Klimatmarschen

I veckans avsnitt samtalar Ida-Maria och Joel om klimatet utifrån den klimatmarsch som nyligen gått av stapeln. Hur effektiva är sådana demonstrationer egentligen? Borde Equmeniakyrkan vara en del av den eller inte? Det blir ett spännande och spänstigt samtal då Ida-Maria och Joel kommer från väldigt olika bakgrund i denna fråga. Mycket nöje! 

Kolla in våra böcker: 

https://www.libris.se/product/nar-taket-maste-brytas-upp/ 

https://www.libris.se/product/gud-ar-ingen-godisautomat/

Lyssna till Vardagsandakten: https://www.buzzsprout.com/1060690

Musik: Dyson Eldh

Transcript

Copy Transcript Copied

SPEAKER_00 0:01

Välkommen till varför inte med Bängejö och Backman. Hidda Maria arbetar som församlingsutvecklare och evangelist i gemäng. Hon är kronikör i tidningen dagen och skriver också böcker. Själv vet jag jo pas och en kyrkan i SEGS turnet. Jag driver på den vardag och är också jag författare. Var roligt att du är med och lyssnar och tar del av vårt samtal om tro och liv. Så där, välkomna tillbaka till varför inte.

SPEAKER_02 0:35

Fint ju. Nu är vi igång.

SPEAKER_00 0:38

Nu är vi igång och taggade, vi försöker måndagspa oss själva att komma igång idag.

SPEAKER_02 0:46

I vissa veckor är det bara mer svårt. Man älskar ju den där ledigan, men det gör ju också att det är lite sekt att kom.

SPEAKER_00 0:55

Men så kanske man har haft mycket på sönderna och så känner man det lite grann i kroppen så att man är så man kommer hit.

SPEAKER_02 1:02

Det är ju inte jobbår det.

SPEAKER_00 1:03

Ja, jag gjorde det. Men inte på hemma plan. Ut jag var i Solna. I såna, pingsförsämning. Min god vänälse, han har ju träffat skilenare skilare. Han var inte där, var i Göteborg. Så då var jag där och predikade för honom för att täcka upp lite grann. Han hade andra är det. Och jag hade inte varit där med min nya bok. Så då passade jag på. Annars har jag varit i Zona Pingst. Jag vet inte hur många faktiskt under åren. Ut det är en så här försämring jag återkommer till. Just därför att han har jobbat där hur länge som helst. Och sen bygger man ett band. Jag vet att du har varit i vissa försämringar återkommande. Och det är ganska roligt att få vara i samma kommunik och och jag känner igen de här människorna. Jag har pratat mer om fik mer om. Så jag tycker det är lite roligt att det här. Men då blir det lite bilkörning och lite längre och sen åkte jag direkt därifrån till så här släktkallas. Ja, och det är typiskt med min familj också. Det är bra, men vi slog ihop massa fördelsedagar och skulle fira dem samtidigt. Så var det typ så att vi ska fira fem personer. Det blir mycket.

SPEAKER_02 2:20

Exakt.

SPEAKER_00 2:21

Var du igång igår och fritadare i det man.

SPEAKER_02 2:24

Det var jag första pratiken efter semesten. Men även jag använde min bok. Det är ju smidigt när man har en sån. Som dessutom utgår från en Bibeltext. Så jag sa pratat om det i den innan att om de inte har någon annan tanke så talar jag ju gärna utifrån den. Så det var ju lite skönt på ett sätt i förberedelserna att man kan få använda någonting som man är ganska varm i att tala om. Det är ju också det där i fall man kan predika samma publiken flera gånger. Och jag tänker att nej, det kan man inte med man kan ju använda samma bas. Och ju mer jag trygg är i den, desto mer kan jag vara närvarande att höra vad annan gör i rummet när man väl äta där. Så det var gött. Jag var i Danns. Det ligger. Ja, exakt utanför värnamot typ. De hade en familj där som har ett sätteri, alltså ett stor gård, så fantastiskt vackert. Och då gör de en gång varje sommar så har de magasinmöten som de heter. Så de har tölt det gamla särskilmagasinet och gjort om det till en fästlokal eller lådag. Och det finns en tradition tillbaka långt tillbaka på den gården att man hade böramet i ett litet där för länge sedan. Så de har skakat liv i den gamla traditionen sen några för till 20 år sedan. Så nu bjuder man in till magasinmöten i slutet på sommaren. Och då görs det ekumeniskt så det var flera församlingar som var där. Så där var jag och talade. Första gång jag var i den församlingen, men däremot många som kom dit som är från församlingar jag har varit i innan. Så det var roligt.

SPEAKER_00 4:12

Men du har varit i din byggden förut eller vad hette det?

SPEAKER_02 4:15

Dann? Nej, faktiskt inte. Jag har ju varit i värnå ett par gånger och liksom track den här runt omkring. Men just den här platsen hade jag inte varit på innan. Vad spännande jättefint. Men det är som du säger, det blir en lång sönder när jag inte att jag åker hemma från V8 och är tillbaka i MB4 på eftermiddagen för att man har pridikat och kyrkfika och lite lunch.

SPEAKER_00 4:40

Men väldigt sen är man olika. Men jag tycker det är väldigt viktigt när jag besöker en plats att vara artig vanlig att stanna och prata med folk. Jag kör en så här hör en run. Och det finns en del pastorer som gör det som alltid tycks ha någonting snart. Förstår du, jag kan ju inte stanna när jag ska väg på grejer. Men det är fint. Men jag tycker att om någon har kallat hit mig och jag typ betar för det, eller man är redo för det här. Då måste man ju ställa upp lite grann, prata lite. Jag tycker att jag har lärt mig några brabilder där, som liksom de gjorde bra intryck när de var där, och det gör mycket, de vill man bjuda tillbaka. Så då får man ju stanna för det.

SPEAKER_02 5:25

Jag håller med. Jag tänker att det där är ju halva gurtkänsten åtminstone. Alltså kyrkikat efteråt att faktiskt kan fånga upp lite samtal. Och också när man kommer. Jag tänker att det är viktigt även i den lokala församlingen, men kanske särskilt när man kommer som gästande så att då får man också en del av de där samtalen eller reflektionerna som folk kanske inte alltid tar med sin vanliga pastor eller så. Man passar på att dela någonting med någon som kommer i en resande liksom. Så jag tänker att det där är viktigt också förroendebyggande men också rent att faktiskt vara ett redskap för vad gud vilja i människors liv.

SPEAKER_00 6:05

Jag hade lite. Nästa vecka kan vi väl avsla i förväg om allt går som det ska. Altid klickar så kommer vi ha en podd om politik nästa vecka, men kanske också lite gäster, vilket är första gången vi har. Det var i Segården att i Solna. De har ju flera politiker i den försämingen. Så jag använde ett ord med en kommun politiker där. Ganska spännande faktiskt att prata lite grann om så här. Så det blir intressanta samtal som dyker upp liksom på fikrådet. Men du måste ju uppenbara skriva en ny bok nu vidare. För du snart har du pridet vad skulle du göra liksom men precis.

SPEAKER_02 6:42

Jag börjar, jag kände det lite nu när jag pryker de här texten i en igår. Jag älskar ju fortfarande bibeltexten om den lag med mannen. Och det finns ju så mycket av. Men det är ju också svårt när jag har pratat så mycket om den. Dels att jag själv börjar bli lite trött på att jag säger samma saker. Jag förnyar vissa berättelser och inlägg och så. Men ändå att jag själv har blivit tröttna lite på det. Men också det här när man har haft, jag har haft både predikningar, men framför allt från ett seminarium till en hel församlingsdag utifrån min bok. A det blir svårare och svårare att begränsa vad man ska ha med också. Man kan ju inte ha en prediken på hur många timmar som helst.

