Arbetsgivaravgifter

I detta avsnitt djupdyker vi i arbetsgivaravgifter. Gäster är Albin Zettervall, arbetsmarknadsansvarig på Timbro, och Matilda Molander, VD för Fores — två skarpa röster i debatten om svenska företags konkurrenskraft.

Vi gästas även av Småföretagarnas Riksförbunds utredare Nima Sanandaji, som ligger bakom rapportenNormalisera arbetsgivaravgifterna. Slutsatsen är tydlig: Sverige toppar listan över arbetsgivaravgifter i samtliga undersökta branscher — och betalar totalt omkring 156 miljarder kronor mer per år än om avgifterna låg på en genomsnittlig europeisk nivå.

Han delar med sig av sina slutsatser, berättar vad forskningen säger om effekterna av sänkta avgifter och ger sin bild av vad som krävs för att svenska småföretag ska kunna konkurrera på lika villkor.

Transcript

SPEAKER_03 0:01

Varmt välkommen till Småföretagaren, en podd av Småföretagnets Riksförbund. Jag heter Carolin Güber och är viceordförande för förbundet. I den här poddserien kommer vi tillsammans med gäster tala om de utmaningar som finns för småföretagare och ge konkreta förslag till politiken detta valor på hur de ska göra det tryggare, enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Och i dagens avsnitt så är temat sänkta arbetsgivaragi. Detta är den viktigaste frågan, svarar våra medlemmar när de år efter år frågar vad vill de att vi driver. Svenska små och medelstora företag verkar på en marknad där kostnadsläget sticker ut kraftigt. Inom den ekonomiska forskningen finns det belägg för att det stimulerar företagandet stärker företagens ekonomi och leder till fler jobb vid en sänkning av arbetsgivareavgifterna. Och en ny rapport från Småföretagens riksförbund visar att Sverige har de högsta arbetsgivareavgifterna i Europa. Något som slår direkt mot företagens möjlighet att växa och att anställa. Idag ska vi prata mer om frågan med tankesmedier och vår utredare. Jag hälsar välkommen Alvin Setteval, arbetsmarknadsansvarig på tankesmedjan Tro.

SPEAKER_01 1:21

Tack.

SPEAKER_03 1:22

Matilda Molander VD på tankesmedjan Fåret. Och Niman Sadangi, vår egna utredare hos småföretagen.

SPEAKER_00 1:31

Roligt att vara här.

SPEAKER_03 1:32

Jag tänker att vi skulle börja lite med din senaste rapport, den heter Noralisera arbetsgivargifterna. Slutsatserna är tydliga. Svenska företag konkurrerar på en europeisk marknad men med betydligt högre kostnader för arbete. Rapporten visar att Sverige toppar listan över arbetsgivaravgifter i samtliga undersökta branscher från industri till handel till IT och transport. I genomsnitt betalar svenska företag 9,6 procenter mer av lönesummen i avgift än EU-snittet. Totalt innebär det här att svenska företag betalar omkring 156 miljarder kronor mer per år än om avgifterna låg på den genomsnittliga europeiska nivån. Och som jag sa tidigare, det här är en central fråga för våra medlemmar och de skulle verkligen vilja att det här drivs med. Nima, du har skrivit flera rapporter åt oss. Men just sänkta arbetsgivargifter är ju någonting som även du återkommer till. Varför?

SPEAKER_00 2:39

Jag tror det är dels den viktigaste frågan. Jag menar, det är som att springa ett lopp och sen springer loppet och springa med tio chilovigt benet. Det finns två väldigt tydliga missforstånd i debatten i Sverige. Dels avfärde man ibland det här med att Sverige har mycket högre de factor arbetsgivargift genom att det är ni äter fel, det funkar annorlunda i olika länder. Dels avfärdes det som att det används man inför de här tillfälliga sängningarna för att få till exempel ungdomar i arbete utan en förståelse för det inte så det funkar. Det här är sänkt arbetsgivargift stimulerar företagande, gör att företagen blir mer lönsamma och resilienta mot kriser. Och det gör att de som redan jobbar jobbar mer och det gör företagen anställer mer. Men det funkar inte så att vi sänker den som en åtgärd för just den här gruppen i arbete. Man måste faktiskt minska arbetsgivarviften totalt. När det gäller nivån så att den här rapporten tittar på hur mycket betalar företag faktiskt i total arbetsgivarvift avtalade och lagstad. Det som utmärker Sverige är inte att systemet har det offentliga systemet har höga välfärdsambitioner. Den skatt som är social försökningsskatt, i Sverige är faktiskt ganska liten del. Det är bara en medelmottig del av ekonomin. Tyskland till exempel har ju mer av det. Var Sverige utmärks av att vi har jättemycket dold beskattning i arbetsvargiften. De all flesta utvecklare länder har inte den här skatten och inga av de länder som har den här skatten kommer i sin närheten av Sveriges nivå. Så det blir väldigt höga arbetsvarviften i Sverige, särskilt i branscher med hög kalificerad personal. Där är mer än 10% skillnad, till exempel IT eller liknande industrin också, det är 11% skillnad. Det här underminerar väldigt kraftig svensk konkurrenskraft. Och politiken är helt felfokuserad, det är lite som en lärningsfrågan. Man vill inte bygga systemet korrekt. Man tror att det är bara någon sorts nödlösning åt någon marginalgrupps arbetslöshet. Man måste börja systematiskt sänka arbetsvargiften, därför att det motverkar tillväxt företagande och skapande väldigt påtagligt och Sverige är ett normalt europeiskt land. De svenska småföretagen säkert är ju inte mycket, de inte radikalt annorlunda än i andra europeiska länder. Så det här gör ju att ekonomisk verksamhet skifta bort från Sverige till övriga Europa.

