England i trøbbel, med Øyvind Bratberg.

Hva har skjedd med den stolte øya, og hvordan skal de komme skikkelig tilbake på fote igjen? Det er sånne spørsmål professor Øyvind Bratberg kommer til Goffeng På Leting for å snakke om. Og deprimerende nok finner vi ingen gode svar. 

For den har problemer nok, øya. Og ingen klarer helt å finne skikkelige løsninger for fremtiden, virker det som. Øyvind er optimist, men litt sånn på generelt nivå.

Så hva skjer med økonomien? Med valgresultatene? Med de gamle styringspartiene? Med demografien? Og hva er det egentlig dette merkelige first past the post går ut på?

Transcript

SPEAKER_00 0:17

Välkommen till podkasten och fäng på ledig. Den är påskan här lägget samma med tankesmed. Här ska vi rot runt i detande som gör den tidisk och vi får ett sigar. Jag lägger ett slot i och lätta fram bränböna som man synes är lite som var snabbt om. I får vi lys, för det är direkt konkär. Men får det samtal med open, samt bara det viktigaste vi har den allgå på. Så jag hoppar från utan det. Så du höre bakrön här. Ägget av duvstad. S vi när vi klippet till. Okej, det har tagit lite här. Ja fistar jag.

SPEAKER_02 1:14

Det är störlig nyaktualisering så det är nog hand på nåt här är ju lokals näka.

SPEAKER_00 1:23

Ja, blick på ting att pratar om för.

SPEAKER_02 1:27

Nej, ja. Det stå ny kastin och så är bara att ta du för det för det. Så aktualisering blir det ju alltså.

SPEAKER_00 1:36

Det är sant. Så för det som är på det här, så prvede jag fått det här från motorsidan faktiskt. Det är ganska många motorsid.

SPEAKER_02 1:44

Det var nog en bok som kom ut.

SPEAKER_00 1:46

Ja, först blev det stoppa ett parliga nya ständs fall som jag hade så. Så som man är tur. Som bara kasta planer lite i grus. Och så har podkasten har varit på väntener. För det är ett nytt nytt lederskap här. Så vi sticker helt bra som skulle se. Men nu är vi gången.

SPEAKER_02 2:06

Det är glimnorande.

SPEAKER_00 2:07

Och då var det fint att pråk av detta. Så jag är väldigt. Jag kan jag börja få plugga podkasten det. Ja, det är helt brikanna är väldigt, väldigt bra. Här är det nypå.

SPEAKER_02 2:18

Det är ju genrust av det.

SPEAKER_00 2:21

En av det kulliga inledningen när jag vet på något som helst podkast. Massa härliga citatter som.

SPEAKER_02 2:31

Det är väl också hensikt.

SPEAKER_00 2:33

Och så avslutet slår man åda. Jag sa man.

SPEAKER_02 2:37

Ja, han var ju en skandaliserad fikkels, Jon Böck också som spriker i underhusen där vi ser. Han har ju blivit beskylt för lite av han gick om. Han har ju ett helt utbusligt med det, men han var en karaktär och en traditionsbärde om man kunde se.

SPEAKER_00 2:54

Väldigt universuma. Väldigt väldigt god att sätt på plats folk i huset. Ja så man måste man säga på.

SPEAKER_02 3:04

En showman och under ett inslag av det teatrala. Det var en roll som passet han mycket gott. Nu är ju noven är åfallande när Jobänkov, men det är också för säljliga typer av mstyr i en national församling om man vil det väldigt.

SPEAKER_00 3:23

Men alltså, för det huset är. Man kan alltid läsa ganska finreta av inlägg som rijlt där. Säker som mer att det är vart eget stor ting.

SPEAKER_02 3:33

Nej, det är en debattkultur och ett format som är ju själv är boksna och du är rädd för konfrontation och så är det samtidigt. Städ som är som är inne för stor talkunst och debattens egen värdiga. Och så får vi latet nog gånger till person om greppens egen värdid, som ofta är i statsminsterns spörytimme speciellt. Men det är ett städ där man har nött till att debattera till öpent och höjligt och rika gitt på förron vilken rättning debatten ska ta. Så när det föres gäller debatten om stora utnygtspolitiska spårsmålet och de lavförslag som skapär, så har debatten en stor äg. Det är kämpintressant. Det är färdig resiceret och helt. Något så nyliga exempel på det den stora politiska processen det har haft om ett lavförslag om aktiv dödshjälp som nästan kom igenom. Men som brädde stoppet i den pingpong. Övres mellan underhuset och Aurhuset, så lås. Men debatten är där enormt rike på argumenter och standpunkter. Och en rej, deliberativ process, så det diskuteras i teamsvis. Det är det ting att bundra med det britiska underhusen och det är akurat det där och bringer politiken ut i APUn lända så sig.

SPEAKER_00 5:04

Vid temperatur så vilket som det ligger mitt mellan den norska storting och det australska. Där är det ju helt cirkus tidigare att kunna ha sett något av det kurditioner som det här men det är helt.

SPEAKER_02 5:15

Det är man kanske tatt någon friheter. Brukt rammerke man har fått med sig för det britiska och så tillat lite sån retorisk fribring på toppen. Det blir det kanske lite i mest laget.

