Avsnitt 2 - Vad vill de borgerliga partierna göra med skolan?

I det här avsnittet går vi igenom vad de borgliga partierna vill med skolan inför valet. Vilka är deras viktigaste skolpolitiska frågor, och vad skiljer dem åt? Vi tar parti för parti och bryter ner löftena.

Transcript

SPEAKER_00 0:05

Välkomna till avsnitt två av Vaktigskolan Såb. Först och främst vill vi tacka alla som har skrivit till oss. Vi är väldigt glada över den fina responsen. Vi vill också tacka för alla frågor vi har fått som vi kommer ta upp nästkommande avsnitten i den här podden. Men innan ska vi nu fortsätta gå igenom alla partier. För att se vad de vill göra i den näde mandat perioden. Det härnitt kommer vi gå inom de borliga partierna, alltså Moderaterna, Kristemokraterna, Svendemokraterna och Liberalerna. Vi går till Kristemokraterna, Ebba Bush och gänget. Där har de deras problem som de ser är. Att förmedla kunskap och bildning och att elevernas intellektuella utveckling och medborgarskontroll inte får det tillräcklig plats. Bristande arbetsrå och studiero K lyfter att störningar otydlig ledning och dåliga lärarförutsättningarna hindrar undervisning. Läraryket är undervärderat och lärarutbildningen och behörighet varierar. KD påpekar på behovet att höja lärarryket status och kvaliteten i utbildning. Likvärdigheten i skolan. K ser att elever från olika förutsättningar får olika möjligheter och skolor varierar kraftigt i resursförutsättningar och resultat. Deras lösningar är höja lärarrykets status. K det vill se högre behörighetsgrav till lärarutbildning och likvärdiga utbildningar över hela landet. Tidiga kunskapskontroller och stärkt särskilt stöd för att fånga upp elever som riskerar halka efter, föreslå kåla tidigt diagnos och bedömningar och mer vuxna resurser i skolan. Fokus på trygghet och arbetsro. Skolan ska tydliga ramar, ledarskap och struktur så att undervisningen kan genomföras bättre. Valfrihet och mångfald kill behålla ett system med fristående skolor och valfriheten som en del av kvalitet och mångfald i skolan. Större andel undervisningsteam och mindre administration. Kristemokraterna vill frigöra mer tid för lärarna att undervisa och minska administrativa bördor. Tydligare kunskapsuppdrag. Skolan ska prioritera grundläggande färdigheter, läromedel mindre skärmtid i undervisningen som del av stärkta kunskapen.

SPEAKER_01 2:35

Det låter ju bra. Det låter bra. Det vi ska börja med kunskapsförmedlingen återigen. Backa tillbaka till katedroundervisning, se till att få med alla. Hur vi ska hitta barn snabbare som ligger efter. Det är den här nivåanpassade grundskolan som vi har. Där det finns fyra inbyggda prov i varje årskurs. Så vi hela tiden ska se vilka som riskerar, och i så fall vad vi skulle behöva stärka upp runt just den eleven. Sen lyfter de ju att de vill ha mindre administrativ börja för lärarna, vilket är jättebra. Det handlar ju om flera vuxna på skolan. Det handlar också om mer pengar till skolan i så fall. För att alla vuxna kostar pengar så enkelt är det. Jag läste någonstans också att de var för att höja lite på lärarlön, vilket jag tror också kan låka tillbaka några och kanske plock några fler att faktiskt söka linjen. Sen var de inne på att de ska ha fler bättre utbildningar för att bli lärare över hela landet. Det är litet slag i luften också för att vi måste se till att fylla de stola vi har också. Vi har ganska många lärutbildningar som stolarna är tomad. Men i överlag de pratar ju väldigt mycket om att de vill ha kvar friskolor. Det kan jag förstå för många är ju kristningen inriktning. Jag tror ju som sagt inte att den här friskoldebatten påverkar kunskapen i den utsträckningen man välkar. Var det ena eller andra hållet. Vad hade vi med där?

SPEAKER_00 4:20

Vi hade lärarket underviderat.

SPEAKER_01 4:23

Ja, men det är det. Exakt redan 89 när Jöran Persson var skolminister och sa att han ville kommunalisera skolan så varn ju alla lärare för att det skulle bli så här att läraryrkets auktoritet skulle tappa om vi kommuner. De har ju haft rätt i det här. Det har man ju sett under många år. Och många lärare har ju sagt att vi bör förstörla skolan för länge, länge, länge sedan.

