Nåd vs Lag

Denna vecka pratar vi om Nåd vs Lag. Ida-Maria tar avstamp i sin predikan från i söndags om Matteus och hur Jesus kallade honom trots hans brister. Joel berättar om sin resa kring temat nåd som till och med resulterade i en bok. Dessutom pratar vi lite om Nyhemsveckan som just har startat. 

Kolla in våra böcker: 

https://www.libris.se/product/nar-taket-maste-brytas-upp/ 

https://www.libris.se/product/gud-ar-ingen-godisautomat/

Lyssna till Vardagsandakten: https://www.buzzsprout.com/1060690

Musik: Dyson Eldh

Transcript

SPEAKER_00 0:01

Välkommen till varför inte med Bänge skö och Backman. Gedar Maria arbetar som församlingsutvecklare och evangelist i genekan. Hon är kronikör i tidningen dagen och skriver också böcker. Självet jag jo passer en kyrkan i SEGSuna. Jag driver på den varten och också jag författare. Vad roligt att du är med och lyssnar och tar del av vårt samtal om tro och liv. Sådär, då är vi igång igen med varför inte. Det känns bra.

SPEAKER_02 0:38

Det känns bra för mig och för dig kanske i alla fall.

SPEAKER_00 0:43

Jag skulle önska att alla som lyssnar fick vara med i våra pre-shows när vi sitter och försöker få våra mikrofoner funka.

SPEAKER_02 0:49

Din mikrofon funkar ju alltid. Jag har fyra nya varje gång känns. Och bara inte. Har skit bra grejer, men får det bara inte att lira med vårt program.

SPEAKER_00 1:01

Nej, det är ju jobbigt hos mig när det är Erik, en kur som jobbar med i tio år. Han kunde ju alltid om teknik. Jag har varit ju så bekväm under den tiden. Det var ju bara så fort något krångare vad den var så roade jag på dem. Och nu jobbar ni inte länge. Så nu är det lite jobbigt. Nu måste jag liksom lära mig själv.

SPEAKER_02 1:17

Det är det jag ska passa på att göra nu när det är nyhem då. Erik. Det borde vi göra. Han är ju där nere på nyhem faktiskt. Exakt, precis.

SPEAKER_00 1:28

Vi har ju försökt tänka att vi ska försöka spela in en podd på plats i nyhem om vi klarar det.

SPEAKER_02 1:32

Du är ju en anledning att få en tekniker att sitta med.

SPEAKER_00 1:38

Det kanske får ringa erkält. Kom för allt i världen, annars kan ju bli galen.

SPEAKER_02 1:42

Exakt så.

SPEAKER_00 1:43

Men Ida Maria, nyhemsveckan, det tar ju jättelångt eller hur?

SPEAKER_02 1:47

Nej, det är supernära. Alltså, det var ju det konstiga när jag flyttade till Mulsjö första gången. Jag är ju då inte pingsvän i botten. Nu är jag ju det, nu är jag med i pingst. Men jag kommer ju inte från det sammanhanget. Så jag hade ju bara hört talas om nyhem. Och sen så fick jag komma till Muljö för att jag började ett praktikår genom södra Vättebygens folkhögskola. Så jag börjar jobba som ungdomsledare i Mulsjö i missionskyrken, och hade ju ingen koll på vart muljö ligger. Och först när jag har börjat jobba här fattar jag att det är här som nyhem är. Så för mig var det ju ingen koppling till något av det. Det var bara en vit fleck.

SPEAKER_00 2:30

Det hade aldrig varit på nyhemsveckan innan.

SPEAKER_02 2:33

Exakt. Ut det var liksom när flyttad gick hit. När man åker från görs in Muljö så kan man ju heller inte förbi nyhemrådet. Utan det var ju när flyttlaset gick från Göteborg till Mulsjö som jag inser. Här ligger ett stort område som heter nyhem. Är det det nyhem? Ja, så långt borta från det sammanhanget har jag varit innan.

SPEAKER_00 2:55

Det är ju spännande att jag känner att Mulsjö. Att man känner till det samhället. Det är inte ett stort samhälle, men jag tycker jag känner till det ganska bra eftersom jag har varit där ända sedan jag var liten.

SPEAKER_02 3:07

Och du bor ju också inte ute på nyhem, utan ni bor ju på ett litet märkligt ställe.

SPEAKER_00 3:13

Ja, det är det. Men så här, vi har flyttat runt lite. När jag var liten, jag har kanske missat tre eller fyra NEMsvecker i mitt liv. Men jag har inte varit emt hela veckan, men typ. Och när jag var liten, då borde vi inne på området. Mina föräldrar hyrde någon husvang och så både vi där inne och då var det bara jag och mina ser. Och sen när jag var tomåring, då man själv i någon husvang med någon kompis eller någonting. Alltid både i tält för det. Nej, det hade ju vanat mig faktiskt. Nu hade hus. Men sen tyckte när vi var ett större släkt, vi varit äldre och mina syskon fick barn och då flyttade vi först ut till Mulsjö camping som ligger precis utanför. Och där borde vi många år. Små stugor man kunde göra. De var ganska skabbiga på slutet. Och sen så hittade vi in i Mulsjö. Så vi har ju rört oss successivt längre bort från nyhemsområdet. Men vi får se. När barnen blir äldre, kanske man flyttar tillbaka in på området igen. Vem vet?

SPEAKER_02 4:16

Just det.

SPEAKER_00 4:17

Det får vi se.

SPEAKER_02 4:18

För nu borde på något.

SPEAKER_00 4:21

Budda stället där det är någon som hyr ut massa små stugor och grejer. Man känner när man går runt att det är lite godda. Men det funkar liksom. Det går bra. Och jag får åka förbi den här kyrkan som är så cool också. Värna gången åker tillbaka.

SPEAKER_02 4:38

Life Church. Men nu är jag undrar om de är kvar. Jag tyckte att det rans skylt vara bort. Jag vågar inte lov. Jag vet att jag reagerade på när jag åkte förbi här om frågan är om de är kvar i de lokalen.

SPEAKER_00 4:55

Jag ska ju åker ner på Onsdag. Från och med onståkväll så kommer jag hänga. Mina barn är där redan nu. Här är det släkt. Sen har ju koppling nyhem. Där borde min första flickan. Men det ska vi inte prata om vi kommer i podden. Men det är i alla fall intressant. Det är inte alla som har varit rock. Då är man tänker jag så här: då är man väl en superpings vän om man till och med i Mulsjö i N.

SPEAKER_02 5:19

Ihem, eftersom nihem också är pyttelitet.

SPEAKER_00 5:22

Det är ju 12 huset. Han kommer också från Nyhem.

SPEAKER_02 5:29

Han är ju born and raised i Mulsjö. Men hans pappa är ju uppvuxen upp på nyhem, hela brängejö släkten är ju från Björb. Den församlingen som hade nyomsvecken från början.

SPEAKER_00 5:43

Spännande.

SPEAKER_02 5:44

Så min svärfara är uppvuxen på huset som är precis när man går under gången in på nyrådet. Så där bor ju fortfarande delar av släkten kvar.

SPEAKER_00 5:54

Vad är roligt. Jag åker ner nu för tiden mycket för barn skull. Jag tycker att de har bra barnmöten och bra grejer för barnen. Och sen tycker jag det kul att träffa lite gamla kollegor när man jobbade i Pingst. Lite mer och så det gänget liksom. Samtidigt så känns det också lite annorlunda när man inte länge jobbar i Pingst. Så känns det lite konstigt också.

