Mellom Puls og Prosess - Samtaler i Grenland
Velkommen til «Mellom puls og prosess – Samtaler i Grenland»!
Fylkesleder i sykepleierforbundet Janne og industrileder Johan møtes for ærlige samtaler om rekruttering, grønn omstilling, partnerjobber og hvordan vi bygger et sterkere og mer bærekraftig Grenland – sammen med spennende gjester fra helsevesenet, politikken, industrien og næringslivet.
Og ja – det blir også plass til litt livssnadder, ultraløping og andre ting som gjør tilværelsen verdt å leve.
Mellom Puls og Prosess - Samtaler i Grenland
#013 Bård Stranheim
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
I denne episoden møter vi Bård Strandheim til en samtale om gründerskap, sosial innovasjon, helse, teknologi og industri i Grenland.
Vi snakker om å skape løsninger på ekte samfunnsproblemer, om erfaringene fra GAT/Visma, betydningen av gode team, og hva som skjer når drivkraften blir større enn balansen.
En ærlig og klok samtale om mennesker, ledelse, utenforskap og kraften i å bygge noe som betyr noe.
Välkommen till en velonfellå process samtalet i grönn.
SPEAKER_06Ja, vi tillbaka med en ny gä. Jag har gäster på besök, och idag har vi Bord Stranheim på besök. Jag kikar lite grann på bakgrunden. Du har ju ett väl allt som du har hållit på med i ditt liv. Så vi glädår oss läpa den här teamen. Vi pröver att satsa oss in på team. Det händer ju gå lite over men vi får se. Vår vi du starte. Så vi ska bli lite bredare känt med dig.
SPEAKER_00Oj, det är. Först tack för att det är guidar så brukar jag töra det på Öröns som det. Jag följer mig egentligen som mitt i morgrupp adels med puls och process, alltså hälsemänniskor. Industriknologi. För jag är avföst med hälsesekorn. Med en social entreprenör som har startat några institutioner här i distriktet så att man startat börgusdärkloniken som många känner det en brakårdsinstitution. Så jag har min uppväxt att så sig på institution. Vägg i väg med vägg i väg. Och egentligen innan på väggen också. Det hade väl iken en sturo avten jäm i familjssätting. Utar är samman med patienter för jag är gifta.
SPEAKER_06Ecket sant.
SPEAKER_00För mig så är det där en del av en större social setting. Min bakgrund.
SPEAKER_06Har du gjort något där som äterkant.
SPEAKER_00Vi färm sig väldigt av det tio åren. Och det är det sociala. Glän av var samma massa svönskor.
SPEAKER_06Man kanske speciellt till goret.
SPEAKER_00Ja, jura har jag lärt mig till mer elev med en familjgre. Och när du fick ägger så fick du också en kallade dyperning. Men jag syns det var lite sjöd av ta inte email där.
SPEAKER_06Det är väldigt helt rivanligt.
SPEAKER_04Jag också ta i så tett på en institution som låkår som där människor som tring hjälp. Och som har många olika grunder där. Boran inte kikka det på mat och möter all det kevne minst du också rapport på mat och se det uliker sin och samfundet av den här påverkad.
SPEAKER_00Det är människor som sådana där mig som har varit lite häldare med miljö kanske i en faser. Lite häldre med någon varvalg, som gör att det har hanet utta för många i god jobbar men som sliter med avhängighet som att det är söker hjälp. För det så jobbat vi med, eller vi ser det, den sant med en farmig starting för epileptiker med hjärnskadet som präget i. Så tror jag att det där med att känna att människor är människor med vitt ny potential och värdi u avvänga vilket märklapper vi sätter på det. Det kanske är det viktigt att jag tog med.
SPEAKER_04Det var social innovatör så många olika organisationer och så vidare som jobbar med det. Men vad betyder var en social innovatör?
SPEAKER_00Det är att lösa en samfundsproblem. Alla entreprenörer, alla grundare, älskar ju problem för det här problemerna som är råd för att kunna lösa något som någon tränger. Och ska du göra det som en social entreprenör så man gör det på entrepreneriella spelregler. Det handlar om att finna någon som är villig till och betala för den mer värdliga industri. En social entreprenör löser ett samfällsproblem. På en måte som gör att man sätter samma komponenter som en vilken dansbedrift. Bara att det är det löser samfälsproblem som är hjärte i motivation. Men eller så har mycket så likt alla andra grundare. För du ha sett löser ett problem som är värt att löse som någon vill med att det. I många tillfäller så är det sagt om att det offentliga är med att göra ett samarbet med social entreprenör att privat offentligt projekt. För någon så klarar man löst det här brukare eller goda samfundsbeviste. Lumorbok som jag har med och hjälper till. Men socialenteprenör har ju varit med att dra oss fram till det samfunde vi liker och sätta pris på. Det är första skolor var revet av sanitetsvinner och mening. Det är första cykels, det är första barnagen. De som tog och fattar nya samfundsuppgaver. Gjorde det ike och skattelsan. Det gjorde det av ett hjärte och finna mat och finansiera det på.
SPEAKER_06Sök och välfärdestaten som hade hela ansvaret för allt från starten.
SPEAKER_00Nej, det har fortsatt massa problem som välfärdsningen inte har muskler till att lösa så vi trängar dem. Och vi trängar de också för att fin i nya lösningar som gick passer in i vår skoladförståelse av vår vi karaktäriserar människor och fenomen.
SPEAKER_04Var det här kanske med på förmen att du har entreprenörskap så går igen i din karriär. Nu inte fick det in med morsmälka så genom färskrol och uppväxt och det blir naturligt för dig att ta det vidare.
SPEAKER_00Ja, jag tror det. Du går till en institution som hade startat i jobbra 15. Så var det att lagetsterapi. Och jobbar som en plastfabrik och gör det som patienterna kunde kunna lösa och skaffade låa pengar. Sffar sig nog handligfrihet och på den måten skaffa sig ett mer värdligt liv för att det säl hade något rutte med och kunnat bruka på ting.
SPEAKER_06Det var meningsfyllt för det.
SPEAKER_00Men meningsfyllt. Så var det entreprenörskap som gör att när jag var på barnskolan så tog jag något kunde sälja i 4 minuterna när jag var 15 år och så köpte jag min första bil och mecka och sål det. Så har jag hela tiden varit uppdat av letter kan man kända något pengar på det här samtidigt som man hjälper andra till och det vill.
SPEAKER_04Grunderskap och entreprenörskap, det har gått igen hela livet, men du ser där som förfort att det här både för att du får välfärdsprofittörer och du får sådana begrep in så kanske med på och mer skapa. Det är lag skador. Och på något kvärkinnitiativet att det är faktiskt ja, men alla vill kanske tänd pengar. För du ser att du är framåt lösning på problemer, och du är på något sällan, och du är tidig i den där business och entreprenör och hänghet, om det om. Tanke får väl det helt heller på något.
SPEAKER_00Nej, det har gått skilla. Det som löser den typen av samfällsproblem. Det tror att det är ideella och det kommer siella. Jag tror vi tänker bägge, men det kommer styre mycket starkare.
SPEAKER_06Många det får ju kanske att du får ett år riktigt. Det är ju som är som du ser att lösa den utfördering av ett problem. Had det vart där du kanske problem har varit ännu större. Så det tar utby det.
SPEAKER_04Ja, men regulering är men, men reguleringen är viktig för motor styre det rätt.
SPEAKER_00Alltså inköparingelser som gör att profitörerna utnyttjer samt svakheter. Så urglig utbyte i folk söjne som gör att det rammer syn på att vi träner mangföld mellan offentlig sektor, privat sektor och frivillig sektor. Så du får en skadavkning av att du får lite extremt tillfällen som är naturligt att dra på med det. Men vi trängar dem hela vägen, och vi trängar det samspela mellan offentliga hälsäsen som du annan känner gott. Vist offentligt skulle lösa alldeles i det problemet hell. Så hade det blir plats till det som jag känner för att ha varit led med teknologibedrift med laget personalstyrningssystem för hälsesektorn och ett gott samarbet mellan sjukhuset Elmark och Gatsoft som tog fram den lösningen som väldigt många psykusin originalbruk. Det var för det att det var psykusdirektörer på Sjukus Hälmark som sa att vi har inte hjälpt att lösa detta.