SPEAKER_03 5:22

Och när du nu tittade på det, var något som förvånade dig du har ju tittat på frågan tidigare, men nu har gjort den här komparativ studien, var det någonting som du blev förvånad av i resultatet.

SPEAKER_00 5:32

Så när vi gjorde liknande studie i några år sedan, då hade Sverige högst arbetsbargift i åtta av nyo branscher i näringslivet, men Italien hade liksom ändå marginellt högre än i hotell och hotell och restaurang, men nu har Sverige lyckats. Nu är det högst genomgående i alla delar av näringslivet. Så det har bara blivit värre. Och regeringen hade ju möjlighet nu när 2026 började att sänka den lag i arbetsvargiften. De valde istället att väldigt kraftigt öka den dolda beskattningen i systemet. Och sen när de får behöva dra in mer pensionspengar kanske de kommer höja det här. Så jag tycker det är väldigt allvarligt att det går fel håll.

SPEAKER_03 6:17

Och vi kommer komma tillbaka till det. Jag tänker kolla med dig, Mittilden. Hur ser du på frågan om arbetsgivar och gifter.

SPEAKER_02 6:26

Det är ju som företräff från en grönna liberal tankesmedia så är det ju självklart att vi behöver sänka skatterna på arbete brett och istället höja skatterna på kapital. Det är den typen av skattenväxling vi skulle behöva ha i Sverige, både för att stimulera företagandet, till innovationskraften, få fler arbete, men också för att skifta om ekonomin från användning av naturresurser till användning av arbetskraft. Som är bättre för klimatomställningen.

SPEAKER_03 7:00

Och om jag skulle fråga den roka frågan, är arbetsgivare avgifterna för höga idag. Alvin, vad säger du? Har Tim och samma syn.

SPEAKER_01 7:09

Ja, i vart fall skatten på arbete på kapital är väl inte så ivrig på att höja de skatterna heller, men det är uppenbart att skatten på arbete är alldeles för höga. Och även där vill jag nog ta upp lite från sidan som är ut att Nimma har skrivit om tidigare, alltså det demokratiska problemet som det innebär med de här dolda skatterna. Att vanliga väljare har ingen aning om hur mycket de betalar i skatt av sin inkomst. Hur ska man då kunna göra ett medvetal vid valorna senare och tänka att vi behöver inga mer skattesänkningar nu då man tror att man betalar kanske 20% mindre än vad man faktiskt gör. Så det kanske. Det tycker är det viktigaste argumentet att det här skapar enormt demokratiskt underskott.

SPEAKER_03 7:59

Och just det här begreppet dolda skatter är ju någonting som det pratas väldigt mycket om. När ni tittar på eran skatteväxling och lägger upp en plan där Matilda. Hur ser ni då på just också den här transparensen att det ska att visst, man kan bara använda skatt som piska om rot, men att det måste vara väldigt öppet transparent just för att få det här demokratiska.

SPEAKER_02 8:25

Vi behöver ta upp skatt för att kunna finansiera det gemensamma och välfärden i Sverige, som är jätteviktigt, inte min företag och att kunna få skolor som tillhand håller kompetens och sådär och infrastruktur. Men det är ju också viktigt som du är inne på Albin att som väljar av medborgare så ska man förstå vad det är man betalar och vad det går till. Det blir väldigt svårare verskådligt skattesystem. Och det är samma de olika olika momsatserna är ju en annan knephet. Och där tyvärr, den här regeringen har fortsatt med det här nu med sänkt matm. Vad vi behöver i Sverige är ett mer enhetligt skattesystem så att det blir lättare att förstå. För att det är så krångligt. Det bidrar ju högre kostnader direkt i vad gäller skatt för företag, men också till krånglet. Det blir arbetstid när företag ska sitta och försöka navigera det här och göra rätt. Så av den anledningen är det också viktigt att det blir enklare och tydligare.