SPEAKER_00 5:31

Elfären en teknikalitet först. Och det handlar om valgsystemet i England. Jag tror att väldigt många reagerar på fördelingen och sånt. Jag tror att det har fått något förstet på systemet går på. För det kommer jag huska talen helt riktigt, men företag så vant väl libren och sånt som 68% sättet baserat på 34% av stämmen. Eller nu i den rätt där. Och detta är det många som menar att det är ett demokratiskt problem. Ätt du har förklart vad det är för något, så kommer vi och råd att detta kan komma tillbaka och bit det liberala ämnen lite i stolpen och mixa eller länge.

SPEAKER_02 6:09

Ja, tämmöinen känpinträgn utgönspunkt här. På man gott är världens enklaste valgsystem. Och som har som fint på det viset att alla förstår det, men som är ikefullt så fint vis man uppdat av demokrati, reputation, proportionalitet, alltså förhållsmässighet och slikt. Det dräger sig rätt och slött om att när man ska hålla valg så delar man motter konkurrensen in i lika många valgrätser som det finns parlamentsrepresentanter. För varra det krätserna så är det simpel en slik att den kandidaten som vinner blivakt, vi andra får ingenting. Det ger en drastisk ovrepresentation av det största partierna och normalt har det vinner partien en kolosal ovrepresentation. För det har varit störs en del ställer där man är störst, särman om att bli representeret. Så den värsta positionen av varje är att det är ett litet eller mellemstort parti som är jämnt smör ut över hälarna. För där vill man mycket varre vinner nosed eller kanske en omfull gretser med mycket nommer. Och då använde man allvarlig i skis. Historiskt sett har det varit Liberaldemokraterna som har varit värst utsatt för det som tredje parti. Nu är det reform från ytter höje, som sen steval var det som på mest röstskis på straffet av valgsystemet. Det grönna också från helt annat är också i skikkel i skis. Och så blir det ju ett volsombat tallig på varem mot näste valg. Det ska vi nog snacka om. Det är i sen och lanserar någon valgreform, och speciellt för ett land som är så konservativt annag i sin politik och som har så upphängt i sina existera längre. Så är ju så är man ju där man är, och där som reform blir störst, så kan det vara det som blir drastiskt ovrepresenterat. Och skulle man se fortsätta scenario med en fredalsreding utgå av ett parti av lene, och det är parti är sitt reform. Där har man kommit ett annär i britt på riktigt.

SPEAKER_00 8:19

Millt sagt. För detta systemet har ju traditionellt hållt alla andra än i to stora nälla.

SPEAKER_02 8:24

Det har det har det.

SPEAKER_00 8:25

Det är en grund att det har varit så stabilt med det så läst att Torrina är det mest successiska parti genom västens historia. Ja, och den är aldrig närlig avsaken.

SPEAKER_02 8:37

Absolut. Och det har ju också det. Man har ofta varit stolt av, bland det som studerar biksburtek, att man har haft lite rum för både radikala strömningar och ystabilitet. För det där en sån gravitation, to stor i de här partier som bägget och träcker mot centrum i sitt tyngdepunkt, och som tid har rum för ett ganska stort mantfall internt, och speciellt för det man har vissa enkelt krätsna, eller enbandskräsna, så är det room för att du också har radicer som får ett slags ett lokalt nerslagsfält. Römer Corbin är gott exempel på det i sin krets i Norlondon. Och där är det där dyrke ett mer radikalt image, men det har fortsatt inne i det stora hältet som heter Lever och tillsvarande på konservativsida. Och så har du samtidigt inte fått någon vanskliga utbytter partier eller alternativ på yttre, höjre eller vänster som sätter systemet under press, för det blir juanset skrivet av avgöjningen, så det har aldrig varit rodana projekt, men nu det har gjort livits rätt lätt. Så det har man också varit stolt av den stabiliteten som ligger i systemet. Men då är man ju där att på backen utbland välgarna så är man på varje mot ett fempartigs system och välsåda. Och valgsystemet är lite kapabelt och spelat ett sånt magalt. Och det kommer det att bli det kommer att bli skräckligt käft, och när det är så många jämnstora partier så kan det bli skräckligt skt, men också utförutsikbara mått. Det kan ge det mest besynliga urslag och kanske också öppna för både spisliga och utspisliga koalitioner eller att någon har ändå att bli så stor och det är förars av reform som per det ensta parti av 20% på meningsmålen och så har värt en stund. Vs de inte tar den roll och är med ett hästa ord och förändra i det andra, så vill vi också bli största parti, och kanske också snuser på ett parlamentsföretag det som meningsmålen någon stund har vi start. Det är en speciell situation och en unprecedente situation.

SPEAKER_00 10:47

Ja, tittar jag att det kommer en av i form. Tror du också?

SPEAKER_02 10:51

Ja, nu har man ju nog tid fram till 2029 till att områ sig. Man har ju också på ett vis utredningar om vilka alternativ man kunna gått inför och sånt. Men det ligger ju mycket på Boret akurat, och det är utvänt att det ska göra dig en kommande parlamentstation heller som del förråd, det vill man sätta igång på nya imag med ny trottalare så ligger in något sånt förslag klart på Boret så man gör så en del fotarbad för att komma dit. Men som det sagt så har ju Lebur ett helt fenomenalt flertal på sin sida som det är. Och det är ganska starka strömningar i Labyr som år lång tid har argumenterat för en valgreform. Så helt umul i Arke, och det är också klart att det är den konfliktbilden man står över för det ting om i rikspolitik så har ju välgarna har fördelt sig mellom leber. Liberaldemokraterna är grönna, varisiska nationalister och skotka nationalister som aldrig kan rajans för det här. Det man på litsen, ju klart Norrskan kallet progressiva parti, alltså det som är liberalt antakte partier på vänstersiga, så du strecker vänstres tyka. Och så europavänliga partier och tillgänglig av krima och omstilling ochlers vänster och inte politik både ekonomisk och socialt. Så vis man fick en valg reform så ville ju den mangfåll på vänstersiga och så blir sparlad meningsfyllt vis i resultat och i parlaments resolvation. Så det ville ju vara hänsyn. Men för små om man faktiskt klarar kommit. Det är ju avklart.