SPEAKER_00 4:48

Men KD vill ju inte förstatliga skolan.

SPEAKER_01 4:50

Nej.

SPEAKER_00 4:51

Och det jag reagerar på är att det här med göra lärarke som du säger attraktivt. Hur kan du då se till att du får högre lön med tanke på att det är kommunbaserad.

SPEAKER_01 5:07

Nej, det är just de grejerna som är, och sen så får kommunerna besparingskrav och annat exakt.

SPEAKER_00 5:11

Så det blir lite kontraproduktivt att gå och säger att vi vill att lärarna ska högre lön, men kommunerna själva får styra det här.

SPEAKER_01 5:17

Ja, det blir fel. Så det går inte riktigt. Enligt oss så börju staten ha ett huvudansvar. Sen står det här också att de går in förordning och studio, och där har ju varit betyg i ordning uppförande. Och det tror jag att de kommer att driva här inom kort, Kristemokraterna. De verkar gå åt det här hålla i alla fall.

SPEAKER_00 5:37

Mind skärmtidskolan. Ja, där har vi varit också.

SPEAKER_01 5:40

Det har vi varit väldigt tydliga med. Dessutom så finns det ju forskning på att man lär sig bättre med papper och penna fortfarande. Och det tror jag är viktigt att vi inte tappar de här grönerna. Vi måste ju kunna huvudräkningen. Även om vi har en mini-räknare i fickan allihopa, så måste vi kunna förstå huvudräning som enkelhet och de här fyra vanligaste räknten, det ska vi kunna.

SPEAKER_00 6:08

Vi fick in en rolig kommentar. När vi gick ut med ordning uppförande på sociala medier att vi tyckte att det var ett riktig grunddelare, då fick vi faktiskt en biten rektor som kommenterade. Honskont och en av de grejerna hon påpickte var. Jag förstår inte varför man sitter och lär ut just det vill att de ska lära ut. Hur vi räknar alltid där ändå finns mobiltelefon och vi ska arbeta mer med mobiltelefon. Så det finns även personer inom skolsväsen som tycker att slå på min räkna, eller såpa rätningen, bara för att det finns mobiler och hjälpmedel. Jo, absolut.

SPEAKER_01 6:46

Det här gäller ju att lära barnen att tänka och lösa situationer, det gäller ju väldigt mycket. Och jag tror att man ska inte röra vissa ämnen samhälle, engelska, svenska och matematik är väldigt, väldigt viktiga. Sen finns det andra ämnen där vi ser att det kanske inte är riktigt lika viktigt säkerligen. Men fortfarande grundämnena är viktiga. Vi måste också lära oss att utbilda oss och för att kunna ta in. Det är ju inte bara att vi lär oss viss kunskap, och vi lär oss hur vi kan ta in kunskap och på vilket sätt vi kan använda den i framtiden.

SPEAKER_00 7:20

Det jag tycker det är intressant här att lärarryket är under det. Och där ju, det var ju väl påbegit avsnitt att det fanns ju en gräns där läraryket och politiker var på samma nivå. Det var ju åt status lönemässigt. Det var ju högakta tyrke och säga så här. Jag är magister, jag är lärna idag. Och det roligt är att går du tillbaka lite tillbaka till kanske 2010. Då kommer du ut rapporter om att vet ni vad, man kan ju nästan köpa sig till en lärarutbildning. För har du jättedna betyg och bara pluggar upp något i godkänn, då kan du gå högskolprovet, skriva i alla sen, då får du 0,4 och sen kan du kom in på universitetet med.

SPEAKER_01 8:06

Om det är sant, så låter det ju helt absurdt. Våra idé här med att vi ska betala lärarutbildningen, alltså staten ska betala lärarutbildningen. Det är för att vi vill ha så många fler som söker så att vi kan börja och säga att du platsar med du platsar inte. Idag är det ju så att alla får kom in för att det stod stora tom i alla fall.

SPEAKER_00 8:33

Jag pratade med en rektor på en skola i Lördag faktiskt. Hon sa på min tid, hon är lite hälvar på min tid. Då var det i praktiken, och så kom du någonting utbildningen och satt sig längst bak och kollade på hur du utbildar. Efter dagen, eller om det var veckan eller någonting, då kunde de säga så här, vet du vad, du är inte gjort för det här. Antingen så blir du bättre med att hantera barn, eller så hoppar du bara av. Idag är det inte alls på den nivån, för idag går du, du har din praktik, för i slutet handlar det om att en lärare ska kunna hålla en klass. Ja, ja, visst. Och idag kan inte många hålla den här klassen, just för att respekten försvinner mot lärare.

