En kyrka för alla generationer

I veckans avsnitt talar Ida-Maria och Joel om hur kyrkan bör vara en plats för alla generationer. Ida-Maria berättar om den turné som region Öst i Equmeniakyrkan har varit på i veckan och Joel delar lite från sitt besök på Bet:l i Skövde och lanseringer av den teologiska plattfomen Telos. Dessutom delar Joel om den gång han fick ett presentkort i kollekten och Ida-Maria avslöjar vad hon brukar ha för något i sina tacos. Mycket nöje! 

Musik: Dyson Eldh

Transcript

SPEAKER_00 0:01

Välkommen till varför inte med Bänge skö och Backman. Gedar Maria arbetar som församningsutvecklare och evangelist i medan. Hon är kronikör i tidningen dagen och skriver också böcker. Själv är jo paskan i äsken. Jag driver på den varchen och också jag författare. Vad roligt att du med och lyssnar och tar del av vårt samtal om tro och liv. Så där, välkomna tillbaka till varför inte. Välkommen tack. Där hade vi timat snyggt vår start. Vem som skulle inled oss och köra igång på den. Men det är fjärda avsnittet och det känns ju jätteroligt. Vi har faktiskt sett att det ganska mycket lyssnare och vi har faktiskt fått lite nu feedback på vår program. Och det tycker vi är roligt. Vi kommer återkomma till det sen. Tittar fråga till och med som kanske har dykt upp.

SPEAKER_01 1:00

Ja, precis.

SPEAKER_00 1:01

Det är fantastiskt roligt. Du har inte fått alltid för mycket klagomål på mig. Varför sitter du med där killen?

SPEAKER_01 1:09

Nej, har jag inte fått. Inte varför jag sitter med den killen. Men däremot, vem är han? Hur ser ni vad?

SPEAKER_00 1:16

Hur i hela världen träffar du?

SPEAKER_01 1:18

Exakt. Vem är den där snabbt?

SPEAKER_00 1:20

Han är faktiskt del av i kimenjakyrken då bara, kris. Hur kom han in?

SPEAKER_01 1:24

Exakt. Men inga negativa, bara nyfiken.

SPEAKER_00 1:31

Jag kanske borde ta det lugnt, för rent formellt så blir det så här att jag kommer flytta över min ordination ut i sommaren. Jag har ju varit utlånad från pingst i många år. Så jag kanske inte ska säga för mycket här så att det helt plötsligt kommer. Han fick inte komma.

SPEAKER_01 1:46

Om att inte Karin Vibron drar tillbaka din skotande.

SPEAKER_00 1:49

Skulle inte han var med på här komplet när han försvann. Ida Maria, du har gått en vecka. Hur har din vecka varit? Vad har hänt? Vad har ligat på ditt schema?

SPEAKER_01 2:03

Ja, men precis. Jag är så bra på att glömma vad jag gör. Sen glöm jag på. Det är samma sak som sen. Vad händer nästa vecka? Det vet jag först på måndag. Men den här veckan, vi har haft. Vår region där jag jobbar. Vi har kört en turné under den här hösten eller hösten, våren. Det tredje året vi gör det nu och då är vi ute på sex olika platser och så kör vi samma koncept på alla platser och bjuder in församlingar till de här kvällarna under rubriken för det vidare. Så den har vi kört nu den här våren och gjort de två sista stoppen den här veckan. Så det har ju varit en otroligt rolig, men ganska intensiv period att vara ute med vårt gäng. Då kan man ju tycka att vi bara kommer att göra ikväll. Men vi tycker om att göra lite mer satsningen bara komma ett seminarium. Så vi har ju liksom konkat runt på popcornmaskiner och boklådor och vimplar och ballonger och allt möjligt. Och varte i olika församlingar och haft en inledande samling först, tre olika seminarier och sen en avslutande andakt med mycket tid för låsa om förbön och mängder av olika bönstationer för både för att vi själva behöver det som deltagare, men också för att ge inspiration till församlingarna. Så här kan man göra och så här kan man tänka.

SPEAKER_00 3:42

Jättebra. Jag tänker först och främst, den viktigaste frågan: det här bokgrejen nu. Vilka böcker, finns det någon bok av Jool Backman med på bokbordet?

SPEAKER_01 3:54

Det är kanske lite dåligt. Vi hade dock med dina böcker till lärunger 26.

SPEAKER_00 4:00

Det var sant. Det har låg två böcker som jag har skrivit.

SPEAKER_01 4:03

Exakt. Jag har ju lyxen av att bo nära Jönsring där bokhand eller nya musik finns. Och deras lager ligger på vägen hämt mig. Så jag gör ju helt enkelt så inför varenda grej vi gör med vår region. A vi skickar ett mejl bara. Vi vill ha med oss ett bokbord. Det här kommer vara teman på de olika seminarierna. Har ni böcker på de temarna? Och om det är några medverkande som vi vet, om man sätter böcker. Exakt. Och även så här: lite aktuella titlar, lite bra andartsmaterial. Jag hämtar lådor och så vet jag inte vad det är. Men det är oftast väldigt bra grej.

SPEAKER_00 4:44

Men i det mejlet så kan du alltid lägga till en rad. Joolback, hans böcker är alltid efterfrågade. Lägg till det bara. Jag hade ju en kris där man gick på nyhem för något år sedan. Jag ju skrivit ändå fyra böcker och det var ju roligt att man ser de här första gången åt hittar man är där och så här. Sen när jag börjar komma på Ria, då börjar bli så här. Ja, men inte vet jag var det tror, det var väldigt lite i alla fall. På några böcker.

SPEAKER_01 5:11

Ja, den här gången var ju. Den efterträckade boken på nu sista stoppet, var ju Joal Hallås bok. Så du blev ju lite utkerad av.

SPEAKER_00 5:21

Ja, men det blir man ju. Det är lugnt än så länge. Berätta innan vi går in på vad du fick med dig från just det här turneskopet som ni gjorde nu. Så tänker jag att din fanklabb, I Demaria fanklab, de vet ungefär vad du gör. Vad en region är, kanske Ekemen kyrkan så. En del av dem som kommer från mitt håll, de vet typ så att vad är det här för att vad är en region och vad är hela världen? Kan du berätta något om det här gänget som ni åker på Temer? Vad är en region i ekem kyrkan och vad gör ni för något egentligen?

SPEAKER_01 5:55

Tyskla ni. Ekemedyrkan är ju ett samfund i Sverige, som i sin tur är delad i sju regioner. Vår region som är region Öst, är Såland, Östergötland och Ölland plus lite i Västgötland, tillhör vår geografi. Så runt 140 församlingar kanske någonting som ingår i den här området. Och så är vi några tycker som jobbar på själva regionkontoret. Då är det Johan Ainersson som är regional kyrkoledare och som har extra ansvar för församlingar och för medarbetar vård. Även om det är kris i en församling eller en församling behöver hjälp att få församlingsbidrag för att skapa något nytt. Eller om en församling behöver lägga ner till exempel, då är det Johan som har hand om alla de frågorna. Jag jobbar som församlingsutvecklare, vilket innebär att jag möter mycket församlingsstyrelser, leda grupper, är ute och jobbar med att tillsätta handledare i församlingar som behöver hjälp med utvecklingsarbete och så där. Så mycket sådana frågor, mycket frågor som rör. Jag är också evangelist i min tjänst, och ibland tänker jag att de där hänger ihop väldigt tajt i att utveckla församling handlar mycket om att rösta och uppmuntra i hur det tror i vår tid. Hur jobbar vi med frågor om generationskifte, hur jobbar med frågor om ledarskap. Men framför allt, hur ser vi människor komma till tror? Och vad innebär det för försälingen. Och sen har vi Sara hos oss som jobbar som föreningsutvecklare. Vilket egentligen är typ samma sak som det jag gör fast för ban- och ungdomsidan. De jobbar för Ekemia som är vårt ungdomsförbund. Hon jobbar även en hel del med läger och bankörer och satsningar och så där bland ledare. Och så har vi ytterligare en som jobbar för Eckermenia som heter Daniel Berner. Daniel hos oss har också en hel del kompetens jobbat tidigare mycket med alltså har jobbat på alliensmersonerna och jobbat mycket med frågor om dekoni och socialt arbete och så där. Så vi har ju en del av den kompetensen som vi har nytt nu i den här turnet till exempel. Och sen har vi också Rika Lund hos oss, som är evangelist och församlingsplanterare eller jobba med nyatsningar.