SPEAKER_00 12:44

Några, så jag att detta kameran. Sarta ut här, säger du. Ja, med. Ja, kanske jag förgärska klippe lite en podkast. Äh, likligt att klipp i podkast, nu är man den där man kanske bort.

SPEAKER_02 13:01

Då ser ju nryping.

SPEAKER_00 13:05

Folk, inte bara folk, men jag är alltså försvåligt. För man är tryggre när jag vet att det är klippet det. Avilje hos folk som klipper, men du var inte liksom aldrig vad resultatet blir.

SPEAKER_02 13:17

Nej, Trump också var du med BBC.

SPEAKER_00 13:21

Ja, det hör jag. Men det här kände för. Vrit intervjuer om Palestina, Israel när vi har flåtabevægelsen och sånt. Sa ni aktigt samt i två försälja visar resultatet bara spriker och sånt. Lite som nubart. Men situationen som står nå partimässig. Så sitka i förlå är reform är störst. Greens var nummer två, sist gången jag sångare. Så konservativ och så labor och så lipdoms. Det är där vi ligger. Med reformet stycker pårang och det andra kringen bak.

SPEAKER_02 14:03

Reform typiskt. Du ser att den snitt over tiden och under den 52 procent och resten av börjingen mellem 15 och 20, resten av det nu inte.

SPEAKER_00 14:11

För det har väl misstände välgre till vad det är, Restore Britain nu det sista?

SPEAKER_02 14:17

Ja, som först design det blir inte att bli tijn och måligt.

SPEAKER_00 14:21

Men det är väl mycket mer sån en massproj.

SPEAKER_02 14:25

Och när du närmare sig valg så tror jag nog att det är väldigt vanskliga följa och pass aprop i många kandidat när du tränger en partiorganisation och så vidare för att kunna täcka landna i sen som är rätt, man byggst och partiorganisation är i reform där av den av skåden. Det vill ju tränge på varje mot nästa val. För det är ett svärt maskineri och kräver också ett lokalt inrättar maskineri. Otrolig många lokalsamfall. Så där vill vi ha den restore varian. Då bort tror jag, och så vill man försöka samla som reform. För det är som ändrar att tarinare konservativartier ut och ett på Hydrocäret reform som är alternativ.

SPEAKER_00 15:08

Nej, li bra på det kameran. Jag vill ha det kamera. Men det får väl. Tant. Tusn tak. Det man fökar. Okej, där vi början. Vi har haft lite tekniska problemer. A vi snackade om välgreför delningen på det för skälje partid. Tror du kommer att hålla. Alltså, det här som man skulle förut se. För det kan vara enkel händelser som bara är snuron på hela bilden och allt är så flexikbar i Storbritannien, men i alla andra europeiska land och så. Det kanske är så vad som fort. Men vi skulle spåda, tror du denna situationen kommer att hålla sig. Sån cirkus för att det var om dröv.

SPEAKER_02 16:02

Det är det långt vet du, men det spor man har fullt det sista året och som också har att göra med vanskligheter som regioneringen har dels påfört sig och dels handl i, så är det ju ganska entydligt. Det är mönster som har byggts allt det handlar om en fragmenterat vänster. Ett skadeskutt som inte fullständig örlakt konservativt parti, och ett reformparti som har vostydligt. Och det mönster har ved varit så pass länge att det är liten gunt att tro att det ska brister fullständig, omkått det fullständigt. Man kan hoppet för libri som del att vi har en sati i den rättning, att de får mer sving på regeringens politik och att de får en större avslutning brat välgare och att det delvis också vill träcka tillbaka några av de välgare som har gått till reform. Men har det ett stort regnstycka och ny sådana strategiska diskussioner också våg det här enklig legage, lekarsen har varit stor av välgre från labor till andra partiet på vänster sika. Det reform också inga har också väldigt mycket att göra med. Välgare som har hoppet av borfra det konservativa och hellig saknar till reform. Det är gitt att en regering som framstår med trodligt och stärkare att den vill ta lyfta ut av reform bara vill också reducera det något, men det flikt som ting har satt sig. Sor grund att tro att också reformpartiet ligger på 20% plus när det kommer till nästa dag. Utrå vad vi vet idag.

SPEAKER_00 17:52

Det är nog stor grund till att tro att de problemen som parti som reform vuxer på, och vi kommer att bli borta.

SPEAKER_02 17:59

Nej, och det är ju inne på något substans som är välvart och väldigt väldigt, för att man ser på konflikten om en del värdies spörsmål. Fredkultur och krima omstilingar två stickor som reform har mobiliserts på. Det försvinner av natta. Och vis man ser på det socioekonomiska småset av världen skilder till reformpartets uppsving, alltså hela levostnadskrisen. Den försvinner rika av natta så den upplevelsen av hopplöshet som råder på gras rot av många steder, och som är skilde till frustration och som När Farage har broeret väldigt starkt på. Den är ju där, och den försvinner rika med det första.

