Avsnitt 3 - Den nya betygsskalan, vad händer med eleverna?

I det här avsnittet diskuterar vi regeringens förslag om en ny numerisk betygsskala och frågan om betyg från årskurs 4. Vi pratar om skolans ansvar för att fånga upp elever i tid, om betyg som styrmedel och om risken att skapa självuppfyllande identiteter som misslyckade hos barn som tidigt hamnar efter.

Är problemet att vi mäter elevernas kunskaper – eller att vi gör det för sent? Och hur säkerställer vi att rätt stöd sätts in, innan betygen blir ett kvitto på att skolan misslyckats? 

Transcript

SPEAKER_00 0:06

Dagens avsnitt kommer handla om betyg. Det har kommit upp en nytt förslag om hur betygan ska se ut 207 eller 2018 tror jag. Vi kommer prata lite tidigare betyg, hur det har sett ut och hur det är nu och sen kanske också vad vi aktig skola tycker. Med mig som ni ser så har jag med vår politiska expert Niklas. Du är experten i det här i vårt segment. Det var i er segmentet så kan vi vara det. Men vi börjar med lite så här intro när det kommer till det här avsnittet. Tidigare år, eller vad det förra året. Slutet på förra året så kom regeringen fram ett nytt besked om hur betygsskalan skulle se ut. Man stoppar nu totalt ABC, DEF. Och speciellt den sista betygsskalan F. För att komma ner till en 1 till 10. För om vi kollade nu ut min säger om det är viktigt att vi har ett system som ser till att barnen inte slås ut. Det är därför F1 försvinner.

SPEAKER_01 1:09

Ja.

SPEAKER_00 1:12

ATF har funnits väldigt länge. Det fanns när jag var student. Jag var också med under NBG och G-tiden. Innan det fasst också. 15 här.

SPEAKER_01 1:23

Innan det var det också A och står av lite. Exakt.

SPEAKER_00 1:26

Så betygsskalen kommer ju alltid bytas. Det här kommer se som framtiden som att okej, det här var. Nu byter vi nu. Men det finns ju lite farågor kring det här.

SPEAKER_01 1:36

Ja, det finns ganska många.

SPEAKER_00 1:37

Ja. Kan du bara liksom utifrån vad du känner, vad du tycker om den här nya betygskålen?

SPEAKER_01 1:43

Jag förstår att man vill ta bort betyget F. För idag är det så att om du har F i vissa kärnämnen så är du då inte behörig att söka gymnasiet. Och då ska man kunna jobba upp det genom att vara väldigt duktiga i andra ämnen. Så jag förstår på ett sätt hur man tänker. Men vi får inte tro att det nya betygssystemet bara för att vi inte ger ut F ska rädda någonting. För våra problem är fortfarande att det är ungefär 10 000 barn som går ut nya och inte kan läsa. De kommer ha ett och två år i start i alla ämnen, för det spelar ingen roll. Vilket ämne är om du inte kan läsa, som du har geografi eller historia eller fysik. Det hänger ju på läsningen till 90 procent. Jag förstår att man vill byta system för att man inte ska slå ut någon. Det här är absolut ingen räddanka utan vi måste gå till grunden. Vi kommer säkert in på det här, men vi har ett mycket bättre system som heter nivåanpassad grundskolan som ska säkerställa att man är redo för nästa årskurs hela tiden. Och det här med det nya betyget. Du sminkar i gris. Det är så jag brukar säga. Hur den gör sig fortfarande gris i slutändan.

SPEAKER_00 2:57

Jag kan hålla med det att det ser sminkaren gris. För att om vi kollar på tidigare, ATF. F var ju ändå liksom, det gav det någonting. Det är så här att du är underkänd. Du behöver få kunna komma upp till E att göra det här. Absolut, det kommer man kunna göra nu också. Men problemet är att f idag, det är nästan som en 13. Då vet man inte att om du är på en 1, du måste först ta den till en två, för sen kan du ta det till en 3, för sen kan du ta det till en fyra och fyra är gods, då. Jag tycker att 1-4 är ett väldigt långt steg.