SPEAKER_00 8:27

Han har jobbat även i min region. Exakt.

SPEAKER_01 8:30

Han jobbar ju i både regionen Östveland och väst, men är baserad hos oss. Så det här gänget är det. Det är väldigt sällan som vi får chans att göra någonting tillsammans förutom personaldagar. Turner är ett sätt för oss att få åka ihop och få lyfta båda våra olika gåvor och kompetenser och så där och att också skicka lite inektion och energi in i församlingen.

SPEAKER_00 8:55

Det låter turné, det låter som ett nytt rockband. Det låter lite starskå on the road.

SPEAKER_01 9:01

Vi vill gärna sätta den filen.

SPEAKER_00 9:03

Vi tar mycket med kyrkans private jet och. Eller helikopter.

SPEAKER_01 9:09

Eller min kollegas sju, minibus.

SPEAKER_00 9:12

Det går det med. Det går det med.

SPEAKER_01 9:14

Ja, det var det.

unknown 9:15

Det går med.

SPEAKER_00 9:16

Bara man har trevater så går det.

SPEAKER_01 9:19

Exakt. Och sen har vi också haft på den här turnen har vi också haft med oss bild. För vi jobbar väldigt nära bilden som är studieförbund. Och då har vi två fantastiska personer där som jobbar nära oss och som har varit med på. Det är ju tredje turningen gör. De har varit med i princip på alla stopp vi har gjort under tre turnéer. Och inte bara det här hej, vi kommer från bild och start en studie cirkel. Utan har verkligen varit med och varit med i lovsamteamet och rodda turné. Den här gången har Mats Joelsson haft seminarier om att jobba med små gruppsarbete och så där. Så det har också väldigt, väldigt fint för oss har det varit en härlig bonisk.

SPEAKER_00 9:57

Om ni fått för feedback på det här. Alla regioner jobbar inte på samma sätt. Jag har inte egentligen sett att någon annan region kör med turnéerna.

SPEAKER_01 10:06

Vi vill ändå säga att vi är lite trendsättare tycker vi själva. Vi började med vår en turné för tre år sedan. Nu är både region och syd har gjort sina turné. De kans inte riktigt samma koncept, men ändå lite. Region Mitt har gjort något liknande. De har kört två dagar liksom samma upplägg på Lad och Sönderna på två olika ställen. Jag vet inte Svelande. Det är väl kanske där.

SPEAKER_00 10:35

Nej, det har använts jätte mycket. Det finns någon region träffar, men det är inte riktigt. Det är inget turné. Det är inte lika fräsk som en. Nej, exakt. Men det kanske kommer.

SPEAKER_01 10:43

I år level vi ju dessutom upp för att Lasse Svensson, tidigare kyrkledare. Han har ett abnt stort förråd av diversta saker. Som jag tror att han ser som sitt mission att få ut till ekominerskyrken kännlakt. Så därav, han har tre popgonmaskiner. Så vi har tagit med en av dem. Han har vet, så man kan som är röd matta med guldpelar och ingångar. Det står han hos svensom. Hur mycket ljud och ljus och mickar och liksom. Vi har levt upp den här turningen för att läsa sven som bidrar med olika mensk.

SPEAKER_00 11:29

Det blir karikaturer av vilka vi är. Det gör vi med flit också för att det ska vara blivit med roligt. Men i den här podden kommer jag bli karakteriserad som framgångsteologen lite grann. Men inte ens jag har en röd matta utanför min dörr, med pelarpinna och grejer. Det är liksom till next level. Och ingen popellare utan jag kör mina i mikro.

SPEAKER_01 11:48

Men behöver du det, så är det bara att kontakta läsnä.

SPEAKER_00 11:51

Det finns något i mig som tycker att det känns ändå fräscht. Man kommer efter jobbet om du. En rör matta samta. Det vore väl trevligt. Men så kan det vara. Men okej, nu var ni ute och ni gör ju att er region heter Region 2. Och den kan man hitta på Instagram och allt över allt. Och där lägger ni ut era himlen. Ni gör ju Trailers. Man kan ju följa lite och se vad som har hänt på de här olika. Ni verkar ganska roligt. Vad var ni nu och vad hände nu? Vad fick du med för intryck av det här församlingsmötet?

SPEAKER_01 12:29

Den här gången har vi varit i lagen i Onstad. Det ligger utanför en eller jungby längs på E4.

SPEAKER_00 12:36

Tack för att du sa det för jag kände att i mitt huvud tänkte jag. Jag såg bara att du bara ingen aning med.

SPEAKER_01 12:45

Helsingborg så placerade lagen. Där var vi på onsten och så var vi vetlande på tosten. Det som har varit så himla fint på alla de här ställena på något vis. Dels har vi gjort, som jag själv kan tycka är en del bra saker det här året. Det att vi bland annat i samma med den här popcåmisen också har tagit med oss att bätta om hjälp av unga människor i de olika försämringarna lokalt att vara lite gro runt omkring. Och det har varit super roligt att bara se hur de kommer, hur de på nästan varje ställe bara har tyckt att varit så roligt och de taggar igång och står och hälsa folk välkomna. När vi var i Vetland nu så var det så här fantastisk vårdag när solen lyser och de drog igång musik utanför kyrkan och står där mycket mer kyrk och fältet och poppgår och står och dansar och skapa glädje när folk kommer. Och jag tycker att det där är så fint också att bara få vara med och inte utnyttja folk utan faktiskt lyfta folk. Nej, det är bra om vi inte gör det. Det låter så bara, vi dra med folk för vi behöver lite hjälp. Men att du verkligen bara peppa uppmuntra och att det har fått vara de unga som har satt ans tonen på något vis. Det har varit väldigt roligt tycker jag. Sen har vi haft tre seminarier då. Om ett om små grupper, jag och min kollega har haft ett om generationsarbete i försämlingen. Och så har Daniel haft ett om att vara en diakonalkyrka. Vad innebär det egentligen när socialerna skrivs om och hur är kyrkan diakonal på riktigt. Det är verkligen aktuella frågor. Vi har försökt göra tre olika seminarier, alltså ändra de temarna varje år utifrå som är aktuellt. Och det gör ju också att vi dr några nya som det här ett område som folk liksom. Det här frågan om spåret om de koni, har vi kanske inte haft med innan då syns man att det kommer till lite nya folk. Folk som kommer tillbaka och så där. Men det som jag tycker är finast på något vis med de här kvällarna. Det är ju att det finns en längtan i församlingar. Jag tycker det är otroligt tydligt, och kanske speciellt nu när vi var i lagen som ligger i Kronobergs län. Som är en del av Sverige som trots att det är småland, och man tror att det finns mycket kristna i småland, så är Kronobergs län ett sådant område där det är ganska glest med församlingar. Det ganska långt mellan, ganska små församlingar.

SPEAKER_00 15:29

Edningen har flyttade dit.