SPEAKER_00 7:25

Det är väldigt kulligt när man samlar på sig. Däremot så tycker jag att om man predikar om. Prediken blir aldrig densamma, därför att förhoppningsvis. Men om du läser rummet om människor, vilket jag tycker man kommer till en plats här. Du talar ju till de människor för de människorna för att få fram ett budskap till dem. Och då blir det olika beroende på vad du är. Och du försöker känna av det lite i rummet. Vad reagerar de på här? Vad går hem och vad går inte hemma, vad verkar folk bli rörda? Och så kanske man lägger om lite i priden i farten, eller ibland innan man förbereder också, styr man om lite i pridiken fast man har en grund. Så det blir ju ändå lite olika, men det är klart, till slut kör man väl slut på. Och så har man hur mycket information som helst om just det här.

SPEAKER_02 8:20

Och sen tänker jag dels att folk har hört det. Men jag tror att mest för min egen skull kanske. De som inte har hört mig pridika utifrån här texten kommer säkert tycka att det är bra. Oavsett hur många gånger jag har kört den kanske. Men för min egen del så behöver jag ju få förnya mig. Så ja, det får väl bli något nytta.

SPEAKER_00 8:43

Vi får väl starta de tävlingar nu. Vem tror ni blir klar med sin nästa bok först, Ida Maria eller jag. Vi kan ju låta en godis på så här.

SPEAKER_02 8:57

Emot input på vad nästa bok borde handla om i så fall.

SPEAKER_00 9:05

Men du är lite hemligt också. Det ska man vara. Man ska inte avse allting på en gång.

SPEAKER_02 9:09

Kanske i alla fall inte i en podd.

SPEAKER_00 9:11

Kanske inte i en podd som alla lyssnar på. Idag ska vi ju ge samtalsämne också. Där vi kanske kommer på samma sida, kanske inte samma sida. Vi tänkte, ha hänt egentligen har hänt hur mycket som helst. Sista veckorna som vi skulle kunna reagera på eller hopp in samtal kring. Men du föreslå den här att den här klimat marschen som har varit. Och det är två ord som jag inte använder alls varken mars eller klimat. Det är inte liksom del av min vokabulär jätte ofta. Men vad är detta för den som är oinsatt så är det har det varit en stor klimatdemonstration i Stockholm. Och vad var det för något tiden här?

SPEAKER_02 10:04

Det är ett initiativ som nu tappar jag lite i siffran med 180 kanske olika föreningar står bakom någonstans runt 200 i alla fall. Föreningar och organisationer som har bjudit in till en klimatdemonstration, marsch, manifestation pro på vad man vill använda för ord. Vi pratar om det faktiskt här i veckan om det här med demonstrationer och hur man är en del av ens vokabulär eller inte. Jag tänker att min man och du är nog lite lika där att inte ha det som del av sitt arv så där. Och då tänker jag att demonstrationen kanske handlar mer om att man reagerar mot någonting. Och en manifestation handlar mer om att vi vill någonting eller liksom. Så det här kanske var mer en manifest manifestation. Men jag i alla fall in öppet till en klimatmärs som skulle gå igenom Stockholm. Och 50 000 människor ungefär dyker upp. Jag såg någon från Sara Vimmecrans tror jag, som har gjort ett inlägg mitt i marschen som sa att nu har varit på i två timmar och de sista har inte ens börjat gå än. De står fortfarande vänta på att få starta.

SPEAKER_00 11:22

Man har varit uppdelad i olika säljan.

SPEAKER_02 11:24

Men man startade på en plats och så gick liksom tåget genom Stockholms gato. För att man har ju spärat av delar av Stockholm. Det är ju liksom tankenna, om jag har förstått det rätt också, så är ju tanken att det här ska vara en opolitisk, alltså partiopolitisk. Manifestation så att det inte ska vara partierna som ska synas. Det var ju många företrädare från olika partier som var där, men inte under deras banderoller egentligen. Men däremot är det väldigt många andra organisationer som har varit där och manifesterat som D19 och Ekumen kyrkan och Kyrkonas världsråd. Och det var aktivistorganisationer och så. Men tanken har varit just att det ska inte vara kopplat till höger eller vänster politik. Utan är en gemensam mars för att visa på att klimatfrågorna inte kan vänta.

SPEAKER_00 12:21

Just det. Ja, ändå kan jag ana att högerflanken är mindre representerad än vad vänsterflanken var på en sån här administration. Men man vet ju inte. Men nummer ett. Finns det inte att prata om. Varför är det viktigt? Ska vi vara en del av det som kyrka. I kumena kyrkan är väldigt tydligt varit med i detta. Gör så här marcher skillnad, alltså påverkar de någonting. Men man börjar i första spåret så, är det viktigt? Vad tycker du? Det här tror jag är mer din hjärtefråga än min. Varför är det viktigt att man gör en sån här demonstration?

SPEAKER_02 13:04

Jag tycker att det är superviktigt. Men och det är väl frågan, jag tänker i fälsan ska engagera eller inte är en fråga, men också vad gör de för skillnad? Om jag inte bara tänker på varför är en sån här mars viktig överhuvudtaget. Att det är. Det var lite det vi började prata om i hemma. Vad är demonstrationen till för, är det verkligen en del av vår kultur eller inte. För min man som sagt, så är det kanske inte det. Och jag är ju uppväxt i en ganska röd familj och har ju varit till demonstrationslåg sedan jag var lite, har jag varit med mam och pappa. Så för mig är det ju så naturligt att det är någonting man kan göra. Men då bör vi fall prata om det. Vad gör du för skillnad? Alltså, vad påverkar det egentligen? Och jag tänker att jag vet inte alltid om det liksom på ett sätt, finns det väl bättre sätt att påverka. Eller vad gör det för skillnad att 50 000 går ut och demonstrerar det för klimatet ändra det klimatet? Nej, det gör det inte egentligen. Inte just den satsningen. Men jag tänker att det är ett maktmedel att använda, alltså som faktiskt lyfter vissa frågor på agendan och visar på att det finns en rörelse bakom. Att även saker som inte alltid har så syns i de offentliga debatterna. Att det ändå en folkrörelse som vill någonting och som tänker någonting. Det har ju liksom märkt i om man tänker globalt - rörelser som typ Black Lives Matter eller de här klimatdemonstrationerna som var i spåren av Greta Thunberg för ett antal år sedan. Det skapar ju någonting att faktiskt bäta upp frågor på agendan för att någonstans man kan inte verja för när det blir stort engagemang kring frågor. Det tänker jag en faktor. Att visa på något vis för både politik och politiker och företag att det här är någonting som folket tycker någonting. Men sen tänker jag att en av de största funktionerna som jag ser det är att det skapar en känsla av att jag inte är ensam. Alltså ett vi. I att också så här: det är fler än jag som bryr sig om de här frågorna, det gör faktiskt det inte bara min insett som gör skillnad. Det kan man ibland känna sig ganska ensam och gör skillnad att jag gör de val jag gör. Men om det är 50 000 som faktiskt gör samma val om då gör det skillnad det vi gör varven. Och att det också liksom ibland är det så lätt att känna sig övermannad och ensam i en ganska stord. Och att de här manifestationerna eller demonstrationerna fyller en funktion av att skapa enhet och ett virkänsla. Det tänker jag även som typ. Det var ju för några veckor sedan så var den här stora Gesus-manifestationen i kungsregården i Stockholm. Den har ju också tillbräg, precis. Den har ju på ett sätt också samma funktion. Alltså även om den förstås är till för att manifestera gud och vi tror att gud gör någonting där. Så är ju också en poäng om att göra det att faktiskt skapa. Det är vi är många som längtar efter det här som söker Jesus som tillbörg gud i vårt land. Det är inte bara jag inte bara en avart av konsiga människor utan vi är många. Så jag tänker att alla de där typen av sociala sammanhang där vi drar ihop folk att det också finns att mobilisera en folkrörelse eller skapar ett vi i det.