SPEAKER_01 3:32

Det kan ju nog känna så för många barn också. Att oj, måste jag gå ändå så långt istället för bara ett steg som är från F till E. Så där är kommunikationen väldigt, väldigt viktig. Men det vill också komma till att vi har en ganska stor klick barn och unga idag som inte klarar den typen av skola vi har. Vi har en ganska svår skola. Vi har många som inte är behörig lärare. Vi har sökigt i skolan. Allt det här höjer till att de som behöver lugnor och lite extra hjälp får ju ganska dåliga förutsättningar. Då riktar sig så hårt på betyg och tro att det ska vända trenden att vi kommer bli bättre i skolan. Det är ju rent hitta på grejer, bara för att det ska se bra ut i valet. Näger, att det går dåligt skolan men när vi ändrar betygstymen så nu ska det bli bra. Det är ju fortfarande samma lärare som ser ut på samma sätt och vi når inte fram.

SPEAKER_00 4:33

Men om man kollar också här, de har ju sänkt nu. För man har ju betyder att det är från års 26, va?

SPEAKER_01 4:39

Ja, det ska ju gå från års 4 med det här nya betykskålen.

SPEAKER_00 4:43

Bara det hoppet. Nu är inte jag en expert, men jag kan tänka mig att som en tioåring eller 9 år när man går till års 4. Det blir en psykologisk grej också. För att du formar så mycket under den perioden av ditt liv när du är 9-10. Du kommer inne i på beteeten kanske tio andra, men du kommer in i en fas av livet där saker händer med kroppen, saker händer med hjärnan. Och du stämplas lite grann. Nu är du en tre. Men min kompisar han åtta. Det blir lite.

SPEAKER_01 5:17

Så är det ju. Jag tror sig att kommunikationen runt det här är ganska enkel. Det är inte enkelt, men det är väldigt viktig att man har. Jag skulle vilja ha den här kommunikationen redan från förskol och klass. Att man lär barnen att man är i skolan för att lära sig någonting. Och man kommer att bli bedömd på det här. Att det är viktigt att man försöker följa med så gott det går. Och om man får problem att man säger till att då finns det stöd resurser, så finns allting råt omkring. Men det är precis som i sport och idrott att man lär barnen vad som krävs av en. Och idag, jag såg en undköt ganska gammal från 2004, då var det ett skolik, att tror det var någonstans i Skåne. Så hade gått ut till alla, då som gick äta med frågan, varför går man i skolan? Och det vanligaste svaret var att det är för att vi ska ha någonstans så vara närma och pappa jobbar. Så man tror det som det säger mer än man tror egentligen. Det säger att vi kanske har misslyckas med kommunikationen i de där gånger att nej, men vet du vad. Du går i skolan för du ska lära dig bokstäver, du ska lära sigffror, du ska lära att förstå meningar och sammanhang. Och sen blir det svårare och svårare. Jag tror att kommunikationen är där. Vi måste som kanske inte kravställa det hårt ord, men berätta vad vi har för förväntningar på barn.

SPEAKER_00 6:44

Ja håller med helt old där. Men om man kollar också. Resurserna som kommer läggas nu på den nya bikisen, för det kommer krävs alltså en hel del insatser för att lärarna ska också förstå. Det krävs också pengar in för att få det här i system. Att resursfördelningen här. Är det inte bättre att satsa på vi utbildar lärare för som du sa i början av det här avsnittet. Vi har ju haft en tuff skola. Många har svårt att svårt att ta sig alla den skolan som vi har idag. Då känner jag heller att är inte bättre att lägga pengarna på resurser där vi kan få in extra personal, specialister och sådana människor. Man kanske behåller den här betygskolan vi har tillsammans med vad vi har på erbjudag. Men med mer lärare i absolut, det är det absolut.

