Episode 2 - Hva mener egentlig Høyre om sykelønna?

Sykelønnsordningen er en av de viktigste bærebjelkene i norsk arbeidsliv – og samtidig en av de mest omdiskuterte. Hva må endres for å få ned sykefraværet, uten at tryggheten svekkes?

I denne episoden av Parat Puls møter vi nestleder i Høyre, Henrik Asheim, til en åpen og ærlig samtale om fremtidens sykelønnsordning. Vi diskuterer hva «bærekraft» egentlig betyr, hvor løsningene ligger – i politikken eller på arbeidsplassen – og hvor uenighetene går mellom arbeidstakersiden og Høyre.

Har du innspill eller ønsker å komme i kontakt med oss? Send en epost til podkast@parat.com

Transcript

SPEAKER_02 0:06

Välkommen till Parat Puls. Podcasten som är din montliga dosa med inspiration, insikt och konkreta saker i arbetslivets gläder och utförringar. Mitt namn är Un-Kristin Olsson och är så haldig och var ledare av Norges bästa arbetstakarorganisation. Med mig som fast gäst har jag alltid vår elementa nästa dag, Runa Berga.

SPEAKER_01 0:39

Ja, och vi gläder oss väl det. Idag ska vi innehålla en av de mest betänta diskussionerna om dagen i Norskabetslev, nämligen cykelnsdebatten. Det skylles ett uppsbild här i landsmöte. Så vi har lite spänt på att gå lite dypare in i har denna diskussion egentligen hålla om. Så då går vi igång, Kristin.

SPEAKER_02 1:00

Ja, och för de som har fått med sig tisarenvaras så spökte ägg lite grann där om Karlslags tullhöjre kom till att pröva sig på med cyklensordningen. Nu antvilligt, det känner vetak är helt sånt som gästenvarens egen levella. Sådant, Tor Tragjedel av Arna sina or. Jo, att hon fick behålla sina ordek och har sina or i behåll. Och fredag, var fall cyklensordningen för en periodet eller. Men Uran satt, vi är otroligt glada för att ha med oss nastledare i höja och medlem av finanskommittén på Stortinga, Henrik Aser. Välkommen till oss.

SPEAKER_00 1:47

Baserat veta till något och låt som jag ville.

SPEAKER_02 1:51

Det är förlå. Okej, så då var det bara media som lagde lite tull på förgående.

SPEAKER_00 1:59

Vi går in i det där som.

SPEAKER_02 2:01

Ja, men det var gott att höra. Då får vi gratulera med gott vettag.

SPEAKER_00 2:05

Jack är sant.

SPEAKER_01 2:07

Men för vi startar och gå in i den tungiga debatten så tänkte vi att vi skulle bli lite grann sönd med det här Henrik. Så vi får tre sådana tjoppspursmål så följer relaterat till vi rimma. Så fusespursmåller, är du organiserat?

SPEAKER_00 2:20

Nej, det är ju stolshebstånd. Vi har något frågförening där nu.

SPEAKER_01 2:25

Och så lörar vi på kan den namnen på alla i hovorganisationen i Nugge.

SPEAKER_00 2:29

Alltså hovsammanslutningen. Ja, alltså jag pröva. Det här då på Arbetstagersidden så är det LO, IS, Unio och Akademikerna.

SPEAKER_01 2:40

Det var det vi ville prata om väldigt bra. Och så följer det alla viktigs på småden. En bästa frågorganisation i S.

SPEAKER_00 2:49

Jag tänkte på det. Lite usikke, men jag tror kanske parat.

SPEAKER_02 3:00

Henrik dock har väl invitera dig till ett förlik om psykeländsordningen på Storte. Gregor, menar du att den är diskussionen viktig nog?