SPEAKER_00 18:50

Vad ska du ett ekonomisk uppsving består av? Brexit får ju väldigt ofta skylla. Jag säk på det som lite sådär utanger. Att det kosta England tror jag inte.

SPEAKER_02 19:02

Det är en frågar också.

SPEAKER_00 19:04

Men det är så att det är stora ekonomin i EU går assär till sajndagens för att det är rimligt milt. Tyskland, Frankrike. Det är sajs för oss i ekonomin heller. Så det kopplar på EU igen. Det är nog mirakelkur det, för att ser milt.

SPEAKER_02 19:23

Det är väl, man kan kanske se att det är nödvändig men mycket tillräckligt. Och få ett mer smidigt ekonomiskt förhåll till EU, alltså frikor för handel eller lösa på knö som är där under den råda avtalen. Så det är väl ett möligt grepp. Men det är ju stagnation av en stor del av Europa. Och så är det stärkt att ökna priser internationalt, iket minst på det som helst energi och är sänder i oljetillförseln och så som gör att det vanskligt driver fram ekonomisk växt. Punkte uanset vad man försöker söpa. Det är en av fler grunderna till att det är vint och träcker paralleller till Tony Blair och New Labyrin ära på 90-et. Där vår leveren skulle vara vart. Det är en tid för globalisering av växt slikt i var den gången. Och det är mycket vansklig att haka blir större. Problem för Starmen var att det först av allt blev valt på att budskapet var kompetent lederskap och växt. Växt, alltså ett värt och Ublick som energin brukes på andra ting och generer växt, vad bortkastet var en avsförmlägg när han kommer med. Nu har det byt uppmärksamhet på väldigt många andra ting. Men i tillägg så har det riktigt fått trevit fram något som ligger växt, och det är ett kämpproblem. Förutan växt så kan du kan pröva att driva omfördelning i starkare omfang för, men det ska i sig säl mycket missnöja och motvilja hos det som får mindre och så är det tillböjligt trå en del arbetsplasser och det som kunde generert goding också för det där gränser för nyar och häver skatt och avgifter ut oss värde ördläggning för det som ska skapa det arbetsplats.

SPEAKER_00 21:14

Och det är industrialisering ser liksom mycket form som ett alternativ.

SPEAKER_02 21:17

Den tror jag den. Forsvarsindustri är något som det skapas arbetsplatser runt nog den klima och omstilingen skapar också möjligheter och sånt. Men för det som är motor skära områden av det fanner om båda England och Ejska och Sottland, olika del av territorierna, har ju haft tångindustri historiskt och så har det aldrig kommit helt på fotet med värgkraftig postindustriell ekonomi, i sant. Det finns lummer av höja ryskapning. Och så finns det my som är tyfta, dels på lavproduktiva näringer och dels på offentlig välfärd och offentliga subsidier. Och det finns det miner.

SPEAKER_00 22:03

Den varianten som och Bler och det andra av hans typer var inne och var ser för Europa, växtningen om globaliseringen, den kommer vi väl kunna slå fast snå. Den gärkt fall för att bägligt klasser utan grej.

SPEAKER_02 22:18

Den här är väl, är väl.

SPEAKER_00 22:23

Det var så fast slott i den perioden av detta var riktigt öt se emot det var inte bara teknisk fält, det var moralsk fäl. Det är helt fascinerande att se tillbaka på vår samtalen blev behåll.

SPEAKER_02 22:37

Det var riket för så mycket motstämmer och försöker på hålla det motstämning i schack. Det var dels den typen moralisering som du peker på, och dels så blev det också döjet vi att de fick midligant. Jag känner en del till olika norängel skbyr. För den är boken och där var det ju att det var mer välfärd, och fler offentliga arbetsplatser och det var också en bromsriende kultursektor. En del sånt som det funkar ju rimligt bra så länge där vinn i salmar så länge ekonomin också så är det ju ike grunt att gå helt i brangås. För det dyker möjligheter för god jobb och ting går i rimligt bra. Men under den finns nu ekonomiskt sett så är det ju fallet tillbaka på. Där är stort sett missnöj och fall tillbaka på. Det är ett vanskligt.

SPEAKER_00 23:31

Det kan ju duka på paradigmachiftet. Det är som man inte kan spå. Ingen kunde spå vad internet skulle göra för vissa industrier och bor sajn blir ligna någonting upp. Så det kan ju duka upp ting. Men det är som helry följs och rakar att det är hoppet där någonsin här. Det är inte deprimers situationen.

SPEAKER_02 23:54

Det är en detprimmerande situation.

SPEAKER_00 23:56

Och så kommer ko i och gudnät vad det kommer att göra med det här.

SPEAKER_02 24:02

Ja, och nu är det, då löft vi ricket eller som ju är. Man ska man se, hela västen, för det är globala utföldring man står av för det och skaparkraft, ekonomi och samfull som hänger samman. Britnar ju fast ner som mot för det är så när oss är samtidigt väldigt försälliga och mycket råre och skarpare samfällen det skandinaviska. Det gör att vi kan känna en del av vår utförding, men det är inte mer konfronterade och ur en hör i form i Sorbritan. Och det är intressant att se på det. Det är det ser om det också är tragisk noggang och utspår sig.

