Avsnitt 4 - Kan vi stoppa gängen utan att förlora skolan?

Allt fler vittnar om att gängens rekrytering når allt yngre barn – ofta via sociala medier, men också i skolans närhet. Samtidigt får skolor, rektorer och lärare ett större ansvar att upptäcka signaler och dela information med andra myndigheter.
 Hur långt ska skolan gå? Vad är värst: att missa ett barn som riskerar att hamna i kriminalitet – eller att misstänkliggöra barn som aldrig skulle gjort det? Kan vi skapa trygghet utan att öka kontrollen?
 I det här avsnittet pratar vi om gängrekrytering, informationsdelning, sekretess, elevintegritet och skolans förändrade roll i ett Sverige där brottsförebyggande arbete börjar allt tidigare.

Transcript

SPEAKER_01 0:05

När vi pratar om genkriminalitet tänker många på sjukningar, sprängningar och polisisatser. Men långt innan det här händer finns det ofta något i bakgrunden. Det är en korridor, ett klassrum, en elev som börjar försvinna från lektionerna, nya äldre kontakter, snabba pengar. En tystan som vuxna märker men inte alltid agerar på. För idag är skolan inte bara en plats för lärande, den har också blivit en av samhället viktigaste förslagslinjer på nyrekrytering till kriminalitet. Så i dagens avsnitt kommer vi prata om gängrekrytering i en kriminalitet kopplat till skolan och tillsammans igen har vi vår politiska expert Niklas. Hej. Hej, hej. Välkommen. Tackar knackar. Det var ju ett val år där skolan var verkligen i fokus. Ja, det är åtta år sedan ungefär. Nu tror jag mycket när det kommer vara kopplat till skolfrågor kommer vara mycket på gengregating.

SPEAKER_00 1:00

Ja, det tror jag också. Och sen har vi ju fallande kunskaper också. Så det kommer att bli en hel del fokus på skolan. Tyvärr inget positivt. Ut när det är mycket fokus på skolan så är det för att vi inte lyckas. Mycket som inte lyckas just nu i svensk skolan.

SPEAKER_01 1:18

För kollar man lite statistik. Vi har en rapport som uppmärksamma sant visar att var tionde skolhuvudman uppgär att de förekommer återkommande rekryteringen till kriminella nätverket nära skolor. Cirka 5 procent säger att rekryteringen sker inne på skolområdet. Barn under 15 år rekryteras eftersom de inte är straffmyndiga. Skolor har blivit viktiga renor för kontakt och påverkan. Så det är liksom det alarmerande siffror.

SPEAKER_00 1:46

Ja, för att uttrycka se milt så är det alarmerande siffror. Vi har ju tagit fram ett förslag till exempel med vistelseförbud att har polisen gedömning att du ingår i det genkriminella så anser vi att du ska ha ett vistelse förbud ska du få nära skolor. Problemet blir ju när det är andra elever som rekryterar elever för det här. För att det är 15-åringar som rekryterar 10 åringar, 12 åringar. Där har vi ett jätteproblem. Fråna, ska skolan egent vara de som ska agera på Lis, eller agera, och självklart är det lätt. Vi ska inte agera polis. Vi ska inte agera där. Vi ska bara stör undervisning och utbildning. Men vi kan heller inte låta det här explodera ännu mer. Det blev helt fasansfullt. Jag läste nu ut det var en tolvårig flicka i båsten som har det slängt en handgranat.

SPEAKER_01 2:50

12 år.

SPEAKER_00 2:52

Någon man är sexan.

SPEAKER_01 2:53

Det var ju en åttaårig kille som blir potentiellt, nu ska vi inte sätta skriva sig, men jag vet att P4-apporteret in där också. A något år försökte blikterad på en fotbåtsväning. Nåttaårig kille.

SPEAKER_00 3:09

Det är så långt ifrån den värld man själv växte upp i. Jag förstår på ett sätt att det här är svårt för politiker att ta tag i alltså på riktigt förstå för att det är ju inte en sak som har gått fel. Det är ju tusen saker för att det här ska hända. Så det är ju inte bara att vända på en sten så är allting bra igen. Ut det här gäller att lyfta på precis varenda stén.