SPEAKER_01 7:38

Vi ska veta också en sak: att Sverige lägger väldigt mycket pengar på skolan. Vi lägger alltså mest i EU per kapita egentligen, eller bland de mest. Och ända så har vi en skola som fungerar fantastiskt dåligt. Så det är inte bara att vi ska lägga mer resurser utan vi måste börja använda resurserna på rätt sätt. Om man tittar på när vi var som bäst i skolan och så har vi då tagit åtta tio beslut där efter. Ett av besluten var att skolan skulle inte lida under staten, det skulle kommunaliseras. Sen följde vi in det fria skolvalet och sen så tog vi bort allmän och särskild kurs i många ämnen. Sen tog vi bort katederundervisning, och vi tog bort mindre klasser där folk med vissa diagnoser skulle kunna få lite lugnare. Vi har tagit jättemånga beslut, och alla de här besluten i sig har lett till en liten försämring. Så jag tror att vi egentligen har en grund och botten förutsättningar för att skapa en riktigt bra skola. Men då måste politiker backa från det de en gång trodde skulle bli bra. Och det är där jag ser problemet. Sådan vägar att säga till exempel att kommuniseringen var dålig, vi bör förstatliga det. Och moderaterna i det här fallet säger att det med friskolet kanske inte varit så bra. Det är varit en kund bemöp det kanske inte det vi ska ha i skolan. Det kanske ska vara mer att skolan bestämmer och lärarna, eller föräldrarna får anpassa sig lite. Vi kanske ska ha mindre klasser för de elever som mår lite sämre när det blir mycket stök och så runt omkring. Och vi kanske har allmå särskild matematik för de som inte älskar matematik på samma sätt och så vidare och så vidare. Men det krävs ju att man någonstans fejsar det här. Jag driver företag i att jag får göra så här tiden. Man har en idé, man tror på den, man kör igång. Men efter ett eller två år så ser man ju facet. Det här funkar inte så bra. Då går vi tillbaka. Man får inte lägga pristet. Nu har jag sagt så att det här kommer bli bra. Nu kör vi, för då kör man ju riket förr eller senare. Här tycker jag att vi har alldeles för stolta politiker, alldeles för mycket prestige i frågorna. Så att vi har bra resurser men vi använder dem fel. Precis som i det här föret, det är ändå ett betygssystem som kanske inte är svaret på någonting egentligen. Ut svaret finns att vi måste ju lära barn från grunden. De måste kunna lära sig att läsa och skriva innan vi börjar blanda in geografi och historia och kemi och fysik och allt vad vi har. Vi måste också se barn. Alla barn är olika. Vissa är jättemod ska börja vid sex år sålig. Vissa behöver vänta ett år. Och säger att alla ska vara samma. Det är de jubill, eller vissa behöver glasögon och andra behöver inte glasagar ska alla är glasögon för vissa behöver det. Eller kan vi acceptera någonstans att alla barn är lite olika. För det tror jag kommer mycket längre.

SPEAKER_00 10:33

Ja, och då kommer man in lite på det. Vi på att skolan vill också få fram. Och det är en nivåanpassad grundskolan.

SPEAKER_01 10:39

Envåanpassad grundskola helt enkelt. Vi börjar med ett skolmognads och vi ser att eleven är redo att sitta still och ta in information. För där man inte då kanske måste leka av sig ett år till. Och sen vet jag att många då som har skrivit till oss när de har läst det här att de menar att det kan vara stigmatiserande att få börja ett år senare. Eller få gå om en klass som vi har lite längre fram. Och det är det, det kan vara stigmatiserande. Det tänker jag aldrig så att det inte är. Men jag tror att det är mer stigmatiserande att gå ut nyan och inte kunna läsa. El att inte kunna söka jobb eller vara arbetslösa och bidragberoende. Det tror jag är mer stigmatiserande i längden. Så att det är jobbet här och då får gå med en klass. Men så är det också stigmatiserande när föräldrarna flyttar isär. Eller när föräldrarna får ett jobb på någon annan ord, så man måste byta klass för den. Men vi kan inte låta det styra alltihop. Ut vi måste se vad är mer eller mindre stigmatiserande. Och då tror jag att det är bättre att vi säkerställer att alla som går ut nyan har en gymnasöhet.

SPEAKER_00 11:41

Men då är det så här: när vi pratar om nivån på grundskolan, då har du lite kopplingar med elever som får väldigt i håller.