SPEAKER_06Vilket var det här. Viljande med båda den här med turnsplanlägging och allt med rapportering. Vi kommer ju långt upp på 2000 för det var helt att starta på blir digitalt. Så hälsan har jag kanske varit mer bakbåll till industrin. Så du måste ju förälda lite om att nu komma igang med det här. Det var skiken sult och varm på det med kantar.
SPEAKER_00Ja, det var ju så hoppas ett tak längre tillbaka för jag var 15 år i hydro för det. Och sen, jag blev mer mort på närbanding. Och det gör något med det som mänskligt. Så jag tror jag har följt till att skapa iket och kte. Så till slut så tillbärde man 700% min egen stilingsprocent. Och lättet är något som jag kunde göra något som det var behov för framovier. Så fann inte to smart itfolk. Jag är enklig ingenjör med IT-sörd, men jag har aldrig praktiserat förcisen. Så jag har alltid varit avvängliga på någon som var ordentligt närlig. Jag har varit med uppdata av mänskerna en av teknologin men hade teknologid och intressen hela tiden. Så jag startade jobbet samman med Gutta, som alla redan hade fundare i Getsuft. Så var det första arbetsdagmena som möte, jag är psykustig och är chef suke prier på trappa som står och rök. Och det var jag att starta med hälsareformen där det året. Jag gick bort och jag kände framför min tidigare roller. Och så skulle jag vad det största problemet. Och det är ett väldigt gott spårsmål. För det är det som är grundlagen för att få taking som är vart och lösa med innovation. Och då sa det att hälsareformen största utförning för oss är att ha kontroll på begonningskostnaderna för det är 80 procent av totalkostnad på sjukelse. Och stillingsbökare och byter av frövar och folk som har behov för att tillpass ett liv och sidna och så vidare. Det är så många variabler. För att få detta att gå ihop så tränger vi nya lösningar. Det var jag starten. Röjgt på trappan.
SPEAKER_06Det bara gick tillfällig förbi oss. Likte du runt juk, eller som lätare att du låst med.
SPEAKER_00Nej, det är helt klänsen var så hålltig att det är sig lokalligt på i förskun för ett kontorbygg som vi har hållit till.
SPEAKER_06Jag har tillfällig för eget kontor.
SPEAKER_04Man har tillfälleter.
SPEAKER_00Ja, det är för. Det är förrän det ingen som har dratt oss i nyrättningar var tillfället. Jag kan ju även ta planlägge vart eget bäste. Vi ska ta oss. Det ordentliga opturen som ligger i tillfället. Så jag blir fattig, vi ser vi var open på det.
SPEAKER_06Men det har lagt ett system för turnersarbetare i hälsna. Det är knykfritt eller?
SPEAKER_00Ja, vi köpade vi hade jobbat med brannen och politien där. Och tänkte att när vi sa det så ser jag att det har vi en lösning för det.
SPEAKER_06Tänkte att det här var en lätt avgave.
SPEAKER_00Ja, så kände vi att det var att vi måste bara kasta allt vi hade gjort och tänkt och in på nytt.
SPEAKER_04Men du får klara lite för en sån utförståelse. Och få till något planlägg en turn. Ja du vet att hon jobbar helt och del och så vidare. Och så verkar som att det här var det relativt enkelt att sätta upp. Och då har du den samma infallsvinkärsälla att det här börjar avkomlig. Men kan du få lite av som ikke känner till det talare. Var som gör det så komplext och så vanskligt.
SPEAKER_00Ja, det kanske du svara på den.
SPEAKER_04Det var nog.
SPEAKER_06Jo, men jag tänker att du kan förklara det bädelare för det som icke känner det för.
SPEAKER_00Instinör ingen. Det är det är. Du har ska många fler variabler med i optimaliseringen som gör att du är med och lag lösningar. Vår folk kunde se att detta är min önsketunus. Jag önskar på Körper så jag önskar följda på närvändet på sånt och sen. Så folk förstå att det passar med jobbet och så har du en 32% stilling som är nytt att jobba det antal hargivakter som krävs för att få kabant och gå i upp och kykelse. Så du har ett väldigt komplicerat brukarkrav och styringsparamet. Så när du som jobbar med 10% stilling så är det wak in the park.
SPEAKER_06Och så har du variabel är. Det här får skäl på hur många du tränger på dag kväll, natt. Och på helgdagar och på röddagar. Och så trängar du en kompetensammansättning. Du kan ha bara se tio cykelbrare på. Du måste kanske ha tre cykelplare, fy assistenter, nog hälsflagare.
SPEAKER_00Och an det här certifikat för att operera med nova, eller specialkompetenser som där är.
SPEAKER_06Vad kan inte jobb med stationsammansättning och hur kan ni sådansättning.
SPEAKER_00Och så har du plan för ett laget, och så blir ni pro det. För det kommer vara avvikna. För då blir det sukeförar eller ändring i referier eller något som har krav på kursen och önskar att sen på där kommer aldrig varit ändringhet på. Och då nytter navigerat för sig i spile som har brandigen. Så man se ut front och ta allt det som kommer av ändringar.
SPEAKER_06Men det är ju många som tänker, som som han, att det här är en ganska enkel grej att få till. Men det är ju väldigt många som slit om få det till. Och vart fäl är kunna tillby stora ställningar för fler ansatte i det systemet. Och så har jag hört många leder och säga att det går riket på gunna gatt. Men det är bara en då in skillning.
SPEAKER_00Ja, vi har en del begränsningar. Det vill alltid vara ändringar också på spelare regn så det må ju hela tiden just det var alltid. Tarifavtalare och arbetsmiljälla ändringar.
SPEAKER_04Så det är regel, verk och få sygst och för alla avviket att hantera det. Så det är sett att en basisplan så här på någonting. Men det är tio så får det in att på den vakta där på den avdelningen där så är det kompetensgravet med offylet. Och där skulle du få det här allt simmen av det här så på något gå ihop. Och det gör att total komplexiteten blir ganska stor.
SPEAKER_00Det hör och så vi drar det tillbaka när vi bynte. Vissa offentligt skulle lösa problem med Rell utan att skaffa sig teknologer och någon som jobbar med egen risiko för att lyckas olika. Som är all in kanske i någon år för det förtalet där. Den typen innovation folk till i stora organisationer. Det är en grund till att visma som jättevärt att man köpft.
SPEAKER_04Men vågar var du att jobba med offentlig. Du kompett att fara i industrin i ingen här bakgrund. Och så jobbar emot hälsever och den typen problematik som inte var den avgången.
SPEAKER_00Det fina är att du jobbar som med folk som har brevet av andra motiver än bara ska få sin jobb eller tenda pengar. Så vi har inte ansett en väldigt stor andel psykel. Vi hade vi kallat det kundefokus där kommersiell sätting. Människor fokus egentligen och hade glän i hjärta. A skapar bad så är vi en av det stora forskällen på det att vara vann till att det här mer rigida krav. Fagföreningen spelar en annan roll i det offentliga än det gör i industrin. Vad var det så på den tiden? Det var själv direktör i Norson årin och det senare tänkte att jag kunde ta med mig det god samspelar mellan tillligtsvalten. Som jag var inte på industrin och tar samma tankesättet in när vi skulle driva med omställning i en statlig evet sektor. Men det var andra spelregler. Det är mycket mer brytet kamper. Men industrin var ju vant att finna gå lösningar samman. Merkt och kräver din rätt typing. Vän så, industrisättningen så har jag vant att till så allt ofta uppfört det som mellanledare. Det tänkte strategiska lättet lösning i störe grad. Vad var det här för att det är olika offentliga instanser och det är olika kulturerna i till som här. Men det är kanske en av de största avraskelser att tycker att det var användbart. Det hade vad faringen köd för industri. In offnitet. Ja, riktigt.