SPEAKER_01 3:35

Vad tänkte jag börja. Skolan har ju inte blivit nu bara en pedagogisk plats. Om man ser hur det var. Nu ser jag 90-, men jag gick ju föl 95, så säger sent 90 tal, tidigt 2000-tal. Jag har alltid varit med åket i skolan och vet att nu ska jag träffina vänner. Ja, absolut, man ska lära sig någonting. Men lärarna var verkligen den centrala figuren till att nu ska jag lära den här killen någonting. Men kanske den här killen eller tjejen tänkte jag ska dit. Lärandet kommer ju ändå på att lärarna fokuserar bara på att lära ut. Idag har ju lärarna så mycket mer att tänka på administration på en helt annan nivå. Nu helt plötsligt ska de också vara inrapperade om de märker av att okej, vi har en elev han har hög från vår, börjar umgås med vuxna och fel människor. Börja bära andra kläder än vad de brukar göra.

SPEAKER_00 4:39

Var skor för 50 kronor.

SPEAKER_01 4:41

Ja, exakt. Så helt plötsligt har de ett krav på sig nu på grund av den nya lagstiftningen att om de ska börja rapportera det, så det blir bara mer och mer belastning på lärarna än vad det var för i tiden.

SPEAKER_00 4:51

Ja, men sen är det nästa sak. För att en lärare är i skolan ett visst antal timmar kommer inte ändra sig så mycket. Så när du lägger till det här nya som i rapporteringen kommer att skit. Vad vill du ta bort? För att här måste vi ta bort någonting. För att lärare kan inte stanna en till två timmar extra i skolan på de här grejerna. De har egna barn, de har egna familjer, de har egna grejer som händer sedan efter klockan 17 år. Så vi måste ta bort någonting. Vad kommer vi snåra på då? Vi kan inte snåla på undervisningen, det går inte. Så vi får snåla på förberedelse inför undervisningen och efterarbete efter undervisningen. Vi får ta bort allt sånt. Och det kommer att ge otroligt negativt för undervisningen i stort.

SPEAKER_01 5:38

Man kan ju nästan ställa krav på skolverket eller någonting att ni får ta fram undervisningsplaner. Et jobb är bara sitta med att göra så här ska en lektion se ut. Det får inte gå utanför ramarna för att underligt det här arbetet, men då är fri.

SPEAKER_00 5:53

Då kommer du ta några lärare kort. Vi måste få hjälp med sånt fall i skolan om vi ska lägga på de här. Det är ju fler vuxna i skolan som har andra uppgifter. Kanske just har någon som ser de här sakerna. Sen är en annan fråga här. Om man som elev vet att min lärare kommer att kunna rapportera. Då kanske läraren kommer riskera hot och eller ska man säga. Och man kan också bygga en viss distans mellan läraren och eleven, och den kanske inte heller positiv.

SPEAKER_01 6:26

Nej, för vi pratar väldigt mycket om att läraren är en viktig vuxen.

SPEAKER_00 6:30

Ja, ofta ska det ju vara så att man ska se en lärare så att någon man kan tryggt prata med, och som kanske då. Om det här är någon som jag tryggt kan prata med samtidigt som jag vet att det har rapporteringsskyldigheter. Det går lite stikistävt, tror jag. Så jag tror inte att lärarna är rätt personer för det här. Sen ser de mycket. Men de kommer att göra en hel del i det här ändå. Men fortfarande det inte deras uppgift. Det anser vi faktiskt och vi anser nog att deras ska förbereda lektionen, håller lektion och göra efterarbetet. De ska ju se till att våra barn lär läser, skriva och räknar.

SPEAKER_01 7:04

Men å. För vi, alltså Sverige i stort är ju ett land som satt så här så sjukt mycket pengar på skolan. Och då är det så här frågan. Ska vi behöva. Vi satt ser väldigt mycket fel, och där kan vi komma överens om. För att vi sätter den långsiktiga påverkan som har hänt i sen skola. Vi kommer komma tillbaka. Det finns en rapport som kommer ut här om dagen som är väldigt viktig i det här pratet. Så mycket som vi investerar.

SPEAKER_00 7:32

Vi sätter alltså en högre procent av vårt BNP än nästan alla andra länder i Europa. Exakt. Så absolut, pengar bör finnas.