SPEAKER_01 11:49

Ja, tester i varje år. Det behöver inte vara betyggsätta i sig. Men här bedömer det, och det blir bättre också för lärare och rektorer så att idag är det en ren bedömningsfråga. Och den som tar beslutet rektorn, som kanske har mindre tid med barnet. Så han får då prata med läraren och så vidare. Och så får då föräldrarna överklagar här om de tycker. Det blir ju alltid riktigt bra, men det är hårda siffra att det här är minimum vad man ska kunna, precis om man tar ett kökort. Du måste ha 52 av 60 på teorin och så. Ja, men är det så här, då vet man ju att du har det 42. Då hade alltså inte 52, därför måste du göra det här en gång till. Och det här kan man ju göra små tester av under året så det ska inte komma som en rikt från klar himmel för variks där eleven eller förälden. Ut ni vad, Olle här har lite problem. Man hänger inte riktigt med. Det här kan ni som föräldrar, ni kan läsa lite extra hemma, ni kan göra de här grejerna, och vi i skolan gör de här grejerna. Men det är viktigt att vi hittar den här resursen att vi ser också att vi får eleven att ta in kunskapen som kröna. För då har du inte med den kunskapen från årskurs 1 säger. Den saknas, då är du ännu mindre mottagare för det du ska lära i årskurs två, så klart. Och sen så tryckt du upp i årskurs 3 och så vidare. Det är precis samma sak som väldigt många föräldrar alltid vill att mitt barn ska spela i det bästa fotbollslaget även om det ser nivå anpassat. Och det är sämre för alla för att är man inte tillräckligt för att spela det här så vill kompiserna inte passa än. Du får inte låna bollen lika ofta. Du gör inga mål. Däremot, om du får spela mot dem som är på samma nivå så ökar ju chansen för dig att känna att du lyckas. Och det är inte stimad, det är mycket roligare bara. Så här har ju en föräldrigare en bild som kanske inte alltid delas av barnen. Jag tror att vi ska lära oss att lyssna med på vart barnen befinner sig och sen anpassa oss efter det.

SPEAKER_00 13:50

Men då är det så här, då har jag fått in två frågor. Vi har ju presenterat här i green. Ja, det har gjort. Och så har jag ju fått in två frågor. En fråga är tidiga betyg. Kan du tycka att det ger tydlighet? Eller tycker du kanske att det stämplar barnet. För vi kommer tillbaka till de föräldrarna som tycker att ja, hregud, mitt barn är inte så. Man kan betäta att mitt barn är inte dum i huvudet.

SPEAKER_01 14:18

Nej, och det är man är på olika nivåer. Jag tror att det är retoriken och hur man kommunicerar det här. Om jag ställer frågan så här: är du en sämre pappa för att ditt barn behöver glasögon? Då svarar alla nej. Men är du en sämre pappa för att ditt barn behöver ett år till och mogna. Eller för att växa klapp de här tre centimeterna för att nå meddelängd eller vad du kan. Och svaret är egentligen nej. Men vi tar det väldigt personligt när det gäller mognad. Så sen om man ska betyg eller bedömningen vi är inför de här testarna och det är ju en form av bedömning. Och det är ju bara för att säkerställa att man har med sig minimum. Det är inte så att vi ska är litsat. Men du måste ha det här. Vi har också skrivit någonstans att det är inte vi som ska göra testerna, utan det är ju kunnig skopersonal som tillsammans med barnsekologer och allting ska forma allt det här så att det blir rätt. Men att vi inte pressar upp någon årskurs två som inte är redo. Jag brukar jämföra med matte. Är man inte redo. Du har inte riktigt lärt det plus säger vi. Då är det lite tidigt att gå på minus eller till och med division. Ut börjar med äklan när det sitter, som är lite svårare när det sitter. Då går vi på lite igen. Men idag är det så att det spelar ingen roll bra. Du ska ta nästa kurs. Och där tror jag, vi tappar väldigt mycket barn.

SPEAKER_00 15:46

Ja, bra svar. Vi har tillfrån det här. Den här nivånpass grundskolan, även om vi kollar så här tidiga betyg i fyran. Det är också så här att vi sänker graden nu ner till fjärdigklas och inte sjättigklass. I vår idé så kör vi nivån passar grundskolan då började kanske tidigare tigret. Kan det skapa mer stress för barnen?

SPEAKER_01 16:13

Det kan det göra. Det kan du absolut göra. Och det måste man ju också kommunicera kring, såklart. Men vilket skapar mest stress. Att du har ett betydssystem eller att du blir bedömd. El att du känner att när du öppnar boken så förstår du inte vad det är för massa krummur på det här för du kan inte läsa. Det skapar ju också stress.

SPEAKER_00 16:37

Så du tar det längre fram i framtiden.

SPEAKER_01 16:38

Ja, mamma säger, vad får du inte sökt något jobb? Men det finns inga. Det finns en hel arbetsmedier. Men jag vet inte hur man söker, för jag kan inte läsa. Hur många jobb finns det i Sverige där man inte behöver kunna läsa överhuvudtaget?

SPEAKER_00 16:55

Ja, det alltså.

SPEAKER_01 16:56

Det kan inte vara många.

SPEAKER_00 16:58

Jag tror inte så att det finns något. För sen skulle jag väl läsa instruktioner.