SPEAKER_00 24:42

Ett spurs må till om ekonomi och speciellt vad angår labor för vi ska av det som är mer spänn och faktiskt tror jag är viktig och att det är kulturell och social språk. Men på ekonomi. Ett av problemet i det stora styringspartiet är att det är gamla och det blir laget för att ta vissa utföljning. Det är nödvändigt utföljningen som här storia hak, och det splittar sig här med parti om man vet vad man ska lämna. Kel med bland annat är känt för att ta ju höns. Jag tror det är ett symptå att partier som ribrighet vad det ska mena om ganska mycket. Så man duck att länge att det blev skabbt för sina uppgavar. Men på ekonomi så tror jag alltså att väldigt många arbetar partier hur runt och kring har fånga sin egen success. För det blir laget för att töka det problemer för en arbetsklasse som hade det rimligt sikt. Och så blir det faktiskt ganska årligt att vara arbetarklassen och välja det var något problem. Och det är ett kampati. Och väldigt många uppfattar att kampen på något. Lika färdt är en väldigt stor grad i alla fall. Så tror jag det gör något med piffin till alla delspartierna. Och det är affektiget runt och andra ting. Det är här ett påstaren kommer om att lebo och andra parti av typen har förlattar där klassen, det får del för andra minoriteter kunna fortsätta vara kampapartier. Tror du att det är fana egen succeler att du har tagit bort lite existensgrundlagen på något.

SPEAKER_02 26:19

I det stora bild om ett längre perspektiv så är du absolut nog i nog det. Men i Surbitanna så vill jag ju se att Libur är väldigt pregav och vart på en vinner sia. Egentligen tror nog av problemet där att det är vanskliga klarer. Det har stora vanskligheter med att få till ett välfungerande samfund av den sorten det önskar sig röts lätt. Och att det är klarer och definiera premisserna förvåda i samfundet ska se ut. Det har ju aldrig haft någon sån Gartschen epoken och som socialdemokrat i storet strid i samma omfang som oss. Det betyder också att i vår tid så lever man fortsatt i 200 färtscher-an i någon av grundlinjen i ökonomin så det man på många vis har haft en färtsökonomi med något välfärd. Och när den färtserökonomin knappt går i plus, och du ska ha välfärdat, så blir det kostbart och där kommer man på minus. Och den planen man har försökt få till i regeringen den här Ukis, så för att vänstritperspektiv så Annikeså, så dom punkt på punkt. Men sammanstilling av i punkten, har blivit lite välkigt. Det handlar för exempel om att du har gått igång med ganska offensiv arbetslivslaggivning, alltså som ska styka arbetsdag och rättigheter och så. Så har du som tidig satt igång ett otroligt, alltså vi hade visionärt, gröntskrifte men också väldigt kart på kort sikt och väldigt lätt och ränna i sänk för det man inte har haft matemid och gör det. Och så har man parallellt med Tito, oss som ett löfte på skatter och avgifter och försökt och besitta largetagare och försökt uppmåta tju runt på ting som har gjort vansklig och väre arbetsgivar också i småbedrifter och i Sum. Så är detta en förels av att pressa väldigt uppet hjörerna utan att ha verkt i raget, för man önskar att göra fler stora ting samtidigt om man har riktigt möjlighet till att sätta regin för det i en vansklig i ekonomisk. Så vi säga att Libro paradags status har fler goda linjer av förföljande. Det har blivit för mig med sådan och förföljet samtidigt. Och det är mangligen, till synerna att det är ändå prioritering ordan det ska gå framför att komma dit i hält skulle vara in 2020.

SPEAKER_00 29:00

Ja. Jag klarar liksom mycket och sen lösning. Som klar och fin lösning. Det tror jag inte klarar. Nej, ingen tro på att reform ska klara med ekonomin till England som ska klara löft eller började klass.

SPEAKER_02 29:17

Men du har det tillräckligt spännande av vi ska sett oss fast i skärd ekonomiska linjen. Spursmålet om utmanskälla och tillfinansmarkeden och sånt. Det är ju bara en papilkonstruktion där det revelt. Och du sa det där kortvarje tid och Liströs var stadsminstet för Torrent i Syruk och satt det igång ett vanvittigt underfinansiert program med skattelätter och självfinsiering och underfinansiering. Och det blir upprör i finansmarkheten på kort sikt. Brittet söknå i Arika väldigt höjt tillligt hos det. I det marken där det är nuttill att ha visst, det har en statsgäl på runt 100% av BNP. Och vi betalar dyre domer i rentorna och har det ränna på stadsobligationer skyter i värld så gör det ända vanskligt av för någon väldigt vänstrig sepolk. Så det här googn utklart man också är nutt till att få ett visst letter. Och mycket null burster, så här får en minimera i sån är man kan gå på det.

SPEAKER_00 30:25

Det är liströskaren, det är något det röst, jag sett det är. Jag satt där och tänkte att nu har Boris fått massa av värld klassämmer till lånts. Och vi som bara skivet grejer lite grann till vänster, speciellt på ekonomi. Han sa det kör jag att vi vet att det har lånt på ett stämmet. Blu val stämmer till oss. Vi som bara hade kört. I stunna bara såklart, det körde den linja. Körligt med vänster vid ekonomi så tror jag att det kunde sitta väldigt väldigt länge. Och så kommer listing och är en annan form för febrilisk statt plus på ekonomin. Jag tror att det är det som har mandat som har blivit gitt i hända, det skulle låta att stämma helt absurd att säga. Det kunde ju inte gå anten rätt på trynna.

