Episode 7 – Alt publikum ikke ser: Arbeidslivet i kulturbransjen

Hvordan er det egentlig å jobbe i kulturbransjen når arbeidsplassene ofte er prosjektbaserte, inntekten uforutsigbar og veien til neste oppdrag aldri helt sikker?

I denne episoden av Parat Puls møter Unn Kristin Olsen og Rune Berge Joakim Aadland, daglig leder i Balansekunst. Sammen snakker de om arbeidslivet bak konsertene, festivalene og forestillingene vi elsker – og om menneskene som får kulturlivet til å gå rundt.

Vi tar også praten om mangfold, representasjon og makt: Hvem får slippe til, hvem blir stående utenfor, og hva går publikum glipp av når kulturlivet ikke speiler samfunnet rundt seg?

Kan man ha friheten og kreativiteten kulturbransjen er kjent for, samtidig som flere får trygghet, ordnede arbeidsvilkår og mulighet til å bygge et bærekraftig arbeidsliv?

En episode for deg som er glad i kulturopplevelser – og som vil vite mer om alt som skjer bak scenen.

Har du innspill eller ønsker å komme i kontakt med oss? Send en epost til podkast@parat.com

Transcript

SPEAKER_01 0:09

Välkommen till en ny episode av Parat Puls. Mitt namn är Framdel-Krisan Holsen och är ledare av parat och med mig som alltid har är Runebärga vår fina näsledag. Nu är vi mitt i felsfärien. För många så betyder det festivaler, koncerter, teaterföreställningar och stor kultupplevelsa. Runt om i hela landet så samlas folk förläsk runt musik och upplevelsa. Nu vill också skapa gå minna för resten av livet.

SPEAKER_02 0:52

Kultur av festivalbranschen är en stor bransch i Norrskaps liv. Men det är en bransch som skilser lite för många andra jobbar där ute. Det är det vi lyft haligt i idag.

SPEAKER_01 1:03

För vi har det egentligen att jobba i en bransch som är präghet av projektar, höjdempo och många medlatidiga ansättelser. Trygghet och förutsigbarhet med arbetsplatsen, bara kanske existerar i någon få dagar.

SPEAKER_02 1:22

Det man ska snart om idag. Därför har vi med oss Joakim Odlan som är daglig ledare i Balanskunst. Hörst du fans, välkommen till det här Joakim. Tusna tack för det. För vi går in i detaljerna så stillar vi alltid tre spörsmål. Som du ska flåga svara på väldigt snabbt. Så vi startar med karar din fusta jobb som du klarar hursket.

SPEAKER_00 1:45

Min allra första jobb var jag 14 år och då fick jag jobba och min far som campingvonare. I alla samma som är så saletgartnar som jag var i tre år.

SPEAKER_02 2:00

Så ni jobb i kulturbrösen är din bästa konsertupplevelse.

SPEAKER_00 2:05

Jag har så många fantastiska konsertupplevelser, men jag tror kanske allrabsta i upprörda. Det var på HB-festivalet som nå i Svige är nedlagt. I 2009. Då var det Bandet 1990, så har du aldrig hört om det, jag hade aldrig ört på musiken där. Men så drog vi en lite gang för uppdraget det och säkert det här. Det var ett fullt, ingen mobil av se, alltid. Det var sån fantastisk osämning i bland publikum. Och så god att detta ändan är färdigt som att det kommer på en senatan halvtid med, vi står rocket, we want more. Det fick slut till lata så att komma på spela en ny lot. Det samspelen mellan publikum och scen och tillstna, fantastisk.

SPEAKER_02 2:49

Det håra att du bränner på detta. Och till slut på 3-då det flagre i kulturborn organiserar. Nu ska vara annat kort, ja.

SPEAKER_00 3:00

Solet klart.

SPEAKER_01 3:03

För det som jag känner Balangs. Kan med och driva med.