SPEAKER_02 6:17

Men alltså det där måste jag ändå. Jag som då inte är i Pingst från början. Och vi har ju då nya väldigt nära, så vi åker ut och går på något möta lite då och så kommer man hem och käkare och så där. Men det måste ju ändå ge nya med stor i Lås. De har ju ett fantastiskt barn och ungdomsarbete. Jättebra. Det finns ju så mycket. Den konferensen som är min hemkonferens är ju Höna konferensen. Som jag har varit på jättemycket. Men där är ju insikten faktiskt när man är barnfilj. Det är ganska begränsat vara utbudet där. Det är väldigt stor skillnad på hörna jämfört med både Torp och Näm. Nyöm och Torp är ju verkligen festivalområden. Man är ju på ett konferensområde hela tiden. Vilket kliar lite i mig som då föredrar kanske är sådana ställe som hörna, där man kan välja att gå in och ut ur den där konferensen lite grann. Där är man ju på man åker till en ö och på den öen råkar det finnas en del grejer som händer i en konferens. Men det är ju inget samlat festivalområde på det sättet. Men det gör ju också att om man då inte är bra värder eller om man inte har vänner att ungå med, så är det ju inte heller lika lätt att hitta de där yterna. Speciellt nu när vi har lite tvivln så inser man ju i värdet av platser som nyhem där det verkligen händer saker hela tiden och det är lätt att hitta varann. Det finns ytor för dem och otroligt bra möten anpassade för dem.

SPEAKER_00 7:54

Jag tycker också att det är så bra om man tänker på barn. Jag vet när jag själv växer upp så här, pappa fast en liten landsortsförsling. Det var ju en liten församling. Och sen kommer man till nyhem och allt var så stort så mycket barn och ungdomar. Och även om jag nu bor i en ganska stor stadå, församlingen är inte jätteliten. Men det är ändå så att det är inte så överdrivet barn och ungdomen som när man väl kommer ner på konferenserna. Jag tycker det är det som är fint för barnen att få se att oj vad många andra ungar och barn det finns som går också på krysna saker, att de får känna att de inte är så ensamma. Det finns ju många som tror på gud typ. Det finns ett värde bara idé att de får se det.

SPEAKER_02 8:35

Jag tror också att det är det som jag kan bli imponerad över här är att det inte bara är ett barnmöte och sen är det ungdomsmöta. Utan är ju verkligen barnöten i så många olika åldrar. Och jag tänker hur många har lyxen av att ha särskilda möten eller mötesplatser för just sin åldersgrupp i sin hemförämling. Så det där är ju otroligt lyxigt.

SPEAKER_00 8:59

Det är jättebra. Och vår kollega Rikar Lungren, han har ju också haft såna här möten för barn med olika handikapp eller utmaningar. Det har ju gjort jättebra. Så det har ju funnits allting verkligen.

SPEAKER_02 9:13

Ja, men absolut. Sen inser jag ju faktiskt, det här är ju så hemskt. För jag står och talar om vikten av att vi inte ska fastna i nostalgi i så många olika sammanhang som jag är ute i. Just när det gäller nyhem kan jag nog ändå ibland falla in lite i de där som känner: jag saknar hältet.

SPEAKER_00 9:36

Ja, absolut. Det gamle det. Men det är min känsla med tältet.

SPEAKER_02 9:43

Ja, men egentligen är det inte tältet jag sakna, men det är ju också att stuket har ju ändrats väldigt mycket på nyhem sen hallen kom. Så det är också ett annat. Det är en annan ton och jag kan uppskatta det ibland. Jag gillar ju också det som man kanske var lite mer. Fanna folklighet på något vis i tältmöten. Som jag kan väl sätta mycket. Nu är det väldigt mycket produktion. Och det är ju sjukt snyggt, och det är väldigt, väldigt bra och hög kvalitet.

SPEAKER_00 10:12

Men inte rika folk. Men det roligaste nyomnet från förra året var ju att du och jag ju båda sinerat böcker på nyhem. Det känns ju lite men det har vi gjort i nya musik. Men förra året när jag stod och sin här böcker, då kom du förbi. Och så stod vi och pratade lite här. Då kom det bara. Ida Maria, kan du signera min bok? Och så fick du citera. Det var ju minering, men du snod med. Jag har bara skött att det är jag som synerböcker här nu. Men det var någon som kommer att vil ha din bok signat istället. Du står yberkänd.

SPEAKER_02 10:55

Jag var också tvungen utifrån din erfarenhet för år när du hittade dina egna böcker på reborden. Du var tvungen idag att bara gå förbi och kolla så här. Länger min bok på rebordet eller inte. Men jag hittade faktiskt varken dina eller mina böcker. Så jag vet inte.

SPEAKER_00 11:12

Är det inte ens där, eller vad det är?

SPEAKER_02 11:14

Eller så bara letade dåligt.

SPEAKER_00 11:18

Annars måste ju skriva nya böcker. Men Ida Maria. I helgen så hade du varit runt och predikat där?

SPEAKER_02 11:27

Ja, exakt.

SPEAKER_00 11:28

Och vi lätde oss lite grann in på kanske ett samtal. Vad är det du har predikat för tema? Och varför känns det relevant att prata om?

SPEAKER_02 11:39

Jag var igår gjorde jag min sista friken innan semester. Så då var jag på kröngården. Ligger utanför Vimmebi i småland.

SPEAKER_00 11:51

Tack för att du förklarade det för det. Jag är ingen aning.

SPEAKER_02 11:54

Det är en jättefin sommargård. Men det ligger verkligen väg i väg typ med astrelings värd.

SPEAKER_00 12:01

Det är ju fint för övrigt, förlåt, men astridens värd är ju väldigt trevligt.

SPEAKER_02 12:05

Förra året när jag var där så var ju så förväg och spelade samtidigt. Så jag var tvungen att ta med barnen. Då mötade jag de med astridens värd. Men då hade vi också 20 grader varmt och en sån här fantastisk sommarag.

SPEAKER_00 12:19

Du tog du barnen själv in på Astridens värld. Det känns som ett självmort uppdrag.