SPEAKER_00 3:13

Den är viktig både för det din pressor ska främ på stort inget uansett men också för det vi är nytter av politikerna och kopplösa på diskussioner runt hur om vi kan få en cyklövare. Bakgrunden för att jag menar att detta måske Uansett är att partner för första gang sedan 2003 eller någon sån ika är enig om inrättning på psykbängningen. Det som jag följer upp på den här är att ett så kallade samvandet valget kom i 1999 för dag var cyklavärare allt för höjt, föreslår bland annant 80% kompensation för ansatte och att arbetsgivare skulle betala i 20% av långtidsfravärare. Det skapte en våldsompolitisk debatt som inte upp med I-avtalen. Parterna skulle bli enliga om tilltag för att få en sygföra med 20% utan att reducera psykpengarna. Den enheten fall ju fram varandra. Man blev enig om detta längre. Det var till och med sväriga illodemonstrationen förrän en årsårskonferens var full packe. Det ätte de med att man skulle ha en kunskapenhenting och där har partner signerat på att det ska hänta in oss och kunskap om vår man kan bädra incentivna för både ansatte och arbetsgivare. Just det psykelpengarningen för att bäda incentivna. Den inhentingen ska komma nå i 2006 och då tringer du kan vara statsvriter för att förstå att viss partner gick är hända om det så är det stort inget som har diskuterade. Den trädde partner i trepartsamhället.

SPEAKER_02 4:40

Vi ska komma lite tillbaka till det. Men är det första och främst kostnadsutvecklingen alla psyker från varje sexuell. Är det det med bekymring om att det blir färre i jobb framvar som driver detta från höjelsen sida?

SPEAKER_00 4:56

Vi må försölig få mer av pengar och så att man äcker kostnads som är det största problemet. Det är viktigt på att vi svinger cyklövare lite och de går du ned. Men i Fjord var fall så var det omslott att vi brukte cirka 100 miljarder kronor i år utav med arbetsgivarnas utgifter på cykravar. Vi har ett cyklar som är cirka ett snitt dobbelt så höjd som Sverige och Danmark. Så ett land gärnt är det och det är en stor kostnad. Men det största problemet är vad detta betyder för välfärdmor ute i kommuner på psykusnivåer runt omkring vad du har ett vad höjd cyklar, myje pengar bruks på vikarer. Och många av de som benytter sig av välfärden upplever och leverar barn av exempel till urlik i mänsklig i vardag i barnagen. Så det har en väldigt kostnad som det är inte mänsklig. Det andra är att, och detta vet vi ju, långvarig cykravare i Nörge i större graden i Sverige och Danmark före till varje uföretryggd. Är du cykmältighet år så är chansen väldigt stor för att du aldrig kommer tillbaka och du går av att ha en av vålig cykdom som varje människor. Men att vi har ett system som sakta men sikker kjuvrada ut, det må vi snu på. För det kommer att tränga absolut alla människor som kan jobba till att jobba som är som det kommer jobba.

SPEAKER_01 6:10

Men Henrik, bara för att få stå lite mer av det vätöker på långt smöte. Något där se att jag vill ha en bärkoftig cykelundsödning. Kan du se lite mer konkret? Vad betyder det? Vad betyder det för våra medlemmar då?

SPEAKER_00 6:21

Ja, det betyder enkelt att vi har en cykelundsövning som på den ena sidan bidrar till att vi får en cyklavärde. Där är ju något som operat partner har blivit eniga om är att se på arbetsgivars anddel av cykelpengar och utgingen och så att det kanske ska ta något mer av långtidsravärare för exempel. Det må ju att bety att partnerna är eniga om att den typen av incentiv har en effekt. Att viss du som arbetsgivare betaler mer av långtidsravärde så har du fler incentiv för att få folk tillbaka i jobb. Så man världkraft och mått något att icke blir allt för stor utgifter och allt för många utanför värld. Men det andra är att vi har en ra diskussion när det är för i alla äringen om att det ensta som är socialt och acceptabelt är 100% cyklön i ett år. Och så 60% dagen ett att ta gottet år. Helt uavhänga av det färglerna, helt uavänga vilket cykdomsföldrupp du är, så avdelning om att dag ska du nöd på 66%. Och det är heller expeciellt bergkraftigt för det som sker att dag faller du ut av hela psykpengarningen och in i arbetsarklaringspenger som Samen Markusen som forskar på det i Frischcentra har kollat för det rullebån av arbetslevan. Det fungerar riket som skal för att få ihåg tillbaka. I får någon ja, men icke i den grad. Så det handlar om att lagen en cyklensökning som är större mindre bra att har på sluten. Men också bidrar till att cykravare går ned än där korttid eller långtidsfravar.