SPEAKER_03 9:27

Ja, och det är ju någonting som verkligen den här administrativa början är något som företagare hela tiden påtalar att det är väldigt tufft och ganska stor ganska liten förståelse från både politik och från myndigheter hur stor den totala början är. När vi släppte den här rapporten, jag tror alltid på transparens, men då fick vi lite kritik och jag tycker man alltid ska besvara den. Så nu tar jag upp de här så ska vi tillsammans prata lite om de frågorna. Men som sagt, vi släppte rapporten och då var det en som sa så här: men kommer det verkligen leda till fler jobb? Och då sa han att han skulle absolut kunna tänka sig att man skulle kunna sänka arbetsgivten, men då ska det också leda till att man med ett krav på att man ska nyanställda så lite så att man kopplar det till växastödet och en nyanställning, inte en allmän sänkning. Ni att du skakar på huvudet. Är det inte rimligt att kunna ställa en del krav när man ger företag en sänning?

SPEAKER_00 10:26

Absolut inte. Det är väldigt felänkt. Om man tänker sig hur jobb skapas i ekonomin. Jobben skapas ju i små företag, men i nya små företag, det är där jobbet skapas. Det här är ett jätteorimligt perspektiv på det här. Det är det som man håller på med arbetsgivarvi, man vill inte reformera den som lärningssystemet. Man ville ha någon konstig nödlösning hela tiden utan att förstå forskningen. Den forskning som finns på det här fältet visar att när man tidigare hade riktade sänkningar mot ungdomar, så var det i väldigt stor effekt att andra fick jobb. Så de som inte fick sänkt arbetsgivarvi, de fick mer jobb. Varför? För sänkningen minskade företagens lönekostnader och de anställer den kompetens de behöver, om det här planekonomiska perspektivet se helt bort från Sverige, så det är det som effekten sänkt arbetsgivarvi för att företag har mer pengar, vilket är det som är grunden till allting. Och vad gör de då? Företaget blir mer lönsamt så fler blir företagare, vilket är mekanismer som gör att det blir fler jobb. Fler av dem som startar nya företag tänker att jag kanske inte ska vara solföretagare i anställ två personer till. Vilket är viktigt för att det är då nya jobb skapas när nya företag grundas. Och det blir så att de som redan jobbar för mer arbetsutbud. Det är den väldigt viktiga effekten. Vi jobbar alldeles för lite i Sverige och jobbskatta avdraget till exempel hade också väldigt mycket av den nyttande skapar. Det var ju att de som redan är i arbetet jobbar mer, när de som är i arbete jobbar med så skapas mer jobb. Att hålla på med de här planekonomiska perspektiven har ju aldrig någonsin i något land fungerat. Och den här frågan om arbetsvargiften, just för att man håller på med de här konsiga perspektiven att vi ska rikta den. Så funkar de inte och så tas de bort och så ser man där misslyckad. Så det är väldigt feltäkt.

SPEAKER_03 12:27

Alvin, du som jobbar väldigt mycket med arbetsmarknaden. När du tittar på den här är det ett rimligt krav att ställa att ja, man får skattesänkning, då ska man också anställa.

SPEAKER_01 12:36

Nej, det tycker jag väl i grund och botten inte. Jag förstår att politiker i Sverige framför allt gärna kollar på de här sörlösningarna. Arbetsmarknaden i sig är ju en stor koloss bestående av två parter som styr och ställer allt inom lönebildning till exempel. Sen står politiken på sidan om och så märker de att okej, här blir det missmatchningar, här blir trösklarna för höga, här blir det för sammanpressat lönerbildningsmässigt. Samtidigt som vi har skihöga skatter på allt arbete som görs. Så vad gör man då? Ja, då är man ju orolig för man sänker arbetsunrifterna generellt på något sätt är man orolig från hållet att det kommer öka medarbetarnas löner, vilket det är till visst del kanske näsa dels kommer göra. Vilket i sin tur skapar instrumentet att arbeta. Järma precis som Nima var inne på. Så generellt är jag väldigt skeptisk mot sådana sällösningar. Även jag kan väl vara pragmatisk ibland till exempel om man kollar på rutreformen, som jag i grund och botten är emot. Det skapar ett skatt system som inte är enhetligt. Det skapar svåriger. Samtidigt om man ser att en stor andel av de som jobbar där är utrikesfödda kvinnor och de som har absolut alla svårare på arbetsmarkten. Då hatar jag inte rutreformen längre. Ut är möjligtvis att vi accepterar med tanke på hur verkligheten ser ut. Jag är skeptisk mot de här särlösningarna, utan jag tror det behöver ett större Alexandershug mot de här problemen som vi har på arbetsmarknaden.