SPEAKER_01 7:40

Men då är det så här: ska vi. Jag tror att den budgeten är maxad. Den här spenderas varje år. Fullt ut. Helt plötsligt ska vi då ta in kanske andra personer med andra tlar och tjänster än vad lärare finner sig i.

SPEAKER_00 7:54

Ja, men det ska ju också gå på en annan budget.

SPEAKER_01 7:56

För det här har ingen med skolan att göra. Och då kommer jag till nästa fråga. Har skolan få ett ansvar som kanske egentligen borde ligga på polisen eller någon annan i alla fall, absolut.

SPEAKER_00 8:06

Och sen är det ju så här att om man tittar på pengarna. Så kan man säga så här: visst, det kommer kosta väldigt mycket mer pengar att göra de här sakerna, och det kommer du att göra. Men förebyggande arbete är alltid mycket, mycket, mycket billigare än eftervåg.

SPEAKER_01 8:24

Ja, gud det.

SPEAKER_00 8:25

För att hamnar de här i kriminalitet och gängmisbruk, eller narkotikamisbruk eller vad det nu kan vara, så kommer de belasta samhället med offantliga summer.

SPEAKER_01 8:34

Ja, vi har 10 000 talon om dagen.

SPEAKER_00 8:37

Det går inte att jämföra. Vi måste vara beredda att sticka till ännu lite mer pengar. Men som sagt, det ska ju egentligen inte räknas till skolbudgeten. Det kommer inte ha med skolan. Skolans huvud syfte är att undervisa. Det är så mycket som går fel i skolan. Vi har 7-8 000 elever varje år som går ut nyan, som inte kan läsa ordentligt. Här står ju de här jämkriminella och nugar händerna. De var ju 7 000 personer som går ut nyan som knappt kan få ett jobb på den riktiga sidan. Alltså där måste vi bryta.

SPEAKER_01 9:14

Och det är roligt om man tänker så här: jag ska vara sicker och allt det där, men du behöver kunna läsa.

SPEAKER_00 9:20

Du ska kunna läsa för att göra någonting. För du skriver på ett anställningsavtal. Jag är ju barn nu. Svensk snart bli anställd någonstans två år kvar. Tänk om inte han kunde läsa det här anställningsavtalet. Det finns folk där ute som skulle kunna skriva väldigt suspekta av avtal.

SPEAKER_01 9:37

Ja, ja gud det.

SPEAKER_00 9:40

Du måste kunna läsa, och du måste kunna se att du har en framtid inom den lagliga sektorn, för annars kommer att lockas till en fel sida.

SPEAKER_01 9:47

Men det är ju då, det känner: när vi ändå pratar om det här med att inte kan läsa och undervänta till betyg och allt sånt där. Här om dagen så släppte ju Sveriges lärare en rapport som verkligen beskriver om vad vi, alltså vad våra insatser i aktuolan och vad vi vill göra kommer in väldigt bra. Kan jag tycka utifrån jag läst den rapporten. Och där står de verkligen ett slag för att exemples 14 gånger högre risk för elever som lämnar grundskolan helt utan slutbetyg löper upp löper alltså större till att dömas till fänget sig jämfört med de barn som har godkända betyg. Och redan om du har, och då tyckte de verkligen på att det spelar ingen roll om du bara har ett enstaka Fälskala. Det är fortfarande var fyra eller till och med nio gånger så större risk att hamna i kriminalitet.