SPEAKER_02 7:45

Ja, vi pratar att vi har inkluderande arbetsliv som flagg sak i år. Och det är en sån politisk sak som vi löfta lite extra uppvärt år. Och för oss är så följdlig psykelundsordningen en av värbjälkorna en för norska arbetsliv. Och så kommer den också en hamlighet att vi menar att fullen under psykdom ska ligga fast sådana som man lägger idag så kan man gärna se på sig följdliga andra ordningar upp mot attadora. Men samtidigt så är vi också väldigt bekymret för utvecklingen i långtidsfravärar och att det är för många idag som faller ut av arbetslivet på grund av psykom. Det är här vi menar att huvudutfördingen med ordningen och psykefravär ligger. Och så ser jag våras tillesvalte och medlemmar ofta att nyckeln till psykefravär ligger faktiskt i arbetsmiljö. Ledelse. Och det är att få tillrätteläggning och tidlig uppföljning när man är blikmällt. Och att det är ofta här för kärliga från arbetsplöst och arbetsplats om man kommer tillbaka igen i arbetslivet eller man faktiskt kallar ut av arbetslivet. Är du, tanker du om det? Är du enig i detta?

SPEAKER_00 9:16

Ja helt enig det. Detta är något som också enklare är tillbakmäling för fastläggningen och snack med den. Att vi önskar Kobbus tätter det på arbetslivet för exempel tidigare. I och kartlägger vilka andra uppgav kan man göra i den typen ting. Men det är ju forskat ganska med på det och det som enkelt är tillbakmäling för all det som har forskat med på det är att viss vi politiker tror att fastlägen kommer att bli välfärdsstatens portvoktere så tar vi fajl. Fastlägen är patientens läge och kommer till att agera som patientens läge. Vi kommer riktigt att tänka på balansen i statsprojetet. Det kommer till att cykmälle, vis det är både riktigt och kanske också önskligt för den patienten. Så där nog antingen man gör exant. Jäjke, bara för att vår för spilter en pressen upp att vi föreslår kult i cyklensödningen. Det var ju främmt förslag på landsmötom och kult i cyklensödningen. Det blir alldeles nedstämt med stort flertal. Det står i höjsprogrammet vi har fulllöndande cyktom. Men då vi bestämt oss för att ta insativ till att sånt i fålik med oss bakgrunden i var partner är ni om och finna utav så blir det helt kunstigt vis vi ska avvisa för vi har satt oss nu att man också kan diskutera i inrättningen på psykelpengarningen. Men om vi har varit i Sverige och sett på vad det har fått det där så har den missförståelse har det gått att det är kyrelsförståndens karendsdag är för exempel läker samt. Att det här är karendsdagar som har fått en cykravare i Sverige. Men det är ett ganska strängt regime på checkpunkter i psykmänningslöpe. Det har varit så stränge att det har byggt om mykoppade och som började regna myket nå på det för det har varit väldigt stränge krav. Men där är det, ett huska och kuratdatorn, men det är väl något sånt som 60 dagar, 90 dagar, 160 dagar än och sånt. Och där är det, först kan du göra andra uppgave på jobben. Vist du kan det men icke-s iatade så missar du psykpengarna. Och efter ett halvt år kan du byta i jobb och hålla i jobb. Och visik du gör det så missar du cykpengarna. Det är ett väldigt knallharvt system exant. Jag menar att det kommer gått på håller och full än psykdom, men då når vi diskutera andra typer av både checkpunkter eller ingångsvillkor. Eller vad som ska till för att bli psykmält och vad som ska till för att förlänga cykmälingen. Första som vi håller på något, det kommer riktigt att bära. Det kommer att pressa fram en diskussion. Inte fram kommuner eller arbetsgivare eller stortingar eller vad motovärre. Som jag tror också arbetstakersidan börjar möta med varför sätsa över bordet och så diskuterar vad kan man då göra.

SPEAKER_01 11:39

Och så tänker jag på i den diskussionen. Kom igen av det vi diskuterade, tror du Kölles förhåll på arbetsplassen och kommer igenlönsordningen. Få kunde göra något med detta?

