för världen som vi må finna en lösning på där uten. Så får det en balans i det vår konsekvens, det var värte för det lokalt samfundet. Så det kan vara klarat staten att bidra mer in i det för och det sitter med nöck i urfost. Ja, väldigt system, det är som ett superspännigt projekt.

SPEAKER_01 46:51

Men bara för det lokalsamfund i där uppe och ett arbetsplats är det tablerad där uppe, så är det ju i ett löft. Det blir det.

SPEAKER_02 46:57

Det blir 40 pubben i Urofoss, och det blir priser. Och det blir tillfritt. Bedra ång i bara dagen och allt där uppoppe.

SPEAKER_01 47:08

Fantastiskt fint att både på Nårså. Ja, det kluser och turmis och det är väl att allt kommer att bli.

SPEAKER_02 47:19

Jag märkte det här, jag var på Störmån. Alltså en sån restaurangste. Där sitter ju engelsken på tre borak. Google, Google helpset på fritärs. Jag tror att det går på den. Så det är ju Ringland där som alltid reddare för industrin här och som det kommer ändå mer medtableringarna som vi aldrig vill ha mer.

SPEAKER_01 47:46

Nu freddare i Danmark Fick datatet. Så kommer Starbucks.

SPEAKER_02 47:56

Det är liksom. Ban lyckas. Starbucks kommer vet att man kan vi inte riktigt.

SPEAKER_01 48:06

Ja, det har vi inte. Han ville vita: vads tänkte om vad vi tränger för att kunna ge god hälsetjänster tillbyggande.

SPEAKER_02 48:28

Oj, ja jag är hälsete, och att ni är ingen banan.

SPEAKER_01 48:31

Näj nog alla har en hälsade. Vi känner till vanligt.

SPEAKER_02 48:40

Ja, jag har ju väldigt graden, så det är väldigt bra. Jag brukar ju svåta, men jag är familjer och jag brukar ju sefinligt. Så jag klart att det var helt essensiella. Jag har ju hamnat lite en sådan variant och jag har ikad fastlägghet. Min fastlägghet slutar och då jag en kö och så.

SPEAKER_01 49:07

Hämnade lite i limbo.

SPEAKER_02 49:08

Havda lite limbo där och fick en massa vi karer och så. Så jag har ju varit kanske att det har märkt mesta. Men jag uppdat av att det psykuset vi har här området blir utvecklade vidare så jag visar att den närmare ståcentret. Så det är ju väldigt bra. Så det tror jag vi har hain väldigt om det psykuset vi har att det blir utvecklades här fallet tror jag är viktigt och så är det att vi brukar och pengar på det. Så att vi kan ha ett hur det här som att vi miste mer frinker folk i hälset. För det är lönna för dålig och villkorare för dåligt och säklar att det liksom det är ju så här i allt, det var klar att ta det här på det frinkforka. Det handlar om båda och morg har konkurrens riktigt villkor. Så det är väl kanske jag synes som att myndigheterna är lite svarsomlig eller hjärte eller lite förståelse där. Och så känner jag också att vi sen släpper det löst och löper det konsta helt förgår. Men vi har klara att ta var det på frinke folk och hälset.

SPEAKER_01 50:28

Trå du haft något konsekvenser för industrin som sökhuset, det blir som bretligt till västfråk.

SPEAKER_02 50:35

Ja, det är helt sikkert. Allting sammalt. Jobor i industrin så har du kanske något som jobbar i hälsvet som lärsman nu. Och det handlar om attraktiviteterna. Ska vi få det att ni frinker folk av i industrin. Så kommer vi vara attraktivt ste och bo. Det har gåstset, det har gått skolor och bager. Det har utliv och kulturar allt det där spel in på om du är ett attraktivt steg och bo. När det kommer till stycken så är det helt avgörans för att vi lyckas i industrin och så här. Industrin är en sån sak som vi som lever i en egen liten bobbe ut på vilka värden runt. Vi lever livå i det är lokal vi borde och det handlar om att det är bra.

SPEAKER_01 51:35

Helt längst. Har du ett personat näst?

SPEAKER_02 51:40

Ja, det här spursmort näst. Vur många återkamp ska på 206. O. Helt innan bredt. Nej, men det blir svände lämning. Men det är bara svara på det.

SPEAKER_01 52:00

Vi har aldrig varit på nå.

SPEAKER_00 52:03

Jag är bara på en lordkamp. Det var för det en till kollega som hört att det är Ikan varit på där tillbaka i 2020. Då måste jag med på återkans på det återkamp på maten.

SPEAKER_02 52:15

Ingen av det matkå skagar och karna. Det är här märker jag att vi har ett förbedringspotential som görs nu är.

SPEAKER_01 52:27

Kanske vi måste spelade en podcast.

SPEAKER_02 52:30

Det tror jag att det är något skärpade för det för. Så tror jag att vi måste snackas om nu. Vi ska få del.

SPEAKER_01 52:43

Tack för dat. Det var väldigt längre.

SPEAKER_02 52:46

Tack för braten.