SPEAKER_01 17:01

Men ja, någon vanningstext och instruktioner, alla fallet anstängsavtal någonstans. Om du inte vill. Jag menar på att det är stressande. Livet kan vara väldigt stressande. Men vi måste bedöma vad som är bra och sträst och dåligt sträck. Och sen måste vi. Jag vill ju ha in det här i föräldrarna att det inte är hela världen och gå om en årskurs. Idag ses det som ett nedelag, en förlust och det är skam och det. Men man kanske ska bara ska säga att min grabb behövde ett år till. Nu är det kapp, nu lår han bra. Faktum var att min mamma tjade in mig för att där tyckte de att man skulle börja ett år senare för i slutet oktober. De tyckte jag skulle vänta ett år och mamma och pappa tyckte absolut inte där. Vilket gjorde att jag jobbar ju uppförsbacker hela skoltiden. Jag hade emått mycket, mycket bättre att gå med de som var ett år yngre. Och det är inte så att när vi gick där på tekishetan att någon fråga hur gammal är du? Är du ett år eller varför är du ett år eller det förkommer ju inte liksom. Så att i alla fall inte var den tiden. Jag hade nog gjort ett bättre skol om jag hade fått vänta ett år. Jag var inte moden.

SPEAKER_00 18:10

Men då är det också att du pratar om att. Och det är något jag tycker att man kan kolla mer på. När på året är man född, för jag är ju väldigt idrosintresserad. Och man ser att majoriteten av de mest framgångsrika i grottarna är ju följda tidigt på året. Så kanske det är kontra på slutet av året. Det är ju lite som människan i sig med mognad och allt det där. Det är så klart. Jag tycker nästan att man börja mycket kanske någon form av resurs på att okej. Är det värt att gå årskullar? Eller kanske är det värt att göra något annat med det.

SPEAKER_01 18:44

Ja, men det är det jag menar på de här monadstesterna, för det är det som spelar någon roll egentligen. Och vi kommer att få olika resultat, såklart. Ett sätt, jag menar. Om jag bara får gissa, så tror jag att tjejer rent generellt har en bättre mognad vid 6-7 årslöder att kunna sitta still och ta till sig bokstad en killar. Jag tror också att rent generellt att de som har svenska som andra språk kommer ha kanske behöva ett år till på förskolan för att få in språket och det ser heller inget konstigt i. Så jag ser att det finns mycket som är tabu och diskuterar om. Och jag tror att om vi får det här till det nya normala, alltså att vissa börjar ett år senare, vissa börjar ett år tidigare. Det alltid var okej att vissa är lite längre, vissa är lite kortare. Och de som är lite längre, de är oftast lite snabbare, kanske lite bättre än det där fotbåtsgrejen som du var inne på. De kan skjuta lite hårdare för de är något kilo tyngre, de är lite kilo eller centimeter längre. Och det spelar in i de här årskurserna. Och precis samma sätt så är ju invändigt på människan. Vissa är lite mer i framkant på att läsa och vissa. Vi måste låta barnet mogna efter sin egen takt. Om vi ska stå och trycka och putta bort folk och så här att du ska vara här, du ska vara det. Det blir inte rätt.

SPEAKER_00 20:09

Det är jag kan tycka är bättre med. Jag ser bara för delar egentligen nivån på sågrönskolan. Det jag kan tycka är att vissa föräldrar kanske kommer sett, som jag sa innan. A mitt barn är inte dum. Nej, det är de inte. Men du inte dålig föräldrar heller. Nej, men om man draaller till den här nya betyksskalen. Då ska man ju veta också. Vad händer med barn som hamnar på nivå 2 och 3. Men det blir också en väldigt stress exakt. Och inte bara det. Vad betyder det? Vi vet att F du är underskänd. Det är ganska klart tydligt att du är underskänd. Om du inte blir bättre här, så är det underskänt. Men nivå 2 och 3, då är det så här: ja. Vad betyder det här för mig? Vi vet nu att om pengarna inte läggs på extra personal eller resursinsatser, kan eleven gå från 2, 3, kanske till 6, 7. Vi vet inte riktigt.

SPEAKER_01 21:04

Det måste ju vara väldigt klara spår vad man förväntar sig på. Spår två kommer ju återigen till någon form av tester, säger det här teorikt på 10-60. Ja, har du 40 poängar, men då är det ett, har du 50 poäng och det kommer ju till håra testet oavsett hur man gör, för någonstans måste vi kolla vad barnet har vi lyckats lära ut.