SPEAKER_01 9:17

Men det är också det nya sättet att undervisa det här att eleverna ska söka informationen själv. Det är ju bevisligen mycket sämre. Så vårt här förslag att vi ska ha med katedrundervisning kommer ju att leda till vissa problem. Att många lärare får alltså extra kurser för att lära sig hur vi ska utbilda. Men vi tror att det är en peng som vi måste ta och tid som de måste lägga ner för att som det är nu, så är det för många elever som inte kan följa med eller inte har det egna drivet eller ta de här egna initiativen som behövs på det här nya sättet att lära ut. Utan de är väl måttligt inställda till skolan och då måste de som veta vad ska jag plugga om. Men ett plötsligt är två. Det är inte ta reda på vad det här blir. Utan lär ut hela vägen. Så jag tror att det är också något som gör att läraryket har urholkat. De har inte blivit chefen i klassrummet och man blivit en lagledare eller an. Inget tydlig chefspel och de måste kunna styra med hela handen utan att föräldrar lägger sig i också.

SPEAKER_00 10:25

Ja, jag håller med det helt hålet där. Men det var Kristemokraterna? Ja, det var det. Lite längre utlägg faktiskt, men det blir lite sidos på det. Så är det bra. Men vi går över till Moderaterna. Moderaterna säger vi då. Och problem de lyfter är att Moderaterna menar att skolanna tappar fokus på kunskaper och grundläggande färdigheter, exempelvis läsning, skrivning och matematik. Och att resultat gick ner i bland annat prisammätningarna. De anser att studieron ordning och lärarens auktoritet har försvagats i många klassrum, vilket hindar till bra undervisning. De pekar på att kontrollen över kvaliteten i skolan har blivit svag, exempelvis läromedel och undervisningsmetoder och uppföljning behöver bli tydligare stning bland där. Lösningar de föreslår. Införa starkare kvalitetsgranskning. Moderaterna vill att skolinspektoren får ett skarpare uppdrag och att läromedel och undervisningsmetoder ska vara evidensbaserade. Större fokus på tidigare skrivningar och tidigt stöd för att fånga upp elever som halkar efter, särskilt i låg och mellanstadien. Ökar ordning och studiero. Tydlig krav på undervisning, läraren slå stärks, kunskapslinningen och liknande.

SPEAKER_01 11:45

Det här är, alltså de vill ju lägga mer ansvar på skolinspektionen istället för att låta staten ta den själv. Vilket är ett steg att jag håller med. Men jag tycker fortfarande att staten ska vara huvudman. Allt att det ska vara evidensbaserat. Det är väl bra. Men det här vi snackar om. Mera papper och penna, mer katederundervisning. Det finns ju evidens bakom att det är det som fungerar. Större fokus på tidiga screenar och tidigt stöd där har vi åt och en i våra nivåanpassade grundskola. Det är ju som sagt fyra tre större koller innan slutprovet om man ser. Så då ser man tidigt, väldigt tidigt. Vad behöver den här eleven jobba extra med. Vad kan vi lägga på föräldrar, vad kan vi få in extra personal att hjälpa till med, och vad behöver eleven själv tänka på. Säga att det är läsning så kan det vara en sån enkel sak att vi lägger in extra läsning på skolan med en extra resurs. Vi ser till föräldrarna, vet ni vad. Läs en saga varje kväll för barnet som är med, eller hon är med, vilket också vi har sett evidensbaserat att det ger ett större, mycket mer resultat än vad man kanske tror bara har läsa en sak. Så det är det här jag menar, screen kan göras på våra nivåanpassade, vilket jag hoppas att de kan göra. Och ökad ordning och studiero det återigen våra betyg i ordning och uppförande. De skriver egentligen de vill ha det fast utan att skriva det. Jag vet inte om det är farligt att säga att man vill införa betyg i ordens uppförande eller att det ansis gammalmodigt eller vad det kan vara. Partierna verkar vara lite försiktiga med att säga just de orden.