SPEAKER_02 12:24

Men jag är ju inte större barn. Det funkar ändå ganska bra. Och så var det ju också super varmt. Så kröngården har en fantastisk balplats. Så vi hade nog kunnat hänga där hela dagen. Men då hade vi ju redan mutat om liksom. Men i alla fall, hur som helst, nu var det 13 grader varmt och regn. Så det var inte riktigt lika lokande. Det ska säga i alla fall. Kröngården är en ikemisk sommark församlingarna runt Vimme by med omnö som har den tillsammans. Då prediker jag går utifrån det som var söndens text. Temat igår i kyrkåret är Kallelsen till gusrike. Så då prediker jag utifrån när tullindrivaren Levi kallas. Eller Matteus, som du också är troligtvis i berättelsen i de andra evangelierna. Det som slog mig lite då, och jag tänker att det här är på ett sätt så självklart för många av oss som har varit med i kyka när man pratar om de här kallelse berättelserna. Men som på något vis blev en sån påminnelse igen som gör att jag tänker att vi ska prata om det här idag. Det är alltså hela den där gestus: gång på gång och på gång kallar människor som ur världens ögon är helt bedrliga. Alltså människor som liksom är, i det här fallet av turling drivare också med, vilket innebar i den typen av kontext att man ansågs som föräldare för att man gick romarnas ärenden och dessutom kända för att vara geriga för att de fick lov att plocka pengar och egen fika. Har man sett tv-serien The Chosen så älskar jag hur Matteus gestaltar i den. Det han verkligen är den här personen som så många retar sig på. Där är han ju också påtreterad ganska gravt autistisk. Det är ju ingenting som står i Bibeln, men bara visar hur en person som många retar sig på och tycker är svårt ha att göra med, och i den serien så skilldar ju även att föräldrarna har tagit avstånd från honom. Men hur som helst så är det någon som verkligen har inga meriter att komma med. Han är också utifrån den juridiska kontexten gör så mycket fel. Han går romannas ärenden och han följer inte de lagar som man borde göra. Han lever inte rätt, han har inte gjort rätt för sig. Och så ännu så är det han som Jesus går fram till. Och inte bara han börjar prata med honom, utan att han säger följ mig. Det som är så fint och som var vinkeln jag. Om jag tog några olika spår igår. Men bland annat så just det här att när Jesus säger följ mig till Matius, så gör han inte det med att om du först bekänner dina synder, eller om du först omvänder dig, eller om du börjar med att betala tillbaka allt det där du har gjort oret, eller om du gör den här kravspesen och de här listan och de här reglerna, då kan du få följa mig. Utan han börjar ju en helt annan ände i att det börjar med en inbjuden till efterföljelse. Att det börjar i ett kom. Där Jesus ser så mycket mer än vad andra ser. Och hur hela inledningen av Markus Evangelet är ju gång på gång och hur Jesus bryter de ljudiska reglerna i första berättan om det la med mannen där han förlåter synder. Och sen kommer den här berättelsen där han umgås med tullendrivarna och syndarna. Och inte bara kallar dem utan också verkligen umgås med dem. Fortningen på berättelsen är hur han bjuder in sig själv till måltiden där. Och att måltidsgemenskapen är inte bara handlar om att vi köper ihop, utan det är verkligen en symbol för att det här är människor som är inkluderade, som är sedda, som är en del av gemenskapen. Där Jesus utmanar gränsen för vilka som är innanför och utanför. Och vilka som faktiskt är inkluderade i guds rike. Och sen kommer de här berättelserna efteråt som handlar om när Jesus inte fastar och han inte lyder sabbatsbudet. Så gång på gång i inledningen av Markus evangeliet så bryter Jesus det som är den religiösa normen och utmanar den, provocerar in i den och visar på att hans prioritering är någonting annat. Ibland tänker jag att vi har. Jag kan ibland känna att vi blir för hemablinda för det kyrkan för att vi har prydit det där så många gånger att vi ibland missar hur radikalt det är att det liksom är nåden först. Kärlingen först. Och det har jag gått och tänkt lite grann på vad det jag skickar till i morse. Det jag kan tycka är utmanande är att mycket av det vi ser just nu har ju alltid funnits en sån tomläge, men det kanske kommer ännu mer just nu med sociala medier och ganska tydligt framför allt unga och grabbar. Att det kommer in en allt mer tydlig lagiskhet. Att krav på att man ska bete sig på ett visst sätt bara på ett visst sätt. Tydliga markeringar av vad som är innanför eller utanför, vad som är rätt lära. Det finns ju en hel del sådana språkräler på nätet just nu. Som vi har åkat ut för ibland. Då tänker jag. För mig så skar det där otroligt mycket med vad Jesus gör. Och hur provocerande det han gör faktiskt blir i ett sådant sammanhang. När han utmanar den där lagiskheten och bara ni har ju missat allt. Det börjar det där. Så den där funderingen går jag på. Jag tycker det är otroligt vackert också. Hesus brädtar måltidsgemenskapen i vilka som faktiskt får räknas in i gusrike, vilka som är sedda, älskade och kallade av honom. Med det sagt så finns det ju ändå någonting att vi kan inte leva hur vi vill. Ut är klart att efterfälsen Jesus kallar ju oss in att förändra våra liv och att leva enligt med honom. Ja, vad tänker du, Joel?

SPEAKER_00 19:33

Ja, men det är väldigt van. De lysnar gärna på det. Jag tänker så här: att det finns mycket paralleller. Även om tiden är länge sedan och tiden och gott. Så finns det många paralleller. Tut det du börjar beskriva om Geset som kommer att bryta den religiösa normen, men också vad som hände i samhället. Känner ju till alla som lyssnär, kanske inte är så hemma i det. Men fariseerna var ju en sorts veckelsrörelse egentligen som tyckte att det ludiska folket hade tappat bort skriften, tappat bort det som var viktigt. Och nu skulle de då lyfta upp det och som det ofta blir i snärelse, så gör man det i absurdum. Det börjar som något gott egentligen kollar man också till historien när Jesus kommer. Och har ju profeterna varit tysta ganska länge. Det är länge sedan vi har de sista stora profetorden och det här grappet. Och såerna som vill göra rätt och de är så noga. Och gestos till och säga att de ger tionde av de mönt och kumming. De skulle ge tionde av gången tionda av de var så noga. Och ändå så kommer de Jesus in i den tiden och väljer ju inte ut dem faktiskt. Utör det mesta skäler ut dem trots allt. Just nu tror jag vi i Sverige, kanske i hela värstvärlden, har ju kristendomen varit lite grann på en gång. Vi har pratat om sekularisering och annat. Och det tror jag gjort att det börjat växa upp såna här fariseiska rörelser igen som tycker att lösningen är bara att vi skärper oss. Om vi bara skärper oss, då blir allting bra. Och det var ju lite grundtåren hos fariseen också. Men Jesus kom ju med budskapet att det var inte alls det som var lösningen att vi bara skulle skärpa oss utan det krävs något mer. Så jag tycker det är väldigt viktigt i vår tid att våga möta det här. Och att våga ta in perspektivet av något. Vilka gud utväljer varför den utväljer dem. Även predikanter och andra och har hjälpt mig mycket med till exempel det Jeremias som gud säger till att redan i modellivet utvalde av dig. Det är där jag tänkt mycket på väl är nåd. I modelivet hade ju inte Geremia gjort mig. Han hade ju inte kunnat producera någonting, han hade ingen merit, han hade ingenting att visa på. Utan han var ju bara utvald för ett gud val honom. Och det där behöver vi kanske lämda tillbaka i lite grann. Vi ser det allvarligt när vi börjar glida in i fasisen, men Jesus var ju superkritiskt mot förisejerna. Och om det är det vi ser börja hända, då måste vi kanske vara över det lite grann.

SPEAKER_02 22:29

För mig blir det så otroligt problematiskt också. Att gå åt det hållet, att tänka då är ju verkligen en typ av fasism. Alltså det där med att jag kan sån hårdhet också i vissa ton gånger just nu i krav på hur man ska vara och bete sig och inte minst, vilka anses rättfärdiga, hur ganska mycket hårdhet också i att du behöver omvända dig, du behöver göra upp med din syn, du behöver göra det här. Det är ju på ett sätt sant. För Jesus är ju tydlig med det med omvända det och att alla det. Han är ju tydlig med sin förkunnelse i. Så de har ju rätt delvis. Men samtidigt är ju Jesus otroligt tydlig i sitt sätt, i sitt handlande i att det inte är i de där regelverket. Det som djurna hade varit så otroligt mycket i, och som ju verkligen för i som skapar någon form av hierarki och gradering av människor. Att det inte är där det börjar utan att jesurkärlek och nåd är så provocerande jobbig för att den är så total. Men jag tycker att det där är svårt för att det svårare på något vis. Jesus handlande en sak och jag tänker att vi behöver komma tillbaka till det tror jag att påminna oss om att vi alla är egentligen ovärdiga att följa honom. Vi alla är syndare, vi alla har gått vil sig. Men Jesus ser så mycket mer i oss och potential och kallar oss vara än. Lägger ner gåvar och röst oss och ger oss det vi behöver. Det kommer inte an på oss utan det kommer ju an på honom.