SPEAKER_00 21:25

Och då hamnar det också till det här det psykologiska som jag pratar om tidigare i avsnittet nu. Du har fått en etta eller två. Men utifrån sina föräldrar kanske säger att du ska vara en sjuta det där vi kräver att du ska vara i skå. Vi att det går från två till sju. Den är snäll. Det är fem steg. Men det kanske går från att vi ser då att F, vi vill alla för allt det är två steg. Sen är det så här i fint stilet så är det lite mer psykologiskt sätt så är det.

SPEAKER_01 21:56

Psykologisk är absolut känna så.

SPEAKER_00 21:57

Och då är det steget att det kanske inte är. Om jag bara möter och nöter och nöter. Men han är en på två avej, fan du ska vara på en sju.

SPEAKER_01 22:07

Och då är det ännu viktigt att man kommunicerar att det är väldigt tydligt vad som framgår. Men det jag skulle komma till här att om man tänker som föräldrar att tänka lite fuskligt, slår man nu håller på så här. Tänk att mitt barn får börja ett år senare. Då kanske inte han ligger på två, tre, kanske han ligger på fem och sexa. Var exakt samma insats, om jag tänker att jag är själv spelat både fotbåll in band och sådär. Tänker man fått spela med dem som ett eller till och med två år ingag, det är bara ännu bättre mot jämfört.

SPEAKER_00 22:40

Det är ju självligt fråget.

SPEAKER_01 22:41

Ja, exakt. Och då tar man ju för sig. Jag är ju sånt, väldigt, väldigt många människor är sånt att är man bra på någonting, då tycker man att det är lite roligt. Är jag dålig på någonting, och då är det ju lite tråkig. Så är jag sämst i klassen på läsning, då tycker jag inte att läsningen är kul. Men tjejer alla att du som läser så bra, då vill jag ju läsa så ofta jag kan för att visa hur bra jag är. Så här kan man ju tänka åt andra hållet, jag ska nästan vilja att mitt barn börjar ett år senare. Det är ju ett annat sätt att se du. Och jag tror att väldigt mycket av våra frågor överhuvudtaget. Det ligger hos föräldrarna på problemen. Barnen är inte det stora problemet.

SPEAKER_00 23:24

Nej, och då kommer man tillbaka där. Att föräldrarna kanske känner sig trykta av att min dotter, min son eller vad man är väl att identifiera så här. Den är inte dum i huvudet. Nej, det är ju inte absolut absolut inte.

SPEAKER_01 23:46

Varför skulle man vara dum för att man inte monas exakt samma takt som någon som är född 6, sju månad tidigare. Eller att jag har ett brytningsfel. Jag är en dålig föräldrar för att min son fick glasögon. Det är så självklart att det inte är så. Men på något sätt så blir just den här delen det blir skam. Jag tror att om tillräckligt många får göra de här skolåssen att det blir lite hullom bullen. Vissa börjar vid sex år, vissa börjar för sju år. Då tar vi bort lite av skammen. För då blir det inte normen, utan då är det öppet för alla. Min son var redo nu, min son vardo då eller min dott är hej och så. Så jag tror att om vi kan få det här till det nya normala, det då sverige vinner. Och det är då jag tror att alla de här pengarna vi lägger på skolan kommer att rama rätt. För tänk vilken lyx för lärarna att ställa sig i klassrummet med 22, 23 elever där alla är på ungefär samma nivå. Istället för att någon ska få börja här med pluss, men någon är på minus och någon är på divisionerna borta, det blir ju mycket svårare. Vad ska jag säga inför lektionen, jag inte ha tre start snacker, var vi någonstans. Och det blir oftast de svaga eleven som sväljer ganska stor procent av läraren uppmärksamhet, såklart. Men det gör ju att de här som är ganska bra eller väldigt bra, får lite mindre stöd och så vi får aldrig riktigt reda på hur bra kan de bli. För de holls tillbaka för att förkan måste vara här borta. Jag tror att många kommer sparka bak ut när de hör vårpassad grundskola. Och de kommer se att den är stigmatiserande, den är litsatsande och det är allt möjligt som vi kommer att få höra, den är inte där. Den är för barns bästa, så som vi vill se på barns bästa. Jag vill ju verkligen att Sverige har en skola där alla som går ut nyan kan söka det gymnasiet de vill. Inte där de måste söka eller komma in på sitt tredje val eller inte kan söka alls för jag kan inte läsa och så vidare och så vidare. För det bygger för genkriminalitet, det bygger för arbetslöshet, det bygger inte någonting som jag anser positivt.