SPEAKER_00 3:11

Balancekundst är ett resurscenter och en medlemsförening som samlar kulturfältet i ett fallet av liketing man folk. Så idag har vi omtrent 300 kulturverksamheterna som är medlem hos oss. Och samman med det så jobbar vi med allt från kompetensvärgen, kunskap, erfaringsutveckling. För att vi ska få ett kulturliv som spelar befolkningen.

SPEAKER_02 3:36

Du möter väldigt många människor som jobbar i kultursekton genom det arbetet du gör. Kåstnär vill du väldigt klart att beskriva arbetslivet i kulturbranschen parje dag.

SPEAKER_00 3:50

Arbetslivet i kulturbranschen är uorganiserat. Det kanske är största utvaringen. Det är svärt många som. Väldigt många som jobbar kulturliver är i motsättningen till restens av samfängare så är man då i 24 avsökare. Det är givetvis så var att det som kommer en uorganiserad del.

SPEAKER_01 4:14

Ja, för många av oss som möter kulturlivet som publikum. Vi är på koncerter, vi är på föreställningar och deltar på festivaler. Men det är folk fleser.

SPEAKER_00 4:29

Vi ser jag testnade på sen. Och får låter danset i koncerterna, men det vi iser så är allt det som förgår både bak där och då, alltså lysarklickar, frivilliga. Men och så i planerprocessen kommer man bokar, kommer man ska finna finansiering till festival. Det är så mysonskälom vi ser som jag tror att man har gått av vad vi är bedre känt med i tiden.

SPEAKER_02 4:58

Väldigt många som förvinner kulturbornchen med frihet, kunskap, kreativitet och lidenskap. Men utformar skapade. Väldigt många som jobbar i den här barns har en projekt på sätt eller midlartidig ansättelse.

SPEAKER_00 5:16

Normen i kulturlevant är att man jobbar som frilänsar sälstann i närstriven. Den friheten trängar man får kunna vara en kunstna. Utfören är att man jobbar på väldigt kortar. Det är väldigt projektbaserad. Du får det som heter Loppet tappe ekonomi. Som för exempel idag har sig kompetenser på att doma. El du ska vara hälvvis träffar i en riktig personal där som du för exempel byser och bor för dag pengar. Så det är en såbarhet på det ekonomiska forget av besökarna och frilånstar stänningarna i striver. Samtidigt så är det att när du gör en ny jobb hela vägen så avhänger ha ett nattverk och du avhänger vad gottligt. Det ger en risiko där som för exempel njer. Du blir utsa för sexuella kacering. Ska du vaksla och då blir en person som blir känd för att skapa problem? Ella ska du värksla och får kanske få en ny jobb igen. Sälom det är väldigt viktigt att man kan vara mot den kunstenska friheten. Men jag är 24 ansatt så är det ganska. Gör kulturlivet mer såbart.

SPEAKER_02 6:31

Jag bara för att följa upp det här kort. Har du några exempel på en historia som du har synt, så har varit extra speciell i den sämmen.

SPEAKER_00 6:40

Det var kanske någon specifik historia som är kanske det värsta som städag. Det versta är att 41 procent i kulturliver blir så ut som för sexuellt arkassering i karriären. Det är nästan 120 år i kulturliver. Det tänker kanske det mast extrema. Och det som vi jobbar med, vi har ju i Balansekun så har vi en rådgivningstelefon, en juridisk gratis rådgivningstelefon, som kulturarvare alla publicarna alla i kulturliver som upplever alla är vittna till matmissbruk eller sexuella takassering kan ringa in till. Här ser vi att det är ganska god jämnfördelning med de som blir utsatta på peng, men också de som är arbesivare, som står i det situationer och ska ha fått enterad varsall. Man så har ju rutina för det. Alla kanske det är rutina, men det är så god och rutina som gallan när du står i det. Så det kanske det som syns det är några värst.

SPEAKER_01 7:34

Ja, det har ju väldigt tufft och se ha fast intakt. Vi är och gottkänt med det som avesdagar och organisationen kan med tida ansättelser att göra med folk. Man kommer ras för exempelvis att köpa sin egen bolig om man har en usikad värdag. Här må det anda varen om man hela tiden så följer måske på nästa uppdrag. Men är det som romest alla har last av detta?