SPEAKER_01 15:32

Precis som väckelsen kommer inte. Jag vet inte. Och där på sådana här när vi har varit på den typen av platser så är det nästan ännu mer tydligt hur mycket det betyder att vi kommer för att dra ihop folk och göra en grej där vi är lite fler. Och där det finns utrymme att verkligen få lov sjunga tillsammans med andra, att få ta del av bön och förbön tillsammans att få känna att vi är fler. Och att det finns en sån oerhörd längtan och förväntan på vad gud vill göra. Vi har ofta med de här stationerna vux och smurja med olja och böden och så där, och hur det bara är kö till de stationerna och kö till förbörnen och. Det där är så. För oss har det liksom. Det är klart att det här är slitet på ett sätt för att du tar många kvällar och mycket tid så. Men det ger så oerhört mycket baka. För att man märker att det här verkligen skapar liv och energi, men också känslan av det vi gör i de lokala församlingarna det vi får göra när vi faktiskt får vittna om evangeliet, vara en församling som bygger tro och som skapar ett sammanhang för våra samhällen, som motverkar ensamhet, som gör en plats för barn och unga. Allt det där som vi får med att trycka på de här kvällarna. Och när man får se församlingsmellarna som går därifrån, och bara känner lite förnyt, självförtroende i det vi gör och det vi håller på med och gläde i den uppgiften.

SPEAKER_00 17:10

Jag tänker att det är viktigt när man kommer från ett samfund. Om man ska ha ett samfund och därhuvudet ska vara en grej att vi sitter ihop. Då känns det viktigt att man blir sedd i det att. Och det vet jag själv, att jag är uppväxt i mindre församlingar. Även om jag jobbar i nu en ganska liv församling, men jag är uppväxt i väldigt små församlingar på landsorter och så. Och då tänker jag så att jag vet vad det betyder att bli sedd i det. Att känna som du säger att det kommer dit någon och att vi är fler, att man inte ensam att det är värt oerhört mycket faktiskt. Så jag förstår att det kan åt båda håll. Och så blir det en möjlighet för er att få en kontaktyta också att snappa upp vad händer i de här församlingarna och vad behöver vi jobba med och vad behöver vi adressera till nästa gång eller vad jättemycket.

SPEAKER_01 17:59

Förra året till exempel så hade Johan ordförande seminarier på varje ställe också. A bara ihop alla ordföranden som finns i närområden runt varandra. Och bara få lyfta, vad händer i era församlingar? Vad står ni? Vad glädare? Så verkligen det är ju också att vi fångar upp lite grann. Vart kan vi gå in och hjälpa till lite extra? El oj, men den här utmaningen, den står ju också den församlingen i. Kan vi koppla ihop er så att ni hittar varandra där och hjälper varandra.

SPEAKER_00 18:28

Vad har varit respons på era typ. Som jag sagt, när ni er trailers. Ni bjuder ganska mycket på er själva i de här filmerna som ni lägger ut liksom. Har ni fått någon sån här typ Bikitrams? Vad håller de på med? Varför var lite seriösa tack. Har ni fått en sån respons?

SPEAKER_01 18:44

Nej. Nej att du tycker det är. Möligtvis från. Jo, det finns säkert de som tycker det, men de har inte sagt det lämnast.

SPEAKER_00 18:57

Ibland har vi fått såna här grejer när vi gör något här rätt lite för. Jag sa någon gång in film så att det exempel så här att det kommer på lär, det blir himla liv. Det är direkt sagt att himla liv, vad är det för något? Vi måste ju förklara det bara sådana nutikt.

SPEAKER_01 19:13

Jag tror att det kanske är då för att vi inte är en lokal församling. Så vi har inte den där ansvaret på det sättet, tänker jag. Men också jag vår upplevelse är ju snarare att ja, det finns de som tycker att det är lite transigt, men det skapar väldigt mycket glädje. Och att folk ser att ni verkar ha så roligt ihop. Ni verkar trivas med det ni gör. Och det där skapar snarare kul att få vara en del av detta. Vad roligt att regionen satsar att ni kommer hit. Det är så roligt att vara där ni är här för ni verkar trivas med varann. Och är också super, att även då, allt alla våra filmer är tack vare Sara, Genial som jobbar på vårt kontor som bara är lysande. Som kan vara den som kommer in i ett rum och så bara har hon en idé. Och helt plötsligt så står folk och dansar och det är ju langer och ingen var liksom hade tänkt att det var det man skulle göra idag. Men Sara hände. Och hon är fantastisk på det. Och det där då att även att hon får med. Som Johan som regional syrkoredare, som ju verkligen har den här ganska många sammanhang får komma in och vara den allvarliga rollen är att stå i pastersgrad och avskilja pastorer eller behöva hantera konflikter och så där. Att få se honom, den ska loss och tycker att saker är roligt. Det gör någonting att han bjuder på sig själv.

SPEAKER_00 20:41

En del kan jag svårt för det tycker jag att det här passar sig inte för en sån roll man ska vara seriös. Men jag tycker själv också att det är ett plus om man kan bjuda lite grann på sig själv. Och vi har ju valt med den här podden. Ni som lyssnar nu tänker att de pladdrar en del. Jo, men det var lite vår idé. Vi sa att den skulle vara allvarlig och framsig på samma gång. Jag tror att det är bra att det finns in glät. Men du kan få en anekdot av mig. Jag brukar ha den här på laget. När jag jobbade på svenska Evangeliska alliansen. Jag vet inte om du vet att jag har jobbat där. Men jag har faktiskt jobbat det. Nej, full av övär. Titeln också ännu rör: jag var fundraiser på evangelska svenska evanskaalsen.

SPEAKER_01 21:20

Det var ett genuint gap.

SPEAKER_00 21:24

Det var en kort period. Jag tycker bara halvår eller någonting. Jag jobbade halvtid i Sörutan kyrkan så halvtid jobbade på svenska finska. Med Stefan Gustavson och Jakoben samma och de här som var där. Då när jag började så skulle du skicka utna brev till alla sagt. Nu har jag börjat. De tar någon bild på dig själv, skicka ut den här bilden. Så jag skickade ut någon bild på mig själv. Som vi tog hastigt när jag var på väg ut, liksom min fru knäppade med så jag var väget. Och vi fick ju brev tillbaka direkt här. Det var ju någon som skrev så här: Du kan inte se ut så där. Du ska en säljös jag håller, ska vara funer. Jag stod i. Den så vanliga tröja inget märkvärd med den här personen tyckte att jag borde haft skort annat för han var upprörd över att jag såg osäjös ut på den här bilden. Då satt vi på kontoret här och då var Mats Lander som jobbade på Kredor och de delade kontor allihopa. Så vi satt där och då sa Matt det att jag tycker att vi ska svara den här bråden. Tack för din input. Och nu är vi alla väldigt nyfikna. Hur ser det ut? Hur ser det ut? Kan du skicka en bild på dig själv så vi kan bedöma dig också. Men det gjorde vi aldrig. Vi valde den önika vägen att bara lå det vara.

SPEAKER_01 22:36

Men det där är ju, jag tycker det där jätteintressant. För vår inställning har ju varit ganska mycket. Låt det få vara lite frönsigt. Det händer någonting när vi bjuder på sig själva. Att också få bidra med skratt och glädje att vi tror att det är, eller jag tror att jag ser mycket glädje. Och att få blanda både det där djupet och allvaret och verkligen stunder av helighet när vi får mötas och låna ihop och så. Och så samtidigt med att vi har kul, vi skratar ihop, vi bjuder på popcorn, vi gör en klas i film. Och sen sitter vi ner nästa stund och pratar djupa, seriösa samtal om utmaningarna vi står i som försöning. Jag tänker att det där ska kunna famna både helighet och klanstighet på något vis. Det tror jag.