SPEAKER_00 10:41

Ja, men det är ju så här. Det är ju ett misslyckande både för eleven och för lärare och föräldrarna också. Det är ju inte det man vill ha så klart. Nu ser jag att man gör vissa insatser. Jag anser att de görs för sent. För man sätter in väldigt kraftiga insatser i nya för att man ska på alla och kunna söka ut. Om man tittar på våra skolfrågor i aktivskolan. För det första vill vi ha ett skolmarts test innan man ens börjar, bara för att se att eleven är redo. Och sen vill vi testa att man har fått med sig minimumskapen i årskurs innan man går till årskurs två och årskurser. Det är därför vi har du till nivå anpassad grundskola. Och så är vilket TV spelst. Du måste klara nivå ett för att komma till nivå två. Det har ingen med tid att göra. Det kanske ta ett tarvår, det kan ta ett år, det kan ta ett tarvt år eller två år. Det är du klar, då går vi vidare. Och på så sätt skulle vi säkerställa att man kan läsa att man inte behöver ha F i slutbety när man går ut nia. Och det är det enda vi är ute efter. Och kan vi på det sättet förebygga genom kriminalitet. Ja, men då gör vi det, men börjar inte när vi eleven är 12, 13, 14 år. Det här har skeppet gått. Det börjar när de är sex år, och sen fortsätter de 7, 8 och 9. Och vi låter inte någon kom för vi tycker det är kul. Vi låter inte någon kom för att vi vill vara elaka mot det här barnet eller mot deras föräldrar eller att det ska vara pinsamt. Vi gör det för att barnet är inte riktigt redo för nästa nivå. Det är hela grejen.

SPEAKER_01 12:18

Nej, om jag lär lite mer det. Där jag pratade om tidigare med att det spelar ingen roll om det är bara ett. Det krävs inte ett totalt sammanbrott för att samla i riskolen. Redan ett eller två underkända betyg när det fyrubbad risken för att dra sig in i kriminalitet. Och sen påpekar de också att utvecklingen går ett felhål, vilket vi också tog tidigt i det här avsnittet. När det var tredje elev lämnar idag grundskolan med minst ett underkänd. Så 33 procent redan där riskerar 4 dubbad ökning av att hanligt kriminalitet.

SPEAKER_00 12:54

Just nu står ju. När man hör de här siffrorna och man funderar på dem och sen så tänker man. Det är alltså vara tredje barn. Klass på 30 till 10 ungare. Ja, det kommer finnas gott om folk att försöka rekrytera för fel folk.

SPEAKER_01 13:12

Ja, ja gud jag.

SPEAKER_00 13:14

Nej, vi måste bryta det här. Och vi måste tillsammans, föräldrar, lärare och politiker, vi måste våga ta de obekvämma besluten. Jag fick en ett jättearligt brev för det här sen när någon som hade läst våra skolfrågor. Och så sa det ingen fel på många barn och han ska inte gå. Men vi har alltid sagt att det är fel. Alla barn utvecklar ju oli. Vissa blir långa, vissa blir snabb, vissa blir jättesnabbt som de kan läsa, vissa behöver lite längre tid, vissa blir bra i vissa saker. Men vi måste på allting annat så har vi okej att det är fotboll. Det är nivå ett, det är nivå två, det är nivå tre. Alla säger, man var bra, alla får spela de bara här. Men när man gör det i skolan, då blir det ett helt skott. Och då har vi startat någon stigmatisering tävling här. Jag håller med att det kan vara stigmatiserande för en elev att få igång. Jag kommer aldrig säga att det inte är. Men att gå ut nyan och inte kunna läsa, inte kunna söka jobb, inte kunna bli en del av samhället. Det är så långt mycket mer stigmatiserande. Så det går inte ens föreställa sig. Så att återigen, om vi bara gör det vi vet att vi måste. Vi måste köta på våra barn och göra läxer. Vi måste ju ta på våra barn att det är viktigt att komma i tid. Vi måste ju šta våra barn. För då har de här så här.

SPEAKER_01 14:42

Ja, alltså. Nu är det ju på fredag, nu spelar, det här kommer vi säkert släppa lite fram. Men just nu är det ju vad har vi för datum idag idag är den 30 juni. Om två dagar tar ju vissa personer studenter. Och då pratar vi ändå om 3D år på gymnasiet. Jag vet ju för faktor av att på att jag har en sam på system som ska ta studenten att det är många i den klassen att de har inte godnta butik. Och redan vid det stadiet, nu pratar vi nia, med de här alarmerande siffrorna, alltså om att gå in till ett gymnasiet och liksom tre år inte veta vad man läser och inte förstå det. Och så ska du ta ett jobb nu framöver.

SPEAKER_00 15:27

Nej, men det är. Och som sagt, jag tror vi har ganska bra lärare i Sverige rent själv. De har för lite frihet och de är lite kanske försnälda. Jag tror att vi måste få fler att gå om för att de inte riktigt där. Vi måste ju få det viktigt att de klarar av årskurser. Det är väl viktigt att de ska gå på grundskolan på tio år. Jag kan säga att det tar 11 år eller tolvår. Det har hela livet sedan.