SPEAKER_00 8:09

Av det ekonomiska utföringen, som romus har jag kunstnare som må och jag har uppdrag hela tiden för att kunna ha en intakt och leva av så vet vi också att i kulturlivet så är det ganska många som är ganska lavat yrka. Man säger kanske i det allra störsa stären på festivalen och tänker att Gabriella känner så som kulturliver det är ett yrke som är ganska lavat. Om du då må små kort och traktar hälvaren. Du kanske ha en an typ av jobb vid sidan och få kunna väräre kunstnere. Så ger det en större såbatt. Och så är det något som blir mer utsatt för du sampliga ska ha ett nätverk, och vi ska köra resurserna som krävs för att förstå kulturliga frågor, så är du mer utsatt. Det är där vi bonsikens jobbar med att säga för att man ska ha det samma möjligheten att du kunna komma in i kulturlivet och jobba med kultur. Och då har vi också sett upp i det skärvet som med där.

SPEAKER_01 9:16

Men är det möjlighet för att bygga en karriär för kultursektoren.

SPEAKER_00 9:21

Ja, det jobbar ju och omlag 100 000 människor i kultursektoren i Norge idag så det är fyllt möjligt. Men man har ju att det är ju så det som är som man jobbar i försembel halvserväsen och du har en först jobb och du har fastig och sånt där. Här må man förvänta att det är flera olika jobbare. Det är många och traktar och du har brukar livet i kulturarenar. Jämt att man måste ha ett nätverk för att kunna bygga den karriären. Och det syns du i balansekun är lite synd. Att du må hålla kännorn för kännor för att kunna bygga karriär. Men det är absolut möjligt att ha en karriär i kulturlivet.

SPEAKER_02 10:04

Så jag dra lite av ett annat. Du var lite inne på det inledningsvis. Balansekunst är att kanske alla med sänt för avbörde med likstilling och mangfall. Vad tänker du att det är så viktig i tearman och vi snarka om kulturvortslan.

SPEAKER_00 10:19

Vi önskar att kulturliv som en spelar befolkningen. Och så är kulturlev alla kan delta. Och det vet vi att det går i dag. Vi ska säga att säga på musiksenerna. Kvinnor utgör omlag 5-25% av det största bokingarna och boken till det största festivalerna i Norge. Det är det att planta sig i ett system. Vi tror att talent är en lik. All den ska ha som likten helt talent. Men vi alltså som vi har med möjligheten. Om vi ser att det är så stor käv på kan det som får stå på sen. Vilka filmar som laget, vilka historia som får kallas, vilka böcker som skrivas, vilken kunst som skapas. Om vi får en lite mer homogen grupper som får definiera den kulturen så känner vi alla oss igen. Det är också ett demokratiskt problem. Jag tror alla vet vad det är om att sent TV ser här i Kartan, att detta spelar min stora som längrar på rik. Därför ska vi fjärna strukturerna i kulturlever som håller någon gruppar i större grad uteför, så ska vi få mer kunst och fler kunstnere in i kulturlever som spelar en större del av vår befolkning.

SPEAKER_02 11:40

Vilka strukturer är det som håller tillbaka och har kan vi för oss nu den utte.