SPEAKER_03 14:17

Matilda, vad säger du? Hur ser du på det här? Är det bra ibland att testa i lite mindre format eller riktat mot grupper? Eller är det problematiskt när man gör så här punktinsatser.

SPEAKER_02 14:27

Nej, men det är rent generellt så är det bra att testa grejer i politiken. Men att som Bonim och Albert var inne på att vi har ju redan testat att sänka arbetsgivaravgifter för unga och olika grupper och det har inte fått särskilt mycket effekt. Det har blivit väldigt dyrt om att se till antal jobb som skapas. Men som vi är alla inne här på, så är det kanske inte riktigt i den kontexten som man främst se den här reformen. Utan det handlar om att vi vill sänka företagens kostnader för arbetskraft. För att vi tror att det är bra att fler jobbar i Sverige. Att fler jobbar i företag.

SPEAKER_03 15:07

Så någonting som jag tänker väldigt mycket på när jag lyssnar på politiken, och då lämnar vi hela vinster i välfärden. Men det är ju bland att politiken på ena sidan när det är tufft undrar varför företag inte har en buffer. Det här att man skulle ha lagt massa pengar i lagerna som det sa under i början av corona. Och sen så säger man att man vill ju att företagen ska gå bra. Men företag som går bra, om man ska kunna ta samla en buffer, då måste man ju göra en vis. Och det är det här som jag ibland känner att det märks ju att tyvärr, vi har lite för få i politiken som själva har varit företagare och funderat, vad verkligen sett den här verkligheten, så låst du också över ibland att argumentationen kan vara lite felaktig Matilde.

SPEAKER_02 15:53

Ja tror också att man kanske har en ganska felaktig bild av vilka som är företagare också. Man tänker företagare och då tänker man på stora företagsledare för Volvo eller Spotify eller sådär. Men det typiska företagen i Sverige är ju inte någon som är intresserad av skatter och kanske knappt ens avst utan som är intresserade av att ta hand om hundar eller att klippa hår eller att odla växter eller att baka eller vad det nu kan vara. Och sen så för att man ska kunna göra det här som man brinner för, så bör man ska kunna leva på det, då får man ha ett företag. Och sen så är ju det hela företagsbiten och allting som har med pengar och göra biten är ju den nördande ont för många företag för att man ska fala på med det som man brinner för och tycker är roligt. Det perspektivet känns som att det saknas ganska mycket i den politiska debatten. Att något utgå från att företagare har tid att ägna sig åt krångel.

SPEAKER_03 16:55

Och sen var ju inne, Albin, också just på en grupp som står långt utanför arbetsmarknaden. Dest den här uteformen har också gjort den gruppen, båda att de har kommit in på arbetsmarknaden men också gjort dem till företagare.

SPEAKER_01 17:07

Ja, och det är därför jag är så svårt att vara väldigt kritisk mot den reformen. Men jag håller helt med, Matilda om du är inne på hur varierat företaget faktiskt är i Sverige, samtidigt som vi har system alltifrån som kallas socialförsäkningssystemen till kollektivavtalen som i ganska hög utsättning känns som att de är anpassade för den gamla industri Sverige, där det är ett få tal män i styrelsrum som andra är. Så det blir väldigt reglerat även på även i de minsta företagen som har sett hänsyn till.

SPEAKER_00 17:46

Jag ville bara säga att när man gjorde de här riktigade reformerna som var helt fel, men när man utvärderade dem, så var det fel i utvärderingarna. Det här kom sen Sven Olaf Danför andra och tittade på. Man tittade bara på de här man riktade åtgärder mot. Man tittade inte på de här företagen som fick sänka arbetsvaravgift, för att de hade av en person som personal som hade ett ålder eller de andra kriterierna, de fick mer arbete. Dels anställt fler och dels fler arbetskar bland andra för de fick sänka kostnader. När man räknar in det som var en ganska stark jobbeffekt. Det är det som är viktigt med arbetsgivargiften att det påverkar inte en sak. Det påverkar möjligheten för det riktad mot att få jobba. Det påverkar företags möjlighet att anställa fler, och du kan ju anställa fel även de som inte berörs av reformer om det är riktad vara. Och de som jobbar i dem jobbar mer och företagen blir med lansar. Man måste ta helheten, och det är väldigt märkligt att politiken fortfarande inte förstår att man måste bekna helheten för att de dynamiska effekterna är ganska påtagliga om du sänker arbetsgivargiften med ett visst antal miljarder. Väldigt mycket av det här får tillbaka. Jag vill bara det till perspektiv till debatten. Så gradvis Sverige behöver ju hela tiden ha det här statens skjute pengar till kommuner och regioner. Särskilt i takt med urbaniseringen och för att kompensera det här för att människor förts med grösbefolkade kommuner som flyttar och jobbar karriärer i städerna. Så det är hela tiden man behöver pumpa in skattemedel via staten till regioner och kommuner. Om man sänker arbetsvargiften så minskar man ju kostnadsmassan väldigt kraftigt för kommuner och regioner. Så minskar man ju på behovet att varje år skjuta mer statliga pengar till regionerna. Så det finns ju väldigt mycket dynamiska effekter och att man slipper ha det här pengaren.