SPEAKER_00 11:51

Jag tror nog att det är bäggen del i förvärt är det. Jag tror att det hänger åbtsmen med vård av cyklösödningar innerättet på närriskmällingarna kommer. Det kan vi tycker vordför, men när du närmar ett år så blir friskmällningen ganska bråttå. Där man försöker bli friskmället. När du närmare ett år så då har du uppmart något sidan. Det tror man kunde diskutera. Tyckelant ska man se att man trappar ned 1-6 monter istället för ett år för exempel vill det förutsätt att fler kommer tillbaka. Det är sådana diskussion man kunna ha på dem frimotte. Så jag tror att cyklösödningen spelar en rolle och så vet vi att situation på arbetsplatsen har någonsin. Konflikter på arbetsplatsen för till cykmellingar. Nedmaningar kan ofta föra till cykmällingar. Ike för det där gjux, men för det är ganska höft att stå i. Vi har åker att mot en nedmanen och sället är att allt förlor i val. Och det är icken och hyggelöffend får någon på en arbetsplats. Och kan vara väldigt slitt sånt. Så det hänger uppmart sammen. Men viss vi har höjt cyklar på innan följd på arbetsplassen så är det sälj någon som börja intresserade, både partner och politikerna, en helt avgrad. Det gör partner gör det alltså, men politikerna också. För idag jurer man andra problem i cyklönsödningen. Och det kommer att hända. För det är nurmen trivs på jobb. Stort sett. Normen är friske. Frisker, stort sett, det är de flesta andra dagen. Men är min ju med i bordför jobb. Då är det ett eller ant som är en beröringshangs på vi börjar och sa att vi vill ha ett föllig om detta så har det Ello demonstration uteför landsmöt. Och då menar jag att det bekräfter egentligen mitt poäng som är att det har vi en total beröringshangst för att diskutera vad som är grunda. Jag tänkte själv.

SPEAKER_02 13:29

Och det är ju vi på i parat långt på väg en i om att vi måste höra och diskuterar. Men väld ofta så följar vi också att politikerna väldigt ofta tar det med kutticykeln som den första punkten på agendan. Och det gör ju då att det blir lite vanskligt att sitta sig ned runt boret och beginner diskutera. Så jag tror att oss så politikerna är väldigt flink till att bli felda av skalan för att skulle få det till. Men sådär är ju det bara. Vi har ju alla olika uppfattningar av det. Det som bekymrar oss lite grann och medlemmar våra isadeläshet, de som är psykesant är ju att det här med den ekonomiska tryggheten i det. Och så kan det säkert inrättes på andra måten som ger för varför de som är allvarlig psyke, en bär trygghet av en längre tid. Men det är ju nog med att du vet vad du har och du vet vad du får som ofta också kan vara med på att skapa lite uttrygghet i det vis du åldrar är det är psyk. Så vet du vad det. För det ser ju vi i ova gången för de som går från 100% psykemma länge och ova på avetsavklaringspengar. Det kan vara en brutal nedgångförmåga som gör att du förlåter att komma lite på sidan av resten av samfunnet för det är att du också får ekonomiska problem.

SPEAKER_00 14:56

Ja, jag hält en det. Enting som jag kan bestämma för alla finns det bara att skärensdagar är väldigt mot. Jag tror att det virker, men det är alltså en helt orgiv att jag har ett skydd på människor som ofta har måvärr fysiskt på jobb för att vara på jobb. Men många av oss kan ha jämkontor så är det någon som ommöter på fysiskt. Det är väldigt dåligt inrättet och det träffar fajl. Faktiskt kun ni har varit öppen för vis man skulle reducera på psykopen och behållt full lund cyktom i starten. Och så är det ju sakt att det är som är att folk som har yrke som gör att du blir slitna eller att du får psyka jobb i barnavgel och sånt. Där ska det ju vara någon en gång, kanske 1-6 månader så kommer man diskutera det. Men jag förstår också att det är trygghetsargumentet. Men det trygghetsargumentet brukar kund på cyklen. Alltså där nog rakt med det. Att det brukes kund på kompensation i ofta kortare perioder för människor som är i fulljobb. Det brukar sig på arbetsakranningspengarget. Det brukar sig på Uföretrygget, det brukar sig på dagpengar. Där är det ett helt ant nivå på kompensation. En akkuat eller en ykundliga psyk för jobb. Så jag förstår väldigt gott att man icke vill ha reduktion i intäkten när man är psyk. Men jag syns bara rakt att den uttryggheten är ju större för en som aldrig redan är i fast jobb än för en som är utanför eller som har missat jobbet.

SPEAKER_02 16:13

Men kanske det har en helt naturlig förklaring också. För psykelen är ju någon som partner har förhandlit fram genom årtiger. Men de andra välfärdsordningarna som du snockar om och som du nämnar som är, det är det politikerna som är. Så det är det därma sak att det vi menar om belöp och uföretrygg och grundbelöp och den typen ting. Men det kan ju vi menom, men det har ju det en direkt förhandlingsfullmakt på det. Så det är lite förskält att det är något som vi har ett agarskap till. Så därför är vi så upptatta det.