SPEAKER_00 13:25

Ja, men det är också så här: kommunikationen på de här partierna. Jämför dem. Du har den första delen som vi pratar om med socialdemokraterna och vänstarti. Lite mer mjuker. Här är det lite mer, vet ni vad. Vi måste ha auktoritet, vi måste ha skälkning, det ska vara status, och det ska vara liksom. Kanske kanske kan de börja vinklar åt det här hållit av att. Ja, men som du säger, att det blir lite mer.

SPEAKER_01 13:55

Ja, men jag tror att det är lite mer ordning och reda. Tänket på den högra sidan. De vill ha mer struktur, mer läraraktoritet mera. Så jag tror att de bör kunna driva. Betyet. De bör kunna driva nånpassad grundskola utifrån vad vi vill. Det bör ligga ganska nära intresse på den här sidan, det tycker jag.

SPEAKER_00 14:25

Då går vi det till Sveredemokraterna. Problemet de lyfter är Sveredemokraterna inner att skolanna tappar fokus på kunskap och att det är blivit flimmig. De beskriver tillstånd som att svensk skola befinner sig i fritt fall. De påpekar på störningar och bristande stygero i klassrummet, vilket enligt de hindrar undervisningen. De anser att huvudmanskapet som ansvarar för skolan, och styrningen är svag, till exempel att marknadselementen, friskolor och vinstrivande aktörer påverkar likvärdigheten negativt. Deras lösningar är införa statligt huvudmanskap, eller åtminstone stärkt statlig styrning av skolan. Själpa själpa ordning och studero, till exempel tydliga regel för undervisning, lärarens bevåghet är stärks och områden som mobilanvändning i skolan diskuteras. Begränsade omstrukturera friskoleformen, särskilt vad gäller konfessionella friskolor och vist utlag.

SPEAKER_01 15:27

Här är återigen lite som miljöpartiet och vänstraparti, de är lite klarare vad de vill.

SPEAKER_00 15:33

Jag kan även tillägga att de vill också införa akredet undervisning.

SPEAKER_01 15:37

Ja, det tycker vi låter underbort. De vill införa statligt huvmanskap vilket vi står för. Det är för att det ska vara en jämlik skola och att inte kommunerna sätter olika budget där. De vill skälpa ordningen och studieron, vilket vi har i vårt betyg uppförande. Sen skriver det att lärarna befogar inte stärks utan att skriva exakt hur, vilket vi får ändå får sätta ett frågor tärka bakom. Det är inte bara att höja löner utan man måste få mer auktoriteter ut på andra sätt också. Områd som mobilanvändning i skolan ska diskuteras så här är ju. Det är ju väldigt på god väg här med mobilförbudet.

SPEAKER_00 16:12

Och det var vi ändå först.

SPEAKER_01 16:13

Ja, det var ju först. Och begränsa och omstrucker till fri skolreformen. Här är ju som jag säger hela tiden att man lyfter friskolan till ett mycket större problem, men det är det ungefär. Det är väldigt få elever som misslyckas hårt i de här friskolorna. Så om man bara tittar så är det en annan femma. När man skriver att det här med bristande styror och visst, det finns det en flung i skolan. I svensk skolan befinner sig i fritt fall. Vissa skolor skulle jag vilja säga. Vi gjorde en undersökning där vi tittar på skolor i mer välbärgade områden hade alltså en frånvaror på mellan 5 och 6 procent. Menan skolor i socioekonomiskt utsatta områden kunde ha både upp 20 ända upp till 25% frånvaro. Och samma med skadgörelse, lärarot och annat. Så att vissa skolor befinner sig fritt fall och vissa skolor inte. Här måste vi tänka på att de skolor som ligger i socioekonomiskt utsatta område. Det är där vi måste satsa mycket mer pengar, mycket mer energi och tider på svenska undervisning, mycket mer vuxna på skolan. Här måste vi våga gå hela vägen. Det är så lätt idag att om man råkar säga så så kan man bli stämplat som rasist eller annat. Vi måste se att skolan i de här områdena behöver mer hjälp. Och vi kan inte heller ha samma krav på folk som har svenska som ett andra eller tredje språk, lära sig lika snabbt som en som har somda språk. Men självklarhet att det kan vara så.

SPEAKER_00 17:52

Men du bara vända på. Skulle vi exempelvis kanske. Min familj åker till Japan och flittar dit.

SPEAKER_01 18:00

Det tar en väldigt lång tid, och även om du har bott det i några år. Gör ett nationellt prov på ett språk som är ett annat språk är svårare än att göra på ditt modersmål.