SPEAKER_00 11:47

Vi ska på musikbonsen och sen nu är det koncertperiod och festivalsäsongen så ser vi på musikbonschen. Så är det nästan enligt kallet som en tonnul som bara går och går. Vi ser ju att på senare 52% av artistar på ståsföstalen är kvinnor. Så vet vi att de som jobbar med bocking i kulturvärlden är nästan bara män. Vi vet att ledarna för festivaler och styra ledarna, det är också män. Då går det i cirklar så blir man bokat mer av andra män. Och så får du flera uppdrag. Det är ena kanske spännansprisen, det blir spännansprisen. Det gör det mer relevant igen, så då får vi ett ny uppdrag på det här och så fortsätter att det går runt och runt och runt. Och det handlar om att vimmanna ska. Vi har något likhetsbias. Det handlar om att vimmanna ska träcka mot det som längre oss köl. Det som ser ut som oss själv. Det är som en musikma, kanske menar detsamma. En homogen grupp så sitter och sampar och bokar. Och så bokar det kanske musik som tillkar. Och så fortsätter det att det här går. Då får vi en koncept senare som vi ska spelar befolkningen. Och då igen får vi rollmodellar. Och vi tänker rollmodellar för att förstå att detta är en karriär. Du har inne på det är en milagen karriär i kulturlivet. Ja, men du måste se att det är någon rollmodell och andra klart för dig. Därför fortsätta att det går det emot en strukturell utformning och kursen ska vi ändra det. Vi i balansekunsten jobbar med något mångfelsbevis, rekrytering och booking hjälper verksamheterna i att då kan du boka utanför ditt eget nätverk. Då kan du se lite större perspektiv än det du kanske har gjort. Rekryterar du på en mål som kanske vill säga bys när dina påverkar dina varliga lika stor grad. På den måten så kan vi ändra kulturliven.

SPEAKER_01 13:51

Då häng jag rätt slattar resten av arbetslivet på detta område som var ju ofta till ordinära arbetslivet och så bara i kulturlivet så det är nog. Tänkar du att vi kan bidra med alla vi som littar på här för att det ska kunna gå lite rärskare.

SPEAKER_00 14:16

Jag tänker att det viktigt som vi gör är att alla blir också vung på det man ser i kulturlivet och kan påpeka vad man upplevar. Man sen någon festivaler i fjord eller träcker fram exemplar för varje negativ, men det är nog som det har båti tre av 30 tisdag kvinnor. Så tänker jag att då kan man för exempel siffra till festivalet i detta är hållare. Det var också en verksamhet i min ju bergen som hållet styret att nu har flera kvinnor in i styra. Så valde vi halver ontanstyrelsen så att det slåpp och ta in kvinnor. Det sa: att det var ingen kompetenta kvinnor i värgen. Du sitter där och styra. Det visar ju. Det som är hållningen att vi säga att det må vi andra. Det må frågor som hälsamfälli. Det har vi ett ansvar till att göra. Så jag tänker att det ser fram att säga nu rätten där.

SPEAKER_02 15:22

Du var lite inne på det. Kara vi går glippar av det så är klara att spälliga många fala där ute, också i din brons.

SPEAKER_00 15:28

Först och främst så går vi glippa av kunst. Vi går glipp av kunstnä. Det kanske är allavikda. Vi går glipp av det som kanske ser en möjlig en karriär i kulturlivet. Så det var bli kunstnärer och då går vi att glipp av kunst. Det allra viktigsa tänker. Vi snarkar ju om tillhörighet idag. Och speciellt för kulturarvsna beredskapsplaner. Detta handlar om att skapa demokrati och styrka demokrati. Jag tror att vi får mer kunst som gör att fler kan känna sig igen när det som skapas, så skapar man ett bredre demokrati i form av att man får den till högre sen som man kanske i själva skulle fått. Vi ska säga att vi ska gå på en festival och så vi träff skulle gå på en festival. Så är som synlig att jag ska lava att alla vi trever sig och det samma bandare. Men det som frotter med festival, du har ett brett utval av olika artista. Och då kan vi gå på det vi själv önskar att gå på. Det har vi också göra i helven för laget kulturligt är så att alla kan finna din delna kulturlivan. Det är faktiskt känner sig grann i. Då skapar man tillhör att man skapar större fällerskap och man styrka demokrati. Alltså mer kunst och en bred samfund. Det går vi klippa för köbående.

SPEAKER_01 16:49

I parat så är vi upptäckt av trygghet, förutsikbarhet och ett seriöst arbetsliv. Det ligger nästan i samfundsuppdraget bort. Kodan tänker du att det ser in i kulturbranschen och tänker att stockar i Ballonsekunst. Då har det något höjt upp. Men så för exempel när man ska arrangera en festival och har, som du ser, kanske bara testen på scen, men det är ju allt runt också. Tror du många tänka på det av det som argerar detta?