SPEAKER_00 16:55

För det är en att partnerfånde, för det är första sans dagen är det partner som förhandler om det. Men ett så är det skatbottagararna också. Det är 60 miljöer rör. Ja, så där, och det menar också stort ingedagning, det har jag låta men om. Det är väldigt speciellt när man har valt av folk och får valt det skattepengarna. Och så är det, och igen så är det mening att detta är och då de människor som är i full jobb. Där är inne i psykelpengarna i nu har sett. Och så är det som att partnerna har fått handlat det främ, det här tänne, och därför har också politikerna, för det vi är uppfattat av att ta det på trevarsamböde, icke-forslopp något. Men den enheten har tagit slut. Ovarför det arbetsgivarna sa var ju att något sparke vi denna balon till Storting. Och då har mitt poäng bara att visst där det man menner, så är den norskja tradition vid trevarsoman ska töda på. Men andra stor i norskjast traditionen, det är pre politisk follik om det som vi ser att vi har nött att ha tak är pension, vätskat, klimafolik, den typen ting, så samlade vi oss och berätta på tvärsad blockerna. Och jag känner riktigt god för riktigt mandala mullen och så se att detta bör höra Arbalpartien och partien som normalt sitter i regering sätts ner och diskuterar, okej, som är partner och de som är på pension. Vi tar någonting via partner hela tiden om vi fana pensionsforlek. Men till slut är det stortingen som bestämmer. Och når partner länge så är det stortligen som kommer att mot och talar med slutningen.

SPEAKER_01 18:20

Då är det att beslutta i den nya e-avtalen att vi ska ha en kunskapshändning som du var inne på lite tillare. Och så är det ju partnerna som ska sätta sig ner och finna lösningarna. Så vi är ju lite kärre på både vi och hordorganisation var ES varit väldigt tydlig på att vi syns den uting att politikerna ska vara in och avstyra partner. Varför menar du att Docke som politiker är bädre än vi som har skående på?

SPEAKER_00 18:45

Nej, så ska jag tävligt på att se att viss partnerna har sett känner med kunskapshäntningen och blir evne om nog. Och så ser att det kan vi göra det på denna måten så menar jag att det ska kunna svart svart höj för att politikerna ska gå in och överpröva det. Men jag tror, och så jag ser att huskbara, att cyklövare har gått ned nå i två år då, men det har gått fram ett rekord höjt nivå. Men du kan se att den utvecklingen fortsätter. Det blir stadig mindre bekymret ju länge, den utvecklingen fortsätter. Men vis vi antal att icke-darkedande revolution och cyklövare kommer att fortsätta varje jämt över så höjt som när så kommer detta, jag tror jag också flera parter på arbetsgiversiden och arbetslags någonstans och säga att här vad vi gör nog för politikerna är nött tillåt gripen. Detta vi vill presssa framåt att då är en röda bra reering på ett landtidspunkt så är du nötter att göra nog för att få cyklarvare. Cykelpengarien kommer inte snarka om. Det syns jag, det ger ingen mening.

SPEAKER_02 19:41

Ja, och vi är nog i så där att vi menar att vi ska snackom det, men det kanske är det första och det ena vi alltid ska bjuda med. Alltid i första punkt på Daggsorden så kommer man aldrig vidare. Och så må jag bara se också att det är sånt att arbetsgivare bara kan se att det blir vi så ena om och därmed så kan det göras till vetag på stortingar. Då är vi lite ute i norre. För här är det sånt att välfärdsamfunden, hela samfundsmodell vår är bygget upp runt i treparsamarbet. Och då kanske det är så att en part bara säger att detta vill vi se och så vet jag att politikerna gripar fatta. Vi måste och sådans svalliggöra arbetsgivarna. Det som du ser, de som kommer tillbaka igen, mycket av det är ju också arbetsrelaterat och det man vill spöra oss om för är vi som att världens bästa som funner leve är ågår jobbig. Och ni och tio lika sig på jobb, men likad så har vi ett höjd psykefrar. Ko ligga den gråson, kan är det som är kötör oss i sanheten?

SPEAKER_00 20:47

Vå är vi inte där i sektorn nu? Det är också väldigt intressant.