SPEAKER_04Gotsoft på stort blir det vart.
SPEAKER_00Då är det ju given och vinner till Visma. Nu sål vi ut för tio år tio år sedan. Idag är det känn jag åker till det talare, men det är kanske 40-50 människor som jobbar med produkted.
SPEAKER_06Nu bruk ju i stora del Snygna. Ja. Så det har blivit kämpestort.
SPEAKER_04Men det var det att jobb som IT-grunder och. Vad är ju jobb här nu?
SPEAKER_00Ja. Det här så jobb att jag håll på med detta i så gick jag i gang med ett nytt grunderprojekt äta på. Som icke blev någon succä, men som blev möring. Och jag hållade med det länge och så sa kolar med att vi styrke så var grundersök vad vill du gjort. Och då sa att jag ville ha hjälp andra grundare. Det var hennes retoriska grepp för att få mig att tänka anled och tänka att det finnas ett liv utan för att sta på dö risiko och nu är det till och med få smaka den kostnad starta något som möter ut för det på många plan. En ordentlig lärlig historia med konflikter och rätt saker. Och det är en del av grunder historien som ändrar uppdärn. Hur fick man att tänka att jag kunde gå in i en role i innovation och jag och jobbar med hjälp med andra grunderna. Där är denprenörskapsstråna som jag har fyllt med vidare.
SPEAKER_06Det är väldigt unikt att vi som jobbar med att skapa och så möter någon skickliga daler innehellan i förlå till det produkter eller du önskar att skapa och tycker det är träfft.
SPEAKER_00Nej, de flesta brir och lönsöma blift. Nej, nej, visst det lite risiko i det här lite innovation så är det. Tjänstyrtna är grej, och vet hur stort sett är vår kunna uppförs och vår produkter uppförs. Men allt innovation är stor risiko. Du må var villigt till att ta den risikorn. Och så måste du jobba så att det är feler fort. För det har finn ut vad som filer fort är snulligt är den billigste maten och jag bara resikon på.
SPEAKER_06Våron jobbar du med det skäran för att klara, vad är det röstat att stå i den fösa och vilken lyckes med det du som har satt på.
SPEAKER_00Ja, vi går tillbaka till det som blev den dyrektet och det är förrestaven kom, så var det. Det var väldigt slitsamt. Och det går på det går också på sälbillelös. A det hade sönt en del av spelreglerna och vad som ska till för lyckas. Men det blev ju. Det blev rätt och slätt en ordentlig feljer. Så blev ju det kognita ämnen till oss nu. Det förölj som av fiasko till att tänke läring.
SPEAKER_06Det är ju skicklig omvälkning i tankeprocessen.
SPEAKER_00Och så skulle jag vidre i, skulle jag vidare i jobba med grundare. I innovation och det så har jag tror att det är skadligt. Vi bara har god levelsör.
SPEAKER_06Ja, det är sant. För jag varit bästrad att det som sitter i samma båt och säger att det här funkar rika. Det är den grundare som du.
SPEAKER_00Nej, tänker du bara ta håter några smaker i kriser, eller tänker generellt till det kommer sig igenom det ofta man kallar för.
SPEAKER_06Det kanske är den mänskliga eller hanterade personlig bland.
SPEAKER_00Du måste ha passion för det där viktigaste. För du gick har en indre motivation. Vis det är första plöser eller berömmelse eller riktigt. Så kommer det att tala igenom död som de kallar den fasen till du får bevis att produkten funkar och kunnare.
SPEAKER_06För det är en så process som aldrig var igenom. En sån dipp för vilklig tarsen.
SPEAKER_00Ja, det var de flesta var igenom den. Det är ju så att det är nog symetri i offsiden sidar.
SPEAKER_06Så du är ju för ett dag och höjare topp?
SPEAKER_00Jud höjer dupp du sikt på. Du större utförning på vägen dit må du ha med ändå det och ta det och rys där.
SPEAKER_04Men bor du märka, du får gränsen och är någon vattöventa, det är du klarar du sovlänge. Det är klart att fokusera på andra ting. Och klarar du sig på moter där du går in i död och staden och det här är du bränner för att jobba på, och du ser lösningen ha så stor tro på det. Men omvärlden i har samma uppfattelse än du kanske aldrig får det. Då klarar man på något och styra sin egen flukhet eller klarar det lägre, eller du är stött operat runt och små och så på mat är med på guida lite eller styra det på det mest intense.
SPEAKER_00Ja, det är en sant spurs för det. När vi jobbar med grunder, och jobbar med AI mentorjänster och rådgrunder som en tjänaste. Så gick jag på någon forskare på universitetet i Belgran så att det har hjälpt oss med vatten så att vi kan mål för väldigt med att det är nu brukar psykometriska värket och finna av om är grundan kabl. Kan ha hjälpas? Eller är den så rigid och fastatt på sina ägna och borde reageran på det olika fasna. Det är så fick ett intressant svaret laget sånt var du vill bara få sägs procent av svar. Vist du koncentrerar den grunden. För sikker du får en team och han har i runt sig så får du med helt. Det gör att alla sådana skapande processer är grupparbed där även utnytt forskälna och det även stå i friktion som kommer på grön av forskällen. Och honterar det på en god mål där.
SPEAKER_04Så du tillbaka till teamered och få helhet där till att fungera i verka enkel personligt flesta tillfälligt.
SPEAKER_00Nej, du har någon helt unik som det skrivs som Steve Jobs eller Elon Musk eller någon sån som kanske har som ju är som du kan se till sju sätt med tvivl på det också. Men 98% av grunder i historie som är välliga handlar om gott teamabide. Som exempel nors kydro med virklan och aida. Aides även till att få med sig investor och avbevis market var Birklands genial teknologiska talent. Det är det samman och så har du med dig en någon till på vägen som fyller ut det dimaget.
SPEAKER_04Det är väldigt många resurser och genomföring totalt sätt förklara och bygga det gjort. Ja.
SPEAKER_06Det startet om grunder det. Det är så man att det kan ju möjligt vara 14 timme sjuka jobb. Så det är en del av det team och kanske värld familja och vänner och det runt på privat och inte bara det professionella team.
SPEAKER_00Jag tror riken növendvis är jobben eller rollbeskrivelsen. Du pekar på dem där person är läggingen. För det är kun vi sit att jag hade både reveta pölsbus, alla delt 80 timers här sika.
SPEAKER_02Det är sant.
SPEAKER_00Men de flesta som ger hjärn åt torr att stå i det. Men det driver sig som vilja av att det är som toppid över att det är villigt, det offre med.
SPEAKER_04Men viktigt att klara kombisar, det kommer påskrudd helt tio. Men klart så går blanding och driver något och för rätt få hjärniv lite fram.
SPEAKER_00Kal det grundutfödring och jobbutfödringet om du har sett att jag skrev en post som heter man 54 år utbränt vägen in och ut av utnöskabel. Jag har ju dokumenterat att jag gick klart det.
SPEAKER_04Ja, riktigt.
SPEAKER_06Men du har ju drivit mig allt också i tillägg till vad det runder. Du skärver någon tråd, morslå, cykling, lagemat.
unknownJa.
SPEAKER_00Ja. Jag har väldigt mycket som jag berände för det. Där får kanske man bränner lyser i beggän eller så. Visst. Och ledanskapen för langer distanser. Det är enad. Det år är cirkeling och jag är motan ut varetsliven nästan ett år. Jag skrev en bloggpost. Det var det år och så satt det pers på Tronar i Morslå. Jag tror på att vi kan dela upp mänska i olika sektor och se att det är jobbord där en beten. Han jobbar för mögdistansbort, han får som energi av den här cykelkrängar så där vilket var det bra in på. Men det är så en rygsexbruk, allt avdrivelser av nu som väktire samma ryggsäcken. Så den öta finna en balans som går på totalen.