SPEAKER_00 17:21

På det seriösa arbetet?

SPEAKER_01 17:23

Ja.

SPEAKER_00 17:26

Man blir flinkade och flinkade. Men det är nog som många i kulturarvan. Vi var in på det: 41% blir som sexuelltacering i kulturlivet. Detta talet från 2025, den samma rapporten var rätt unna procent från 2018. Den gången så svar det 80% att det är mätifrån. Det ville sig varsligt på detta. I dag var det 15% som ser det samma. Det har gått ner så enormt röskligt att koffla. Det vi pekar på är rutina och rättningslinna hos avsivaren. Omsaxuellta sering och omvaksningsrutina och hanteringsrutiner. Och det jag gulper på så följer också med kunskap om tematiken. Balansekunds blir också tråkigt fram som ett exempel på koffor när faktiskt ska bynta vaksla. Det är detta vi trängar med. Det avskapet kulturliv som är skiklig och onklig. Någon tror kanske att det är så supervanska och det är väldigt som spännkre till sen. Men så att vi i balansekun ser på detta är det ganska kädligt svar. Man trängar rutin och trängar rätt och man får hålla sig till. När man får det på plats så har vi samma köra reglerna. Det är det tror jag som ånglar lite kulturlivare som väldigt många andra branscher har mer av det.

SPEAKER_02 18:50

Det hörde att som du har komma ett gott stycken på mig där det sista åren. Men ka till för att bli enda flinkare och kommer ändra närma resten av avgetslivet.

SPEAKER_00 19:01

Första, tror jag helt kulturlivet att ta ett mer ålig. Banska har 300 medlem om kulturarven. Det finns ganska många fler kulturverksamheter. Vi önskar aldrig varma till de får till oss och jobba sammen om den här tecken. Men i annan så är vi tillbaka att man trängar och få plötsligt med ruter och lite med rattningslägna. Och som har politikerna också på barn. Vi tränar bara avsvilker, får cykel och dag och pengar och sampare till. De som är frilansal som standard i önstreven. Det är kulturpolitiskt det måste hantera. Så vi tränar kulturpolitiker, vi tränar kulturlivet att träffar i samrättning och förstå att vi kanske har ett kulturliv som är så organiserat som det är idag. Det skadar på kulturlivet.

SPEAKER_01 19:53

Vad tänkte att du känner i arbetsplassen där avkörande för att det är till på en god där.

SPEAKER_00 20:03

Alltså det festivalerna eller arbetsplan och kulturplasen som visar väldigt många av det som vi jobbar med som kanske verkligt tar det seriöst är dyverksamheten som har balansemärka hos oss. Det är vår markordning får tryckt och tillgänglig kulturliv. Det är detta får man på plötsligt som rutin och rättningslinna. Och i som skolerar man i med kunskap talet som jobbar om. Kar är det. Kan innebär sexuella kasäringar sätter man gränser, ytringsmangol, ka uttringsfrihet. Hur ska vi jobba med rekryteringen? Det måste vara en sån fallsäning som detta är någon vardiar som vi jobbar med. Och så på plötsligt får mallatta på. Det tror jag tror det tror som trängs. Så ska jag träka fram noterna ser det väl flink och det är så flinka. Men jag ser jag att det är i fastivalen och köran som binner på en plats. Så nästan så får Blockant, för det blir bara flinker och flinker och flinkar i hela tiden för du önskar jobba andra med tematiken. Jag ska träcka framspried: Oslo Pride. Jag har gjort en fantastisk insats de serågen med tillgänglighet på festivalen. Och det jobbar med att det är hela många från likningsfestival, en tjejfestival. Så fick det mycket från personerna med näsa funktionsnärare för det som var tillgängligen också. De tartiken allvarlig. Det går att möta den gruppen man faktiskt önskar och ska också finna sig föra sig gamma på festival och få på plats så mer som tilltag som gör att festivalet upplevs som mer tillgängligt. Det är ett gott exempel. Bin jag plats och så jobbar vi där med det här tecken.