SPEAKER_03 19:50

I Norge har ju ett sådant regionalt differensierat arbetsgivare så att det beror på varje landet. Och landsbyggtskommittén, som bestod av alla riksparti för några år sedan, där var ju alla väldigt för att det här skulle vara väldigt bra. Vad säger du om ett sådant förslag, en norsk version i Sverige?

SPEAKER_00 20:06

Jag skulle gärna vilja se det. Jag skulle vilja se att man behandlar det här som jobbskatavdraget. Gör så stor reform du kan. Och sen följ upp det. Givla så mycket du kan ha arbetsgivarviften. Och något förenklat, differensierar inte med ålder vad du är förd, skön, någon funktionsnivler inget av det. Bara ha en differensiering att se att 80% av det här går till alla kommuner, men 20% är differentier per kommuntyp. Och då löser man det här problematiken med att behöva hantera att det måste ju finnas någon lösning för den här demografi och geografi utmaningen. Och det här är ett perfekt sätt att lösa det här på. Och då stimulerar man ju också särskilt jobbskapande i de delarna av landet och kompenserar för den här livsikeleffekten.

SPEAKER_03 20:55

Vad säger du, Alvin, hur ser Tro på just att man skulle titta lite på Norr och ha lite stötta arbetsmarknaden regionalt vid en skatt.

SPEAKER_01 21:04

Jag tror på Tro skulle man få ganska många olika svar på den frågan tror jag. Och jag själv är lite osäker faktiskt. På det stora hela känns ju som att det har varit jäteskönt med låga arbetsugifter och enkla reglert samtidigt som jag är gillar ju grund och botten de centralisering. Jag tycker det är bra att makten flyttas ut i landet. Och samtidigt det beror på lite grann reformen skulle se ut i praktiken. Men är också livred att ge vissa kommunpolitiker mer makt att mer skatter att kunna ta in för de inte kanske alltid de skickligaste på förvaltar de pengarna. Det beror lite på. Det är det tråkiga svaret.

SPEAKER_03 21:59

Hur ser du på det? Har fået själv haft några förslag där det kanske det regionala perspektivet spelar mer in.

SPEAKER_02 22:07

Ja, vi har inte tittat på just det här med någon regionalt finansierad arbetsgivaravgift. Och jag tänker att generellt att man tittar på Norge, de har ju väldigt mycket lösa olika politiska insatser för att främja levande landsbygden och sådär. Men det avfolkas ju i alla fall. Det är väldigt svårt att stoppa den urbanisering som pågår, eftersom den drivs till störst del inte av att människor inte kan leva eller inte kan försörja sig på landsbygden utan att man inte kan leva det liv man vill på landsbygden. Den urbaniseringen som drivs av att man vill något annat med sitt liv kan man så liberalt inte annat än applera. Det är bra att människor kan välja sina liv. Så ska man göra det möjligt att välja både att bo på landsbygden och att bo i staden. Men något som vi har funderat mer över när det kommer till företagande på landsbygden så är det att det är svårt att hitta rätt kompetens. När man pratar om skoldebatten i Sverige har mycket handlat om dåliga friskolor och dåliga skolor i utanförskapsområden. Men många av de allra sämsta skolorna i Sverige är ju gresbyggd och landsbyggd skolor. Det är ett jättestort problem att det är så dålig utbildning på landsbygden. Mycket av den basindustri vi har i Sverige när det kommer till gruvor och skogsindustri och metallindustri, det ligger inte i Stockholms innestad eller i Stolstadsråden, utan det ligger långt ute på landet. Det är ju idag en svensk gruva är ju idag i det kan ju inte vem som helst jobba och man står där och hackar med en hacka i stel. Det är ju inte så är högteknologiska verksamheter i värld i framkant. Och för de här företagen är det ju en jätteutmaning att hitta rätt kompetens. Folk vill kanske inte flytta från Stockholm till Garpenberg eller Kirruna eller vad nu gruvan ligger där. Det går inte att flytta verksamheter utan då blir man ju extremt beroende av att den lokala kompetensförsörningen fungerar. Och det tycker jag är något som man pratar alldeles för lite om. Företagsperspektivet på långt sikt av att få en bättre utbildning i hela Sverige och att göra utbildningen mer anpassad efter det lokala näringslivet.