SPEAKER_02 20:51

Sant. Vi kunde följare komma in på kvinnehälsor som en goddelare detta. Där tror jag mönöcker lägger och kvinnahälsyrkar. Men vi kan ju också målkar som kölles det som man kallar fysisk psykom och det som kallas arbetsrelaterat psykom. Och där tror jag vi må att bynna. Och så har hjärna cykeln värre som ett punkt på dagsordenen men när man kommer längre ner där. Vi måste finna tilltagande som förutsättning för det. Men alla som bakgrund för att nu bynt är vi att diskutera på cykeln.

SPEAKER_00 21:25

Jag har tagit om på stort ingar så vi hade så en runbordsdiskussion också med väldigt många olika aktörer. Ågångssalen. Som är någon man nästan inte snabbtgång. Nästan skambelakt och en tycker. Men egentligen för en del kvinnor ett väldigt stort inslag i Hälseners i en periode och som vi kanske har sett i sammanhang med psykfravare, för exempel från den åldersgruppen. Så där många sådana vi är något intresserade oss för er. Men det är intressant att höra med vad del tänker av, alltså förråd på Ärvplatsen, vad kommer det av att psykfravar kan vara väldigt lavt eller ha gått massa ner industrin för exempel. Det skyldes också automatisering av sådana rik ikväll. Det har varit stort soccer i industrin menför en del av barnehaget, skolor, kommunal tjänster så kan syrkklare värde i snitt 10-12 procent. Så var skiljö det?

SPEAKER_02 22:13

Ja, vi sitter nå i köpa den forskningen så vi kan ta det rätt av av, men vi kan ju syns lite runt det. Med av det så tror jag att det är tunga yrkor. Och att det är många av de yrkorna som du nämnde, skola, barnhagar, offentlig sektor, kvinnedominerta yrkar. Många har tungen löft och skolebarnhage, där blev de gärna ofta smettet av barn och sånt svärare än att det är korttidsfravare. Men det är långtidsfravärare som är bekymringsfullt. Det tror vi tunga yrkar. Och så har vi kommit väldigt långt på likiskeläng. Men vi är kommit gott något än min personliga mening. Så jag tror att väldigt många kvinnor tar ett extra ansvarjam också. Som gör att när det gör det tungt bejobb så har de extra möjliggörjammen. Så det är nästan lite som dubbeltarbärgna. Och där tror jag så vi har kommit gott så många männen blivit flinkare nogen. Han kanske det var i generation för med överfördärgen. Och så tror jag, vi har kört flinker nog till att forska på kvinnnehälsa, som gör att vi kvetskadet är som gör att kvinnor blir psyker på en anmåt än man. Man bara tror att kvinnor blir psyker på samma måtte som man. Därmed som man ofta känner man det på industrin med tongen löft och den typen på det manliga. Man kanske är det att löfte på en halsinstitution. Och så har jag varit förskobakka så gör att kvinnor får så mer muskel och kallettplagar och får få det på en anmåt än sån så det visar sig hos män för exempel.

SPEAKER_00 23:51

Nej, och detta kan jag skriva sika på, men jag menar, jag tror lite att kvinnemanforskällen är lik i ganska många land. Alltså varför det är västliga landen så är det att kvinnor har högre cyklar än män, inte avväniga av vilket land det sätter på. Forskällen idag är bara att både män och kvinnor har myrlaver i cykravar än norska män och kvinnor. Så det här är en faktor till här som vi må diskuterar. För det löfter tomt äldre omshögningen i Sverige. Men cykravare är riktigt lika höjd bland kvinnor i Sverige som värda nöga.

SPEAKER_01 24:26

Någon gör denna diskussion här i stort lite krämna ju att många ser på kyrkolarna som ett lite symbol på att det inte står för trygghet eller så blir det sett på som en stor kostnad. Så Kar tänker du är den största missförståelsna om det här höjer och har sagt i den saken och att detta nog vi gör för att angripa den dryget.