SPEAKER_00 16:48

Det är intressant det kan jag förstå verkligen. För jag tänker att det är lite samma som kristna konferenser. Man åker på nyhem, och man åker på hön eller vad man nu åker då. Så är det lite samma känsla ibland nu. Vi kommer sammanvi är många och jag är inte ensam utan tillsammans. Och det gör ju mycket tror jag faktiskt verkligen kan peppa igång oss att orkar fortsätta i vilken kamp vi är inne i. Det är lite grann svårt för mig bland manifestationer och masser. Det blir liksom att man försöker påverka för mycket. Nu får politikerna göra något ungefär åt den här situationen. Och jag fattar att politikerna sitter på mycket makt, för det kan ju bero på vilken typ av elförsörjning, vi utvecklar kärnkraft eller annat. El vi jobbar och vilka miljömål vi kan nå? Men ofta tycker jag mer att det kan bli att man förskjuter ansvaret lite. Vi står här och nu får ni göra något liksom. Och det tycker jag väl är att göra något själva istället, drar igång ett initiativ att hitta på någonting. Och det gör man ju då när man ut och går. Men att det inte bara bli en promenad, förstår vad jag menar? Att tar du vägen härifrån? Hur kommer det någonting ur det här mer än att vi bara. Nu har vi gjort vårt, vi gick längs gatan. Och det kan jag tycka även med ge som manifestation eller annat också. Det är bra att det blir en manifestation eller det blir en demonstration, men vad blir det efter det här? Hur kommer vi vidare? Vem tar bollen? Nu blir det här en påtryckning på politiker, såklart eftersom det är valtider och de ser att det här är en viktig fråga för många människor. Så att det klart att någon typ av skillnad gör. Jag tycker inte om går i marscher överlag.

SPEAKER_02 18:41

Men jag håller ju helt med dig i att det kan inte vara det enda vi gör. Det är ju lätt att tänka att det där blir ett avsäde av ansvar jag förstår hur du tänker. Och samtidigt jag tänker att det nog faktiskt för alla som går, oavsett i vilken typ av det här blir så tydligt för nu är så stor folkrörelse. Men även de här mindre demonstrationsdagen som är runt om i Sverige både på 1 maj och på andra tillfällen. Och just nu så är det ganska många upprop i Sverige både för klimatfrågan men också för migrationsfrågorna, att det görs på diversa olika lokala platser. Och en del av dem är i ganska små sammanhang. Jag tänker att ändå, och då kan man ju verkligen säga fundera på vad gör det för skillnad 20 personer samlas på ett torg och tycker någonting typ. Jag tror att för de som är med, för alla som väljer att åka till en sån plats, så tror jag att det inte blir ett avseende av ansvar utan tvärtom att det där faktiskt är med och tryggar igång. Det blir på något vis en bekräftelse av det engagemang jag redan har, och att möta andra som har delar samma passion, delar samma hjärta för en, oavsett om det en sakfråga eller för en rörelse eller vad det nu är. Att möta andra som har samma typ av engagemang föder i sin tur mer engagemang att säga att du representerar den här rörelsen, eller den här föreningen, hur bryr de klimatfrågorna där ni är? El engagerar du dig? Ja, okej. Men det där kanske jag också skulle göra. Min erfarenhet är att när vi kommer samman så föder det mer engemang bland de som redan är där. Så jag tror inte jag ser inte att det får effekten av att man avseger sig. Men kan jag förstå att det ser ut så. Eller att det är så det uppfattas. Men att det snarare med födda engem.

SPEAKER_00 20:41

Ja, du tänker så att en sån här demonstration, då att den gör någonting med personer som kommer dit. Inte bara att de försöker påverka andra utan att samtidigt som man gör det här så blir man också själv påverkad av de andra som är där, och av peppar att fortsätta sin grej då. Så att det är även personligt utvecklande. Sen vill man åstadkomma någonting såklart. Man vill ju vara en röst som hörs och driver på förändring av olika slag. Hur viktig är den här frågan just nu? Alltså för mig är det för dig personligen. Vad tänker du? Var sätter du klimatfrågan just nu i miljöfrågan?

SPEAKER_02 21:24

För mig är klimatfrågan oerhört viktig. En av de viktigare frågorna för mig i valet till exempel. Och har kanske varit det under några år. Även om jag ser att det finns så mycket frågor att engagera sig kring valet eller politiskt eller som kyrka. Så tänker jag det här är en av de frågorna där jag tänker att om vi inte behöver agera nu för att det får konsekvenser både för. Kommande generationer för mina barn, för de som kommer efter mig. Men också att det får oerhörda konsekvenser förstås, för vår gjord, men därmed också för människor som redan lever i utsatthet. Så för mig är detta en jätteviktig fråga. Både utifrån att jag. Kan på riktigt oro mig övert är vi är på väg. Och när går norve i en gräns där det inte går att ändra det som sker längre. När norvid där oahterkala gränsen för klimatets befinnande. Vad behöver vi agera på nu? Det är en aspekt. Men det handlar också för mig om en solidaritetsaspekt också. A det här är någonting som vi gör. Det här handlar om mig handlar det så mycket om andra människor och ett gemensamt ansvar. Vilket för mig då personligen blir väldigt tytt sammankopplat med mitt läringarskap. För mig är det en direkt konsekvens av att om jag ska bry mig om dessa mina minster som Jesus talar om. Om jag faktiskt ska bry mig om både flyktingen och den fattiga och barnen och andra med utsathet, då är för mig klimatfrågan en direkt konsekvens av det. För att den påverkar så många. Så för mig är det supervikligt.

SPEAKER_00 23:32

Vad tänker du någonting som svara det, men är det något som ger dig. Är det något som du tänker så här ger dig ångest. Kan du gå hemma och vara orolig för det här. Är det något som du bär med dig i livet?

SPEAKER_02 23:45

Ja fillar det. Och kanske framför allt när jag liksom. Jag tror att det är precis som andra frågor, som på något vis blir att när man börjar tänka på dem för mycket så blir de till slut helt oöverskådliga. När jag börjar drömma med i den där tankebanona att vad händer med det här? Vad får det för konsekvenser. Och när man börjar se det i ett större perspektiv, ett större värd, hur jag börjar se på det som sker både vädra förändringar och klimatet och flyktingströmmar och annat. När man börjar se hur det får någon form av spin-off effekt hela vägen, då hissnar det för mig. Och blir någonting som på riktigt det är inte så ofta jag har ångest i mitt liv. Men den snudrar nog ändå vid det. Att det här är en det här är någonting som jag själv inte enbart ensam kan göra någonting åt. Utan måste göra någonting tillsammans. Och därför blir det ångeslöda tror jag. Att det här ligger liksom inte bara i min mina händer att förändra.

SPEAKER_00 24:58

Just det. Spännande. Jag har ju inte varit engagerad i miljö alls. Det beror ju på flera saker. Delvis därför att jag har ju inte nåt. Jag är ingen naturmänniska heller. Jag har ju inget friluftsintresse. Liten när jag blivit äldre att jag tycker det är trevligt var ut och gå på någon promenad i skogen ibland. Tycker jag faktiskt. Och jag bor ju lite på landet. Men om du skulle föreslå, ska vi slupp ett tält här också. Nej, det ska vi inte göra. Vi ska gå hem. Och så var ju våra sängar i mina rum. Alltså, jag har inte riktigt varit så engagerad. Och jag sa ju till dig nu att jag var uppe i Luxle nu så var vi inne på Sum och Skogsmuseet i Luxle. Att jag hittade att de sålde böcker med skogsmuller. Våfärligt. Det skulle man ju köpt och slängt, bara för att ingen annan skulle ha den. Men miljö har inte varit en stor fråga. Men varför? Jag skulle jag backa till det lite grann mer också. Mer än att jag bara inte har det där jätteintreset av det är storstadskille mer. Min fru är också, liksom jag har ju bott i alla så att vi är lite mer stor stadsmänskhet. Men jag växte också upp i ett andligt sammanhang som inte prioriterade den här frågan alls. Och det har jag insett att ha format mig mycket också. Och det var mer än bara att man inte bryr sig. Utan det fanns ju en teologi bakom det här. Jag skrev lite grann om det här i någonting i sändare för att jag sen hade ett inläggare. Om just klimatnödläge och sen även andra, kanske klimatnödläge som vi kan komma in på också. Men när jag växtar upp, då var jag med pengsrörelsen, och gick ju på Söderske skolan jag var lite närmare trosrörelsen, och det här de här karasmatiska miljöerna var mer i mina hem. Och där är inte miljöfrågor stora. Och de är inte det också därför att man är så enrotad i en teologi som säger att den här jorden kommer att brinna upp. Varför ska vi lägga ner mängder med energi på något som inte kommer bestå. Ut man har en bibisk syn som är att det här kommer ta slut. Och så kommer Gud komma med en ny himle och en ny gord. Är det verkligen liksom är det värt insatsen, förstår jag menar? Inte att man inte bryr sig, det skulle jag inte vilja säga. Men type det är ju meningslös. Och man har också haft en teologi, eftersom det formar mycket av vårt handlande också vad vi har för teologi och för ideologi. Man har också haft en teologi att Jesus kommer ju. Han kanske inte kommer i år och han kanske kommer nästa år eller han kommer väldigt snart vi lever i sista tiden. Och helt enkelt, man har inte haft tid att. Eller det känns onödigt. Och så växte jag upp. Och så kände jag att det här är ju inget och ägna så för att ett jorden kommer brinna upp, två, Jesus kommer ju snart. Vi är ändå inte kvar på den jorden, så mina barnbarns barn då är ju Jesus här. Det vet ju alla.