SPEAKER_00 18:09

Jag tror ett här talet att skulle vi ta och göra om hela nationella provte engelska, vi skulle se ett jättepatt. Ja, det tror jag också. Just för att det är ett annat språk. Ja, visst. Ja, Kluset säga, jo, men det är klart att det är Klustigt säga, men det där vi ville punktera nu att det är Sverige som andra språk, svenska som andraspråk. Hade vi anpassat det sig, med säga att vi kanske har bosniska, arabiska, andra afrikanska språk. Det nationella prov. Då hade vi kanske sett en annan.

SPEAKER_01 18:38

Jag läste ett försök när man hade översatt vissa delar av vissa de här nationella proven bara på skoj till språk första språket för individen och då gick ju kunskapen uppgivet vis. För man förstår alla ord på ett annat sätt och det gick lite lättare. Så igen, det gäller ju att härifrån förskolan ännu tidigare om det är möjligt, men från förskolan ända upp i första och andra och tredje klass, ha jättecket svenska träning. Och det gäller även svenska elever, alltså helsvenka elever. Lär dig räkna, lär dig stava och läsa, så kommer de övriga ämnena komma lite enklare.

SPEAKER_00 19:19

Och många tror inte att det börjar i tid håll, men det gör det. Det finns ju jättemånga studier här att läser du böcker för ditt barn i tidig stadie. Vi snackar nästan till nyföd stadie. Då kommer den ha miljontals mer ordda med de som inte har läst så är det.

SPEAKER_01 19:38

Jag tror jag läste någonstans att det skiljer mer än dubbelt så mycket på ordförråd. För barn som har fått en saga läst för sig mot de som inte har fått något.

SPEAKER_00 19:48

Det är mer än dubbelt. Vi gjorde den undersökningen också.

SPEAKER_01 19:52

Det är jättemycket. Det finns väldigt mycket som föräldrar kan göra. Jag tror att det här också att föräldrar kanske lägger hela ansvaret på skolan. Men här kanske man måste ta tillbaka lite. När barnen ligger efter i skolan, kanske man behöver ha en halvtimme timme även hemma. Då går igenom lite bokstäver eller går igenom den här matten och vad det nu kan vara så att man får här. Och i senare delar av livet så har ju vi också lämnat in ett förslag att vi ska ta tillbaka de här allmänna i matematik, i engelska och vissa andra ämnen. Där den allmänna matten är lite enklare. Men du lär det du faktiskt måste ha. Medan den särskilda matten, den är lite mer avancerad och lär det ännu mer problemlösning. Men för de som inte är där så är det nästan som grekiska. Och då menar jag på att det är bättre att vi fokuserar så att man kan grunderna i engelska, i matematik, i kemi i fysik, vad kan vara.

SPEAKER_00 20:52

Men på min tid vi ska runda av här. Men jag var yngre och började i skolan. Redan dann det svenska böcker som var röda eller gröna. Det röda var för de som hade redan kommit en längre bik. Men de gröna var för de som inte kommit en bit. Det är för matematiken, fast det röda och gröna böcker. De som hade kommit lite längre i matematiken som hade lite för matematiken, de tog den röda boken. Och jag vet inte hur det är idag, men jag tror att det har blivit ett plattfall.

SPEAKER_01 21:21

Men idag ska ju allting vara så lika. Vilket gör att de elever som jag själv kanske mer identifierar med, de som jobbar är mycket hårare som har den gröna boken, så att säga. De har en gul boken och de hinner inte riktigt med. Men de här som behöver utmanas lite som har den röda boken, de sitter och nästan somnar i den gula boken för de utmanar sig inte tillräckligt. Men det är lika för alla. Då kan man också säga att det är lika för alla. Eller kan man säga att det inte bra för många.

SPEAKER_00 21:50

Men det lika att be så här att vi har fyra djur en apar, en elefant, en tiger och ta en sukat. Kletta upp för trödet. Det är klart och skott att datan kommer kunna käcna upp för det lättare.

SPEAKER_01 22:03

Alla har ju olika förutsättningar. Och här gäller det att vi hittar alla barns bästa väg. Och det är jättesvårt. Det kommer att ta tid. Och vi kommer behöva fler vuxna på skolan. Vi kommer behöva med hjälp av föräldrar. Vi kommer behöva med hjälp av politiker och allting. Vi måste släppa lite av våra egna stoltig och egna värderingar och tänka på hur kan vi som samhälle lag göra det här bättre. För idag finns det vi och ni sidor hela tiden. De röda står och skyller på dem blå och de båda står och kastar tillbaka bollen. Men ingen vill egentligen ta tag i problemet.