SPEAKER_00 24:31

Det är jätteviktigt att jag tänker att det finns en kontrast här hur vi kommer dit. Och då blir det ibland lite av ett hård klyveri tycker en del. Men det är en väslig skillnad. Typiskt hade en gången. Vi hade bön i elem, dags på dagen för dagligen förut. Och där i flera år sedan. Men så kom det in en man som har haft ett lite härgat liv, eller har väl stundt av sett här liv. Och vi hade den här bön, och så plötsligt så kände han att han ville berätta en stor i. Och jag kände för kärnan sa det att jag vet inte det. Det blir det bra, det kan bli bra. Det kan också bli allt annat bra. Men då berättade han en berättelse som var väldigt bra. Den förvånade mig och jag har faktiskt inte haft med mig. Alltid när man tar en liknelse eller bild ser de inte 100% behöver bli upprörd, men den förmedlar någon typ av tanker. Och då skulle han berätta det här om något. Så han så här att det var som en kvinna som var gift med en jättedålig man. En man som inte alls behandlade henne väl och tryckte ner henne och han hade en lista med grejer hon var tvungen att göra. Hon skulle diska, hon skulle städa och skulle göra allt efter ett visst schema. Hon hatade den här listan och hon så dåligt av att vara tvingad av den här mannen. Och sen dör man den till slut och hon lämnar det och sen så träffade hon en ny man lite senare. Och den här mannen var allt raka motsatsen. Kom inte med en massa kravlister. Du måste göra det här och det här eller leva på ett visst sätt. Och en dag så säger den här kvinna att hon går upp på vinden och letar. Och då hittar hon på vinden den gamla lappen med alla krav som hennes gamla man hade tvingat henne att göra städa, tvät och allt som var. Och så säger hon då att det är otroligt ser hon att allt det som jag hatar och göra, som jag var tvungen att göra till har något så dåligt att göra, det gör jag nu fritt och glatt för min man som jag har träffat nu istället. Hon kom till samma resultat i berättelsen om man nu måste det. Men av kärlek istället för att tvånga. Och det var hela skillnaden i det här. Och det är skillnaden med gud. Fågan är: är vi där på grund av lagen, på grund av att vi är tvungna? Eller kommer vi till en mognad på grund av att vi älskar GS och den här kärligen förvandlar oss på ett sätt. Och faktiskt med att det gör jättestor skillnad ur vilket perspektiv vi har kommit dit. Och det kommer förändra vår drivkraft att orkar fortsätta också utvecklas. Därför att kraven och det här är ju liksom det tynger oss. Det drar ner oss snarare än det frigör oss.

SPEAKER_02 27:13

Och det kommer ju också. Jag tänker att om kärleken är drivkraften om det är på grund av att jag har fått erfara norden och friheten i att Jesus kallar mig. Då finns det ju också. Alltid så bara jämföra med kvinnens sysslorem.

SPEAKER_00 27:37

Men jag är inte det, men du förstår inte.

SPEAKER_02 27:40

Men jag tänker att då finns det också en glädje i att jag vill att mitt liv ska få ge tillbaka lite av den där friheten som jag har upplevt i Geset mig. Jag vill ju att mitt liv ska få återspegla den kärliken som han har gett mig. Och att det är i det. För mig är det självklart att det där motiverar mig till att vilja gå ett streck till för min med människa att ge lite av det jag har för någon annan även om inte jag behöver det. Därför att jag tänker att det där är vad det som gjort för mig och då kan jag få det på någon annan. Men det finns ju också en frihet då. Det har jag tänkt nog blir utmaningen med det lagiska. På grund av lagar och regler, då blir det också otroligt hårt fall när jag inte klarar av att leva upp till det. När jag haverar i min efterföljelse, eller de här dagarna när orken bara inte finns, eller när livet hamnar emellan om man faktiskt inte kan leva upp till det här höga idealet som krävs. Men om den i grunden, då är ju bottenplattan. Du behöver inte göra någonting. Men det finns ett helt erbjudande här. Det finns en kärlek som är gränslös och i det som fördelsen en längtan får vara med att göra mer. Men misslyckas jag är. Då följer inte hela min efterföljelse. Erfarenheten att vara, eller liksom guds kärlek till mig faller inte på det.

SPEAKER_00 29:14

Nej. Det finns så mycket att så här. Det är jättebra i mig. Och innan någon kör håller mig, då ska jag bara berätta att jag har både stödat och diskut och tvättat och allting och ni behöver inte vara oroliga. Jag bara tog en story som en man delare. Men den belyser poängen av hur man kommer till saker via tvånge eller kärlek. Då kan man säga så här: jag har skrivit en bok med min pappa om något. Och det är den första boken jag skrev, Guds nodd sådana den verkligen är. Den är säkert språkligt min sämsta bok. Men innehållsmässigt är det nog bättre. Vi jobbade ett helt år med något. Det är så roligt hur gud verkar där för jag jobbar som ungdomspassor i hudding och upplevde, jag kan till och med ihåg vad jag satt på mitt kontor när jag upplevde att gudtalar till mig och säger, du borde studera något. Och jag tänker så här för mig själv. Det något, det kan ju jag. Så tänkte jag satt på mitt kontor. Men jag tog någon lapp för jag upplevde att det kanske var gudå så skrev jag ner några rader. Oj, och så liksom. Men sen blev det ingen med det. Och sen tog det flera år innan jag tog upp den tråden igen. Då när jag gjorde det så insåg jag, oj, vad lite jag har fattat om det här med något. Jag har verkligen inte fattat mycket alls. Och började en lång studieresa av det och vi hade ett helt år om det. Men jag hade ju grundläggan också en så fel tanke om något och lag när jag växte upp. Och jag vet inte om någon har lärt mig den, eller om det bara var så här att man tar intryck av sin milag. Men jag tänkte ju ungefär så här. A om jag om jag gör 70% rätt, då är jag 70% rättfärdig. Ungefär så gick mina tankar. Elom jag gör 80% eller 95% rätt, då är ju 95% rättfärdig då. Sen när man läser skriften så inser man att det inte alls är så. Jag tror att det är Jacobsbrevet där det står så här. Den som håller hela lagen men bryter mot ett bud har britit mot dem alla. Enligt skriften så är du 100%. Om du håller 99% av lagen så är du 100% olättfärdig. Enligt lagen. Ja, men det står det var. Och det är därför lagen också var omöjlig att hålla, och Paulus till och med kallar lagen för en förbannelse i gallattet. Det är omöjligt. Vi kan inte nå dit. Det är inte en skala av hur rättvärdiga vi är. Och då blir jakten inte likadant när jag inser det att okej, 100% rättvärd kan jag bara bli genom Jesus, och det han har gjort för mig. Det är han som har betalt priset för mig. Och genom honom blir rättvärdig, inte genom mitt agerande. Då släpper så mycket av prestation och krav och ångest. Och så kan man istället börja leva rätt ur ett annat perspektiv istället. Man är inte driven av rädsla eller fruktan, utan man är driven mer av tacksamhet, kanske för vad Jesus har gjort för mig, och därför vill jag leva ett annat typ av liv. Så här funkar jag ju lite hemma också. Men om min fru kommer se: Joel, du ska göra alla de här grejerna. Jag har en mamma brukar säga. Så det funkar inte jättebra på mig.