SPEAKER_02 28:10

Men så har man ju så har man ju tänkt i kyrkan sen Jesus lämnade i jorden. Paulus tyckte hingte också att vi lever i den sista tiden.

SPEAKER_00 28:22

Absolut så är det. Och jag kanske lämnar den här bit. Jag kanske landade i den här tanken. För jag var helt ärlig, så är jag kvar i den teologin. Att jag tror inte att den här jorden kommer överleva. Det är min grundsinställning. Och jag kan nästan se alla de här varningsmjöklimatvaringarna som en bekräftelse på att Biblen visar oss att den här jorden vi kommer förstöra den till slut. Och kommer antingen behöva upprätta den, vilket vissa har en teologi för att det är den här jorden som ska upprättas, eller kommer med en ny himmel och ny gord. Det där är lite olika hur man tolkar teologiskt då. Men jag kanske ligger i den linjen att jag tror nog att Jesus är på ingång ganska snart. Men jag inte lika nervös som en hel del människor som tänker att han kommer imorgon. Men jag tror att det får vi se. Det kan vara ta också. Men visst, jag lever där. Men sen började jag tänka själv så här: okej. Även om saker blir dåliga, så tar man ju hand om dem. Och det var lite det jag landade i själv. Jag vet att det är en dålig bild. Men jag tänkte att även om jag vet att min bil kommer inte vara kvar om 30 år. Då kommer den ha råtsat sönder eller vara osörbar eller vad som helst. Så kör jag den till service i alla fall och tvättar den och försöker få ut så många miler av den som möjligt och hålla den renom fräs. Varför skulle vi inte göra det med den planet vi bor på, liksom det jord vi har fått av ljud. Så det blir inte. Jag tycker inte argumentet gälligt ändå. Även om man säger med jorden kommer inte finnas kvar, men vi ska väl ta hand om den så mycket vi kan under den tid vi är här och vårdaren så att den håller så länge som möjligt i alla fall. Men det kanske ändå inte har sparkat världens miljöengagemang i mig. Det kan man ju inte säga. Du skattar. Men det är sant. Det kanske inte är ut. Jag tycker när jag kom tillemen kyrkan att jag var stolt över att tillhör en kyrka som ändå tog upp frågan. Sen kanske jag tycker att tekemen kyrkan kör i diket i frågan lite grann ibland. Och det skulle såklart inte den säga som är orolig för att vi gör för lite. Men jag är stolt över det när jag lämnade Pingst så gick ju vår samfundsledare då ut och sa i en debatt med arkerbiskoppen att vi har varit mer engagerade att rädda stjälar än sällar. Och det tyckte jag var ett jättedumt uttalande. Det tyckte jag var fånigt. Jag tycker inte att det ena behöver utesluta det andra. Vi kan väl ta hand om planeten och vinna människor för evigheten. Du behöver inte komra ut det här. Men vad tänker du om du möter människor? Om du skulle möta mig nu om du möter något hjärte som är uppväxt som jag i den här teologin, har de här idéerna med sig. Vad säger du till en sån person om du vill övertala det att du behöver faktiskt ta miljön lite på allvar?

SPEAKER_02 31:26

Men det förekommer ju, precis som du säger. Det är ju inte en ovanlig teologi som vi möter. Och jag sa det till dig precis innan vi startade igång att det går som vanligt att kolla på dagens kommentarsfält. Så får man ju syn på teologiska prätoken.

SPEAKER_00 31:42

Vad står det där? Vad händer du?

SPEAKER_02 31:44

Det där har ju dagen gjort ett reporta om klimatmärken. Och genast i Facebook-trådarna så kommer det att det här är förkastligt att vi engagerar oss det här. Vi behöver när du senas med människor till frälsning, det är vi ska fokusera på. Och jag tänker så står de inte emot varandra. Och också just det här att det här kommer ju alltifrån att det här är jävlen sätt att förleda mänskligheten att fokusera på fel frågor och så.

SPEAKER_00 32:16

Det var spännade. Alltså oerhört spännande argument vara att jävulen förleder människan att våda i den gjord som gud gänligen.

SPEAKER_02 32:27

Visst är det spännande.

SPEAKER_00 32:28

Ävulen är ju den som förstör. Men visst.

SPEAKER_02 32:36

Men jag tänker också. Den inställningen som du har vöft. Eller den teologin du har vuxit upp med, den har jag ju mött ganska många gånger. Om jorden ändå ska förstöra, varför ska vi bry oss om den? Jag förstår ju på ett sätt den tankebanan att förutom då att det är lite problematiskt att vi har tänkt så i två tusen år. Så varför inte är två tusen år till vet vi inte. Jag förstår vart den teologin kommer ifrån. Men för mig så blir det fortfarande. För mig så handlar det kristna engagemanget om klimatet. Dels tänker jag. Jag tror att det ligger något i det säger att vi ibland i akemiga kyrka med flera tender att tippa idek. Egentligen inte för att vårt engagemang för klimatfrågan är fel utan att det inte alltid får utrymme för varför klimatfrågan är så stor. Att det bara låter som att vi vill rädda sallar eller vad man nu ska säga. Men jag tänker att för många i den här kyrkan och de kyrkor som är engagerade så hänger det så ta ihop med just ett ansvar, inte bara för naturen utan också för med människor på vår planet. Och det kanske inte alltid får utrymme att jag tänker att en del av mitt lärgenskap och min evangelisation är också att vara trovärdig mot hur tar vi hand om vår värld och därmed också de fatti och de utsatta och vad skapar vi för boende miljö. Jag tänker att det där för mig så håller det inte. Även om jag förstår det teologiska argumentet så håller inte hela vägen för mig. För att jag tänker att det finns. Om jag ska vara väldigt lite hård så tänker jag att det är ett i-lands perspektiv på klimatfrågan. Att det är vi som har det ganska rikt och självbeställigt som har råd att tänka så att vi inte behöver bry oss. För att det drabbar inte oss så himla mycket. Och speciellt inte då om man bor i stort städer och kanske inte ens leven nära och ser hur det där faktiskt får konkreta påverkan på människor. Men jag tänker att där finns det så mycket hela vårt sätt att konsumera. Det har vi varit inne på någon annan gång. Alltid från kläder till prylar till teknik till vårt sätt att leva i västvärlden och i länderna får ju oerhörda konsekvenser för människor i andra delar av värden. Både när det handlar om ekonomi men också rent klimatpåverkan. Att vårt sätt att förbruka kläder och ha de industrierna vi har, de har vi inte här i Sverige, utan de har vi på andra delar av värden som skapar orimliga både arbetsvillkor men också miljöproblem och klimatsituationer för människor i andra delar av världen. Så jag tänker att klimatfrågan för mig handlar otroligt mycket ihop med också rättvisfråga. Jag tror att vi ska absoluta handla om vår skapelse. Det handlar om vår natur och våra djur och så. Så tänker jag att anledda att hand om skapelsen och djuren och naturen är ju för att gud har gett dem till oss för att vi ska få gläggas av det för att vi ska få väl singla av det. Vilken glädje det är för mig varje gång jag ser igelkottet som smidigt förbi i vår trädgård för att de är rörlistade. Och då kan jag bli så här: att gud är de här djur, också för att jag ska få glädjas över dem. Så jag tänker att en del av om jag ska vara helt egoistisk så tänker jag att en del av klimatengemanget handlar om att vi ska vara tacksamma för det gula gett. A han vill att vi ska glädjas över det här. Men det handlar också kanske för mig ännu mer om rättvisfrågorna.