SPEAKER_02 31:09

Nej, det kunde ju det. Dammen fick chansen nu och så blir det som det blir.

SPEAKER_00 31:14

Det är det mest openbar tryn jag sett europeisk politik på färglig länge. Men ekonomi. Jag är lite på att På har hänt att det är gånger att Cultur's Economics. Jag tror det. Jag tror det är viktigt. För det första så tror jag att det är kulturellt grundlag som väldigt ofta på byggen ekonomi. Alltså det ska vara vis kultur till en nation för man kan bygga ett socialdemokrati för exempel. Som inte kommer med ekonomin men som kommer som det som ligger nu där igen. Så jag tror att kultur, ju har sett något av man lyskla definera det. Faktiskt är viktig än ekonomi. Både för att bygga och ekonomin, för att hållet för lika och stämmässig.

SPEAKER_02 32:02

Är du en i det bara som remiss det att vara även, absolut.

SPEAKER_00 32:08

För det här kallet som jag huska krona med lyspaknålet, att så att ekonomi spiser kultur till fokosande. Nej, det tror jag knapp på. Det är väl här grejen är med växten till partier som reform. Och med fallet till partier som lerver, tror jag är väldigt stor grad. Och jag tror att den här nationalen selvpiskningen som speciellt engelsk läner, den tror jag är väldigt skadlig för parti som lerver och torrena. Jag brukar inte hit på det bara. Och det har något nytt initiativ om reparations för jag slav tiden. Drev framför 11 president i gana. Och att den gräddär i det tete. Jag tror att det någonting blir lärt så fejl som slaveriets historie i många tillfällig. England är det första, alltså England var ett svenskvärld slövnation, så ni har tyd om det. Men det var det första betydet landet som gjorde slaveri för bott. Och så sände det sin flåt runt omkring hela Afrika för att bekämpa det slaveriet som förrändligt. Garna är bygget i huvudsak runt Archanti Riker som ligger mitt i Garna, om man säga på att gammalkarta din nationen som fanns sökt. Som var slavet rivet på sin hals. Som har drim slavi i hundravis år för det kom några europeare. Det är hållbar med vänster europei, det var ju leverandörer. Det är to delar. Det är de som köpte och det är som sådan. Och det som fångar och sål det, det var ju afrikaner som har sant i rike. Som hoppas i länge länge länge efter att England gjorde förbutt, som protesterade när England och Frankri gjordebot. Och då krävde granna enorma summer av England för det slaveri. Jag synte ganska hyllisk. Det sista landet i världen som gjorde slaveriet förbuttet var Maretana i 1991. England gjorde det 1807 och så är resten av kolonin i 1823. Så afrikanska landhåren slaver i hundra år även att England gjorde förbött och så ska det ha pengar England. Hade de krävit pengar på kronin tiden så hade det varit något tror jag. För jag tror folk hade tro att slavi och koloniti avlapper. Men det gör du. Så sådana. Sådanting som det ser inte. Ska oliken politiker sig, alltså. Sermers svaret på lite här. Det är en ganska varsom ro demonstrationer. Så sådana typer av national sällpisking som jag är absolut med finner städd, det tror jag är väldigt, väldigt rulult när det kommer från partier som grebrer. Det har hoppas om ju med det. Och jag tycker att amerikan, att engelska i klasser, syns det här. Jag tror att det ska vara lika lönligt ganska gott. Som vi ser om den märkliga rolln som den engelska flagg har fått liksom. Vad men du om det så ting här egentligen?

SPEAKER_02 35:15

Ja, alltså det är ju. Det är ju lite sån. Man ska slå in lite sån aknud, för det är synt förnuft. Till ser ju att man inte kan driva med sällpiskning som nationalsport. Det bringer oss inget stöds hän. Och du har helt rätt att det här, det har varit del av pakka kunna sig i Lever att man ska göra att man ska dyrka slags skam och 40s urgningar. Och den diskussion om imperih historien, så väl som det fredkurella samfund idag och att man förbinder en del som nationala värdi med man klarar att vara stolt av det britiskt och det har varit ett problem. Jag menar att den britiska vänstra är alltså att man är i färg med och kommer vidare från dela av allt du bäcker på. Och att man är ett sunderrestä, men man har fortsatt vansklighet med att definiera en positiv förståelse av patriotismen och national selvförståelse. Man är ju i process och därkno. Nu har man ju olika nationallager för England, Scock, Wales och Irland som du vet. Den nyliga genomfört Strouste, som är Englands nationaldag. Man har ju gik en slag sån väldigt progressiv varianta av England och vi har stoltade. Det är kämpvansklig. Och du har rätt ju så att den engelska flagga är förbunt med en sån höjdorienterad patriotismen har blivit i en form som det är en väldigt sälestruktiv debatt mått man för detta på. Där det var, det ska jag vara det.

SPEAKER_00 37:11

Jag klarar lite och bli färdiga med att tänka på det frågor jag är akurat. George Carin var ju som sa att flagg och sånt där bara symbols. Och i leve symbols to the simple-minded sak. Men symboler är viktiga, alltså. Det är väldigt viktigt absolut. Och ett flagg ska liksom vara det samlande symbol för idland. Och på ett annat vis så har det blivit det mest spritande symbol på detta. Se lite om de kulturella problemen. Så man ska prova och rota ut.