SPEAKER_00 23:28

Det är liksom vackert och ledar. Tuger livet är tungt för många. Det är mycket som är kämpigt. Och då tror jag man måste kunna väga upp det med glädje och ha roligt. Men en del är det här hur man anpassar rollen var. En del tycker att rollen är så helig eller så seriösa att det är väldigt svårt. Jag var ju ugnospastade i Hudding, och då var också en sån här grej som jag tog från mitt håll. Men det var att en dag så kommer kollektörerna så här, de hade tagit upp kollekten. Det låg ik kvär i kollekten, det stod till jo backen. Och så var det så här, presentkort i det till mig, då från dressman på 1500. Och eftersom jag är som framgångsperson, så tänkte jag så här, gud har jag simbrat mig med 1500 spännande. Fantastiskt här. Det tog några månader när jag ingen att de tycker inte om jag är klädd. Det var ju som var grej. Angar i kollekten så att jag skulle. Stackans och skulle gå köpa någonting på dressman. Se lite mer formellt. Men det gick inte hänt. Jag tänkte bara att det var en väldigt.

SPEAKER_01 24:28

Det är ju också bara roligt att du har fått ett present på kollektiv.

SPEAKER_00 24:32

Och det är också att det är jag som har fått det.

SPEAKER_01 24:34

Det har aldrig hänt mig.

SPEAKER_00 24:35

Men då kanske tycker att du är klärt bättre. Men du, vi klarde lite av topic för att det är ett väldigt intressant och viktigt samtal, egentligen. För det handlar om uppförande kodäx och hur man ser ut och vilken påverkan det har. Då kan vi guda in generationer också. Ditt seminarium handlar ändå om något sorts generationsbryggande. Eller så. Och jag vet att det är något som du tycker är viktigt. Någ som du förnular lite grann på. Och ja, vad tar du med från det? Vad pratade ni om? Vad fick ni för respons när ni började prata generationellt? Vi vet att det här är faktiskt en känslig fråga i många kyrker. Det är inte bara hur ha ro. Utan skulle du gå och fråga i kyrke så skulle nog 90% av alla säga att vi vill ha mer unga, vi vill ha mer barn. Men man kanske inte berade göra det jobbet som krävs för att ha barn och ungare. Och vice versa, Ingre som säger också att vi skulle gärna ha fler ältre här men man är inte beredd och anpassa efter det. Så berätta lite.

SPEAKER_01 25:39

Så är det ju verkligen. Precis som du säger, jag pratar ju gärna ofta och mycket om generationer. Därför att jag tycker att det är så oerhört intressant. Och vackert. Det är ju fantastiskt att vara församling för att det är så få ställen i samhället som vi möts över generationsgränser på det sättet. Sen är alla församlingar finns det inte alla generationer, och det finns ju verkligen de församlingarna som längt därefter att få barn och ungdomsarbete och som kämpar med det och som sliter med att hitta den där yngre generationen. Men de flesta försämling har ju minstone två generationer och bara det är ett generationsmöte. Dels tycker jag det är så är så vackert och för oss som haft förmånan att vara i församlingar där det finns allt från de yngsta till de äldsta. Så tänker jag också, vad någonstans i vårt samhälle finns den förmånen att mina barn får extra mormor och more för personer i sitt liv. Bland de där pensionärerna, eller där jag som medelhörders hittar personer som jag får ta rygg på. Eller också för den delen kan få ge vidare till och få möta i den yngre åldrarna och så. Så jag älskar ju församlingen utifrån att jag tänker att det är bibligt att vi är alla generationer. Det är en ingång som vi har haft att Gud är så tydlig redan i så många ställen i Bibeln att han rustar generationer tillsammans. Att guds folk är inte bara ledarna och inte bara männen och inte bara en viss generation utan att det verkligen är alla tillsammans. Och hur många gånger som Gud använder barn och unga när han ska framföra profetiska budskaper eller leda sitt folk eller så där. Det finns ju många bibiska exempel på det. Så dels tänker jag att det är bibligt och skackert. Men vi är ganska nu den här gången har vi varit oerhört ärliga med att det är fantastiskt men också jättejobbigt att jobba generationsöversidande. Därför att det finns ju, när jag tänker att all källa egentligen till konflikter i församlingar handlar ju om att vi missförstår varan. Att vi pratar förbi varandra. Och inte sällan ha det att göra med generationer. Att vi kommer på olika sätt, att vi vill olika saker och att vi upplever att de inte respekterar oss. De yngre vill aldrig ta ansvar eller de äldre ska bara sjunga sina salmer och släppa till taget. Och så har vi en massa stereotyper för de varandra och att det är inte enkelt och dessutom så är inte varje generation är ju inte homogen. Alla unga tycker inte om samma sak. Alla variljer gant. Så det är det har vi pratat om.

SPEAKER_00 28:37

Men man skulle kunna diskutera faktiskt. Jag kände folk som egentligen väldigt duktiga på det här forskare på generationer. Men man skulle kunna också diskutera om det inte är så att faktiskt nuvarande generationen blir ännu mer omhomogena för att när vi var små, vi som är medelåddå, fint att vi sa det att vi inte gamla, vi är medelåders. När vi var unga, då fann det inte lika mycket tv-kanaler att titta på. Det fanns inte samma utbud vi kommer ju ihåg när internet och typ så. Det innebär att när vi gick till skolan eller när vi gick någonstans så möte vi kompisar som i princip hade sett samma sak på TV som du och jag. Det var inte så mycket annat att välja på. Det som var poppis var poppis. Om folk hade koll på det. Idag känns att med internet så hittar folk så olika. Det blir väldigt splitrat även inom generationerna. För du hittar de där som har samma små specialintress som du. Det tror jag att den nya generationen är ännu mer splittrade på något sätt. Men inte lika förenade i alla fall i vissa grejer, som jag tror man var för.

SPEAKER_01 29:39

Och dessutom tänker jag att algoritmerna bidrar ju till att gruppera oss ännu mer. Att vi också får bara del av flödet som redan bekräftar vår eget.

SPEAKER_00 29:57

Kan du tänker vad den här podden gör för din fanklar och deras algoritmer och vad den gör med min fanklar och deras algoritmer. Helt plötsligt kommer de som är på mitt gäng, de kommer få miljögler i sitt flöda här nu. Det är inte att roda på. Men nu är de det. Varsågod. Jag bjuder på den. Men när ni tar upp det, med att det finns utmaningar. Var är ni som tog upp det er om ni möter i förväg lite grann. Absolut.

SPEAKER_01 30:27

Men för att förekomma det där lite grann för vi har ju ibland lätt att romantisera att det ska vara så enkelt och härligt. Men det är ju inte det. Och också väldigt mycket utifrån att det kommer inte heller av sig självt. Utan vi måste jobba medvetet med frågorna om hur vi möter nästa generation. Vi är med det här. Jag tycker att det nu börjar bli lite klassiskt citat. Men för en del är det nytt när Dave Matthews säger att en församling växer automatiskt uppåt till ålder och inåt i fokus. Och den kan bara växa neråt i ålder och utåt i fokus genom medvetna val.

SPEAKER_00 31:08

Men det finns en naturlig puls som går emot äldre och inåt istället.