SPEAKER_00 24:49

Det är icka. Tvärt emot så är det enkelt för oss högre för att icke vi har nött till, lite som vi gjorde på pension, ett berätt folyk, icka är nöttil och gör det stora hare u social kult för nästa generation. Och vi är nött till att identificera någon av det i samfundsförningarna vad vi skillrar oss ut men vi uppenbart också kanske klar och lägger till rätte eller få något mänsklig in i jobb så har vi nött till och sett oss ner. Jag diskuterar med instämmerna och saker avdelsdebatten. Vi måste sätta oss när vi instämmer och se, okej, vad vet vi? Vad funkar? Vad funkar ikke? Är det andra ting oss som myndigheterna kan gå tyngre in på som partner har uppdat av? Men jag börjar syns att det här är arta, den ända ting som ika lov att diskutera är den ting som skiljer oss för all det andra lån vi har som vi har som har lövös likföra oss. Och då menar jag också att det förd till någon usocialt ting. Jag har långe möte med kräftföreningen för exempel som beskriver några av deras medlemmar som upplever ändnat. Icke graderat cykmält för det många kräftfull uppe för cykt och jobba hela tiden. Men det var det också bara ett år. Selvom du är 20% cykmelt så var det bara ett år. Är det socialt? Han borde ju både kun 8-talligt, men du kan ju bara ut vid det. För det kommer det bergrika.

SPEAKER_01 26:14

Nej, förlå vi så har det ju så ett flertal för att göra ändring på cykländsordningen och där är varför säger med oss i parat. Nej, men vad tänker du att vi och höjare kommer bli änja om då i cykländsdebatten och har något om vad vi kan mötes?

SPEAKER_00 26:28

Ja, alltså jag menar att det som. Och det var, där kan de mål för höjre eller för mig och kutte i cykelpängna. Det är i så fall bara rätt viktmiddel. Viss vi kan utgå det så är jag väldigt åbenför det. Men då syns vi att vi kan diskutera någon andra ting, för exempel lyssäckpunkterna. Som man ju förstått har i e-avtalen och sånt så. Men var vi står icke, var ser de några käckpunkter ut av att önska? Det menar jag att man kunde diskutera om det här någon ingångsvillkor. Och som en annan träde som kunde varit intressant att diskutera är om vi i närre sammanhang med andra dagan börjar bli käkiga och skiklig. Putter, alltså att psykmälling brukes i alla sammanhängar. Vår det egentligen kanske är något ant. Kunde du sätta för att ha ut vid ett antal föräldredager? För exempel att det är många sådant som detta vi borde kunna diskutera. Men mitt intriga oss som att partner skulle få handligt avtal av att det börjar låser sig med enstegång. Och jag har gått, säffat också arbetsgiversidna har varit korönute i sin tillvaringt. Det är väpsebo liksom.

SPEAKER_02 27:31

När det kommer till den nya avtal så ska vi se så mer om det. Men vi kan ju se att det var Allo och Ano som var lite varnar och krångligt lite mer som gjorde att det tog lite längre tid än vanligt för att få nya avtal på plats. Och så blir det oftevis ställt upp mot antenna eller det blir väldigt principiellt så äg tror nog att vi måste höra och snocka om inordning och om vad vi kan få till. Och så blir det spännande att se någon och det är bjndt att komma lite data för den är kunskapsbaserat inhantningen. Det tror jag är kämpviktigt. För då tror vi Olla kan få lite lavare skuldra. Och så tror jag att vi måste baraansvariggöra den som är psyk, alla den psykemälte. För det höras ut som det är den som ska ha ansvar för att den är sugerör när i stadska. Så vi måste rätta ansvar där det ska vara. Och det är ju varför hos arbetsgivare så kakan det göra för att ta bedare till ratteligging.

SPEAKER_00 28:39

Helt änlig.

SPEAKER_02 28:40

Så det är väldigt lätt att se att vi tar nog för exempel en statlighet att vi har så viktig somfundsuppdrag, vi har så tit sånt. Sant vi ska levera. Och då är det lättare att sä nej anhalla och tänka att jag kan vi göra. Sen kan vi gå lite längre.

SPEAKER_00 28:58

Det rullen säger det väl kabinpersonal. Bår den här cykelfravar där.

SPEAKER_01 29:04

Det är ju en av de bonschen som slit med höjdcykfravar. Det är också ett väldigt kvinnomänät barns fall i kabin. Ja. Och det är skicker ju bland annat med dålig kabinluft. Det är många folk som gör oss att i slutet på cyklar. Det här finns vi en också gå och djupa in i så om du så.

SPEAKER_00 29:23

Och vad som är forskend på det?

SPEAKER_01 29:24

Vi blev några namn avslutning. Men vi vill göra lite på vad du och höja MS bekymma för vad vi ser vi göra någon ändring med den ordningen som förligger idag. Vad är det du frykta?