SPEAKER_02 32:33

Uppskänta kommentar här.

SPEAKER_00 32:34

Ja, tack för att du hade synpunkter. Men däremot, om hon skulle komma och säga så här: Joel, kan inte du göra hjälpa mig med det här? Eller kan inte du säga att jag skulle behöva. Det kommer ut annat än krav. Jo, absolut, jag gör vad som helst. Om det kommer ha kärleken och omsgen där, men jag har väl lite auktivitetsproblem med lag. Men för mig funkar inte det här så jättebra. Men däremot tacksamhet. Det är samma med tionde. Jag är en tionde givare, jag tror mycket på det. Men om jag skulle ge tionde på grund av lagen så skulle jag nog sluta. Jag orkar inte hålla på bara för att uppfylla någon kvot. Jag ger ju tionde av tacksamhet. För att jag känner att gud har sor mig. Jag tror att det är en bra princip. Men det är inte kravet. Det är inte lagen, det är inte för blir rätt färdig.

SPEAKER_02 33:26

Det som blir problematiskt om det bara handlar om en lagiskhet. Det blir ju också att då finns det något så här. Du ska sätta ord på det tänker nu. Då ska man kunna se att det finns också någon form av belöning på det. Det blir ju någon form av input-outcom-tänk då. A ger jag liksom fionde avmittlivande av den plikt, då ska jag också se att jag får någonting ut av det. Alltså att det kommer någonting använda. Det finns ju per automatik någon sån ingång, då i många att om jag gör det här om någon form av plik, då ska jag också vara något betalt. Men om ingången istället är allting är redan betalt. Min grundsättning är att jag är 100% orättfärdig och endast det jag kan förändra den. Och tack, älskar det här för att han har gjort det. Om det är min bottenplatte, då är det ju. Du behöver inte heller alltid se vad de där tiongivandet eller de där goda hjärningarna. Jag behöver inte alltid se att det ger någon vort. Jag behöver inte alltid ha resultatet av det eller förstå vad konsekvenserna av det blev. Utan kan också få vila i just av hand om mitt liv, han har hand om det som mina pengar går till, han har hand om de goda järningar jag gör. Och när jag väljer att leva mitt liv i någon form att tro att han är den förvaltaren, liksom. Då fyller det med någon form av tackshet också som inte alltid behöver.

SPEAKER_00 35:02

Det är inte en bytes handel med gud. Det är inte så att jag ger dig det och då får jag det. Det finns ett sorts byte, men det är ju att Kristus i vårt ställe tog vårt straff och vår allt det, och vi får del av hans goda istället. Men det är inte så att vi behöver leva upp till alla de här. Men så har jag levt. Jag lev ju mycket så som ungna. Och när jag började som passer också att min tanke var som sagt: ju mer rättfärdigt jag lever, ju mer rättfärdig är jag. Och ju mer rättfärdig jag är, ju mer smor blir jag också väl singnad av gud ungefär. Men det håller inte riktigt i det långa loppet. Det funkar inte riktigt så.

SPEAKER_02 35:44

Du är mestare skulle jag säga i generositet. Så du är ju en av de mest generösa människor jag känner när det handlar om att berömma andra och liksom verkligen. Och jag tänker att det där för mig är det en som förebild i mycket. För jag tror att det där är konsekvensen också när man behöver sitt liv i låden. Att det också skapar en form av generositet och en glädje i det. Jag pratade för taget sedan om med några kollegor om det där, vad kan är folk synder eller inte? Är det där verkligen rätt sätt att leva? Är det så jag behöver hantera, det men jag inte exakt vad det var vi pratar om, men du är så handlar om den här synderkatalogslistan, hur borde man leva sitt liv och inte. Kommer den där personen som lever så verkligen till himlen och allt det? Nu var det av mina kollegor som sa här: det vet jag inte om den personen gör eller inte. Men det är ingen som blir mig glad än jag om det visar sig att guds kärlek var större än vad jag tror. Vämmer jag att begränsa vad guds gränser går. Jag ska ju absolut läsa min Bibel och försöka tolka den av det bästa förmåga och leva, mitt liv utifrån vad jag ser att gud kallar mig till. Och vad var Gälina utmanar mig till. Men sen kanske inte allt finns med i Gelina. Det kanske faktiskt finns mer av jag vet inte om vad gud tänker. Jag kanske inte förstår hela guds tanke och hjärta. Men det jag ska göra är i bästa förmåga att leva enligt handskälelse. Och så får jag leva i generositet mot andra människor. För grunden är att han har försöpt mig. Och det är jag inte värdig. Men om jag inte är värd det, vad är jag då att döma någon annan.

SPEAKER_00 37:46

Ja det är ju helt rätt perspektiv. Och faktiskt, just vad det gäller generositet, när jag jobbar mycket med de frågorna i mitt eget liv och har bearbetat det så bottnar det i min relation till gud och min tacksamhet om dem och faktiskt lite grann, framgångsteorologer kan få bad rapp ibland och det förkänner de också i många fall. Men ibland finns det så här tanke att jag är försingnad av gud. Jag har fått ta emot det goda av gud, han har gett mig försingelse. Men om han har gett det till mig, om det jag har, om mina pengar och allting är ett resultat av att gud har gett någonting till mig. Då har ju inte jag förtjänat det själv. Utå har jag fått det mycket lättare att ge det vidare. För min upplevelse är att allting jag känner att jag har kämpat mig till. Alt jag känner att det här är min egen förtjänst. Det är jag som har ordnat det här, det är jag som har slit för det här. Det blir mindre benägningar bort. Därför att du kan väl kämpa för ett eget istället. Varför ska jag hålla på ge digt? Du får väl gå och skaffa ett eget den här till tiderna. Men om jag tänker så här, allt jag har, har jag fått av gud, då är jag mycket mer benäg och tänka att du kan också ge bort det. Därför att jag fick det här av gud, och jag kan ge det vidare. Och det gäller ju både pengar, men det gäller allt. Det gäller förlåtelse. Om jag inser, jag är så mycket problem med mig själv. Jag behöver inte gå döma andra människor. Jag är så tacksam att gud förlär mig. Han är släppt in mig, varför ska jag gå och döma ut dig. Det blir ett hyckleri när jag inser att jag är förlåten av honom. Men det börjar ju det. Och faktum är, om du kollar på dem som är väldigt kritiska nu och kanske lagiska. Ser de ju ofta väldigt lagiska på saker som de själva inte brottas med. En del kanske är det, de berömter om dem. Men de flesta kritiserar saker som de själva bemäst är. Och då känner de sig bra. Jag klarar av det här. Jag ger mitt tio undersikanskälla på alla som inte gör det. El jag klarar av att inte ljuga eller vad det. Men sen det de inte klarar av det pratar de inte så mycket om.

SPEAKER_02 39:51

Men vad. Vad tänker du är det som gör att den här återigen har fått så starkt fästa. Att det kommer så starkt nu, bland framför allt yngre. Att man länger tillbaka till någon form av lagiskhet.