SPEAKER_06Eller ta något ut av den växtskåren. Ta något ut.
SPEAKER_04Det är nog set total blastning. Ja, peroder var ganska vaktig i lång distans och det så det har en kost. Så det går där och prioriteringar och det är nog talgrejer som sägs på. Men borda var det att gå på väg.
SPEAKER_00Först så förnäckte du bara för det rade åker mig.
SPEAKER_06Det är som ingenting. Liks som bara tur på vidare.
SPEAKER_00Ja. Och så slut så tar jag kroppen av. Då har det någon diskussion längre. Det är ju. Det kommer ut av sänkan eller såflan. Ja, riktigt. Så det har en blir chef, så har du då chef och din egen kropp för länge, så blir kroppen chef. Helligvis. Så det är en gav. Det är en frisk kropp som gör där, sökmält. Det är en sykropp. Det är en frisk kropp som säger för att detta är detta är bra. Och så är jag ju i så i ett tid så är det en av det största gaven där jag har fått. Tänka bo i ett land. Bår ingen i familjen märke att jag var sjukmält. Eller det finns in konsekvenser för sklivenet till familjen. Jag kunde mä ut och jag kunde gå tillbaka på jobb och bli tatt emot. Det tänker jag är en riktig. Och så fick jag låta bli känta med lite nya sidor av sel. Jag har lärt mig lite mer om att ha hänsynda. Jag var lite mer sreggoist. Som kände att det var gina och du kanske bara ge och tillbaka. Du kan bara lå.
SPEAKER_06Vilket grepp måste du ta för att bli friskad.
SPEAKER_00Jag fick hjälp av en metoder som handlade om det som kognitiv tillnärm. Som många andra med den typ av fatigaktig har varit igenom. Heldlig som fick en god kollega som sa att både man pröva som det äker som mig. Jag var lite anledes. Det flestad helt unik. Så det är och greppen som var det handlig om att gå in i det ting som grubblar väck i Dårigsöven eller köraging. Men finn ut vad är det som ger mig glöd och gåfelse. Gumerade och lära sig att jag bra sig lite med. Men också finn ut vilka vänner och relationer och sättinger är det som är sund for migka.
SPEAKER_04Så lite där sinai och styra. Du styre sin egen stress stressnivå. Genom det kanske, det här vi gick var med på eller i maken och tillbaka vara lite egoist som du ser kanske. Så tills var lite med kognitiv och mental på vad bruk man tid och icke brukar tid på. Är ju lätt det här i vardagen, visar?
SPEAKER_00Nej, men jag har ju en väldigt klar förankring i väldigt mycket av bibiska principer. Och när jag kände att detta var som hade hållit fast i för Bibeln som säger att gud älskar en gra iver. Så har jag alltid varit en som har sett bra att är givet, men i det här med gra iver. Så jag kände att det där det ska i. Det var nog som måste ge det här glädmet. Så finnet var dan kan jag vara med och göra för någon så måste göra med grö.
SPEAKER_04Men en trod där, vad betyder den för det? Är det nog med barns ben av, eller du nog fått och pen av också nu, den upplärningen kommer ju för upptrögelsen.
SPEAKER_00Så blir du på när du blir större så får du ta ett bevis valg är det nog som jag vill aje. För du får till att bli en aktiv del av mått när jag är välgö att leve och söker och bruk av värdier på. Det var ett aktivt evalg. Det är väl kanske med av det som ligger under i det gör oss som entreprenör.
SPEAKER_04Man så lite mer om det här blir det som du säger. För jag är följd att det har en samma tron så. Men för det som har det, vad betyder det egentligen så ut det lite mer?
SPEAKER_00Ja jutt och kocker att man sagt att jag ska skriva boka av resusbaserad ledelse. För jag syns, människor och ledelse har ett något vart roll när jag har stått i alltid. Jag syns ju den gaven som ligger i det värdysare att alla är lika värdifulle. Och nu är du chefna exempelvis vastfött nu till disciplin. Så är det syns jag ett ultimat bild på den har snad organisationskarter på huvud. Och sen tar den roll och som ger andra ett upplevsnav vad värdiföle.
SPEAKER_04Ja tänkte att det. Det är något sånt stor dokumentation på det. Men det är intrycken jag får att vi är med den kulturarv och vadisyn vi har nu och kommer med kristendomen till Europa på tusental och innan så var både med på ändre värdinå. Och det kanske det är så kanske är effekten av kallig kristendom eller vad de vill säga på där dagens vadisyn och mänskligt syn. Att det kanske är det där kommer från.
SPEAKER_06Vi har ju den här hierarki som väldigt många andra länar. Det är med ellik som som är om fikusdirektören och rändan där det kanske slaven pratar när utan att det blir kika och rader på liksom. Det är nog vi absolut borde hålla på. Jag syns ju kanske väldigt lite på varje väck från den typen samfund. Nej, alltså. Det här är väldigt mer spisser sig till. Den är ju mer konkurrensen, är ju mer, och det syns ju den här mellomrummen mellan de på går, och det är topplade positionerna, blir lite större kanske än det har varit för. Att utvecklingen går lite mer den vägen. Men det har varit.
SPEAKER_00Och visst det här kultur som är viktig för oss med den pratar och med att människan, alltså den människan likvärdstanken. Det är stänga viktig för oss så ställer som en plant. Den är säker cell.
SPEAKER_04Men då så kanske det antingen åldest om det. Det är norska mänskusyn och relativ fratstruktur även också kultur med Norge och så kanske mer än tusnår tillbaka till. Vi ska se på något vis enklaste i land och levi, och det kräver hög grad av samarbet. För det resurserna kan vara så vanskligt tillgänglig om det är fiska, om det är kräv jordbruk och krän klimat. Så kräver det också ett högy grad av samarbete i samfundet. Man kanske också är med på något pregden norska kulturarv. Det ska bli citeret på att det där är fakta och dyrt framkräjå med det här på något intryck. Men kanske det vi ser något är att polariserat debatt och kommentarfälter. Och du kan läser lite av visn och att det lokal politiker och det gisar på att det är blivit så stor. Det är kunna ett tänd på ett samfund som man bara är positivt tänker jag.
SPEAKER_06Ja, skikfra, fikra som öker, och att det till och med ställingsannonser som kräver att man var i god fysisk form utan att det är egentligen har god grund för det. Jag syns att det har spissat till. Det skär väl om oss. Hur skriver jag om det? Vad är en artikel med en professor i fådare med utforskap. Och de som är utanför arbetsliven och kanske hade en mer plöss in i arbetsliver för det som konkurrens utatt av den där fällerskaps. Där ska vi göra det samman. Tankegangen båda i industrin men också i det offentliga.
SPEAKER_00Ja, vi definierar och kategoriserar och cyklar. Vi lagar diagnoser på när jag jobbar med unga grundare så har jag väldigt många av ett eller annant som gjort det andra sätt. Och väldigt många har ju någon bokstaver kntar till så här. Och jag bara föräldrar med att det är bokstaverna där extra utstyret. Det är det som ger dig den kraften och den även på utsända boksen och energin till att äta se ting för andra motor.
SPEAKER_06Det är väldigt fel mot säde på det.
SPEAKER_00Så i lanerar extra utstyret som en diagnosa. Och det tänker jag är lite av skolarkort också för att vi ska passa in i en ramma som blir stadiga i trangar och trangar. Då får vi fler som det på utsidan, och så har man vita resurser och det är det som är så tragisk psykelar. Och alla som går på nav i en land för det har fallet på utsidden. Det är det trista med det är att alla har syngvis gnist på ett land.
SPEAKER_06Man kan bidrava att med.
SPEAKER_00Och kun är finna ut vad är det som inspirerar dem och vad är det som tänner dem, utan att fokusera på vår hör i föräldrar, delum som vi har satt när jag har diskuterat runt ett skriverbord och vår vi önskar att samfunna arbetslivet ska vara det.