SPEAKER_00 36:28

Och att vår bent att leva det här intressant perspektiv. Sen kan man ju argumentera åt båda hållen på illands problematiken. Därför jag tänker bland att miljöfrågor också ett illands. Det är en illandsfråga i meningen att det är rika länder som har råd att tänka på det på ett sätt. Därför, är du väldigt, väldigt fattig så tänker du bara på matförden. Då orkar inte du tänka på lösa jordens miljöproblem för att du överlever inte dem om du inte får mat. Jag kände en man som kommer från ett fattigt land, han sa att det är bara rika länder som orkar tänka på sånt här. Vi fatti länder där vill man ha matför dem. Men du har ju rätt i. Då menar jag att på ett sätt kan man lösa miljöproblemet lite genom att göra fatti länder rikare. Att vi måste hjälpa dem upp ur sin omedelbara fattigdom så att de själva orkar börja se blicken att alltså tänka på annat än bara lösa krisen. Men sen har du rätt. Det är ju såklart så att mängder av de kläder som vi använder och allt det här vi gör använder vi billig och fattiga människor för att göra. Det är något slavarbete bara att det gör sig inte här. Det gör sig andra länder. Då blundar vi lite grann för det. Och även så tror jag att en del använder industri och annat läggs ju länder där. Det kanske inte är lika håda miljörrestriktioner på hur folk arbetar. Och då blir de ju kanske sjukare och mår sämre på alla sätt. Så det är klart att fattiga drabbas att lyfta fram det. Jag skulle önska att det tar mer frukt på mitt gamla gäng. Jag tror så här. Vill man verkligen nör och är, kan jag kanske förändras lite. Inte så mycket som jag kanske borde, men lite. Så tror jag att teologi är vägen för många av dem. De är ju ändå liksom hur man är, om de är intresserade av miljö och sånt, så är de i alla fall intresserade av Bibeln. Och om du tycker att man ska gräva in i de argumenten, vad finns det för argument för att bry som miljön, då måste man ju ändå in i Bibeln och säga att Gud skapas inte människan, bad människan, vårdar den. Det finns mycket Bibel och Bibelsammanhang om det här att det är vår uppgift att göra det. Och då får man kanske komma in där. Jag tycker att även ditt medmänska perspektiv är sånt. Alltså den starker skyldhet hand om den svaget. Det finns många Bibelord om det och så vidare. Man får väl jobba på det att väcka det engagemanget. Jag tror tyvärr inte att en sån här miljödemonstration gör det. Jag tror att den väcker engagemanget hos de som redan är engagerade och kanske kan få politiker att höja ögonen därför att är det mycket människor som drar till sig uppmärksamhet. Jag tror inte att det väcker för många av de som redan är negativa. Men det vet man inte. Det kanske är helt fina.

SPEAKER_02 39:18

Och som kyrka att vara med i en sån här manifestation. Det tänker jag ju snarare handlar om att skapa en trovärdighet i samhället. Att det här är en fråga som vi som kyrke också vill vara med och ta ansvar för. Snarare kanske än att omvända de som är i kyrkfanger och inte tycker att vi ska göra det. Att det snarare en symbolfråga i vad kyrkan också bryr sig om.

SPEAKER_00 39:45

Men jag är ju sant för det har varit den sista veckan, har varit flera sådana grejer som har dykt upp som har väckt engagemang hos människor. Vi ska inte prata om den så mycket för vi nu är inne i miljöfrågan. Men det var ju den här rättegången mot Jonathan Arvin också. Jag vet inte om du har följt den historien. Men den lätde ju i alla fall till stora namninsamlingar, 20 000 namn eller någonting. Och det skapar en reaktion och det överlämnas till statsminister och så vidare. Så det är klart att de här stora namninsamlingarna, stora demonstrationerna, de visar på att vi kanske inte är avtrubbade. Vi som människor i Sverige kanske ändå fortfarande känner för saker och drivs av personer. Vi också har roligt visar som vi vill göra någonting åt. Och det är väl egentligen något att vara glad för att vi som människor drivs av saker och vill någonting.

SPEAKER_02 40:38

Och det är väl det som är. Jag har börjat lyssna i kapp nästan färdig nu med alla de partilar utfrågningar som har varit hittills i vår goda möte. Det är en av de sakerna som jag kan uppskatta med det är att samtalet plötsligt börjar handla lite mer om värderingar. Alltså vad är det för grundvärderingar och människosyn och sätt att se på vårt samhälle som ligger bakom sakfrågor och politik. Och att det där kan ju sakna ibland i den politiska debatten eller i det samhället, vi är en del av överhuvudtaget att vi hamnar så lite i sakpolitiska frågor eller sakfrågor överhuvudtaget. Men att något handlar det om att vad är vår syn på människans okänkbara värde, eller vad är vad är det vi egentligen värnar för värderingar bakom. Det tänker jag är det som är kyrkans bidrag på ett sätt också. Vi kanske inte alltid kan gå sig i alla sakfrågor, men vi kan lyfta något som att vi tror att det större värderingar bakom här för att gud har skapat varmiska eller gud har skapat den här världen. Och vad får det för konsekvenser i att älska gå nästa. Jag kan uppskatta de där initiativen som görs att också faktiskt får vara med och peka på något annat bakom alla hetka debatter.

SPEAKER_00 42:02

Num ett. De här debattfälten på kristna medier, de tycker jag vi borde stänga ner nu. De kommer knacka oss och ta dör på den här familjen istället för att göra något bra. För det är ju bara trollen som låter. Så det kan man gärna hoppa över. Men du svarar lite på frågan där. Jag förstår att du tycker att det var bra av oss som ekemen kyrka att vi engagerade oss i detta på grund av att vi då är med och symboliserar att det här är en viktig fråga och så vidare. Är det korrekt för att förstå?

SPEAKER_02 42:31

Men så tänker jag. Men jag har en fråga. Du ser ett enda sättet att nå alla de här människorna är med teologi.

SPEAKER_00 42:40

En del av det här.

SPEAKER_02 42:43

Men jag fattar vad du menar. Men det jag tycker är svårt. På ett sätt tror jag att det är rätt. Men jag tror att den här frågan och en hel del andra värderingsfrågor. Vi kan ju inte bara nämna några, men som handlar om abort eller HBQ-frågor eller familjepolitik eller vad vi nu pratar om. Alltså. Sådana som liksom är någonstans i gränslandet i vad kyrkans är den där och inte och så där. Och där vi ibland spänningsfältet i vad vi tycker olika om. Där är det ju så tänker jag. A det redan har blivit så polariserat så att man inte ens vill höra de teologiska argumenten för något annat. Alltså för jag kan tänka att det finns ju. Det finns ju en massa god teologi för typ klimatfrågan. Ska man liksom nämna några exempel så är det ju både. Nu tappar jag helt namnet på Han som har skrivit jobbat för god gjord. Vidlund. Jobbar för Pingst-PMU nu. Johannes Vidlund heter han. Han ska. Vi har en bok som heter God. Han jobbar för den här sen och han jobbar ju för Pängs, men som också skrivit om just teologi av klimatfrågan. Jose Sverker släppte en bok i år som ju verkligen är teolog och bemöter frågan ufrån teologi. Så det finns ju ganska genomarbetad teologi kring vissa saker. Men att ge den boken till någon. Det har inte funkat liksom.