SPEAKER_00 40:08

Ja, det finns nog många skär. Det som lagiskheten ger i tydlighet eller hur. Om du följer det lagiska tänkandet så är det väldigt enkelt. Det är ju verkligen så gamla testamentet. Håll alla budden och du blir rättfärdig. Det är inte så komplicerat. Missar ett och du körd och du är inte rätt värdig. Det är väldigt enkelt att förhålla sig till det svart och vitt. I gamla testamentet väldigt mycket så. Gör det som är rätt och du blir väl sigingad. Gör det som är fel och du blir förbannad. Det är väldigt enkelt att förhålla sig till det. Problemet med lagen var ju inte att den inte funkade teoretiskt. Det är att den inte funkar praktiskt. Ingen människa lyckades leva upp till de här buden och de här lagarna. Det gjorde att hela mänskligheten låg under någon sorts förbannelse som vi aldrig kom utfrån. Därför måste gud i slutända ge sig som dör i vårt ställe och gör det vi inte kunde. Men det är logiskt att tänka att unga människor idag vill ha tydlighet, de vill veta vad som funkar och inte. När vi som kyrka i bland annat svajat på de svaren, alltså inte ger tydliga svar till unga människor, då söker de efter tydliga svar. Det här är tydliga svar, det är bara att det funkar inte. Jag önskar att de kunde se det att det kommer inte leda er det ni tror att det leder er. Ut den här lagiskheten leder ner i dit. Jag tror att på ett gott sätt så vill de rädda upp någonting. Jag är ju orolig för det här Bibelordet, så säger att tidens slut så kommer kärligen svalna hos de flesta. Och det står ju inte bara utanför kyrkan utan verkligen hos de flesta. Och läser man hela det Bibelordet så står det i och med att laglösheten ökar, kommer kärlingerna att svalna hos de flesta. Och det tänker jag, alltså. Man tror att lösningen på laglösheten är starkare lagar och bud. Men det är ju inte det tror jag. Utan att det är kärlek och nåt som är lösningen på laglösheten. Men det kan ju olika åsikter och tanker om.

SPEAKER_02 42:06

Men och det där, jag tänker att för mig har det nog blivit. Precis som du säger, jag tror inte det hjälper att vi prediker det här inne i de här sammanhangen. För det kommer vara tomma ord. Eller det är ju inte men det kommer kännas som det. För mig har det nog blivit så tydligt i hur stark jag så källe och nåd är och varför vi aldrig får slåta predika det. Det har nog blivit allra tydligast i mötet med människor som har konverterat. Som kommer ur en enorm lagiskhet och religion som verkligen har varit regler och krav och begränskningar och strikta Landsregler. Minnska träffade två tjejer som kom hit från Iran. De kom in i en alfakurs som vi hade och vi började prata om det där med vad det var som gjorde de hade flytt från sitt hemland på grund av sin tro och stod ju så många som har flykt hit under dödsh från båda sin familj och från samhället. Och så minns så tydligt när vi stod och pratade någon gång om vad det var som gjorde att de ändå gör den flykten de gjorde och den konverteringen till den kristna trå. En som med sån övertlighet något vis, eller överlåse och kärlek bara. Det var kärlegen. Vi har aldrig mött en så stark kärlek som hos Jesus. Det finns inte i det som vi har levt i islam. Det finns inte i den kulturen där vi har varit. Helt precis så möter vi någonting av att få känna att jag är älskad. Att det är det som är botten. Det där var fullständigt. Det är livsförvande för mig att första gången känner mig äldskar. För mig blev det att jag hört flera sådana liknande vittne spör från människor som har kommit hit och konverterat, men även från andra som har levt i ganska kärlingslösa familjersituationer eller bargomserfarenheter och så. Just det här när man får möta den förvlande kärligen som är så faktiskt ger att du behöver egentligen inte pressera någonting. Du behöver bara ta emot det här redan har gett dig. Jag tror inte att vi riktigt greppar hur starkt den kärligen är om man inte själv har levt i den där kontrasten som de har gjort. Och det kanske är det som är utmaningen då när vi möter de här grupperna nu som dra sig till de mer auktoritära och tydliga logiska om man vill säga använda det ordet grupperingarna är ju att det är nog ingenting som kommer kunna tränga in där förutom ger så eget bevandlande kärlek. Och det är ju superprovocerande.

SPEAKER_00 45:12

Men det är så skönt att vara lagisk därför att det är så egen rättfärligt. Man känner ju att allt det goda som händer mig är resultatet av min goda duktighet som jag gör. Därför blev det simmad och därför smörjer gud mig ännu mer och därför vad det nu är. Men det är helt fel. Men jag tänker så här: en mitt jag skulle vilja slå hålla som jag upptäckte när jag studerade mycket av det här med nod. Det är den här myten att folk tror att om vi pridikar mycket lag eller något, om vi pridikar mycket förlåtelse och att vi inte håller så hård i lagen. Då kommer folk börja leva hur som helst, de kommer synda hela tiden. Och det är intressant vad jag upptäcker i mitt eget liv, tvärtom att det var lättare för mig att leva vad vi skulle kalla ett hälgat eller förnivet liv när jag förstod den. Det var en sak som varit en väldigt förändring hos mig. Jag brukar använda liknusen. Den här är bättre för jag har inga sycler i den här liknusen, så den har bara med den här liknusen. Jag brukar kalla den för vita Snakersliknusen. Jag vet inte om du har haft vita sneakers idag. För alla som är få fängar så är det så här att vita skor är supersnyggt. Speciellt när de är nya innan de blir smutska. När man har nya vita snakers, då går man ju runt alla hörn med jätteförsiktighet. Man sätter sig försiktigt i bilen, man springer inte ut på något ligt fält. Man tänker sig för hur man går. Därför man har så fina skor och man vill inte repa upp dem. Sen när man har smutsat ner och repat upp dem några gånger, sen spelar man fotbal i dem två månader senare, för då har de ju bara smutsa och spela ingen roll. Och det där insåg jag en liknelse för oss. A om jag inser att Jesus har förlåtit mig, han har betalt priset för min synd, han har renat mig. Jag är som ett par vita snikers. Då kommer jag sätta värde på mig själv att inte utsätta mig själv för vad som helst. För varför skulle jag göra det? Jag är ju värd med det här. Jag är ju vacker, jag är ju skillande, jag behöver inte utsätta mig för den smutsen. Och då gör man det utifrån att inte du får inte utan jag vill inte. Jag vill inte smutsa ner det här. Och för mig varit det den stora skillnaden att gå från du får inte till jag vill inte. Nåden hjälper mig att säga nej, alltså jag vill inte. Titus tror jag det är som det står att nåden fostrar oss till ett gud fruktigt liv. Och det är så, när jag inser att Jesus har betalt ett jättepris för att jag ska vara rättvärdig. Han har dött för mig. Allt det har gjort för mig, gör att jag är rättvärdig. Då vill jag ju också känna att varför skulle jag då gå och leva hur som helst eller beteende mig hur som helst. Det vill inte jag. Jag är ju värd med den så. Vi får ett värde i Jesus och i norden. Och det är det jag tror blir mitten. Jag tror inte alls att en förkunden som nåd leder till med syn. Jag tror att när du förstår att du är värdefull, Jesus har betalt ett pris för dig, du är rättfärdig, du är helig, du är redan av skild och gud. Då vill du leva så också. Det blir mycket mer så att man väljer det att frivilja en att du ska stå i den här haven här för att vara rättfärdig och kliver ut, så är du körd, du har du rökt. Det är en press liksom som man inte orkar leva med istället. Den är ju för tung liksom.