SPEAKER_01 16:00

Ja, gud det, det är en frihet att veta att när man hamnar till sålder att nu har jag både barn och villa och semestertider och allt sånt där, och vet att jag har ett bra jobb. Jag förstår mitt jobb. Jag har mina tider, jag börjar inte oro med att jag ska ta på min skott väst. Jag bör inte oro med att jag går in nu i den här porten, kanske den sprängs. Bara den friheten är du väldigt underskatt.

SPEAKER_00 16:31

Ja, så här är en grejer, nu pratar vi om kriminalitet just det här avsnitt. Men du ska tänka så här också att alla de här som. Jag säger inte att bara för att du kan läsa blir kriminellär absolut inte. Men jag säger så här. De löper en annan risk också och det är psykisk ohälsa. Om du vet att nu är jag 20 bast, jag går skolan. Jag kan inte riktigt läsa. Jag kommer förmodligen inte klara ett jobb. Jag tror inte att man mår tip. Nej, utan det är så mycket där för med sig. Och det är bara för att det ska gå åt just 10 år och grundskolan. Ja, så ska du vara. Hon är 4 i december, hon är 4 år, jag själv är för 29 oktober. Här hade jag fått gott med dem som var ett år yngre, hade jag haft jättestora för det är. Men jag tyckte min mamma nej, men han ska gå med andra gången. För att det var pinsant för henne.

SPEAKER_01 17:30

Men det roliga är att ta det som du sa nu, du är 4 i oktober. Det finns ju jättemycket forskning i sport som visar att folk som är födda innan jag tror det är i maj och tillbaka. Är ju ljusår före i utvecklingen, och de största arkiteterna, de största stjärna är ju födda.

SPEAKER_00 17:54

Hade en kille i min klass, han var 4 januari. Han var ju alltid ett halvt huvud högre mig mycket starkare och så där. Skulle vi sporta såklart då har jag lite problem. Han springer snabbare, han skjuter håll och gör allt det här. Tills man blir ett visst antal år så kanske man är ungefär lika står. Förr eller sen kommer ju verkligheten i katt. Men då har jag han redan fått det här förspånet och kunna gått på det och fått självstone. Vi ska se det här i skolan som vad som helst. Vissa är lite snabbare. Jag tror att det rent generellt att många tjejer kanske är lite snabbare att vara skolmånd och det är lite lättare att sitta still. Det är väl inget konstigt. Det bara är så.

SPEAKER_01 18:33

Ja, men exakt. Om man kollar, vi pratar tidigare om att hur mycket serade. Så är inne nästan 7% av BNP i utbildningen.

SPEAKER_00 18:42

4% är i övrigt europe.

SPEAKER_01 18:44

Ja, exakt. Och då kollar vi också. Rapporten pekar på att det råder mycket stora regionala och kommunala skillnad i hur mycket resurser skolorna får. Det slår hårt mot de skolor som har absolut största utmaningar. Vi sakar de också skolor som är kanske inte förskapen oftast. Och där har vi också att alltså förstatliga skolan.

SPEAKER_00 19:07

Absolut, absolut. Sen så är det också. För det är det här med vissa kommuner. Idag istället för att ha en som verkligen bestämmer, så har vi ju då en i varje kommun. 290 olika viljer som ska styra skolan. Det säger ju självt att det blir ju inte jämligt någonstans. Jag läste en rapport för många år sedan nu. Så nu kan jag inte säga exakt, men det skiljer alltså 50-60% mot den kommunen som satsar mest, och den kommunen som satsar minst. Jag kommer inte ihåg pengar som sagt, men säga att det enda satsar 100 000 kronor på elever, så satser någon annan 50 000. Och så ska vi säga att det är en jämlik skola. Det är ju jättekonstigt. Vi vill nog att staten tar hand om den, att den är lika för alla. Och att det finns speciella resurser på skolor i de här utanförskapen som har mycket andra och mycket större problem än bara ren undervisningen. Då måste vi ha annat folk som tar upp det, det är exakt.