SPEAKER_02 37:46

Det finns ju samtidigt många. Kilrligt en samlade variant av patriotism också för det är som här lite intellektuellt annagt så kan du vänta tillbaka till George Orvel och hans skrifter för Anväskiv, och han försökte ta in och vad man ska även var stolt av sitt land i möte med en totalitär tryssel och stå upp för England. Och för han hade idag var det en diskussion värk. För det fanns också en selpisk vänstånder mildeklasse den gang i sant.

SPEAKER_00 38:22

Det var väldigt skart och sprida.

SPEAKER_02 38:24

Enligt antid var för fredkultur och för många år tids identitetsdebatter och sånt. Han var ju på ballon den gang i Lajen i unikon och andra texter från värskrig. Som är en skild till ord man kan snacka om och tänka om samhörighet och stolthet och national identitet i vår tid som har gått kunna gjort mer utan. Och så har man ju också. Det går ut några tio år tillbaka till OR i London i 20 år. Så var det mycket där som handlar om britiska, gå britiska värder, vi känner det, traditioner och värde stolta, också ett mangfold i vår tid som man kan göra det nog man fixar och får tillgott. Så, man äkki stå utan knagger och hängder på. Men man sliter med och göra hängen.

SPEAKER_00 39:22

Det som man har rört här. Så jag bara rika på limsammen är att det är progressiva mänsklig som först och främst driver med den engelska selvpiskningen. Men jag är klar att finna progressivt framskridt i väst, och England inte har varit helt i förfrån. Det ser att det är ledda på vart enaste ämna. Men alla progressiva utvecklingar har England varit väldigt, väldigt viktig. På världens basis är det progressivt driver nästan utan lika. Och där detta lånna progressiva först och sämst är det skrohta. Det är en historie och en frakobring för historiskt. Så jag synes alldigt rakt och det frustrerar mig alltså, du undervisar jag univers på binnen här som amerikansk historia och civilisation. Det irriter mig gränslöst att universitetet runt omkring är en driver av denna typen frakbring för historiskt perspektiv.

SPEAKER_02 40:17

Ja, och nu är du ett kulturran också i sånt i den utan middelfrasgdomen som förlater lokalsamfunders tribyn och tar universitetgrad, och dyker ett värdiset som är ett stycken und av den arvdeklassen som du, lite vardikkonstäret avlassen som du pekar på här. Och det skilda har jag alltid vart där kun du se, men jag har satt på spissen i vår tid. Det är många av de utanda ungdomarna. Och det är spörsmåden, man är uänge om har blivit så väldigt framme på sen också. Det handlar ju om tillhörighet till lokalsamfund och tradition och identitet och sånt och så handlar det också om syner på den globaliserings mixmaster som Britna har varit inne, och som handlar om åbna gränser och internationell kontaktföret och hög invandring och stor kulturella och ekonomiska skrifter, det var väldigt tydliga vem som står på det. Och visst de som står där och sälj upplever att det har blivit stående på parongen heller riktigt blir annarskänt eller sett för det så blir striden ganska skarp. Där har på många mater britiska vänstres befunnit sig en godnå allred. U något det helt och klart att få lösningen på det.

SPEAKER_00 41:46

Men jag tror som du ser att vi är av toppen. Vi har en tio år som har varit blir snod många matter. Så jag hpert att vi har gått over den toppen. Och också engelsk vänster lite centrerata. Glar det kommer att få bietet.

SPEAKER_02 42:01

Det är ett poäng detta med Lysbakens formulering om ekonomin som spiser kulturen till frokost. För det är ju sammanfiltra också. I Sorbitanien och hiss på invringsbursmålen så här. Så är det så att väldigt nya en stor andel av den invandringen som många har blivit frustrerat och förfärd av det är av arbetsinvandring. Det är att det skaper kulturkonflikt och vars som ändring i lokalsamfundsen, men det är också drevet av en ökonomi som har stor toleranser för lavet arbetskraft i sjäre service snäring speciellt med lavproduktivitet och dårig status för yrkesfag och många unga bitter som är på välfärd i sen får jobb och så många unge utlänningar som är slussa in för att ha lätt tillgängliga jobb. Så där är det en skär kulturkonflikt men som också är drevet fram eller möliggjort av ekonomiska strukturer som heller riktigt vildet klassinväll. Så det är en mix av förskilligare som har skatt. Den gifta stämningar kan man se.

SPEAKER_00 43:13

Det blir en resurskamp och det är en faktisk resurskamp och så blands kulturen i den resurskampen.

SPEAKER_02 43:20

Ja, det är ändå resurskamp båda kulturarkonomi.