SPEAKER_04Har du tänkt på vad som är utmåsk i telmark?
SPEAKER_00Ja, jag tänkt på det. Jag kan väldigt gott svar på det här för det är Telmark har haft en del. Höjt av några statistiker som är lika varit ri. Vi ska ska en vinkel in i den för något som jag har jobbar med och avnåman. Så är det ju i vilken grad har det stor innovation i regioner. Vurför har det kommit här? För det som har blivit nya arbetsplasser av det som har blivit vardgiskapning och exportintäkter. Väldigt mycket handlar om folk som har kommit för utsidna till mark. Vi har tillträckat oss folk som gun har knöts och samma id och det som har etablerat från personfabrik till solduktion till Google till Google. Så vi har varit, vi har varit attraktive för etableringar med folk som har haft stora drömmer. Och så har vi har kommit till ett steg och du har en mer gjär så står i står bokstavarna en mer gornad kultur. Så det är på lite arbetsfolk visst, men det stora tanken har ofta varit importerat. Det kommer ut sinna länk. Och den forselna i befolkningen och utaningsnivå som gör att vi har något mer av det utan förskar. Och så är det en del sådana fenomen som jag tror är självförstärkna. För det blir något smitteffekter av trygg är smidt som familjer med eller bostäder med, som gör att du ser du får snud spiralen. Det syns jag väldigt mycket som sjuer i regionen viser väldigt goda taint till. Vi har följd mer spännande på när det gäller värdisskapning och innovation och nytning. Fylliga många goda grundare från universitetet som utmärker sig internationell i konkurrenser innan för detta. Jag tror att vi skulle klart många upplevelser av brisett och mästring till det. Sur i spiralen. Kan du ha så många boktav i extra till vad du vill. Men du klarar finer av vad är min grej och få tro på sig. Möta andra rådemodeller och andra som var med och hajar på den. Där vi lager vi en avspiral.
SPEAKER_06Jag synadare successhistorien börjar lyfta mycket med det fram. Och det som faktiskt har slitligt och klart och kommer så ut det.
SPEAKER_00Ja, jag är väldigt. Vi må lär mer i rätt. Där är vi på all det som lyckes. Men grunderna får mer en motspörgen till. För det är det gika prioritet i skattesystem och i samfundet, egentligen misstänksamhet till eller ett önskom av skattlägget i för det har vi inte pengar. Vi har också en jantelov som gör att den år i lyckes så är det en grej, så där förhåller man sälja haft.
SPEAKER_06Men ska man snud den. Den härovarna, den sitter ju ganska gott och begravd in i vars. Och forskar är det som här på dig som har stå och skapnat lite så extraordinärt.
SPEAKER_00Ja du kan göra det med det sälj, mot du snacker om använder. Och jantelovarna är importerat, den är dansk. Axel Sanders som skrev den invring som vi helst skulle stoppa vid gränsen.
SPEAKER_06Vi sen tillbaka?
SPEAKER_00Sen tillbaka.
SPEAKER_04Men gå ett både. Grunder även turligen fall utfödringar. Suklar från hoslå. Men inte det var lösningen för utfodring. Och så en stjans för kallar det. Vård med dagen av det. Var så driver det idag?
SPEAKER_00Nu. Jag är en öbrig voken. Så i det tre åren så har jag haft gläd av vad man bygger en kring Powerbaden mark som har samlat nya av industri och teknologibedrift i regionen. Vi byggde upp industrika som är varit en samlingsplats för folk in det lambaserade. Grungift i Norge som har tagit en position. Och så på ett tidspunkt så fann jag ut att jag koncentrerar mig andra ting. Som kanske kanske så mycket all in som har varit i projektet och såri jag med rekrytering och ledarutveckling. Och så kosar man ta var det på det närket jag har. Förlåt jag känna som ju folk i Budrift Nation. Jag tror jag har haft ett stort kontaktnätt. Och jag var med och hjälper i olika roller utan att jag själv har ledigt röjer på.
SPEAKER_06Jag var med på industrika fjord. Jag var lite intresserad av vad egentligen handlar om på någon som mycket har varit innan för industri och teknologi helt och så skulle jag han vara på sen, så måste jag vara förplikta, tot ta en tur.
SPEAKER_00Ja, handningen och mycket med som fritt mycket seriet beker.
SPEAKER_06Och då diskuterade vi det för att fick jag varit där häldagen plötsligt till. Och då diskuterade vi jättepuriska: en del av det framläggar som har varit. Om att det där väldigt mig ju fokus på problemen och vilka som är på lösningarna. Och det så är väl egentligen kanske lite fler branscher, tror vi var lite flinkligt och vriligt om på vilka vilka bara sers. Vilka utförring är smär, men heller delligt mer i vilka lösningar borde vi ska klara det här nu där. Så jag kommer ändå i den analysen. Det var för det som vi diskuterat lite helt klant. Ja, det?
SPEAKER_00Och det gör vi att samlar jag folk som är uppfatt av att skapa skapar lösningar. Och det är det små. En koppling av hälså och teknologi. För att vara med den positiva spiralen som saker.
SPEAKER_04Så jag tänkte kanske vår största utfödring av man utföning, men en av det är faktiskt det med tillgång på kompetensen och tillgång på resurser. Och det har fått den rekryteringar inte grann och AI och krävna. Där man ska konkurrera med oslop och många måter av den region där man har och tillbör tänister och andra ting. Det är lite att det kanske varit väldigt problem beskrivelse i många sätt när vi har blivit så extremt god på att beskriva problem. Men du kommer till att vad kan vi något konkret göra för att på något lösa det. Det är man skulle. Vad tänker du är industrin god något på något att ha ansvar för sin egen utförder. Eller har han lätt för att få mater skylla på om det här avbingelser eller kraftpriser eller det är det eller det är det.
SPEAKER_00Vi går lite tillbaka så har jag industriledare att något kommer att sitter bak och hanterar uppgavan som det har fått för en konservledelse. Jag har varit önsklig att det skulle koncentrera sig om det som har invortet. När du samfunet blir fullt av frågor så löser vi det enkeltvis, det löser vi i samspel. Nu ser vi som just större grad exemplar som ledaren av Bilfing gör. Han känner att han engagerar sig något som är mer än bara och jobba i Bilfing. Så kret det där för det. Jag tror att trenden är där och man har sönt att vi engager oss i rammerbetingelser och utveckling som löser mellom. Och gick på fallet mellom stolen och det är väldigt av ta tak i som större samfundet. Och så är det som är sälbevisheten att vi är att vi faller lite mellom det stora, på sina Oslå brukar som exempel. Men det är net för det att vi är såpatn Oslå att vi kan bygga vår helt egen grej. Vanslig närmare att du kommer en teamens kjuret ur till Oslo och bygger något som står som står gott på egna ben. Det syns jag, hun ser det gott, partners som jag jobbar samman med rekrytering i Ambire, Kristen Schalsen, har jobbat med region här med bostatt i västfå. Och ni ser att man är forskällen på det och varit i västfå här. Det lär lokala viser som gör att det är orienteret om vad som sker i regionen. Och folk har på något i större gran byggde en landsby som fungerar. Att man känner varandra. Och så är det och finna di som vill varandra väl, som är intresserad i och är bara finnat vad kan du göra för mig, men vad kan jag göra för dig och få dit till av bygg den kulturen vidare.
SPEAKER_06Få det man var problemfokuseret där och kanske att det blir lobbin där positiv på problemer.
SPEAKER_00Men den här kursen är missnöjen, som är skadlig och den florer över av i sociala medier och kommentarfält. För jag dyker ju missnöjen. Och icker lösningen.
SPEAKER_06Jag har ju spött med politikare vad de tänker om tursman på skun och sen. Vad är det tanker om det?