SPEAKER_03 24:49

Och jag hörde för att det var en kommunpolitiker. Han sa att det finaste var inte när det var de här stora företagen och internationella som etablerades, utan det var ju när de vann årets bästa förskolekommun eller årets bästa skolkommun. För det var då man förstod att nu kommer folk att våga flytta med sin familj. För det är, precis som du säger, skolan spelar väldigt stor roll för föräldrar. Och sen i en familj så är det väl ofta ett medföljande. Och där spelar det också roll vad har de för arbetsmarknad och inte. Men han sa att det finaste var det här skol- eller förskolepriset. Tycker är ganska talande också.

SPEAKER_02 25:21

Jag tänker att det handlar inte bara om att. Det handlar inte om att folk ska vilja flytta dit för att det är svårt. Även om man har bra skolan är svårt att få människor att flytta från en del av landet till en annan. Utan det handlar om att de människor som bor på platsen, de barn som växer upp där, ska få de bästa förutsättningarna i sitt liv. Både för att kunna förverkliga sig själva, men också för att det lokala näringslivet ska kunna få den kompetens man behöver. Man måste jobba med det man har. Alvin, vad säger du?

SPEAKER_01 25:53

Jag håller helt med. Och i en stor del av de här industriorten också. Så finns det ju. Så är det inte ovanligt heller med privata skolföretag, alltså friskolor som har olika typer av industrinriktningar som är jätteviktiga för olika företag. Även med glesby och ansbyl så skiljer sig så otroligt mycket. Jag är ju själv från norbotten från Lu. Och även om man skulle vilja flytta upp till Kirona och köra någon grumaskin där. Så är det inte säkert att du får en bostad. Det är ju bland helt avstörbetsmarknaden också. Nästan i hela världen finns knappt ända arbetslös i knapp någon del av norbotten. Och där ser det ju kan bli väldigt annorlunda och jämför med kanske jämt land eller vissa delar av småland till exempel, som också varierar jättemycket. Så är det ju kompetensförsörjningen är ju vital för de här samhällena.

SPEAKER_03 26:58

En annan sak när vi släppte var ju att det sägs ibland att arbetsgivaravgifter ger sociala förmåar. Men så upplever varken småföretagarna eller att man ser att det stämmer. En stor del av arbetsgivaravgifterna i Sverige består av avgifter som inte ger några direkta sociala förmåner till anställda. Vi var ju inne på det de här dolda skatterna. Internationellt så är ju också det här ganska ovanligt. Många OCD-länder saknar helt den här typen av avgift. Och i den länder som det finns, så är det betydligt lägre. Om man ska prata om trygghetssystemet. Har vi ibland en övertro på att ja, vi betalar skatt, då får vi så himla mycket bättre trygghetssystem. Det vet jag inte.

SPEAKER_02 27:39

Vi har ju fantastiskt bra trygghetssystem i Sverige generellt. Men så som ni är inne på, så är det här med den allmänna lönavgiften som bara är som inte går till något särskilt som är inbakade i de här arbetsgivaravgifterna. Det är den som ju främst är problematiskt. Men sen är det en annan separat fråga tänker jag. Att våra socialförsäkringssystem är dåligt anpassade för företagare och egen företagare. Men det tänker jag är två separata frågor som man kanske måste jobba med på olika sätt. Det är inte de sociala avgifternas fel att reglerna för föräldrar och försäkring är svåra att kombinera med att ha ett eget företag. Det måste man hantera separat.

SPEAKER_03 28:31

Väldigt bra poäng. Och det är precis så som väldigt många av våra medlemmar upplever det att man tycker att trygget systemet är gjort för att man har en fast anställning på ett stort företag. Och att när du då säger du får ju de här så känner man inte att man har det. Alvin, vad säger du om synnen på just att det här att mer skatta de här dolda och lönavgiften, det ska ge mer trygghet?

SPEAKER_01 28:56

Ja, det är ju långt och mycket Tram. Jag är med hela det kallar det avgifter. Det tycker jag också är ganska svårt. Grund och botten är ju det mesta skatter. De här eventuella föremålen du kan få är ganska svagt kopplade till de här inbetalningarna. Det handlar ju främst om pensionsavgiften som är den som tydligt går att se. Men även där har vi ju skapat problem med att göra det här än mer progressivt, framförallt för högteknologiska företag, högproduktiva företag som ska få hit talang. För då vi är 55 000 så är det inte nogen anställd sig den statliga inkomstkatten som dyker upp. Utan även i de sociala avgifterna så betalar man samma andel i pensionsavgift med runt 55 000 kronor så får du inte en krona mer. Så även där blir det en dubbel progressivitet. Så för att komma åt det här. Människor förstår ju inte det systemet. Det är jättekul, det är jättesvårt. Jag tycker fortfarande det viktig att vi måste tydliggöra det här. Gärna bara flytta över den här avgiften på deklarationen så att arbeta med människor ser.