SPEAKER_01 20:11

Och liksom man roliga är att den här rapporten. Den poinkterar verkligen de problemen vi poinkterar. Och den är väldigt stor och omfattande och alla lösningar sitter ju. Vi kan inte säga att det är 100% korrekt. Det är klart vi tycker att det är korrekt lösningen. Och här är också en grej. Många elever drar som svårigheter under hela låg och mellanstadiet. Men det är först på högstadet som stora stödinsatsen sett.

SPEAKER_00 20:39

Som jag sa.

SPEAKER_01 20:41

Eller som de underkända betyder landar, då har tåget redan ofta gått. Och det är där olda, grann säger om det i rapporten.

SPEAKER_00 20:48

Men det är alltså någonstans. Jag har ju följt mycket elever med titta på olika sätt. Men säger den här som har väldigt svårt äta. Och så får den gå i två i alla fall och kommer lite mer efter. Och sen ännu lite mer i tre. Runt 4-5 klass, där ser man hur de mer eller mindre tänker att skolan är ingenting för mig. Jag ger upp nu. Då är de massa 11 år. Men de har mislyckas mycket. Och så försöker sitt ner och lär som alla andra. Men han kan ju inte, eller lån kan ju inte det. Så han spränger och stöka det för att den är stökan och gör. Han förstår inte vad det står i boken. Tittar ner och sen att det är en massa kromolurer där ingen anar. Så att då har sett gott. Men frågan är, hur kommer man till femtiklass om man inte kan man ska kunna äta. Men det är ju fel.

SPEAKER_01 21:40

Det är ju system, 100 procent. Och lär man vidare, då påpekar de också bristen på studiero, examen till som du beskriv. Rapporten beskriver att bristande studierost öka miljöer och administrativ överbelastning gör att det här inte hinner ge de elever som vacklar till lugn och det är ett fokus som de behöver. Och det är också där av en lösning inför kateriorundvisning?

SPEAKER_00 22:03

Ja, och betyder ording upp. Jag tror på riktigt att vi har väldigt bra lösningar i aktivskolan. Det är själva fram och men jag tycker också framförallt så är det att vi måste göra något annorlunda. För det är på samma sätt som vi gör, och tror att vi ska få andra resultat. Det är ju galenskap. Gör vi på samma sätt så får vi samma resultat. Det säger allt. Och alltså, ta vår att sätt, ta någon annan sätt. Men gör någonting nytt för att hitta en väg. Ja, nu släpper vi in. Den här skolan har misslyckas tio år idag. Ja, släpp in 300 nya elever och får se hur gå för dem. Vet du vad? Jag gissar nu, men de kommer inte heller uppklara det. För det finns ingenting i den skolan som gör att jag tror på att vi har gång någon ändring eller att. Utan gör du ingen ändring så kommer du få samma resultat. Vi vill göra ändringar. Ganska stora ändringar.

SPEAKER_01 22:58

Men nödvändiga måste vi också preta.

SPEAKER_00 23:00

Och jag förstår att det här för politiken inte är gjort till simon.

SPEAKER_01 23:03

Nej.

SPEAKER_00 23:04

Nej, men om du inte börjar idag. Då är du inte klara nästa år heller, eller nästa år, eller nästa år. Ut du måste ju börja. Det första är, du måste ju våga. Du måste erkänna. Vi har de här felen, vi har de här bristerna, det kan bå på de här grejerna. Och jag tycker vi har det ganska helttäckande. Och sen har jag pratat med lärare som tycker att nej, det här är ingen bra, och sen har jag pratat med lärare som tycker att det här är super bra. Jag säger inte att det här är fasigt, men jag säger att det här är en väg att prova.

SPEAKER_01 23:33

Men om man kollar liksom, vi har ju varit väldigt tidigt med mycket, ta mobilförbud. När börjar vi med det?

SPEAKER_00 23:39

Det är 11 år sedan.

SPEAKER_01 23:41

Elva år sedan, när det är inför det. Jag tror att vi är inte de ända heller, men de organisationer som är som oss, och vi ser har ett helt kopplitt perspektiv där vi kan se att här har vi ett jättext problem. Och vi ser det så långt innan också. Så det som du säger, det tar lång tid för politikerna. Det kommer inte ta en mandat period. Utan det måste bearbetas.