SPEAKER_00Det är jag väldigt för. Men jag får gälligt och engagera mig i det för att kommer riktar sig i min mest aktiv. Jag tror de som är önga och börjar engagera sig det. För det borde väl gjort för länge sedan. Och så var vi bara spel. Som ju beror på tvärs som vi kan. Där andra mindre kommuner som har större problem och det offentlig krav för ett tjänstilbud och kompetensillbud. Inbyggder. Bägge våra oven kritisk massa på det. Det viktigaste är kommunerna gränsam med att vi klarar upp det som en region fälle som har ett fälligt budskap. Det menar jag att kunna näringsförening och andra konstellationer som är avbygger och enkelt politiker som är mer uppdart av vi än storer vi än der och den.
SPEAKER_06Men det är i parabet eller brifter på tvärs av kommunikranser. Är det stora för säljer på liksom villkor och juka kommuner. Eller är det som väldigt stort sättikt.
SPEAKER_00Tänker du på skatt eller tillgång på kompetens eller kompetensen, det är väl lite samma arbet som var inte.
SPEAKER_06Men så snart jag ändå absolut gick och pärling på. Men jag bara tänker på att det säga på Tälmark som en helhet. Men i den helhet så är det ju väldigt många små enheter. Bara när vi byggde hitta på penisad så såg vi vår stora försälad var i avgifter till exempel. Mellon Nissad och drag. Sån och också bedrift det en klopplevare kanske i Tellmark.
SPEAKER_00Det saker med gomben som byggde ett bygg på tvärs av kommuner. Och så måste vi förhålla sig till to förvaltningar för den delen som låg i schenet som låg i polskun. Mötter och försäljer i honteringen och behandlingen av det för oss som skulle vara helt likt mått och förhålla sig till Toa. Ett söga exempel som vi ser att.
SPEAKER_06Man skapar nog barriärer som vi kunde varit för utna i för allt det där och bygger mer båda mellan regionen i grann speciellt.
SPEAKER_00Ja, det gör det. Jag tror detta problemet ska vi löfta på ett högre nivå för det är mycket mer allvarlig. Att vi misster bedrift när ändå är på en landra sina kommuner så att vi missar det ut av landet. Det är ett stort problem för oss. När vi har ett skatteregime som belöner utlandska ära. Och vi missar närheten mellan vår hjärta tillbriftsärenster och där verksamheten är. Det får stora konsekvenser för samfull. Och kanske all mest för det som är på gränsen eller påsid, som faller på utsidan.
SPEAKER_04Vad tänker du om dagens industripolitik?
SPEAKER_00Den stora utförningen handlar nog om krafttillingen. Det är ju först och främst upp att vi klarar oss nu det som är termineringsmakt som sitter i kommunen till handlek på ett nationalt nivå. Där har vi funnit mått och kommer vidare på där blir vi stående och diskuterade problemet. Och pekar på det långa lösningen som kärnekraft. Men det hjälper oss lite i den fasen som vi går in i nästa 10 år.
SPEAKER_04På det nästa fem år och så är klar att få ög kraftproduktion av betydligt mängda och jag säga delsklig. Och jag samlar det som politisk konto verstå löser det kort siktiga problem. Och så blir också helt ny på en datacentri som kanske är gick tillsträckligt och regulert. Så gör det att det verkligen tar några kraft tillgängligt i marken, utan du investerar snart tillbaka i en ny kraft. Och kanske industrin i norrg man har ju varit med på att bygga nykraftförsjänningen vi har idag. Det har man helt sannet i tidigare en helligt i industripolitik. Så ju varet det vi har idag och sikrar att vi förarn vetlig exportör till europe på andra marker. A juke var det tester.
SPEAKER_00Och så är det. Jag syns ju, Google är gott exempel på en aktör som kommer in och investerar i 160 megavatt ny ström in på nätet när jag rikna kick i bryg på sätt här. Så netta är det problem för att få något fram dit är, men det är bara att man skaffar elektroner in i den första nätet. 160 meggratt är väldigt mycket mer än det ska brukar på sitt första bygget. Så det är näring som har råd till, och så man kanske inte tänker med reguleringsbiten. Det har råd till det där med tar det störmen som drar täppnärna på den existerna i industrin. Men det är också nädata att vi har möjligheten till att man finansierar till lösningarna som gör att alla kan lever vidare.
SPEAKER_04Jag tror det alltså att ändå där vi måste på få det samspelet mellom olika typer av industri. Och då vill vi inte synt få nörge på ett längre perspektiv. Och det är inte fler på något gränner och kunna leva på.
SPEAKER_00Några, tom som bete gammelt utrik, men dufare Kribatom är här singet oss med 300 miljoner megawattimmer med soligar eller något sånt här. Det är så styrtlig mängd med energi som vi kunde nytta oss vi tug det i bruk. Och så har vi finna ut vilka dessa lösningar är minst världs. Och så har vi gå för dig och sit och vänta på det som är helt optimalt.
SPEAKER_04Det är femtidskrunder, vi hoppet det här. Vad tänker du än våra problemen? Fräst eller störst eller kunna skutfå det, men du har ju på något erfaring för industri genom många olika roer och funktioner där. Och så är det här med att lever itelsningen anting till hälsevisn. Vår du se för att grund och myjligheten var det största, innan för hälsningen industri är en kombination.
SPEAKER_00Oj, jag hade väl Sylvis satsa på auxer och bred.
SPEAKER_04Det var.
SPEAKER_00Vi ska ta stora bilden, alltså det allra största problemet världen har ifrämmå. Det är att lösa klimaproblemen som man kallar i skygen för det är. Konsekvenserna av det klima vi har nu vill ramma oss på lång sikt som är. Så jag tar tak i det problemet. Nu är det skulle bygga världens största kursfabrik Svarik och bygger den största fabriken och det var för att lösa sultproblem i värl. Så han tog problem ingången som grunder. Jag tänker att det du har någon kompetenser för hjärta för det du måste finna för din person. Vilken del av detta problem att lösa. Så Klimaviten är kanske något det som vi har en unik position på här i regionen och som vi bara ska fortsätta att tro på lika viktiga framöver. Och så vill värden som ett kompetensområde. Äfter att vi är färdiga med det så kortsiktigt och allt handlar om geopolitik och sikkerhet. Den är idag. Men den kommer att vara idag. Den blir. Jag tror att det är hällar något kortsiktig. Men fokuset på den är väldigt ensidiga och att nu har missat lite stora bilet. Men det har satt det på konsekvens här i ge på politisk vetet här väldigt langsiktigt. Det är lönt somt område så har du personer sådana så tror jag att vi har också god framtid för annat.
SPEAKER_04Men jag tänker att hälseutfördingen var det blir mindre med den åldrigna population mangel på resurser och kompetenta resurser. I-lösningen med hälseplatt och andra måjheter för andra som har en perskina för det och också kommer åt med god lösning som är med på mot och reducerar den byrden i att få inte hälsvis nog påsikt.
SPEAKER_00Ja. Det brude är lätt att skaffa auka kapitalt att filma som ska bidra till effektiviserade offentlig sektor i tot allt. För det fätte vi har lagt på oss i offentlig för allting är ju någon grund till att vi har renter avuta kurser som straffar oss.
SPEAKER_04Vi saker om det, du tänkt på borgan kan KI var med på mat och reducerar. Jag ser speciellt för min egen värdag kommer in på det med informationsbandling. Där man var möjligt att du kanske brukar ko i mycket större grad. Vikter där och punch datan mellom olika systemer. Men det faktiskt brukar den kraft som är i kod, kanske reducerar antal årsverket kring innan för det här, för det reducerar manuellt arbet och du reducerar färdmarginer. Och tror du det framåt på IT-sätskaper och det ändrar världen ändras väldigt där mot det sista tia.
SPEAKER_00Sista år, så har jag varit radikalt ändrat från min egen del brukar rätta på. Det skulle klart med. Vi stå tagit fram med all det var. Men vi har hänt ut gewinsna. Det kanske det är. Vi ska ta bort teknologin ovå styring. Så är det där hänt ut gewinsna och det är ändring där. Jag är något svärligt där som norikanska lokomotiv i går för kull drift till gas. U har han gammärlde som kastar kul på själen och sikrar, jobbet sind fortsatt eller kul borta så skulle vi sikra arbetsplatsen.