SPEAKER_01 31:14

Ja, exakt. Att vi blir äldre och äldre av oss själva, det kan vi inte göra se mycket. Men därför måste vi jobba ganska medvetet med frågan om att möta nästa generation, att ge plats för barn och unga, eller att ge plats för barnfamiljerna eller vad det är. Men också det där perspektivet inåt. Att vi tenderar att bli inåtfokuserade. Att frågor som rör vilka vilket tyg ska vi ha på kyrkbänkarna eller vad ska vara för typ av fika eller vilka sånger ska vi sjunga. Det där blir oproportionerligt stora när vi inte medvetet jobbar med frågorna om hur når vi nya människor, hur riktar vi oss utan för kyrkan. Vad upplever folk som inte har varit här innan. Och att det där sker. Det sker av sig själv där att vi är människor en bekvämelse för något vis.

SPEAKER_00 32:06

Men vi relaterar till oss själva. Det är inte så konstigt egentligen. Vi gillar det vi gillar och vi är våra hemsur som de gör för att vi gillar att ha dem så.

SPEAKER_01 32:17

Ja, precis.

SPEAKER_00 32:18

Det är inte så konstigt.

SPEAKER_01 32:21

Därför behöver vi jobba ganska medvetet med frågan. Så i vanligt fall när jag är ut och pratar generationer så brukar jag ha med en generationsöversikt och så där. Men den här gången har vi fokuserat lite mer på gurtjänsten. Men också på att hur kan vi göra rum för varandra på något vis att prata om vikten av som så mycket när det gäller församling så handlar det ju allt att man ska motverka konflikter. Ska vi göra rum för varandra så börjar det också i vikten av att investera i relationer till varandra att lära känna varandra att vara nyfikna på varandra. Att det är ju så att det börjar och sätt att vi bara har ett barn i vår försämling? Eller om vi har många.

SPEAKER_00 33:04

Vi bryter ner allt av missförstånd både vad det gäller raism i samhället eller andra saker, missförstånd kring kulturer och annat vi måste ju umgås. Det enda sättet att man ska känna varandra, träffa varann. Även vad det gäl kyrkliga nyanser om vi ska säga så. Hur får man olika samfund att förstå varandra olika kyrkomiljöer förstå. Man måste umgås. Det enda sättet att man röst ner både fördomar och komma närmra. Men hur gör man det då? Det är lättare sagt.

SPEAKER_01 33:33

Ibland tror jag faktiskt att de försämlingar som är små, eller som kanske bara har några handfull ungdomar i typ. El några med annan bakgrund, annan etnicitet eller så. De försämlingarna kanske egentligen är bättre på det. För att man måste bli mer relationella eller man fångar upp det på ett annat sätt. Jag kan höra många alltid att dela i generationsmöten de har haft i församlingar som har varit positiva. De finns otroligt många från de här lite mindre församlingarna för att man ser varandra på ett annat sätt kanske. I de större sammanhangar så är det lätt att vi blir uppdelade. Och vi kan ha ganska lätt för att titta på de stora försämring och tänet om vi bara hade haft det som dom, om vi hade haft ett stort tomårsarbete eller vi hade haft den här barnkören eller sönderskolan eller vad det nu är. Då hade det varit enkelt. Bland som mött vi är större utmaningar där just för att vi blir så uppdelade att generationen egentligen behöver umgås för mycket. Vi har verksamhet för varje. Så blir det jätteutmaning när man ska göra den där växlingen mellan generationen, när man behöver få in fler unga in i styrelsen och man aldrig har haft den där mötesplatsen.

SPEAKER_00 34:52

Det finns ju något att säga om att bara för att vi är under samma tak behöver det inte innebära att vi har god gemenskap. Jag menar, det kan man även i familj märk att omors barn, jag är på vägen här nu här. De går stänga in sig på rummet. Det är inte direkt gemenskap. Och det är samma kyrka. Det är inte direkt gemenskap när ungdomarna lever helt sitt eget liv och aldrig kommer till en gudtjänst. Eller de äldre aldrig någonsin. För det är där ju också en så här, jag kan bli lite read på ibland vet att de äldre kan vara ibland. Jag säger inte absolut inte i min församling, andra församling säkert. Men det kan vara så här att äldre kan säga så här de yngre borde vara på gudtjänsten på söndan eller de borde vara med. Det är klart att de borde vara det. Men när du på en ungdomsamling senast, eller när var du nere och var på sönderskolan senast. Det kan ju bli lätt från ett håll. Och det här är inte en dock på äldre generationen för de yngre har ett ansvar att engagera sig åt andra hållet. Men samtidigt lite någare där för att vi som är äldre förväntar mig mer ansvar från den yngre. Man måste ju också förstå att de växer, lär sig och försöker anpassa sig till samhället. Och det är klart att äldre människor borde ha mer livserfarenhet och borde ta mer ansvar för integration mellan generationer tycker jag. Men just det, att leva ihop, och det tror jag som du var inne på. Jag tror att i mindre grupper så är det mer. Det blir naturligt mer integrerat. Därför att man har inte hur mycket små saker som helst för alla grupper.

SPEAKER_01 36:28

Och det här är ju. Jag tror precis som du att vi som är äldre eller åtminstone, vi som är mer har varit i församlingen längre. Det kanske är bättre sätt att uttrycka det. Vi som har varit med ett tag i församlingsmiljär. Det är vårt ansvar. Att det är vi som på något vis håller i stafpinnen, som behöver jobba mer med frågan om hur gör vi plats? Hur inkluderar vi både nya och unga? För det handlar ju även om nya som kommer in i våra församlingar även om de är äldre. Hur får de rum? Hur känner de sig hemma? Är det här en plats för mig? Men jag tror också att det här frågan om ledarskap. Hur jobbar ledarskapet aktivt med frågorna om gurtkänsten till exempel. Är alla ålder representerade? Hur jobbar vi medvetet med det? Hur ser våra församlingslokaler ut? Är det liksom att det här är en miljö där barn och unga är välkomna. Då finns plats att ta vägen med en barvag eller med en nu roulator. Det är ofta samma problem. Vad speglar våra kommunikation utåt? Visa de bilder som vi lägger upp i sociala medier, visar de någon gång unga människor. Eller för den delen handlar om migrations integrationsfrågor att visa de bilder med människor som har en annan nationell bakgrund än just svensk för. För det kommer i där ser man aldrig någon som verkar representera någon som ser ut som jag och är som jag. Så kommer det också påverka hur församlingen uppprattas och hur vi jobbar med.

SPEAKER_00 38:12

I genkänningen är superviktigt. Där tror jag, alltså att anpassa i AO. Vi talade lite om det i någon tidigare podd där också med att jag att vi försöker anpassa efter både NPF och olika diagnoser, men också för barn och andra. Om du inte anpassar. Jag prider det söndag på här, och då var inne i Sajna 54. där gud talar till den osamma kvinnan som inte kan födda barn, som inte kan skapa liv. Och han uppmanar henne att hon ska få barn, så hon ska dra ut sina tältpinna, hon ska dra ut hält, göra boplätsen större och så vidare. Och det där gillar jag för Gud talar till den som vill ha liv och säger att du måste göra plats för det livet, och du måste dra ut tältet, du måste bygga ut göra ordning. Min erfarenhet av kyrkli är att det är väldigt mycket så. Många vill göra det reaktionellt. Typ. Vi startar en sönderskolan när vi har barn. El börjar med ett ungdomsarbete när vi har lite fler ungdomar. Men min erfarenhet är tvärt om att vill du ha ungdomar och barn, då måste du börja bygga en sönders skola nu, fast den du kanske inte har så mycket barn. Det kan bli lite konstigt i början men du får börja på någon tolfti nivå. För annars kommer de ju aldrig. Vi hade en sån situation för vi är väldigt bra på integration. Och vad är det generation och sånt för jobbar ju mycket med. Men en typ av integration är vi inte så bra på. Och det är att vi har inte så mycket på engelska i vår kyrka. Vi har ingenting tolkat i engelska. Det insåg jag när det kommer en engelsk talande person till kyrka och sönn. Och vi hade ingen tolk och vi hade inget förberett för det. Och den personen kommer ju inte tillbaka sen. Och då tog jag upp det här med att vi kanske måste bara integrera lite mer språk. Vi har ju ingen sån. Det han gick ju för det. Det fanns ju ingenting när det blir ju så. Där tror jag att vi måste göra plats för det. Och det är ett jobb.