SPEAKER_00 29:35

Det jag frykte är att vi icklig klar och stoppa den strömmen ut arbetslivet som vi säger. Det är alltså sånt att vi, en satt att jag fyra i öböven socialkommentaren i förperoden. NAV kan du förttälle, och det offentliggörde oss av sak, men ni förtäller oss hur många ufare vi kommer att ha om tår. Vurdan kan ni förtälla oss det. De kan psyfrövars taln. Pykyfrövar förut till arbetsarklaringspänger och så vet vi hur många på AP som som regel blir varje ufare. Och så ändrar vi upp med dag att vi har nästan 470 000 människor i arbetsföralder som går på olika hälseraterade ytterser. Några av dem jobbar lite avsavaker det, men det är ett väldigt högt tal. Det ena är att det ser väl att ha snag om kostnader och sånt. Det är faktiskt ganska viktigt om forsvarslöft och allt det vi ska få till. Det andra är att vi missar arbetskraft som vi vet vi kommer att tränge. Och det tredda är att det gör icke livet till de mänskliga bädda. Några det som jag har varit uppstått av när jag saktar detta är att vi måste huska på att det att ha en jobb att gå till är mer än löndning på konto. Det kan ha tillföra det som ett ork att gå på jobb. Det tror jag aldrig känns sig igenom. Men vi snakker mig en som har missat jobben. Vad vi allre helst vi har i hela världen så är det en jobb. Det att ha en jobb det är att glädsa till helg. Där har affer i några andra affärer. Eller där sett att du får löning på konto för en jobb du har gjort och att någon ringer och spör i några av du sajn inte ut och blir av dig. Det där är välfärd för folk. Vi har i Norga allt för länge snackt om arbet bara som en bilda. Ott för många debatter jag är med andra politiska partier så handlar det om att vi jobbar kortare, kan vi gå en pension för allt sånt som det. Men för väldigt många äldre som jag möter till exempel så upplever det egentligen åldersdiskrimineringsmöte. Jag upplöde att det blir köd ut arbetslivet. Det har lyssligt att jobb länge. För det är en stor och viktig i der livart. Så det ska vara gott att vara på jobb, ja. Men vi må också söker för att det bär denna välfärdsdatnör. Och då har vi också sökt för att allt som har lite oj får få möjligheten till att vara jobb.

SPEAKER_02 31:35

Ja, och du är inne på något viktig där. Utanförskap. Där kunde vi ha snakit en hel podkastom som ska köra sig bort för att du blir inviterad tillbaka. För det är kampaviktigt. Elting är allra som blir követ ut av arbetsliven. Men det värsta är alla de unga som aldrig får en chans. För vi har lagit ett arbetsliv som ska vara så högt kvalificerat. Men det är en an diskussion. Men där tror jag vi är ganska på liklinje.

SPEAKER_01 32:03

Ja, vi kommer dit att vi ska runna av. Vi är i prat så menar jag för att cyklensordningen är en av de viktigaste bärvilken i Norskavets liv. En ordning som så följer må ha legitimitet och tillåt och tid. Kysnöd är enig om alla vägvalgarna Henrik. Men jag har fått enig om att målen var att arbetslida flarre konstå i en jobb. Och ett system som både upplever som rätt färdig och så följer bergraftig.

SPEAKER_02 32:33

Ja, så tusen tack för att du kom till oss Henrik. Det satt vi otroligt stor pris på. Och till parats dåsted så kan jag lova att vi ska få svara föllen under psykdom och avvistet tilltag som skyvar ekonomisk risiko över på den enkelte arbetstagarn. Vi vill styrka arbeta med långtidsfravar. Detta innebära mer målrättet bruk av graderat psykemalläng, tidligare och tydligare dialog mellan arbetsgivare och arbetstakar och ett klarare ansvar hos lägar för konkrete funktionsvärderingar. Så vill vi bidra till att utreda och utveckla finansieringsmodeller som stärkar uppföljning och vi vill stansa urmelig behandling av psykemälte. Vi vill jobba för tydligare krav till saklighet och dokumentation när psykemallingar bestridas. Och så vill vi sikre mer förebygging och kunskapsbaserad politik. Politikutvecklingen må bygga på fakta är myter om psykefråra och ärkemytar om psykelen. Så tusen tack för idag. Vi höras i nästa episode av parat puls.

SPEAKER_00 34:06

Tack för det. Tack för oss.