SPEAKER_00 24:07

Ja, och vi måste först och främst erkänna problemen. Och hitta vad är grundproblet. Jag ser mycket politiker som säger att vi ska mer resurser till skolan. Det betyder oftast mer pengar. Men om vi nu redan satsar mer pengar än över Europa, och över Europa springer ifrån och kunskapsmässigt så kan det inte vara hela svaret. Visst har vi andra problem kanske i Sverige än andra. Nej, det kan inte bara vara det, utan det måste vara hur skolan styrs. Vem som ska ta ansvar. Vilka krav vi ställer. I Sverige till exempel har vi skolpikt. Du har en pikt att gå i skolan. I Finland är vända man på det där och säga att du har en lärorpikt. Du har en pikt att lära dig. I stort sett samma sak man inte. Men du kan inte säga att jag var i skolan och gjort en prikt. Du lär det inget så har du gjort en prikt på finland. Så det kan vara små grejer.

SPEAKER_01 24:58

Och det är roligt att just det där, skolpikt. Det är som att säga så här att du ska befinna dig i ett område i vario år. För gymnasiet inte skolpligt. Så nio års tid årstid ska du befinna dig på en och samma byggnad hela tiden. Sen efter tio år. Men det är ju smart det här med lärorpikt. För då sätter du i den, det är psykologisk krav i det bara. Du ska vara tio år, du ska lära dig någonting.

SPEAKER_00 25:24

Men om du tänker att jag är läroskivare också. Om jag har närårpligt på mina anställda, då gör du de sitt jobb när de stämplar in klokan åt. Så behöver de inte göra något. Men om jag har lärropligt, alltså arbetspikt. Då är ju bara att komma i tid bara första steget. Så måste ju de jobba hela vägen. Så det är ju skillnad. Så att ja. Det kan ju vara en liten liten grej man pratar om säger och så där. Men om man tittar på undermeningen av det här så är den ganska stor. Och målet måste ju vara godkände i alla ämnet för alla elever. Trills vi är det där, så har vi misslyckat.

SPEAKER_01 26:06

Om vi kollar nu. Du gick i skolan när det är 80.

SPEAKER_00 26:11

80-et, jag tror sig till 91.

SPEAKER_01 26:15

Jag gick i skolan i början av 2000-talet. Det såg helt annat ut. Skolan förändras, alltså från min tid kontrar in tid. Det är jätteståskillande där också. Tror du skolan sett till de kraven som dälls nu. Kommer förändras snabbt. Eller vi kommer se samma förändring liksom att det kommer ta lite längre till att förändra.

SPEAKER_00 26:38

Ja tror att ingenting riktigt går snabbt.

SPEAKER_01 26:41

Men jag tänker mer åt det negativa hållet.

SPEAKER_00 26:43

Nu när bollen är i rullning så går det ju snabbare och snabbare och snabbt så nu måste man ju bromsa upp den. Men tittar man på många av våra förslag så är ju inte de nya. De är ju gamla förslag som vi vill göra om. Vi har haft nästan allt, katedroundervisning hade ju hela min uppväxt. Vi hade skormanstest innan, vi har haft alla de här grejerna i stort sätt. Sen har vi valt att plocka bort dem, vi har valt att privatisera, vi har valt att föra in fria skolan, vi har valt att kommunalisera skolan. Vi har gjort jättemånga val som jag tror jag har tagit upp det annat program. Men med faset i handen så har det gått lite fel hela tiden. Då tänker jag, varför gör vi inte om att göra rätt? Varför går vi inte tillbaka till det? Det här funkar. Här fick vi ju bra. Hade vi 97% som var gymnasiebehörighet, nu har vi en siffra som är betydligt sämre nu. Varför går vi inte tillbaka?

SPEAKER_01 27:36

Ja håller med. Jag håller med det. Nu är det ju, även på svartvigt med den här rapporten, vi ser ju att skolan är den centrala punkten.

SPEAKER_00 27:45

Ja, ja. Det är föräldrarnas uppgift att uppfostraban, så det kommer alltid vara. Men de formas väldigt mycket i skolan.

SPEAKER_01 27:55

Ja, gud.