SPEAKER_02 21:52

Vi ska kunna göra ett imorgon så vill vi gjort arbetslivet bädare för folk i kulturvärsen.

SPEAKER_00 22:01

I frukt och anta Mengkö och vilken som superkedlig är att det måste få plats och få på plats rättningsna rutiner. För många fans bevis rekrytering, booking, voksningsrutiner och honhägningssystem. Det är ett kämpligkedelsvara. Men vi man får på plöts detta så styrker man också kulturliven både för avbsivaren del, men också särlig för kulturarvare och kunsnare som står i ofta uttrycken såbara situationer.

SPEAKER_01 22:37

Och så förstår jag att vi som avsöker organisation har en så tar vårt ansvar här med att rekrytera flera medlemmar inför den branschen för kultursektoren. Så där får vi ta vår skär. Det är hälsäkort. Vi organiserar oss ständig näringsdrivet så det ska på att man inte ska kunna igara ta oss de som registrera sig som det. Så det får vi ta med oss, Runa. Politikerna och avsgivarna, huran kan de bidra, tänker du.

SPEAKER_00 23:21

Samligt kulturliv önskar det rättigheter för så ständiga närsvrivenare och frilansare. Speciellt att det kommer till sukeplan och dagpanger. Man sa ju det att under pandemin så var kulturlivet särskilt ut. Då fick man på plats någon ordningar. Som fick sig det där och då att man fick bära rättigheten i en viss period. Det skulle ju den, alltså den fåriga regeringen skulle utredda detta. Och så kom vi tillbaka nog vid statuschet i Fjår och sa att vi så inte att det fungerar helt fint. Det säger vi som jobbar med att det var en sådär. Det gör det. Kulturkunstnare som har först jobb men är satting när skriva och frilösare har behov för likare som resten. Det är kulturpolitikerna och ordnö. De har kulturpolitikare också sager för att vi har ett kulturliv som har fått sibarhet. Som har en ekonomi. Sicker och ekonomi. Så man får ansätta folk vara längre period. Projektställningar i tre månader och 4 månader. Det fungerar sig alltid. Man har säkerhet också i avsliven. Så det tror jag, man vill också förstå att kulturlivan är analda en rest av avbudslivet. Det må man också ta höda för. Man tränger också andra typer av regler för kulturlivan man kanske trängar i halsosaktor, eller i annån typen av saktar. Så jag tror det kanske det är alldeles viktigt att man förstår att man analedes i kulturliven.

SPEAKER_01 25:04

Ja, och annaleshet, det ska man också varna om. Så det är viktigt. Så där fick vi oss med oss nog en god poäng så tack för det. Men nu är festival och kultursommaren i fullgång. Och det latt och läset rivet med av gå upplevelser. Denna samtal har ju minnet om att det står många folk bak i olika tingarna, det är bara det vi ser på scen, men det är väldigt många andra. Så laar oss att ta gott varet på dig. Och hedrar det också. Hur ska man deltar på kulturarran?

SPEAKER_02 25:49

Vi slutar sit med en samtal, vi har haft några Joekim.

SPEAKER_00 26:01

Först förstå vad det är en av kunst och kultur. Det hoppar man gör i Europa festivalsäsongen. När man går står på koncerten och hör ett nytt band för första gången eller lägger med straner en fantastisk bok. Förstå att kultur faktiskt gör viktiga är samfältare. De som står bak kunsten och kulturen, får tjäna oss ett värde av beskriv som är i större grad organiserat och är bärare säkerhet för kulturfolk.

SPEAKER_01 26:29

Tusan tack för att du kom till oss, Joakem. Vi har lärt mig idag. Vi har lärt att vi som avbesökar organisation också har några som vi kan bidra med den här. Det ska vi absolut ha med oss i det vidare av det önskar dig en riktig godmar.

SPEAKER_00 26:49

Tack för det och ligiså.

SPEAKER_02 26:52

Tus och dig som har littat idag och tack till vår producent och tekniker Del. Nästa gång vi hörs, dag blir det för avanligar. Tack från. God sammar. God sammar!