SPEAKER_03 30:16

Det är väldigt roöne besked som det har pratat om länge.

SPEAKER_00 30:18

Nima, vad säger du? Jag släppte en bok med Steffan Felsten, akademisk granskar också. Det är ju så här i världen att länderna med lägre skatt har bättre välfärd. Irland, Sweit, Sydkorea, Japan. Sverige fram till 1970 var ett lågskatte landra år högst tillväxt i Europa, det var då Sverige fick ekonomisk jämlikhet under lågskatte perioden, det var då Sverige hade högst livsläng i jämfört bland utveckländer. Nu har de fem länder som. Sverige håller ju snart på tappat nästan fall ut topp 10 listan, de fem länder som klettar upp i alla lågskatte länder. Men dessutom så här, om man ser på den här dolda beskattningen som vi pratade om, det är ju mer än 300 miljarder. Det är driver 150 miljarder kronor extra arbetsgivarvi som betalas i Sverige om vi är för näringslivet mot övriga EU länderna. En annan beräkning att titta på hela ekonomin och även titta på skatteintexidan. Vad är dold beskattning? Och då inkluderar också offentliga arbetsgivare och då jämför vi med alla världens utvecklade ekonomier. Då är det 300 miljarder kronor extra som betalas in. Och den här dolda beskattningen är ju inte bara väldigt problematisk, utan den drabbar ju också kommerseknången väldigt kraftigt. Välfärden drabbar ju väldigt mycket av att man har den här dolda beskattningen för välfärdsmedarbetarna kostar rocker.

SPEAKER_03 31:45

Vi var inne lite på det tidigare att utveckl åt fel håll. Den allmänna lönavgiften, den största delen av den dolda skatten höjdes i början av 2026. Och statens intäkter från den här avgiften och väntas öka. Vad tror ni om politiken framöver? Det är ju antal år Matilda. Vad tror du om arbetsgivargiften framöver?

SPEAKER_02 32:06

Men jag tror tyvärr att det kommer bli samma typ av diskussion som har varit tidigare att man ska sänka arbetsgiften för vissa grupper för att man ska få fler att bli anställa att parti kommer att propagera för det till exempel. Och så kommer det andra sidan säga att det blir för dyrt och så kommer vi vara i den samma gamla diskussion som vi alltid har varit. Istället för att prata på riktigt om hur vi ska få lägre kostnader för företag.

SPEAKER_03 32:34

Vad tror du om politiken framöver?

SPEAKER_01 32:36

Jag har några förväntningar precis som vanligt. Nej, alltså för en politiker så är det den perfekta skattebasen. Ingen vet om att de betalar förutom företagarna själva. Väljarna i stort ser inte utan tror att de betalar runt 30% i inkomskatt. Så det är jättecksamt för en finansminister så jag tror verkligen inte att de kommer vara där och filla. För det handlar om så mycket pengar dessutom. Det är jättemycket pengar. Det är svårt att kappa så mycket direkt i alla fall för att det ska vara realistiskt.

SPEAKER_03 33:15

Och om ni nu skulle ge lite tips om det om politiker som lyssnar. Vad skulle ni säga från ert perspektiv skulle vara det mest effektiva för att stötta samhället och små företagare? Du sa ju att du hade 1200 förslag. De bästa här, vad skulle du vilja skicka med till politiken?

SPEAKER_01 33:36

Jag tror fortfarande att man måste in i regelkrånget krånget fortsatt oavsett om reglerna kommer från EU eller svenska riksdag eller kommunalt. Värjeenda politiker kan göra någonting på sin posts vilken nämnd man sitter i. Jag tror kolstnacker man lokalt så inte nog skolan är en viktig fråga. Men dessutom som att kunna få byggloverar mitt företag om jag vill starta en ny butik i centrum. Det är jättemycket fluff som stör väldigt mycket. Det är som att många droppar små blir till den här floden av regler och krångel som man måste jobba dagliga med.

SPEAKER_03 34:32

Jättebra medskick Matilda. Vad skulle du säga till om det en politiker eller som lyssnar här? Vad är det bästa de kan göra?

SPEAKER_02 34:40

Det finns ju dels tänka på långt sikt är att jobba med de här stora frågorna. Hur får vi ett mer enhetligt skattesystem? Hur får vi bort alla olika omsatser? Hur gör vi det enklare att navigera? Men sen finns det de små frågorna som tänker ligger mycket närmare tid nu, inte minst det här kring matkravet. Om vi nu tar bort matkravet. Att verkligen se till att det också blir mindre krångel. Att det inte blir som det avskaffade dansstillståndet som bara kommer tillbaka är ny skepnad. Det finns ju tyvärr många social nämnder ute i Sverige där man gärna vill hålla ordning och reda på utelvet. Vilket ju då blir mycket krångel för företagare att se till att de regellättna som har kommit nu att det verkligen blir regelrättnade också.