SPEAKER_01 40:16

Vi har med det som haft med den nu som bild. Precis på samma sak som du relaterar till hemmet. När vi väntade barn så var det ju förändrade ju vårt hem. Vi liksom införskaffade en barn som till att fanns ett spellsänker att baner och överklädarna. Exakt. Och det gör ju. Det är ju delvis för barnets skull, men det är ju väldigt mycket för vår skull för att förbereda oss för vad som kommer. Det där vi med också som en bild. Utifrån också att min mamma gjorde ju precis vart om. När jag föddes var det ända inne i det sista, så trodde hon inte att det skulle bli ett barn på grund av tidigare erfarenheter.

SPEAKER_00 41:02

Så man inte redo riktigt hoppade ut.

SPEAKER_01 41:05

Nej, hos mig fanns det inget när jag födes. Med första tid i livet så hade någon sån här säck med ävda babigar. Som passade någon som var två år. Det borde jag i mina första dagar liv.

SPEAKER_00 41:20

Det har varit modet nu fritt väg liksom där.

SPEAKER_01 41:25

Och det funkar ju, men det blir ju lite jobbigare och lite krångligare. Och att ha det som också en bild av hur vi tänker kyrka att vi behöver förbereda oss innan vi är där. Dels för deras skull, men också för vår skull för att ställa om i perspektiv hur vi tänker hur vi jobbar för samling. Och att också så här: nu har vi barn som är 9 och 11, allora spelsängen är inte kvar. Böjna inte kvar. Utan är något som är inte färdigt heller för att man har gjort det en gång. Utan måste ju hela tiden. Vad är vi ser nu? Vär är vi på vägen i försong nu. Vilka människor är runt om vår kyrka som förändra samhället här omkring. Hur kan vi tänka föra hur vi vill vara kyrka och vad vi ser komma.

SPEAKER_00 42:13

Det är ju mycket vi tror att göra. Och det gillar jag i. Men det är ju så. Att det går ut och tro och att förbereda det. Det finns något Bibelsammann, nu kan bra här. Då är teolog. Men Paulus skriver till någon av att gör i ordning rum för mig, för jag hoppas att kunna komma och besöka er. Jag gillar det där för att han vet inte ens om man kommer kunna komma dit. Han hoppas att han ska komma dit. Och så säger man: gör du ordning ett rum så att det är redo om det kommer. Så där måste vi tänka generationt att vi måste göra plats för barnen, även om de inte är där den. Och för allt i världen, lägg inte ner era söndagskolor eller er barnverksamhet. För ni får inte igång det än. Utan håll liv i det. Tror att det ska växa till. När vi börjar sluta investera i det då försvinner det. Men här kan vi vända. Och om du nu är äldre och tycker att jag pratar alltid om barn och unga. Vi kan vända till er med. Det gäller att vi anpassar för de äldre också. Som du sa, det behöver finnas plats för en barvag, det behöver finnas plats för en relator, det behöver finnas musik för yngre. Jag tycker att det behöver finnas musik för äldre också. Jag tycker det behöver finnas en mix. Och min erfarenhet är att det är inte ett problem. De unga i min försämning, vi har en ganska bra grupp unga vuxna. De kommer inte i kyrkan även om det är lite äldre musik än sandda. Bara de får sin musik någon sandda. Det måste finnas åt båda håll. Men det måste inte alltid vara ungt.

SPEAKER_01 43:43

Och så mycket handlar ju om generositet och mötet mellan. Att man skapar relationer mellan årar. Jag tror jättemycket på det. För det är ju också min erfarenhet. Om man bara tänker ut från mina år som pastor. Det finns ju folk. Det finns ju folk som man jobbar i försöningen som man ibland slita lite med, eller som är där i försöningarna som att de ska alltid klaga på det där eller så. Och ibland kunde jag möta andra som hade svårt för att det är så jobbigt än för nu när vi sjunger den här sången, då kommer den här personen klaga direkt. Så inser jag förmåna jag hade som pastor. Det var att jag möter de här människorna inte bara på sådana förmiddag, utan det var ju också fler av dem var med på onstadsbönen eller kanske jag har handlet igenom någon maktmästa grupp i kyker eller annat och så får man skapa en relation till dem. Och så inser jag att det här är det som händer när jag bygger relationer och jag investerar tid i att lära känna människor. Det är att jag börjar se dem som. Det här är mina brödrar och sistrar. Alltså när de får den musiken som de älskar, då händer det någonting även i mig jag gläser med dem. Det är där tänker jag att vi ibland behöver också ha med som en del? Det handlar inte bara om tekniken kring att vi ser rent i struktur och organisationen, så jag har in lite sånger från olika generationer. Ut också faktiskt förstå betyder den här sången någonting för dig. Vad är det? Vad är det du längtar efter? Pilket sätt upplever du gud i ditt liv och får lite förståelse för varandra. För då tror jag att vi glädes med varandra.

SPEAKER_00 45:40

Det tror jag med. Det tror jag med. Sen tror jag, om man vill provocera lite samtalet, så tror jag att det ligger på den äldre generationen att lite mer vara anpassningsbar än den yngre. Därför när ett barn kommer till världen, då är vi föräldrar och vi äldre som anpassar efter de barnen. Det börjar där, man kan inte förvänta sig att de yngre ska ha samma mogenhet eller samma förståelse. Vi som är äldre måste bjuda till dans lite mer. Det tror jag. Sen hoppas man ju att det möts av också från andra hållet mer.

SPEAKER_01 46:19

Det där kan jag också blir lite provocerad av. För jag tänker att det där borde vara så självklart. Jag fattar ju det för vi är ju bekväm och vi tycker om det vi tycker om. Men på något vis kan jag också tänka att vad var det som gjorde att du fick en plats i kyrkan en gång. Eller vad det som gjorde att du kliver in i ledarskap eller du känner det här med. Jo, men tagen var det för att någon vågar öppna upp för dig, för dina uttryck för den du är. Då borde det vara självklart att vi gör samma sak för nästa.

SPEAKER_00 46:51

Men jag tänker så här att det handlar inte här om när vi tänker äldre yngre generationer. Ibland blir som att vi delar upp det här barn och gamlingar. Men det här är ju hela vägen. Jag som 43 åring måste ju lära mig anpassa efter de som är 20. För de växer upp i en annan värld än vad jag gör eller gjorde. Så jag måste ju anpassa mig. Det är hela vägen ner, vad? Och jag tycker det är ganska skärmigt i vår kyrka. Vi har på den här kanten brukar vara unga vuxna sitta. Då kommer de här man här tk. Det är när de öppna sina nokkoburker. Då gör det ungefär samtidigt också. Hunger känns den här. Då har ni ju något och gäng där. Så sist du är med att jag vänder mig till att man har bara satt om det här låg och serna böcker. Men då måste man ju tillåta det liksom. Och då där är jag ju väldigt fri. Jag tänker så här. Hör ni? Superbra att ni sitter här och dricker nok. Bättre att ni sitter här och dricker nokko i guds hus än att ni ute på gatan och annat annat. Bättre att ni är här och får del av Jesus. Men en del har ju svårt för det, du vet. Även ingen nokko i kyrkan eller ingen dricka eller vad det är. Men jag tycker vi ska bjuda till och tänker att det är bättre att de är här. Det är bättre att barnen är med och att de låter och att saker går sönder ibland. Hör till att de ritar på väggen och att det händer också ibland. Det får vi torka bort. Men det är bättre att de är här och att vi får det liv. Men jag tänker sammanfatta det vi nu har pratat om för det här är inte en podd, det här är typ. Vi skulle kunna poddat halvår om generationsutmaningar och det som ni möter nu på er turné roktar ute där i var. Men om jag drar ihop det lite grann så tänker jag att det vi talar om är att man måste göra plats för det. Man måste någonstans ändå arbeta villigt för det. Och att mötet är viktigt mellan generationer. Att vi ser till att vi möts och att vi umgårs med varandra. Och att det där kanske börjar skapa en förståelse. Kan man tänka så där, men jag men verkligen.