SPEAKER_06Ja, väldigt har tid där vi för kg och mått den kan vara hjälpa oss enligt att lösa många utförderingen som har manuella processer. Men det är lite bekymra för det här. Det är ju kunna utvis sig sjön i reoderingar. Och där är väl kanske KI bäst rysta.
SPEAKER_00Ja, men vi har ju ett väl av ny utfördringer som följer detta vill alltid lagverka och regulering ligger bak teknologin.
SPEAKER_06Så vi kan ju ta helt ut den mänskliga aspekt.
SPEAKER_00Det vi kommer till att betala det dyrt för en del av tycker vi har känti och konsekvenserna och risikoelementen.
SPEAKER_04Men det jag tänker på att man kommer brukar idag informationsbandare. Det kommer och det måste frire ett av ett ny kapacitet att mänska kan jobba mer mänskligt till mänskligt. Vi är med på det relationella. För allt andra är knappningen av ett tal och fader, det kan åke fixa.
SPEAKER_00Vi kommer alltid att tränge något som ser ungnader och som ger det mest avlevelse av det. Vi kommer att tränga något som tar var gammal. Några det kan teknologiseras, men varje hjärtat och det som taler på vänskna. Där har vi ett hämte mark för det vi händer utan fektiviseringen.
SPEAKER_04Och tänk på hontverker. Det kommer så är. Enligt mer sikre jobbande fram och det är. Du kan ju sätta en kå i något och bygger gustigt.
SPEAKER_00Det ska passa oss för sådana här bombastiska för prötsligt. Men så ser vi det. Det tror jag inte var möjligt när möjligt likad.
SPEAKER_04Men det är ju sitta på det regionell och mänskligt. Där tror jag att vi kunde få förgjort ganska mycket kapacitet i det. Det finns inte ändring ändring av håntverkdel på 3D-printing kan man lösen på exempel. Det är sånt vi vetka.
SPEAKER_00Men ta skattet, så ett väldigt gott exempel på digitalisering. Det synes jag som har sett för att vi har fyllt ut sällan livelsen till några. Det är ett väldigt gott exempel på offentlig innovation för att slå ett slag, för att det möjligt göra det radikala grepp också i offentlig sektor. Det som är spännande med den resen, det är att det var en strategisk plan för riksmittens sida. Det var någon urkroker som satt det gang. Och som hade en chef som hade trygget nog till att ta risikon och se att okej, test utan för lov till att ta jobba vidare. Kanske sjukt det var det så av det verkar kikka på. Men historien är varten att det ser urkåna som i godar det bestående och som törr och testat helt nya lösningar. Det tränger vi för det här.
SPEAKER_04Ja, skat och ta på gåt till exempel, vår enkelt nu är att leverade så langs och den får du presenterar och jag har fåf.
SPEAKER_06Och det knot att det var färr?
SPEAKER_04Ja, jag är klart, det levade fejl till filkontor. Det var ju straff. Skattade ändran, och så fanner den, och så har man gå och sen att till, att det så fant det. Så var det grej som det var.
SPEAKER_00Det är så en gammel man. Vi såg nu på den här sammen.
SPEAKER_06Om bara det skett, så här frickt så länge sedan vi sit. Någonting på man inte för att man är det väldigt. Men du har ju. Värtningen väldigt nya i din karä. Än och vi träcker fram som av det som är mest meningsfyldad av gjort.
SPEAKER_00Ja, jag är hellig såmår. Det knittar jag op till enkel individer som har känt att det kan få det mer än det tror jag. Den bästa arbetsruka i mitt liv är en yke i Kenia med ett nurskvensk grunder och lägg som vi hade kört i innovation år i många år. Och så tog vi med oss en yke med att inte 5520. Här kommer många det som fallet på utsidan, men som fannt andra som oss hade varit på utsedan, och så fann det andra som många i serien i talentkouringar och young leaders och det ser något 280 människor i den kohten som jag har mött genom det årliga programmet. Och så tog vi vinnar i Norge och Sverige. Det tog vi på tur för att det skulle få någon premia som var jobb fördåd att det var ta det var gäller och med, det var ju res och tillbaka. Så vi sammangare i Kenya med 10 kinianare. Och fire vinnare från till svara grejer i Norge och fira i Sverige som var coach för att se kinean här. Och så funkar detta här som med att finna vad har du passen för vad du brukar livet. Och kommer dig fri för det som var tradition och familjeförväntningar och drömmen och turvav. Och se att det var minst lika bra där som det gör i Norge och Sverige. Det är den störst styka och vi höre har fortsatt en Whatsappgrupp och hjälpa varandra och helt sikkert är jag med på ge detta vidare till andra.
SPEAKER_06Har du något så avsehet i första som varen är. Har det som klart att skapå.
SPEAKER_00Nej, inte det som i den kriansken, jag har jag släppt upp själv. Jag har hållit på snart 20 år i Säale Leona med Arbad. Men jag tar med samma principen. Och där och ser jag för det att jag har en sön som var 20 år gammel och även till lyssna som ville göra något helt anledes. Och så jag tar ett år med ungdomsarbet i världens allra fattigst land. Och där mött vi någon fin folk, en social entreprenör, en cykelpärdamare som hade tagit 40 barn i jämma sit som fällt på utsid. Bara var brinn och sting. Jag startade nog att bygga upp dem som mänsklig för att jag var tre år. Så det håll man var den skol med 400 elever. Financer med norska midler för vänner och vänners vänner som är här. Och så är en du spurit att grunder exempelhistoria så är en. Jag har en sönn som jobbar i bank på där tidspunkten. Hade jag gå lite från år. Han har jag i det samma fältet.
SPEAKER_06Gått till din fot.
SPEAKER_00Gott till min fotspår. Men han är kontrollypen så han ser alla problemen. Jag ser alla möjligheterna så vi tar samman passor som i hönskar. Så vi var ju inte lätt efter ni år sedan, var jag inte lätt efter alla grunderna vi kunnat satsa pengar på. Jag hade lyss och invester idag. Vi integar 2520 grundare som har hållit på mig. Den vi valt att satsa på, han hade jag aldrig haft pengar i henne för. Här anlägggsmaskiner för 05 miljoner dollar i vardi utan krona i hjälp. Och så är ett exempel på vad mänske kan få till.
SPEAKER_06Med gott team.
SPEAKER_00Med ett gott te hjälp.
SPEAKER_06Det må jag ge otroligt man gläda för det. Och liksom klarar och stöt och ont och få till att.
SPEAKER_00Ja, det är helt fantastisk. Jag tror detta att släppa folk fri. Till att brukar kompetensen sin till att lösa andras problemer. Mikka än att du fokuserar på sina egna med finna borda kan hjälpa andra. Som metod får jag avvända andra människor. Det är ett middel för att skapa demokrati. För det har blivit likvärdare. Och det är ett middel för att skapa social välfärd. För det skapar värdi som kan bär välfärdssamnåt. Och då finns är det med på som en metod för det är väldigt stor. Det är lite det som jag är bekymmet från och klar och var det på det grunderna som ska skapa morgagens växtbridet i norget.
SPEAKER_06Det är en står utvärdingen.
SPEAKER_04Men det här som det du upplevde där, är vi lite för sillofuser, för begränsning i det vi tänker och gör. Du ser som slett mänske fri på något och löser problemer och se muligter. Men idag är vi så på mat och puttar vi varandra före med i baser och silor som gör att vi kan klara samarbete och löser det eller problemen.
SPEAKER_00Ja jag helt sikker på riktigt. Det var näringen som departement. Spur om vi kunde komma upp med en enkel uppskrift för vi skulle komma svidar. På detta. Om det fann så en enkel lösning. Och där svarade jag bara för oss att den lösningen binnesfunda. För där det som är där det room som vi må få bunda ut samman, connecting därs och får vi till Bindestreckkultur.