SPEAKER_00 22:36

Sen är det lite interna också. Ja, så är så. Vi har, kanske moderater håller med sig i demokraterna. Det blir intressant nu 2026 och se hur lösa man. För vi vet att det här är en stor fråga. Och jag tror många ute i samhället vet också att skolan är väsentligt.

SPEAKER_01 22:54

Man säger att för att komma tillbaka med mycket av kriminalitet så måste vi få fler som lyckas i skolan. För att få fler som kommer att arbeta så måste de såklart kunna läsa och skriva. Och för att få fler som blir mindre bidragsberoende så måste man kunna söka ett jobb. Och alla de här grejerna, de åtgärder ju egentligen redan i skolden. Det är där vi ser till att det ska bli bra. A hålla på att tvinga barn att gå upp i årskurs fast man inte har med sig rätt kunskap hela tiden så till slut nya fast man inte riktigt kan läsa. Det är ju ett svek mot individen.

SPEAKER_00 23:28

Ja, det är verkligen. Det tycker jag också. Och även sek från svenska staten.

SPEAKER_01 23:32

Såklart, det är ett svek från hela samhället och så där. Allt för att ingen ska kunna bli ledsen att nej, men du får gå upp i klassen för annars blir du ledsen. Jo, men han kommer att bli väldigt, väldigt ledsen den dagen när man står helt utanför samhället.

SPEAKER_00 23:46

Ja, verkligen. Men det har du helt rätt i. Det är som du säger: gör man inte insatser idag så kommer det bli ett jättestort stek på långt sikt.

SPEAKER_01 23:55

Ja, och det är bättre att satsa ännu många fler miljoner i skolan än att få lägga det på massa eftervårder sedan med bidrag och kriminalitet och arbetslöshet och allt vad det för med sig. Så det är en billig peng i jämförelse. Det är där vi måste få politikerna och inse.

SPEAKER_00 24:13

Jag vet inte vad integen kostar idag. Men jag kan tänka mig att vi snackar om miljonatskronna resurser och insatser och så.

SPEAKER_01 24:22

Och plötsligt att det får ju säga, alla då som kanske hamnar i fängelsen från kriminella vägen överhuvudtaget. Dets kostar ju väldigt mycket pengar. Och stat får inte in de här skattresurserna som man hade räkna med på en vuxen person. Vi ska ju in det och det och det och alltihopa. Så det är du kostar om gering. Så vi måste ju hitta ett sätt där så många som möjligt är med och bidrar på alla sätt tänkbara.

SPEAKER_00 24:47

Vi sit och säger här att det är inte klart att skolan kommer att sitta in i fänget. Det är också att det har ju lite med att du ska vara delaktig i samhället. Så. Finns ju folk som inte är gjorda för skolan alls och ändå gjort en raketkarriär inom företag och.

SPEAKER_01 25:03

Du har själv hade inga vidare. Det betyder inte det jag säger men jag kan läsa. Däremot, och hitta, om du går ut på Öldsmilningen så titt du efter yrken där du inte behöver kunna läsa, så finns det nästan inga. Om du ska köra en traktor eller vad du ska, du måste kunna läsa instruktioner, du måste kunna ta till dig vissa grejer som är idag. Många företag har ju interna mejl eller interna hemsidor och allt vad det kan vara som man måste hänga på. Det är klart att du måste läsa och står helt utanför det och då har ju möjligheten att tjäna pengar blir väldigt mycket mindre.

SPEAKER_00 25:40

Nej, men du, Niklas. Vi avrån det här.

SPEAKER_01 25:43

Vi gör det och sen så får vi se hur lagen ska få ihop sin skolpolitik, och när det börjar bli lite mer utkriskerat när vi har fått svar på de här klysserna och försöka göra sig bakåt så kan vi ta en gång till.

SPEAKER_00 25:54

Jag ska försöka nå ut till de här. Vi kanske inte kan få partilande, men all represanter, ja. Så kan svara, så vi kan liksom fråga och se vad de tycker och säger.

SPEAKER_01 26:05

Och ni som hör eller ser här, skickar gärna in era frågor som ni vill att vi ställer till politikerna också. För det är alltid kul att ha fler inputs.

SPEAKER_00 26:12

Gundär, ta.