SPEAKER_01 48:47

Och jag tänker att det handlar om kultur som mycket är våra försämring. Så mycket handlar om försämnskulturen. Vårt seminarium den här gången hette från tackopväl till söndag. Därför att vi ibland är ganska bra på att tänka till kring hur skapar vi en kultur där alla känner sig inkluderad och sedda när vi gör en tackopväl. Eller en fredagshäng för alla. Och sen så kommer vi söda förmiddag, och då är det som att nu har vi våra strukturer och former och hur det funkar. Och det kan vi ha, det är inget fel på former och ordning. Men det är som att vi tappar någonting ibland i det där mindset kring hur skapar vi en inkluderande kultur. Hur skapar vi välkomnande sammanhang. Så att också har med, det är därför jag älskar alfa så mycket. Vilket är väldigt tydligt om man är i TB i London, att de har ju verkligen alfa för dem inte bara. Det är inte bara en kurs utan det är ett sätt att förändra en kultur. Att tänka välkomnande inkluderande, alla frågor är tillåtna och så vidare. Jag tror att vi tänker samma sak när det handlar om generationfrågor att hur jobbar vi med hela församlingskulturen. Så även om vi är i olika verksamheter, eller även om vi vet att guds har en form och fredag kvällen har en form. Så är ändå känslan kulturen på något visamma. Det tror jag är den stora utmaningen faktiskt.

SPEAKER_00 50:16

Det är verkligen en stor utmaning. På talon om tack och kvällar. Har du något konstigt i dina tacos? Männka brukar kunna stoppa i lite vad som helst. Vad har du i dina tacos i det?

SPEAKER_01 50:28

Jag tycker inte att jag har konstigt i min tackos lämmligt. Det är ju får väl andra mista med. Nej, ja. Alltså, det viktigaste i en tacos är ju gukamålen. Och osten.

SPEAKER_00 50:45

Ja, det är en ostperson.

SPEAKER_01 50:47

Ja, ja. Och naturskärt. Jag gärna inte med bröd.

SPEAKER_00 50:57

Du vill inte ha några vika ihop de här.

SPEAKER_01 51:00

Det är gott, men det är så himla mycket bröd och ha längsel.

SPEAKER_00 51:04

Om jag hade tittat på filmen av där som ni sett fraktigt i man resökon när han talade om de här bröden.

SPEAKER_01 51:13

Nej, men jag vet inte. Jag tycker att jag är ganska normala grejer med tärksen. Men det finns ju grejer som jag tänker att folk säkert skulle reagera på som jag inte alltid har med, men som ibland är kul att ha. Jag tycker om att ha annat sig, jag tycker om att ha bygglat rödlök i. Jag tycker om att ha. Jag är ju en person som tycker om att ha banan och gjorda sig om det serveras. Men jag vet ju att det där är ju en.

SPEAKER_00 51:34

Du har ju jättemycket konstigt in ju så att du inte hade något på det annan så banan.

SPEAKER_01 51:38

Men oftast har jag ju inte de här grejerna i.

SPEAKER_00 51:43

Men om det erbjudat så skulle du.

SPEAKER_01 51:45

Exakt. Men har jag hemma.

SPEAKER_00 51:47

Majs tycker jag är riktigt. Majs behöver vara i, annars får jag panik om jag inte har majsarna. Jag vet inte varför det ska vara lite.

SPEAKER_01 51:52

Jag kan ha en bit med min man om hur vi har mig och majs. Nej, han är starkt frakt. För majs över huvudet. Och saker som inte heller blir bättre än man har bäbisar. Om man inte gillar majs innan, så blir det inte bättre.

SPEAKER_00 52:10

Vi spårar podden nu totalt. Egentligen är så här: vi har tänkt en mass andra grejer också med tiden in där. Vi har lite tid var. Vi behöver inte säga sig sönder så. Men vi kan säga så här: vi fick in en spännå. Den tänker jag egentligen. Den tänker jag att vi ska lägga mer tid på. Så den ska vi spara till någon podd framöver. Men den handlade lite grann. Du kan väl dryfta frågan. Alltså bara säga vad vi fick in för fråga så skjuter vi fram den lite här.

SPEAKER_01 52:37

Ja, men precis. Det var ju verkligen där vi hade tänkt att lägga tid på. Men vi fannade ner i annat exakt. Vi fick en som hörde av sig efter förra podden. Det är ju jätteroligt att ni lyssnar och kommenterar. Men som pratade, eller som ställde frågan egentligen: vad är det vi förväntade oss händer i olika moment i kyrkan? Det var utifrån att vi lyftade det här med. Du nämnde bland annat ljusbäraren att våga utforska nya saker, ta in nya, pröva saker i gudtjänsten som ljusbärare och så. Och då var personens fråga handlar det om att det där egentligen vi har olika moment i våra olika sammanhang. Om det så vi handlar om förbörn eller låsen eller ljusbären eller smörja med olja eller så. Och där vi på något vis tänker att det är handlingar som vi gör för att vi också förväntar oss att någonting händer när vi gör det. Och det var egentligen frågan. Vad är det som händer? Hur hanterar vi när vi upplever att det inte händer någonting.

SPEAKER_00 53:46

Och det där tänker jag att det blir en jättebra podd framö där vi ska prata om vi kommer in lite på mysticism nästan. Det finns ju momentan där som är svår att förklara men vi ändå kan utforska lite grann. Så tycker jag vi ska göra. Jag tänkte göra så här att jag var i fredags också. Så var jag på en dag sjövde i Bettell. Man måste utta det rätt. Betell. Vet du vad bätder. Det betyder gus. Mycket bra, I Damian. Och det är gamla skövde finst, men nu är det Betell. De hade ändå en ny plattform, en teologisk plattform som heter Tellos. Vet du vad Tellos betyder i det Maria? Nu är språkest.

SPEAKER_01 54:31

Ja, det vet jag. Nu kommer ju Rikan Rött att blöde på mig för att jag inte kan grekiska kunskaper. Ja, någonting med gulare.