SPEAKER_00 44:27

Nej, de kommer inte läsa den. Eller inte på en gång. Man tänker så här: min poäng är att om du säger någonting om miljö för de här människor, då kommer det inte väga så tungt. De bryr sig inte så mycket om vad du tycker i den frågan. Du är redan säker på deras inte gillar lista en del. Men de har respekt för Bibeln. De har väldigt respekt för Bibeln. Och därför, om man kan komma till ett samtal där man kan visa att Bibeln säger det här och det här, så har de respekt för den. Förstår vad jag menar. Även om de inte släg respekt för dig eller mig, så har de respekt för den här boken. Därför blir det så viktigt att komma dit. Men det är klart att du kommer ingenstans med någon som inte vill komma någonstans. Det är det som är svårast. Om du inte vill förändra dig, så är det väldigt svårt att tvinga förändring på någon. Och då kanske jag kommer till min. Om jag skulle ha någon så här irritation kring där tycker det är bra att vi var där. Och jag tycker det bra att ekomen kyrkan har en ställning i frågan. Men jag tycker att ekumenakkyrkan borde visa samma engagemang för en del andra frågor. Och kanske om vi gjorde det att vi skulle lätta dem fram till varandra. Alltså om vi tog första steget. Till exempel nämnde du den här Sverige tillber satsningen. Varför varn ekumenkyrkan med på den liksom. Det var massa församlingar och samfund som stod bakom det. Varför stod inte vi med? Vi kunde vara del av den grejen också. Därför vad de här skulle tycka mer åt det andrahlet. Sen kan ju du och jag diskutera i länge om att det är lika andligt att hand om miljön. Men i deras värld kanske det här är en mer andlig manifestation. Vi kanske skulle behöva vara där också, tänker jag ibland. Och om vi börjar gå vara med på de grejerna och ställer oss bakom de sakerna, så kanske vi kan få dem att lyssna på våra argument också. Men det är ju inte säkert.

SPEAKER_02 46:29

Man kan ju inte så mycket säkert. Om vi nu ska försvara mitt samfund lite grann så kan jag ändå se att vi har gjort en rörelse för ett antal år sedan att vi var det enda som hördes från tål20, åtminstone uppfattningen var ju bara fred och miljöfrågor. Idag kan jag se att väldigt mycket när vi lyfter de frågorna så ligger de, åtminstone bland de som är engagerade och så, så ligger de väldigt hand i hand med frågorna om evangelisation, om biben, om trovärdighet, om människors förälsning. För många av de som är engagerade så att de står inte emot varandra utan de är en del av samma rörelse. Men det är ju inte alltid vad som märks ut kanske. Jag håller med att vi hade behövt vara på fler platser för att också visa att de här frågorna är också viktiga.

SPEAKER_00 47:28

Att vi måste vara det komma samman lite mer. Vi polariserar oss för hårt överlag.

SPEAKER_02 47:36

Det som är intressant tänker jag är att på en del av de här, jag vet inte hur det var på Gesus tillbär. Men i alla fall på den här när vi har varit, låtsån i Örebro och Göteborg och de här som har varit. Att åtminstone på dem så har ju en hel del församlingar och medlemmar för mycket med kyrkan varit där och varit aktiva. Men kyrkan som samfund har inte synts. Och det där är ju inte oväsentligt att faktiskt vad finns det för symbolvärde också när den nationella kyrken finns med bakom någonting. Det där är jätteintressant faktiskt.

SPEAKER_00 48:15

Och då kan man ju säga, du kunde väl dem satsa på att komma på miljödemonstrationen. Ja, det kunde de göra. Men någon måste ju ta första steget för att vi ska närma oss varandra lite mer. Sen kan jag ju tänka att om man går upp på internet kan man ju läsa Karin Vivårns tal, har du gjort detta? Det ligger faktiskt ute från klimatdemonstrationerna och hon hänvisar viser till någon biskop och till. Men jag tycker att det är för lite av hennes tyngd som kyrkoledare i det här. Det kommer en formulering på slutet bara. Som säger så här: att för mig som troende är det att leva det jag tror på när gud skapade sågan att allt var gott. Det är liksom den punchline som kommer in där. Men jag skulle önska er att våra kyrkoledare tog tillfället att vara mer kyrkliga i sin del av detta. Det finns ju många som står där och talar om att vi behöver ta hand om vårt hem jorden. Det är ju många som gör. Men vårt perspektiv borde ju komma från det kyrkliga teologiska lite mer. Jag saknar lite. Jag hade önskat att det hade varit lite mer. Och det är ingen så här superkritik mot Karin. Det var bara att jag tycker ibland att vi ska utmärka oss lite mer som en röst för det andra. Vi borde ju stå där och säga så här: det är vår gud som skapar det. Därför är vi mer engagerade än någon av er i att det här ska bli bra.

SPEAKER_02 49:46

Och där tänker jag ibland att det här är på ett sätt så paradoxalt. För jag tänker att vi som fryrkor kommer riktigt så naturligt att säga att vi har ett är att Gud kallat oss det här. Men den som verkligen tar den platsen och den röst just nu är ju svenska kyrkan. Jag vet inte om du har hört Martin Modells sommar prat från det som res. Det han är otroligt tydligt pratar om. Varför är vi engagerade i de här frågorna? Jo, för att vi tror att Jesus kallar oss till det här. Han är ju superrak med sin teologi och sitt driv bakom. Då tänker jag att om han kan vara där från svenska kyrkan. Som på ett sätt är folkkyrka och ofta försöka hålla sig, eller uppfatta sig bland som lite neutrala. Men varför vågar inte vi vara ännu tydligare då, kanske. Det är ju jätteintressant.

SPEAKER_00 50:35

Det är spännande där för att när vi kommer in på de här frågorna, så tänker jag så här att det finns egentligen ingen anledning att inte mitt superkarismatiska gäng, som jag uppfostrare av att inte de skulle kunna brinna på de här frågor. Därför att om du tänker på världen som du var inne på, att omsorg och människor, alltså finns det de här församlingarna har ju gjort mission om någon har gjort mission. Jag har gått runt i hela världen, skickat ut människor och inte bara vittnat om Jesus utan verkligen hjälpte människor. Det luxom. Jag kommer ihåg när det var tsunamin i Tallland så hade alltså livets ord hade läkar in på plats före någon annan. De skickar de hade kontakter, fick ner läkare var där på plats. Så jag tror att det handlar om att nå fram. Hur når vi fram till varandra på rätt sätt och förstår att egentligen så handlar det om samma sak. Att hand om miljöerna också att de ner och bryr sig om de sargade och utsatta svaga ensamma. För jag tror inte att vi är emot varandra. Och jag tror inte att mina karismatiska vänner är dåliga och omoraliska människor. Verkligen inte. Jag tycker de visar på att de har hög etik och moral, men de brinner inte för det här. Och då måste man fråga sig varför inte? Hur når vi dit? Jag kanske så här poddar samt kan hjälpa oss att våga tänka utanför boxen och se att okej, men det här är ett sätt att hjälpa den fattiga i den utslagna, den utsatte. Det är också ett sätt att vårda det guda gett oss. Det finns mycket teologisk god grund att det handlar om vår planet. Och att värna den.

SPEAKER_02 52:16

Men jag tänker tillbaka till det här med Bibel. Bibeln. Jag tänker att egentligen har jag önskat att det var så naturligt i fler av de här frågorna som blir polariserade mellan kyrkor. Att vi faktiskt vågar göra det arbetet. Att gå tillbaka till Bibeln och inte bara de Bibelord som du gillar och föredrar. Utan att faktiskt tillsammans se vad finns det för olika bibiska argument för olika saker. Och att parallellt med det att höra berättelser från människor som är engagerade eller människor som blir drabbade av olika frågor. De behöver vi också ha. Men att faktiskt tillsammans som församlingar göra en gedigen exeges som det verkligheter. A faktiskt göra ett givet biobarbete. Det tänker jag hade varit. Vi hade behövt det så många frågor. Oavsett om det är klimatfrågan eller annat så hade vi behövt göra det i alla typer av församling. För att förstå varandra för att förstå hur vi kan komma till olika slutsatser. Men ännu mer kanske hitta någon form av enhet i vad är det vi är.