SPEAKER_02 48:32

Och om också då. Jag tänker att det där också gör någonting med att om jag är helig och skillande och allt där. Så tror jag ju också om jag får tro på Eva gällerna. Aveniska, den som har tagit emot Gesus i sitt liv är också där. Alla de människor jag möter som bekänner Gesus som här står med samma status som jag. Det där skapar jag också en otroligt vacker bild av vilka människor jag möter. Det är inte bara jag här som försvänder den platsen. Tänk att gud ser någonting otroligt vackert i dig, i den jag möter där, är de som inte jag kanske alltid har lärt känna. Eller som jag kanske är rent av om man är tillbaka till bibeltexten retar mig på. Amen Gesusser någonting i det. Och det där skapade ju en öljmhet. Det skapade också en nyfikenhet på andra människor. Vad är det Gesuser i den här människan? Låt mig få se det också. Jag såg någon reel här om dagen, som handlade det, det är inget kristet. Men det var någon icke svenskad som hade var i Sverige och som sa att under hans tid som han har bott här så har han upptäckt att insett att ett av de vackraste ord som svenskan har, jag vet inte om jag håller med honom, men jag tycker om grundingången är jantelagen. Därför att hela inställningen var ju så ika amerikansk från hans perspektiv. Och där grundsinställningen är ingen är mer än någon annan. Och så sa han det: att det är den inställningen som skulle kunna förändra hela vår värld och få slut på krig och annat bråk. För att om ingen är mer värd än någon annan så har vi alla samma rättigheter. Och då tänker jag så här, jag vet inte om jag tycker om juntelagen för jag tycker inte om det att vi trycker ner oss själva. Men principen är ju egentligen det samma i kristant här. Fast tvärtom. Inte att du ska inte tro att du är något, utan du är värd oändligt mycket. Men det är också din gränne. Du är inte mer än den utan den är står på samma pris som du. Allt det vi gör är tackar i sånt.

SPEAKER_00 50:52

Jag tror att vi kommer fel. På ett sätt, om vi skulle vilja vara lite lagiska i vår förkunelse så skulle man kunna säga så här att vi är mycket mer rökda som mänsklighet än vi förstår. Om vi tror att vi ens kan nå till någon typ av rättfärdighet så är vi helt loss i det. Det är det Jesus börjar med i bergsspridiken att förklara för människor. Ni tror att ni hanterar det, men ni gör inte det. Ni säger att om en man, men jag säger att om han bara tittar på en kvinna med lust, så är han otroligen. Han drar allting så långt att ingen av oss kan leva upp till det. Om du kallar din brod för idiot, är du värdig till helvetet. Så Jesus drar det, vi är rökta, och vi kan inte. Om vi bara missar ett bud så har vi missat alla bud. Och när man inser det, då blir det inte frågan att vem av oss når fram utan ingen når fram. Ingen är ens nära att nå fram. Utan Jesus är ända vägen dit. Hans offer är det som för oss dit. När vi inser det, då är det ju bara patetiskt att sitta och bråka av vem av oss egentligen närst vem av oss är inte närmst himmelriket.

SPEAKER_02 52:02

Då är det lite på samma nivå som lärare när de köpsar och ska sitta på höger sidan och ge si tror.

SPEAKER_00 52:08

Eller hur vi tror någonstans att det spelar någon roll om du är lite närmare himlen än vad jag är. Ingen av oss kommer dit utan Jesus. Då behöver vi inte dömma varandra för det. Däremot kan man tänka så här: att många av de bud som gud gav mänskligheten gav han ju mänskligheten för vår skull också för att vi skulle må bra. Jag tror ibland att även om jag är frälst och på väg till himlen, och även om jag skulle skabla till den massa och misslyckas så kommer ge sig att rädda mig till himlen. Så kanske jag kan leva ett enklare eller svårare liv här beroende på vilka val jag väljer att göra. Där tror jag att vi absolut kan uppmatta en kristin etik och moral som kanske underlättar livet för och så säger du att du kommer ha mindre problem om du ljuger mindre. Du kommer vara mindre problem om du inte håller på att lura folk på pengar eller annat. Men jag menar, om du har tagit emot Jesus och fått förlåelse, så är det såklart du förlåt, klart du på väg till himlen. Men det blir konsekvenser av vårt liv på jorden. Det kan man ändå inte ta bort att det finns konsekvenser av vilka val vi gör.

SPEAKER_02 53:17

Och jag kan tänka, titta på klockan nu att vi ska snart av med kan också tänka att det där jugelsen, som jag tänker att det kanske handlar om: att ge så med, ge så andra får forma mig, drama min karaktär, få mig att leva mer och mer i efterfölj. Det är ju min ständiga bön. Att den kanske inte bara handlar om att jag ska få ett bättre liv utan att faktiskt hur kan vi få vara med och leva guter på den här jorden. Hur kan vi låta andra människor få en försmak av vem gud är och hur Gudserik är att uppleva och erföra ge så kärlek. Så mycket av det som är de bud som bygen ger oss att leva efter, handlar ju både om att mitt liv ska bli enklare men det handlar ju också väldigt mycket om att den här världen ska bli en vackare plats för alla människor. Att den också ska få vara en plats där de där människor som är utanför skara på ensamhet och allt det där får upprättelse. Jag tänker att det är så mycket av det som också handlar om buden och högelsen och rättfärdiggörandet och hur mycket Gud andra verkar oss. Inte bara handlar om mig själv, utan att gusrike är större än mig. Och att få syn på det att få upptäcka det att få inse det att jag får ta emot gudsord. Men det får också konsekvenser i att gudser får ett utbredande. Och jag får vara en del av det.

SPEAKER_00 55:00

Jag tror att det handlar mycket om alltså när man är ung, jag var extremt. En del som lyssnar nu kanske inte tror det men jag var unga, jag var extremt konservativa och hård i alla frågor och väldigt lagisk. Och jag tror att jag har lite ungdomen till också. Jag tror att man inte inser hur brösten man är själv. Och sen tror jag att ju längre man lever livet, och så inser man hur mycket fel man har själv, och hur mycket problem man har och brister man har. Så är det svårt att vara så dömman mot andra människor därför att det blir ett hyckler i jag känner av det hyckleriet. Så ju mer insikt jag har i min egen brist, så kan jag också ge mer något till andra. Och nogen är ju alltså. Jag menar, Jesus kom för att rädda mänskligheten. Jag hade ju en liten kommentardebån det här som tyckte att Jesus kommer med splitring och annat. Jag menar grundläggande att Jesus ord kan leda till splittring. Och vår tro kan leda till splittring. Men det var inte det för Jesus kom. Han kom för att försvona mänskligheten för att rädda mänskligheten. Han kom för att göra helt. Det är det vi måste ha med oss. Ibland blir teologin så, vi tror att teologin är till för teologin, att ordet är till för ordet, ordet kom för att läka människan och rädda människan. Gud sände sitt ord och botade dem. Det är ju ordet var ju till för att rädda oss. Och därför så tänker jag att vårt evangelier måste alltid landa där i att hjälpa rädda och upprätta. Det är väl det som är evangeliet, i kärn i det. Hade Gud vill att döma oss att kunna ha gjort det redan. Vi är redan körda ur det perspektivet.