SPEAKER_00 27:56

Så jag menar, det är det viktigaste vi har. För det är de här som ska bli poliser, läkare, alla som vi behöver. De går i skolan nu, de kommer vi behöva sen. Jag vill jättegärna ha så många folk som möjligt som jobbar på de här ställen. Och inte så många som möjligt som inte kan söka jobb för att de inte kan läsa. Det är inte svårare så.

SPEAKER_01 28:17

Nej, jag håller med det. Jag tycker att vi sitter på många lösningar. Och det kan man se på vår hemsida också. Det är bara läser igenom, vi har en hel frik med våra skolfrågor. Ja, det går att läsa. Men hur som har vi. Man kan nog sammanfatta just det här avsnittet. Jag tror vi kommer göra till oss om just sin kriminalitet där vi pratar mer konkret om statistik och allt det där, eftersom den här rapporten ligger ute nu. Men Smack, skolan är absolut den centralaste. Det är svaret på alla frågor. Ja, det är svårt fråga, och det säger rapporten också. Vi måste skifta fokus och hitta lösningar.

SPEAKER_00 28:56

Och vi måste också säga att vi gör inte det för att skada några barn. Vi gör det för att hjälpa dem. Men tio år i grundskolan kan inte vara så viktigt. Elva eller tolv kan inte vara.

SPEAKER_01 29:07

Nej, jag har en kusin skäl som jag har gått om ett år och han är jättehög chef på sandvik och ingenjör och allt det. Det är inte kör.

SPEAKER_00 29:20

Jag håller med. Men jag tror också att skulle vi få på vårt sätt, så kanske det skulle vara 30-40 procent som skulle få börja lite senare om någon gång. Och det betyder att det skulle vara så många så att det skulle inte bli riktigt lika snabbt som när det är en av vad det nu är. Och idag är det att det är rektorn som tar beslut om någon ska gå. Det är alltså inte läraren som jobbar med det utan rektor, och den kan alltså föräldrarna överklaga. Och då tänker jag så här: överklaga hur då? När rektorn och läraren kom fram till att du har inte det som krävs. Du kan inte de här grejer. Så ska jag som lärare, eller föräldrar säger, jo, då har de visst. Ja, bra, då kunde jag ju läsa vi som inte hör det.

SPEAKER_01 30:03

Det är ju där med serjet att det är som kollat åtal och allt det där. Du kan ju överklaga allt. Fast alla bevis pekar på att nej, så här har jag inte riktigt gått till.

SPEAKER_00 30:13

Till exempel ska ta kökort och då gör du teoritest. Och då ska du ha ett visst antal rätt av ett visst annat. Har du ett mindre, du är inte godkännät. Det är ju ingen eker som kan överklaga det. Så är det, och trafikverket de kan göra så. Men ingen annan kan. Varför då?

SPEAKER_01 30:27

Ja, jag håller med i. Jag håller med. Och jag tror också som du säger att det kommer vara sån hög kvota av folk som behöver komma. Och så att det kommer inte bli stigmatiserat.

SPEAKER_00 30:36

Nej, det tror jag inte heller. Och det är inte där för vi gör, vi gör för att de ska klara det. Och så kan man säga att jag hade ett fel för mycket så kan man få rältning om. Han hade ett fel för mycket för att klara minimikravet.

SPEAKER_01 30:47

Exakt.

SPEAKER_00 30:48

Det är inte så att han hade ett fel ifrån och ha alla rätt. Han hade ett fel ger än minimikravet. Så ska vi säga.

SPEAKER_01 30:56

Jag tycker att det avrunar vi verkligen till dagens avsnitt. För jag tycker att vi kommer ju säkert gå igenom ett tillminell och gå in mer statistikmässigt, men just det här tycker jag förklarar rätt mycket av vad vi ville komma fram till. Och med rapporten också i det här att det var lite rolig faktiskt.

SPEAKER_00 31:13

Vi har ju skriv vår handlingsprogram för längre sedan. Och sen när rapporten kommer så blir det bara. Vad är det så? Det är lite den känslan. Hade nog lyssnat på oss för fem år sedan. Ja.

SPEAKER_01 31:25

Vi sätter punkten och säger. Var det vi sa.

SPEAKER_00 31:28

Tack så mycket. Tack.