SPEAKER_00 53:26

Och våga närma svaren. Jag tror jag är genuint oroad över den här splittringstendenserna nu. Vi måste börstå att vi alla vill väl. Och att vi faktiskt bygger på vårt tro i mycket av det vi gör, både i ekimera kyrkan utanför ekmena kyrkan. Men hur kan vi hitta det här? Sen finns det alltid de som. Man aldrig kommer nå. De vill inte bli nda och de har inget intresse. Då är det ju så också.

SPEAKER_02 53:54

Det är ju så lätt. Det är så lätt ibland ann också bara vilja dra sig med i att sjunka till samma låga nivå. Jag tänker när man ser dagens kommentarsfält och det kommer de här kommentarerna som att när du senas med något försning ja det gjorde jag förra veckan. Så ska jag svara på den och gå ner på samma nivå, eller kan vi föra samtalet lite djupare och.

SPEAKER_00 54:20

De här hjärna gör ju knappt det själva. Jag förstår vad jag menar. Vi borde göra det här sättet, men gör det. Det är väl ingen som hindrar dig om att göra det. Gå ut och gör det hela tiden.

SPEAKER_02 54:30

Men det kanske lite grann att också inse att gud. Jag tänker väl också då så här. Jag önskar ju att alla skulle vara engagerade för klimatfrågan. Jag fattar att alla inte är det. Men någonstans tänker jag ju också att jag tror att gud lägger olika hjärtefrågor och gåvor på oss. För att vi hade alla varit intresserade av samma sak. Då hade vi missat massor. Så hade alla varit evangelister, hade alla varit lärare, hade alla bryt sig bara om klimatfrågan. Då hade vi ju tappat massa andra aspekter. Så det är ibland att kunna se att vad härligt att du brinner för det här. Berätta mer om välsingen sig i det.

SPEAKER_00 55:11

För att inte fastna i hön att inte bli för enkelspårig så behöver vi vara annan. Till exempel ju eker kyrkan en grej för några år sedan. När Lasse Sven som var kyrkulledare, kommer vi om du kommer ihåg det här. Det var något gipp och lasse skulle upp till Norland någonstans. Och så skulle han åka buss hela vägen upp. Kommer du ihåg det här? Det tog till två dagar han skulle åka buss upp, eller två, tre dagar upp. Och det var ju värsta grejen av för miljön, lassen åker buss upp till Norland. Det är skärpt. Jag vet att jag satt och tänkte när jag såg där. Det här är ju inte ett bra sätt att fördela arbetstid. Så vi lägga två, tre dagar lassen lön på att han sitter på en buss, när han kunde taitåget upp mycket snabbare eller flyget upp, och det är ju hemskt flyga för man inte gör för miljön.

SPEAKER_02 55:59

Så taget det var snabbare och mer miljövänligt.

SPEAKER_00 56:02

Jag tänker så här att ibland så kanske vi behöver var för att ändå kunna. Någon kan säga så här: det är inte rimligt att vi åker buss för det så långt. Och då kanske någon annan kan säga att hur kan vi då göra det miljövänligt eller så miljövänligt som möjligt och ändå var rimliga i vår möjlighet här. Så att man har lite motsträviga åsikter, det kanske bara driver oss åt rätt håll. Men jag skulle säga titta att om jag var du, vilket jag inte är, men då skulle jag vara lite oroad över Ekimäskyrkan också faktiskt. Därför, även om vi gör en sån här manifestation, vi är med som där, och Karin är med som kyrkoledare och markerar. Så på årets kyrkokonferens eller visionskonferens som det var, så tror jag att det var en av alla konferenser jag har varit med om som det nämndes minst om miljö eller såna här frågor. Det kändes som att det var inte mycket på agendan varken miljö eller rättvisfrågor som brukar vara väldigt stora. Och nu när man skär ner i vår budget så stärmar väl en hel del i just de här frågorna. Hur känner du för det? Är du oroad för utvecklingen inom ekumen kyrkan, alltså på någon sorts nationell nivå.

SPEAKER_02 57:21

Intressant.

SPEAKER_00 57:22

Nu är du nationellt anställd och du kanske inte vågar svara på någon frågan.

SPEAKER_02 57:25

Ja, precis. Det här är jättebra fråga faktiskt. Det var ju ändå några seminarier om klimatfrågan på interkonferensen. Men jag tror också att det anledning att det inte var och hör det så mycket är just på grund av att man vill visa på att äckmänna kickan är mer. Så jag tror att det där är nog en motreaktion på saker som har varit innan. Nej, exakt. Utan mer att vi måste visa på en annan bredd av vad det vi gör och vill rösta våra medarbetare i som det var frågan om då. Men den här frågan om att man nu skär ner, det där tycker jag är jätteintressant. Vi ska upp om var någon vecka nu så har vi liksom den nya organisationen skötset första september. Så då ska ju få lite mer koll på vad det egentligen innebär. Men det är ju precis som du säger: att de tjänsterna framför allt som har drabbats hårt. Är att man tar bort ganska stor del av det som egentligen ligat under nationella enheten eller enheten för församlingsliv och utveckling. Som då är de här på ett sätt bonutjänster som mycket med kyrkan har förmanag att ha. Fågor som har handlat just om samhällsfrågor, bildningsfrågor. Klimat och integrationsfrågor, alltså sådana, plus en hel del som kreativa uttryck. Som är tjänster som jag tänker har varit otroligt viktigt för vilka frågor som den nationella kyrkan har varit engagerad i kunnat vara med och driva opinion i fått upp agenda på ett samhällsplan. Men som kanske inte kommer de. Det kanske inte märks lika mycket i de lokala församlingarna. För det gäller kreativa uttryck och så där tänker jag att det är jätteviktiga tjänster som verkligen har kunnat ge inspirationer i lokala församlingar och att det är de som nu plockas bort. Men vad det får för konsekvenser. Det ska bli väldigt spännande att se på de här personaldagarna nu hur man har pratat om det tänker jag. Just nu har det inte rent. Som jag har uppfattat, har det inte gått ner jättemycket ner organisationen hur man faktiskt har tänkt att det här ska vara så länge den gamla organisationen är fortfarande igång. För jag tänker att på något vis så berör det fortfarande personer som sitter med vissa arbetsområden och så blir det lite känsligt. Så jag tror att min bedömning, jag kan ha fel och kan ha lyssna dåligt också på något personal möte. Men min bedömning är nog att man faktiskt inte har velat prata jättega om hur vi ska lösa vissa saker för att vi faktiskt möts som en ny organisation. A då funderar över hur vi jobbar vi med vissa frågor. Och just de här sakerna som handlar om opinion och samhälle som kanske lokala församlingar inte riktigt har musklerna att göra själva. Där tror jag vi tappar jättemycket i kraft. Och att det kräver väldigt mycket av ledarskapet i vår kyrka att orka eller våga stå kvar i det om det är det vi vill som kyrka. Eller ska vi vara en. Det beror på vad vill vi med den nationella organisationen. Vill vi vara en nationell organisation som i första hand bjärna de lokala församlingarna? Då gör inte den här nedskärningen jättemycket tror jag. För på ett sätt så är vi fortsätter vi jobba med församlingsutveckling och de verksamhetsnära frågorna. Men vill vi vara en kyrka som faktiskt är med och förändrar samhället och skapar engagemang som den lokala församlingen kan få bli en del av, då tapar vi någonting.

SPEAKER_00 1:01:04

Det är nog rimligt. Jag tycker personligen inte att dekemera kyrkan ska minska sitt engagemang i miljöfrågor, även om det inte har mina hjärtefrågor. Jag tycker att vi ska ha kvar den fanan. Jag tycker vi är ju ett samfund som har jobbat mycket med det. Det är ju oss unika. Det ska vi hålla kvar. Jag tycker att vi ska bredda oss lite. Jag tycker att vi behöver tänka över vilka manifestationer i övrigt behöver vi vara med på. Och tänka att även kanske vara med på sån här. Blir det Jesus tillber eller vi tillbade om det Sverige tillbe. Och Jesus manifestationer som var för tiden eller liknande så att vi verkligen är med på det och visar att vi värderar de andra frågorna. Jag tycker vi skulle, vilket jag skrev i min artikel, utlysa ett andligt nödklimatläge. För det tycker jag är. Och det borde vi också sätta ord på. Vissa av de sakerna tycker vi skulle göra, men inte på bekostnad av ilyen. Jag menar inte att vi ska sopa det. Det är väl bra att vi har ett stort engagemang där. Men vi kanske behöver bredda lite grann, tänker jag.