SPEAKER_00 26:00

Nej. Och jag tycker att vi kan avrunda lite där att bara för att det är nytt betygskala, vi sänker också ålder till fjärdigklass, så behöver inte betyda att det här kommer bli bra. Nej, vi ser mycket farågor med det här. Vi ser mycket som kategoriser exakt verkligen. Det är därför vi har tagit fram det här nivån av passargrönskolan. För vi tror att det är mycket bättre idé. Vi tror att man fångar upp eleven mycket tidigare. En fråga vi har fått in. Många tycker att herregud. Om vi ändå kan se att elever svakar i årskurs två, varför kan vi inte börja sätta in insatser där redan. Jo, det kan vi göra det här tidigare också. Absolut.

SPEAKER_01 26:44

Men vi får inte tvinga på en till en nivå som man inte är beredd att ta in. Exakt. För det går inte. Vi ser att många elever ger upp någon gånger feman, sexan, då vet de att skolan är inte min grej. Och det är ju en hemsk känsla. Tänk att vara lärare att sitta på en 11-12 åring som tänker att nej, det här är kört. Det här är inte min grej. Jag kommer inte att lyckas. Alltså, barnen ska inte ge uppenser hela vägen, och då måste vi ge den till dem.

SPEAKER_00 27:12

Ja, och som vi ser nu, alltså vi ser nyo klassare som inte kan läsa. Det finns jättemycket statistik det skriver om det tio på hemset som man kan kolla på. Vi ser också som du säger: 5-6-klasser som ger upp gängen nu börjar komma in i skolan mer och tar upp de här eleverna där ska vi ta i nästa avsnitt pratar om gängers påverkan. Så det händer mycket så är det negativt. Och det är som säger det är lite som en smika en gris där. Och vi språkar hellre även om vi kommer få må lite motu av vissa personer att vi ska inte börja så tidigt.

SPEAKER_01 27:48

Nej, det ska bli nivåanpassad. Och innan alla folk skriver till oss efter. Så tänk på att vi tror på att det här är för barns bästa. Vi gör det inte för att skada något. Vi vill inte att någon går om bara för att vi vill jävla med den eleven, eller berätta att vi tycker den föräldrarn är väldigt dålig. Det har ingenting med det vis. Vi ser bara att barnet måste vara redo att ta in den undervisning som kommer att ske i den årskurs man ska gå i. Det är det enda vi vill.

SPEAKER_00 28:16

Exakt och då tycker jag att vi kan väl bara summa som var om. Det här är ju också, inte bara för elevs bästa, det är privärt, men även för lärarens bästa också som vi pratar om. Det är ju mycket mer motiverande att gå till ett jobb och veta av att du har 20 stycken elever som är att de är på samma nivå, jag vet vad jag ska lära ut. Vi kommer inte få lika mycket bort falla av lärare.

SPEAKER_01 28:37

Och som en riktig klus är för Sveriges bästa. För att på något sätt, elever som går ut, kan söka gymnasium, kan söka ett jobb. Det är ju vinn för Sverige. För att alla barn som hamnar i kriminalitet är direkt misslyckande. Men även barn som hamnar i arbetslöshet eller bidragsberoende i någon form. Det är ju inte ett bra betyg för Sverige. Så det här är för allras bästa.

SPEAKER_00 28:59

Nej, men bra. Jag tycker att vi sätter punkter. Och nästa avsnitt kommer vara gäng påverkan i skolan. För det ser vi också ett jätteproblem av. Det kommer vi prata om nästa avsnitt. Ni har fått höra nu det här. Ni har fått höra också vad politikerna står i skolfrågor. Så ni kommer bara få mer och mer information och matas in nu inför valet.

SPEAKER_01 29:21

Jag kommer ihåg det här som är. Det är viktigt i valet att vi runt omkring lyfter skolfrågorna så vi får debattenna här. De är viktigare än någonsin skulle jag vil säga. Det är lite vägskäl nu. Ska vi ha en skola där vi satsar på och där eleverna går ut med bra betyg eller ska vi ha en skola där gäng står och smidier sina händer och tänker att här får vi nya volontärer som jobbar för oss.

SPEAKER_00 29:45

Så tack för att så nästa möglig på det.