SPEAKER_00 54:40

Det betyder någonting slutmål. Eller slut. Jag har inte skaffa en kepps, skådan. Tellos. Jag behöver det, för det blir varmt på som är. Men Telos, det står så här: Kristus är slutet på lagen för den som tror. Det är Tellos-laget, slut destinationen målet. Men det är en typen ny Netflix liknande teologisk plattform. Man betalar för att få teologisk undervisning. Lite grann per månad så får man jättebra lärare, bara så här teologproffs som är där. De har inte bjudit in mig. Simon, var du inte bjudit in mig? Nej, vi kanske inte är så teologiskt proffs. Du visste inte vad Hellos betyder. Du bort räknats på definition. Det visste inte jag heller. Men det här tycker jag är lite spännande och det var en väldigt bra dag. Om man är på bätgång på något så här, de gör typ en konferens, de hade Elvate i helgen också en konferens, och det här inledde Elvate. Det är så proffsigt. Det behöver inte handla bara om vilken stil det är, för vi kan ha olika stil på grejer, men det är så snyggt gjort. Simon Holst är superduktig på att hosta evenemang. Och nu hör du att jag var modern också som sa: hosta, inte bara värd. Man häls det. Det var jätteva så proffigt gjort, och imponerande att de är så duktiga på att göra såna saker. Och det var en bra dag. Där tycker jag faktiskt, jag har tipsar om det. Kolla upp den här. Om du är intresserad av teologi, du vill få lite mer fördjupat kunskap. Kolla in Tellos. Jag tror det är Tellos. Nu. Så kan du kolla in det. Vi kan smyg och klar, vi får inga pengar för det. Men det är ändå bra grejer.

SPEAKER_01 56:20

Ja, bra tips. Är det bra teologi?

SPEAKER_00 56:23

Jag tror det. Jag har inte lyssnat på det. Men jag har förutsätt. Det finns Garan Lennarsson, en av lärarna, han är jätteduktig kun i kring bland att is här. Olof Etsinger, en av lärarna, han är ju duktig på apologik och annat. Och sen fanns det en del lärare från ALT och så har du Ulrik Josefsson, som ju är en fingst teolog som är väldigt uppskattad. ALT och ALT. Jag uppfattar nu att gillar du typ teologi från ALT och lite sådana stilar. Även från Livets ord har du så att det finns även trots i detta. Simonasian var där. Så det är nog en blandning. Jag tror faktiskt att du kommer få ut mycket av det lite. Men sen är det med all teologi. Med all teologi så måste vi ju själva testa att pröva så är det ju. Jag tycker ändå att det finns något färdigt för en podd vi ska ha framöver tycker jag i det här kommer vi leta upp halva världen. Men jag tycker att vi ska ha en poddå. Om att det kommer ju ut så mycket teologi just nu på Youtube, på olika plattformar. Och en del är ju enormt bra. Och en del är ju enormt skrät. Det är liksom att säga. Våra medlemmar och människor i allmänhet vet kanske inte ens vad som är bra och dåligt och hur ska man kunna navigera. Och det är knappt som man själv lyckes navigera sig i det. Men pröva allt, spar det goda del av tanken i de här bitarna. Det var en duktig teolog faktiskt på den här Tellosnån från USA, jag hade aldrig har den förut. Landon, McDonald från Arizona, någon försämning där. Jättebra. Han talade om bön, talar om det inre livet och vikten av för oss ledare vikten av att be. Han hade en punkt som jag tyckte var jättebra, och som man instinktivt vet det sant när man glömmer bort. Och det var typ så här: if you pray more into the microphone than you do in secret, you lose. Och det är sant. Om du ber mer i micken än du gör privat, då har du förlorat. Du kommer inte kunna ha med i det du ska. Det är sant. Och vissa vecker, tyvärr, som predikant, passor, annat, så får jag väl erkänna att det blir mer bön i micken nästan än vad det blir privat. Och då får man tänka till försöka landa rätt.

SPEAKER_01 58:39

Det skulle vi verkligen göra på dem. Det är väldigt spännande. Vad händer med vikten av teologisk kompetens när 16 åringar undervisar varann på TikTok.

SPEAKER_00 58:51

Ja, men det är inte roktigt faktiskt. Och även så måste jag säga att det här är verkligen en nå till en del församlingar som tycker att vi ska tala på med det digitala. Varför lägger ni tid på poddar? Varför lägger ni tid på YouTube-sändningar, Facebooksändningar. Om vi inte gör det så abdikerar vi hela det här området åt andra människor. Och de kommer ta det. Jag förstår jag menar, de är redan där. De är för oss, de har bättre kamerer än oss, de har bättre poddteam med oss. Och deras teologi kommer ju att få höras. Och därför tror jag att det är superviktigt. Och det gillar jag med det här som jag var på i fredags med tällais att det var så snyggt filmat, snyggt prodat, snyggt gjort och allting som Simon Håll ska är proffs. Sen kanske jag känner inte om hur bra som helst, men han är duktig på det här. Och det blir proffsigt. Och då är det snyggt, då tittar man ju lite extra. Är det fullt så kanske man bredder vidare. Så ytterligare är vi mycket tvär ibland. Men i alla fall. Så det är en intressant bott. Sen kan vi om vi tycker att det blir för stelt i podden och vi tappar lyssna när inget händer. Då slänger vi in dina. Då kan vi granska dina Instagram-videos. För de river och timmar gjort och får ju människor att tappa hakan och huvudet och allting på samma gång.

SPEAKER_01 1:00:09

Se till att jag har släppt några tillnade avsnittet.

SPEAKER_00 1:00:14

Men du taggar inte ner i alla fall, du verkar köra på. Du får sjukt mycket visningar på de här, men du får också ganska mycket kommentarer som är typ tråkiga kanske. Och en del bra.

SPEAKER_01 1:00:24

Ja, men det är verkligen båti. Det kan vi kan ju prata mycket om. Och det är ju egentligen är ju båden precis det du säger. Om vi inte tar den fajten ibland och visar på andra röster så tappar vi liksom. Någonting tror jag i det digitala klimatet.

SPEAKER_00 1:00:48

Vi knyter ihop säcken med det generationella här också och säger det där med att om inte vi satsar på de unga, om inte vi engagerar oss i barnarbete, ungdomsarbete, unga vuxna eller vilka generationer det är. Om inte vi går ut och försöker nå dem och bygga en kyrka för dem så kommer någon annan att snappa upp dem. I SQLsuna där jag bor, då är det uppenbart och det är gängen som snabbar upp dem eller det är andra saker allvarliga. Om vi som kyrka inte jobbar med det här, då lämnar vi walka over. Och det kan vi inte göra. Så vi måste ta uppgiften på allvar. Det känns viktigt. Vad ligger framför i den här veckan idag?

SPEAKER_01 1:01:29

Nu ska jag ta hand om nästa generation. Jag har sjuka barn hemma när sitter på poddar detta. Så jag tänkte se till att hon kanske i alla fall borstna och får i sig något. Men annars. Det är en bra mamma idag. Ja jag vet. Jättebra. Kul grejer, jag ska önskade ikväll. Som inte har någonting med mitt jobb av. Men som jag bara tycker skulle bli så humla roligt. Det ska gå att lyssna på en föreläsning. In Jönköping med Cecilia Urdén, som är mellanöstan korrespondent. Jag är ju lite. Jag har alltid tyckte om henne. Jag tycker det är löjligt roligt att jag ska få lyssna på.

SPEAKER_00 1:02:08

Om du vet, så får du ju säkert gott om ammunition att göra en Instagram video mellan nästan imorgon och då har du att göra treven.

SPEAKER_02 1:02:20

Tack och alla ni som har lyssnat.

SPEAKER_00 1:02:22

Vi hoppas att ni fortsätter att hakaka på att ni bjuder in era vänner och lyssna. För det blir ju kul om vi är fler. V ska vi säga. Gå in och likear vår Facebook-sida. Skriv där, kommentarer, tankar vad ni vill att vi ska prata om så ska vi göra det. Så länge det en bra idé så tar vi dem oss. Ha en bra dagli. Hej då. Tack för att du har lyssnat på vår podd. Både jag och Ida Maria ut och regel, besök olika kirkersammanhang. Följ oss på sociala medier för inte missa vad vi dyker upp nästa gång. Kåbellte, för det hittar du vår senaste böcker. Scuvlar, det är snart tillbaka igen. Hej då!