SPEAKER_02 1:02:08

Och där är väl ändå en liten tänga eller uppmaning till. Ikem kyrkan är ju att så mycket av makten, du vill jag säga, i de här frågorna. Ligger hos kommunikationheten. Alltså det handlar ju. Jag tänker som en del initiativet som typ hela pinksen som gjordes, i de här pinget 25 och 26 som har gjorts nu, som ju verkligen är fokus på andra frågor och ett annat uppvakna i Sverige. Där är man skyka jättedrivande, fast inte nationellt men regionalt och lokalt. Men det syns inte i de gemensamma kanalerna. Så jag tänker att det finns en fråga om vad syns får ta plats. Som jag kan ta med och tänka att vi kan ta med. Men också frågan kring vilka samarbetsorganisationer har vi? Mycket av det som är klimatfrågorna. Tänka nu kanske också kommer förskjöas lite grann att faktiskt betona att vi har ett otroligt tajt samarbete med Dekonia. Och att mycket av vårt engagem ligger också där. Då behöver man ju kanske se okej, men är det andra frågor. Finns det andra organisationer vi borde knyta närmå.

SPEAKER_00 1:03:24

Det tycker jag med.

SPEAKER_02 1:03:27

Varför är vi inte ett huvudman bakom Alfa till exempel?

SPEAKER_00 1:03:31

Ekumenkyrken är ju väldigt engagerad i Alfa om man tänker rent på lokal nivå. Hur många kyrker gör inte Alfa? Du har ju varit med och skrev den här boken med Jackklund med Alfa. Alfa är något vi tror på. Vi skickar hur många ekumeniakyrkanledare har inte åkt på Alfa grejen i London. Det var ju någon buss ni åker, såklart dit. Och ni kom dit. Varför kommer inte Alfa ut i våra sociala medier? Och det måste jag nog säga att jag tycker att ekumenia kyrkans sociala medier är märkliga. Jag tycker att de tycker jag tycker att de är vridna i en riktning ganska mycket. Och det känns som att det är några personers ideologi som hoppar ut lite där. För vissa saker får jättemycket uppmärksamhet. Och det som sådana som jag letar efter lite mer. Det får inte så mycket utrymme i de sociala medierna. Det tycker jag man borde ändra på. Om man får vara freck.

SPEAKER_02 1:04:31

Vi kan skicka det som ett mer skick till den nya kommunikationschefen som blev.

SPEAKER_00 1:04:37

Jag vill försöka få ut något i kommunikationsmedel. Men okej. Man kanske kan bredda lite grann i alla fall. För min poäng är detta. Ekumenkyrkan är mycket mer än vad den ser ut av. Och när jag kom till ekemkyrkan så hade jag mycket fördom om att det här var en ganska oanlig miljö. För det är ju vad man har hört om man är i andra miljöer, som bara bryr sig om fred och frid, vilket ju vi alla borde brysa om i förje. Men folk i miljö och sånt. Men så kommer man tycker.

SPEAKER_02 1:05:06

Och dansar på medarbetar konferenserna.

SPEAKER_00 1:05:09

Det är bara det. Men så kommer man tycka med kyrkan och insätten är så mycket mer. Och att den är alltså så andlig på visionskonferenser nu, när vi kyrkoledarna står och smörjer folk med olja, och det är liksom det är verkligen bra. Och det syns inte, det kommer inte fram. Därför att det andra är det som lyfts fram hela tiden. Men jag tror bra att vi var med i den här miljö manifestationen. Även om jag personligen är lite skeptisk till demonstrationen och manifestationer överlag. Jag vet inte på 1 maj heller. Jag tror inte det är inte min grej. Men bra att vi ändå är med som en symbol. Håller med om det. Men däremot så borde vi vara med på Jesus. Sverige tillber borde vara med på också, tycker jag. För när jag ser alla andra, då tänker man. Det är bara de här karemat. Nej. Äfest mitt Sverige var med, alltså olika så här ganska brätt faktiskt. Varför är inte vårt namn med. Det gjorde mig lite besviken så att vi inte var med på den grejen. Så kan man väl säga. Men vi verkar vara vända med det, är det?

SPEAKER_02 1:06:15

Men jag skär att ändå lämnar i någon form av även.

SPEAKER_00 1:06:22

Jag tror att vi är ganska överens om det viktiga faktiskt. Men sen kanske inte alltid. Men okej, men som avslutning på podden. Om man nu inte var med på den manifestationen. Men du ändå känner så här att man ska göra något bra familjön. Vad är ditt bästa tips nu för att vara med och bidra till ett bättre klimat. Vad skulle du tipsa oss om vad ska vi göra?

SPEAKER_02 1:06:49

Jag ska inte länga en värdering att man ska rösta. Jag tänker att det bästa är. Nu tipsar jag om ett sommarprat från ärs. From en som jobbade som klimatreporter, till exempel, under lång tid. Och även vad som pratar om att jobba med World Food Program. Båda de var lite inne på att det bästa vi kan göra är att inte vara ensamma. Att inte, framförallt hon som var klimatreporter, pratade om att det bästa man kan göra för att engagera sig är ju att sluta vara så enskilt att faktiskt engagera sig tillsammans med folk. Så jag tänker att du kan göra jättemycket själv. För att du kan minska din konsumtion, eller du kan källsortera eller åka mindre bil som drivs på fel typ av drivmedel. Men jag tänker att det där är en så liten spott i havet på något vis. Att det stora handlar ju på något vis om att faktiskt hitta andra sammanhang där människor är engagerade. Det kanske är i din lokala kyrka. Att ansluta sig till gran kyrka som är ett nätverk av kyrkor som vill fundera på hur kan vi som församlingar tillsammans göra något. Det finns fler sådana nätverksträffar. Att börja följa konton på sociala medier som handlar om klimat och miljörättvis. Och inte minst utifrån kristna perspektiv finns många sådana, alltså god gjorde en sån sån rörelse till exempel som handlar om det. Så det bästa är väl att engagera sig tillsammans med andra och där få idéer på hur kan vi tillsammans faktiskt göra mer. För jag tror att tillsammans är nyckelordet i engagemanget.

SPEAKER_00 1:08:40

Jättebra. Och är du liksom som jag att du har kommit från en sån här miljö där de här frågorna inte varit superrelevanta, intreta. Om du sitter och tänker att du är lite skeptiskt. Eller tycker vi fompar när vi pratar om det här. Då kan jag bara säga så här: då utmanar jag dig att gå hem och läsa din Bibel och faktiskt märka av när Bibeln talar om miljön och skapsen. Börja i första motbok. Det är jättebra. Läs om skapelsen, läser miljön, och hur Gud uppmanar oss att ta vårt ansvar. För jag tror att du kommer hitta mycket där som får dig att känna att det är svårt för inte ta ett ansvar för den här jorden, även teologiskt. Och du Ida Maria är ju lyckats med någonting. Du har fått mig att sitta och prata klimat i en timme. Bara det är ju typ att du får en Nobellpris för detta samt.

SPEAKER_02 1:09:24

Det här tror du inte för att få var sedan bilade.

SPEAKER_00 1:09:27

Nej, frågan är ju vad händer nu för någon kris efter med det här. Tack för en bra podd. Nästa vecka så försöker vi ha en lite mer politisk podd. Vi bara kör alla grejer nu på samma gång. Men det blir jättebra.

SPEAKER_02 1:09:43

Det ska bli spännande med lite gäster nästa vecka. Det ska bli kul. Lyssna gärna på det.

SPEAKER_00 1:09:48

Ja, ha det bra allipa. Hej då ska jag säga. Tack för att du lyssnat på vår podia ut och reser en hel del och besök olika kyrkosammanhang. Följ oss på sociala medier för att inte missa vad vi dyker upp nästa gång. Kå också in på ligebs, för det hittar du bara senaste böcker. Kjuflig, det snart tillbaka igen. Hej då.