SPEAKER_03 35:30

Jag tror det är en jätteviktigt poäng. Och vi brukar säga det när vi träffar kommunpolitiker att det spelar ingen roll hur mycket trevliga företagsfrukost de har, eller studiebesök de gör. Fan inte det bygglovet när man vill bygga ut sin lager lokal eller öppna en ny verksamhet, då påverkar det jättemycket kommunyn. Så det ligger väldigt mycket i det att man måste löpa linan ut. Och allt som sker i en kommun ger en bild av politiken. In bara trevliga företagsfrukostar. Om man ska avslutningsvis säga: Finns det en risk att företag eller investeringen flyttas från Sverige på grund av arbetsgivargifterna?

SPEAKER_00 36:09

Ja, de gör det redan nu. Jag ser helt tiden att den här debatten poppar upp. Vi måste mäta arbetslössigheten fel i Sverige. Vi kan inte ha dem högsta, vilket mäter exakt samma vis nu. Så det finns det här traum att nu när man börjar mäta arbetslösheten på standardiserat vis. Att Sverige och Finland har ju numera nästan lika höga arbetslöshet som Spanien i Grekland. Så det är klart att jobben flyttas. För jag men, Sverige är på många visande kunskapsekonomi, varför är jobbar inte här? Jag vill bara säga att det måste bli ett stopp på att båda den här frågan om arbetsfullt lärande lärningar, och det här frågan om arbetsvargiften. Man måste identifiera misstaget. Och misstaget är att använda de här som särlösningar. Det kommer aldrig bli bra lärningssystem i Sverige om man ser det som en särlösning. Det kommer aldrig bli bra med arbetsvargi om man ser det här som en särlösning. Det är inte så det funkar, och politikerna måste acceptera det här och göra strukturella reformer. För jag tror att om man reformerar de här två områdena så kan Sverige verkligen blomstra. Men om man inte gör det, min liknelse som att springa ett lopp med tiokudsvikt runt benen. Du kommer inte vinna loppet, jobben kommer flytta, du kommer ha högre kostnader. Det är välfärden som ska finansiera för att välfärden betalar också de här sjuga skatterna. Så det blir bara en rång av misslyckan i ett land som borde vara Europas ledande ekonomi. För i många nivåer är mest kunskapensiva eller bland de mest kunskapensintensiva så borde Sverige ha bland de läxe arbetslösheterna. Och jag att ta Irland och andra europeiska länder så springer om i välstånd kunskapsjobb och så. Det händer redan. Det kommer inte ändras nu, men vi måste få perspektivskiftet slutar med social ingenjörskonst.

SPEAKER_03 37:57

Albin, slut från dig.

SPEAKER_01 37:59

Arbetsgivaravgifter är krångligt. Det är svårt att förstå sig på. Det man ska ha med sig är att det drabbar alla löntagare i landet, det drabbar alla företag och det är hög tid att gå från Europa högsta arbetsgärgifter och de högsta dolda skatterna till att som är en del mycket annat som har hänt i Sverige sedan 90-talet att gå till att försöka bli ett mer normalt europeiskt land.

SPEAKER_02 38:32

Matilda, slut från dig. Det är svårt att göra mycket mer än att hålla med. Om Sverige ska fortsätta vara. Vi konkurrerar på en global marknad. Och vi ska fortsätta vara ett konkurrenskraftigt land så måste vi ha lägre kostare än vad vi har idag.

SPEAKER_03 38:52

Viktiga och tydliga medskick. Stort tack för att ni kom hit. Tack säger vi också till alla ni som har lyssnat. Som medlem i småföretagens riksförbund får du tillgång till ett nätverk på 30 000 andra småföretagare, en mängd medlemsförmåner, till exempel förelaktig finansiering som hjälper dig att bli en bättre företagare. Och tillsammans med oss får du en tryggare, enklare och mer lönsam vardag som småföretagare oavsett om det handlar om juridisk rådgivning, förmåliga försäkringar, rabatter på bränsle och hotell. Vi finns här för dig i både med och motvint. Sist men inte minst är vi din röst. För att många småföretagare upplever sig vara i underläge gentemot politiken och myndigheter. Och som medlem hos oss så får du de bästa förutsättningarna att bli en nö småföretagare. Så att småförbund är för dig som strävar efter en tryggare, enklare och mer lönsam vardag som småföretagare. Bli medlem du också. Tack!