SPEAKER_02 56:36

Och där är också din poäng där att när vi för kunna nå den, så gör det inte mindre. Jag tänker att det är ett värt om, för om vi verkligen ska fatta in värden och norden, då måste vi ju också ta med och förklara problemet. Umaningen, vad är synens konsekvenser? Vad handlar det om vad det som gör att det inte är rätt värdiga? Annars tapar ju nogen sitt värde. Så det är klart att ju mer vi får kunna nå den, desto mer förklarar vi också vilden av den.

SPEAKER_00 57:06

Men låt oss gå dit. Jag skulle behundra mycket mer de här människorna som kanske håller på nu om de gick ut till världen och förklarade för världen att den behöver Jesus och att den är tras. Men det känns som att de lägger 90% av sin tid på att förklara för kristna människor att de behöver Jesus. Det vet vi redan. Vi har redan tagit emot Jesus. Varför försöker vi omvända dem. Det är väl bättre att gå ut och nå värden då och förklara att det som är fel i världen såklart är ett resultat av synden. Och därför behöver vi Jesus. Men jag tror även där inte att lösningen går ut och skälla ut världen. Jag tror att lösningen går ut och berättar för dem. Jesus har redan löst det här problemet. Jesus har dött för dig. Jesus har betalt priset för dig. Alltså att visa på den vägen igenom, inte bara gå ut och berätta att allt det skräpp. Det vet de redan. De flesta är medvetna om syn.

SPEAKER_02 58:00

Ja, men exakt. Och jag tänker att de flesta människor oavsett om man tror på gud eller inte länget där efter en värld som får uppleva helande, helhet, fri, fred och allt det där som Jesus kommer med. Det finns ju absolut människor som drivs och hämnd begär. Men de flesta människor längtar egentligen efter någonting annat. Och att du har faktiskt få kunna det att det finns en som står för det och att det finns en lösning i det? Det är det vi behöver göra som kristna med.

SPEAKER_00 58:41

Och till alla de som nu kör stenhart på detaliska. För det första är det att man blandar för mycket. Vi lever faktiskt i det nya förbundet. Men det andra är: när är man bra nog? Var är gränsen? När har vi bett tillräckligt? När vi lagta av tillräckligt med laster. Är det bara två tre laster vi måste ändra eller är det allting? Jakob säger att det är allt eller inget om vi ska köra lagen, det är 100% eller noll. Och det kommer aldrig räcka. Det kommer aldrig bli nog. Det kommer aldrig bli föräls nog. Men om du tar emot Jesus, då blir det det. Då blir det förlåten. Det har redan betalt för allt. Allt som är och som kommer och som har varit. Jesus offertäcker ju allt ett offer för alla tider. Det är det vi måste för kunna för människor. Sen kan vi ha flera poddar och det kanske vore spännande av det där vi pratar om hur man kan mogna som kristen, hur man kan fatta bättre beslut som kristen, hur man kan växa och bli en bättre människa på många sätt. Men du kan inte bli mer främst, och du kan inte bli mer värd in för gud än om du tar emot Jesus. Så är det liksom det enda. Så tänker jag.

SPEAKER_02 59:52

Det finns ju någon sån här fantastisk prediken som snurrar just nu, minst bara inte vem det som håller den. Någon engelsk predikent som pratar om rören på kurset. Och det här när Jesus säger att sådan ligger att idag ska du vara med i paradiset. Och så skilrar han sen när den här rören kommer till himlen och får frågan där vid porten att vad har du gjort för att förvälna att vara här. Och hans enda svar är att han på kurs och bredver mig så att jag fama.

SPEAKER_00 1:00:28

Det är ju biljetten in. Om du läser du var inne på. Vi började med Mattheus, hur Jes och kom till honom. Men om du läser Bibeln och sen när Jesus kallar Paulus, han är ju världen sundaren för följer i kyrkan. Och hans föräldringsbänskar den engelska Bibeln med där när Paulus slås ner på marken så står att han säger: Lord, who are you? Herr, vem är det? Han har ingen aning. Och ändå det räcker för att han ska ta emot Jesus och rör van på korset och tänk på mig. Det krävs så lite i Bibeln för att människor ska få ta emot Jesus. Och vi har gjort det så svårt ibland, och det där måste vi nog vända om från lite grann. Det kommer inte förälsa värden. Det kan jag lov. Den här hårda attityden kommer inte vara det som skapar väckelse. Det gjorde det inte för farisingerna, och det gör det inte för oss heller. Utan däremot när Jesus kommer kärlek och nåd och g sitt liv, då är plötsligt blir en explosion av en väckelse. Ja, det är det.

SPEAKER_02 1:01:29

Det är det vi drömmer om.

SPEAKER_00 1:01:30

Det är det vi drömmer om. Men sen för allt i världen, innan alla är, jag kan beundra och respektera dem som vill mycket.

SPEAKER_02 1:01:40

Det är ju verkligen genom kväll för.

SPEAKER_00 1:01:42

Jag tror det. Många av de här som håller hårt i lagpuden här och så drar oss bakåt. Jag tror att de har goda ambitioner och vill mycket. Men jag tror att de har tappat hjärtat. Och då egentligen är Bibeln ganska tydlig med att tappar i hjärtat då har vi tappat allt. Det har vi inte något mer. Härtat är faktiskt viktigare än tro till med. Trå har på kärlek och kärligen är större än tro. Så vi måste hålla fast i kärligen, tänker jag. Ja, spännande. Bra samtal. För se hur mycket kärling vi får av det här.

SPEAKER_02 1:02:14

Exakt precis. Men vet du vad som är bra då, oavsett?

SPEAKER_00 1:02:19

Ja.

SPEAKER_02 1:02:19

Det är att vi är den här frälsten. Men det är ju gesenåd, vi får vila och inte alla andra länger.

SPEAKER_00 1:02:25

Det är usuret för en del att de kommer hitta mig det upp det. De får bara acceptera det att det är han. Ja, så är det. Vi är frälsta och förlåtna. Det är fint. Och vi är värda mycket. Jesus har betalt det dyraste priset. Och det är ju det liksom. Eller som Petru säger: det är inte med förgängningar ting som guld och silver, utan det är med blodet. Fres som vi fritöpta. Det är det dyraste. Skriv in eller skickka in era önskemål på vad vi ska prata om. Vi har redan fått så vi har något som kommer ligga på lur lite grann här nu för nästa podd. Då kanske vi till med poddar från Muljö, metropolen Mulsjö om vi får till det här i veckan.

SPEAKER_02 1:03:05

Om du är väl kommer på plats och vi får tekniken att funkar. Det kommer bli vår första podd där vi är på samma ställe.

SPEAKER_00 1:03:13

Ja, live från Mulsjö.

SPEAKER_02 1:03:18

Det är väl vuxit lite på den podden. Det är då vi ska göra live-podd när folk får gå och lyssna. Inte där än.

SPEAKER_00 1:03:28

Men kul och tack till alla som lyssnar. På återseende får vi säga. Tack för att du har lyssnat på vår podd. Både jag och Ida Maria ut och reser en hel del och besöker olika kyrkersammanhang. Följ oss på sociala medier för att inte missa vad vi dyker upp nästa gång. Kå in på librig. Guds snart tillbaka igen. Hej då.