SPEAKER_04Och det var det och kommande och Kenia och cellulare, jag har aldrig varit varit och något och det du får intryck igenom media och så vidare. Men då upplevde du kulturförsäljningen på något att ta sig fram och etabler i programmen här egentligen vitt försäljade.
SPEAKER_00Väldigt försälj av väldigt försäljligt, väldigt för kris, man gang för det här, och så får sälj att du märker ju alla det så försälerna på kroppen för nästan fysisk i det och frettar av vem som är uppdat av skrev i referater vad det här haft med avvik om folk kommer till tio möten så skriver jag upp tidspunkt folk har kommit. När folk har kommit två, tre och tio minuter för signt två gånger och får det möte referater så är det problemet bort det. Och ett corona så är vi alla nästan på minuter. Och vi ska möta det lite extremt gott av. Och så där det är fredt. Och det skulle ha hundra många människor till att stilla på klockan nivå där starta programmen. Så har du all världens grunet jå för det kom kvart över nio halvtio kvart och elvå. Jag prövde att se att det är på underständigt ledsan så kan vi ha det att det må du bara finna i detta kultur. Men vi har en konkurens i CV så vi kommer att träcka i dem ett poäng för vart fem minuter kom för sänt. Dag to så var nästan allda på plats. Så när du får konsekvenser så klarar vi att hämta upp lite grann som är ett hinder. För den typen av kulturarv ett hinder för det med internationella handel. Den är extremt frustrerade och i min sambå med samarbet med Säronet, så har du varit väldigt mycket frustrar som du ska lära dig till att spisa kamer och se att kamera gott. Och så får du ta det kamper som har varit och jobb med, och det är möjligt på en del områden av få det qui fixes. Men det för oss så handlar det om att finna i folk som vi kan stora på som känner till somängen.
SPEAKER_04Ja, riktigt.
SPEAKER_06Det är ett helt gott team där var inte.
SPEAKER_04Sakeros rött, enkelt. Det är enkelt.
SPEAKER_00Nej, nej fred faskåligt för att arbet i så här långt som visst, jag mor.
SPEAKER_04Ja ändå förstå. Det är alltid far för att romantiserat. Och så bara får fråga att det är har ett arbet och det är kulturförsäljningen är det enkelt, och du må i k och där. De är konsekvenser som skulle finna, det är få som.
SPEAKER_00Eller det är många som faktiskt är med, ja det här förändringar sker i småskrid. Och kulturen definieras av den dårligks avfärden, du accepterar. När du ser mellom fingrarna mellan? Ja finkt. Vist du accepterar någonting för det du ska koncentrera sig om ideal och larking skriv, så är det där som skriver som definierar kulturen. Om du vill det så gott du bara du vill. Så du må ta tak i få ting där nåt.
SPEAKER_04Vilket tio gården jag nu skulle bra francis. En Timos. Timmeist.
SPEAKER_06Vi går alltid över det. Vi har ju en sån serg. Vår förgest ställer nästan ett spursmål. Fårgest var medrör, till det ledare folkförbundet. Och hun lur du på om du personlig gjorde någon grepp för att minimera ditt eget klima avtryck. 1 köra min bil, tar några mindre friturer, brukligt mindre chatkepete. Sån typer ting. Har du någonting som du gör?
SPEAKER_00Ja, alltså jag jobbar med det grundershiftet och klima och bäregraft i väldigt många år. Så jag har ju. Det blir för billiga och köpina på det för det. Och vi är på det personliga planen som är i nöcklen. Så det var uppfattad av för exempel köpeting som är laget i närden och ika köpet från Kina. För att tänka bor de kan stötta något av det som är i närheten när jag köper produkter för pengarna var det. Vi kanske betrar till vågen och pengarna. Och sätter det största fottryck med. Visst. Eller så är jag en bildanskap. Jag älskar Våter och QB in, alltså allt som är bromor och lagd och inte har varit på van eller på vägen, så har jag varit väldigt ofta av bil och motor.
SPEAKER_06Tacker som i Elbil.
SPEAKER_00Nu tivet vi sett när jag köpte min första L-bill så har jag det ändrat hela den person. Jag syns ju inte ombåder som har frix av vanlinja längre. Jag syns ju om jag syns så mycket här.
SPEAKER_06Jag har taitligt glännade där som spriet.
SPEAKER_00Det har det. Men samtidigt så åknar jag när jag var i lördan och på Lörnade körte en gammal golf med en ordentligt sinna motor i som ser Bom, och som är otroligt mot som söra. Den köra ju kanske usen kilometer i år. Den mådda det ingen som ger oss gläda. Tänker jag att vi ska ta vad på så blir helt fasister i detta här. Men det vi gör det dagligt med att sortera avfall bort köra Lbil. Sikker du har en så gammel bil som du passar på att ta var det på, som gör att det likar med förnuften och går bort och köpa en ny. Men då har det bevisheten runt av spiser lite röt att hållma till synna matvar. Så är lite ultraprocesserat. Är det väldigt gra i optrets fisk. Så är i laget utnär på naturens premisser. Så tar man sedan visningen som handlar lite om vad har jag tillfälligtvis läst och fått något insikt. Det är per ägget vad jag är lyssligt. Jag brukar penga på eka.
SPEAKER_06Så generellt är det god vanfält.
SPEAKER_04Det är för två ting, vi är på in på det här med träning och cykling. Och så här emotor och entusiasmen. Ska vi lagen egen bara. Joja. Det får man lär. Och det är en brok på ditt extrem ting.
SPEAKER_00Ja, både mina grunder han också av morsman. För det är som vet vad det är, så är det relativt extremt.
SPEAKER_06Men det har det som en morse-på. Ultranöpagande långsiklis.
SPEAKER_04Det har ju.
SPEAKER_06Då ska jag där få möjlighet att jag ska still nästa gest. Ett Spursmål. Som kommer det vara som helst.
SPEAKER_00Det tog man på senga faktiskt. Och jag är så hade jag. Jag är mest sugen på ett ärlig svar på någon som förlskerade vad du kommit in i den här sättingen här. Jag tror att det var inviterat in Sabine. Kämbriten morsam episoden. Och där ville jag spörade, vår dagan ska du upprätthålla det positiv energifotricken. Men jag söger för att du bidrar till fler elektroner när du ska bruka.
SPEAKER_06Men vi stikade husmann stesdag.
SPEAKER_00Vi stikar huset. Så har du på plan B i har du hait med ett pepnik. Nej, nej. Då vill jag ta det samma smursmåret till henne. Jag tror att det önskar för att vi som har möjlighet till att påverka till att vi gör bärekraftiga lösningar. På datacentersid. Det tror jag är äger. Det som jobbar där de som är vår skilda till varma att påverka ting för insidan i tillägg till det politiken och ämbetsverk nu i rampetingskrav.
SPEAKER_06Men vi löst är helt för personer. Så är det ett spersmål till nästa gäst som du gick vem är.
SPEAKER_04Det är väl gästen. Jag ska stillen.
SPEAKER_06Så fick du ett spersmål framor. Vi sticker vem som skulle måta dat spersmål.
SPEAKER_00Ja, också kabbsan är helt färg.
SPEAKER_06Men vi har gått och hjäntast.
SPEAKER_00Ja.
SPEAKER_06Så dick du ett spursmål om klimafotrick. Och så kanske stod. Fick jag spersmål för han. I gambrad.
SPEAKER_04Nej, det var på vår brunpab. Ja, brunpabb.
SPEAKER_06Och annat sput om vårdkamper som var planlagt nästa år.
SPEAKER_04Så det kan vara det. Vad som helst. Bokadbefålang hade vi körktisbörd med bokadforming från nästan. Ja.
SPEAKER_06Så listan ligger.
SPEAKER_04Nej så ligga.
SPEAKER_00Ja, jag tänker att spelmakare, det var garanterad likesmärkte.