SPEAKER_00 43:24

Och så blir det ett kaos. Jag vet att du och pratar lite om vad enkelt är av biedigklassaker och den har blivit atomiserad. Man kan ju bara dra med på värft i Glasgå och snacka i 200 man på en gang länge. Man kan ju snacka till 2000 man på en gang länge. För jag har bara hållit på något sätt. Där har jag en liten historia för övrigt. För när det gäller båda resurskamp och detta kulturella kaos som många igger. Så fick jag upplevda det sista år i London. För jag fick jag. Som sakt nyer. Jag hade glädna att tillbräga en tio timmer på akutavdelningen till St Marys i London. Lå ni ju på gruvet förke. Jag är väldigt för att det liggar avväg i den akutavdelningen där. För jag lå på gruva, så jag vet jag. Ni kun eller på ett litet baskrum som en klick var med som ett parentrum och för folk det var ett kaos utke. Helt tydligt är väldigt man tänkte på det stan och du sa olåpningarna, vår NRCS, vad är något som bara färra på det är lite speciellt sätt för ett helsystem blir färra på en olåpning. Men det här fyskligt så att här hänet var underbemanna och panisk det systemet framstå. Jag vet att detta bara är en anekdota, men jag vet att den här testligt runt. Det andra är att jag snakade med nya människor som ser var där. Jag snackade med to etniska britter. Som jobbar där. Det är jobbar på scannå. Jag var med en, jag snarade med en annan dag som var väldigt fritt om engelsk, nu var fru maniga. Så jag är uppfattade så var kanske 50 procent av de som jobbade här, ika etniska britter. Det är ett argument för att vi hade klart ut en anring. Men cirka 90 procent av patientmassen var heller etniska britter. Så jag sitter, jag hade en märklig upplevelse att sitter på väntroma och väntar på översvaren. Och jag var tolk mellan ansatta och patienter är nu an. Men hurn chamakanske som bor i London som jobbar där, som kommer in och bäfade ett par ord. Det är han av ganske som bor i London som är patient där det förstod varandra. Sen må att jag sitta och pröva och få dem och snacka saker, liksom vad är tolk mitt emellan. Det blir ett sånt ett rört sånt öjblicksbilder på detta kaosa, liksom babels tårn här innehet och rätt. För jag snackar med folk som var så att det här som nästan nygekun i engelsk helt. Och detta här tror jag en vad som driver, alltså det blir sånt öblicksbilde på ett kulturellt kaos och en atomisering och ett samfund som förr som det går och blir Liming och får stet sbunna och för. Det är så som David Gudart beskriver som Somewhere. Som lär väldigt som poänter. Och det gör att folk som Polen hade på Lembry på här för ett par år sedan, han skrev en bok som heter Despised. Som skulle visa vår eliten så på engelsk av badklassen som klagde på det här. Jag förstår det. Jag äkning på den förståen. Förstår du den, du bor en liten bli Englan och så plötsligt. Är det inte längre på något sen för det här?

SPEAKER_02 46:52

Det är ju lätt att förstå att man kommer i konflikt med vår antinghabbritt. Nu riktigt sig på som en önskud utveckling om man själv följer att man kommer ta på den utvecklingen, så är det klart att det träff. Det är träff start. Så är den väldagna av fredkultur tydlig i storbyn än i småbyden runt fåbi. Den invandringen av många försäljer slag. Är du skeptisk till slut där djupip för att sin förje partikon fick sitt uppsving så var du också driv fram av det som är ordinär europeisk arvetsinvandring men stärka Östa europeiska inslagen. De slog ju i starkare grad in i en del i små byr och små stledna också. Och skapt skat motföreställningar. Det är väldigt blanda bilder men det är stärka inslag av utländningar kaoser som har avstått parallellt med ekonomisk stagnation. Det är att man följer många vill kunna följer att det har fått dörigare och ha är riktigt dålig, både ekonomisk och du har det dålig kulturellt men du följer mindre jämne än för. För att det är utsatt på en utveckling, du vilket sällan har varit med på ger rättning till och som du gick heller önska dig. Det blir frustration av tydran det tror jag.

SPEAKER_00 48:26

Jag rör sitt ni den stonar och sen att det varit till Europa och besökte som storfamilja rundt. Var i manchester var det väl? Och den delen av manchester sa att jag kunde riktigt gå åt vartipär. Det är någon britter som byggde i bygga här för länge sedan, men heller kärningen. Det är inte där. Det är så färdigt. Jag förstår rik i helbor när man trodde för sju år sedan att en sån utveckling skulle vara problem fri. Ja, jag känner det bara rike. Det har varit så lätt att se. Det bara säga på ett värdligt skart, liksom. Ta en liten titt på konflikter som har existerat och existerar ut i världen, så ser man att det handlar om pengar i stort sett. Det handlar om allting väldigt ofta. Jag känner rike. Volan det där bli sett på som nog som bara skulle gå assa säl. Nå man ser resultaten av något, jag känner till vår diskuslut och till att parti som blir förr med ska vidare. Och jag ser heller, varken Kermer eller lebber liksom klarar och lämna ett synspunkt här feket lite runt.

SPEAKER_02 49:36

Ja, det är ju inte brytningar. Om vad man ska men om det spurs på det. Det är absolut nu har man ju en inriksminster som körit ganska hartlöpt när det gäller migrationspolitik. Och beda rättigheter och slikt och med en väldigt stor förkärjhet för Danmark och vad danska socialdemokrater har gjort. Så det är ju än så länge en hålinje var fallar det regeringen och ser att det ska gå inför. Och så är det samtidigt ganska stark emotkräfter oss, och skeptiker i partiet. Så där blir ju intressant väldigt spännande att se vad det nästa år bringer, för vis Chaban Maud, inriksministers linje här. Förlus så är det ganska betydligt rättningssiste i Labor som sätter handling till slor för en nonsenslinjerna och ett önskom att stabilisera och regulera i mycket stärkare grad än vi ha gjort. Så det är i så fall nog som potentiellt kan ändra premissen. En del för den diskussionen om vad Storbritanniska vidare.

SPEAKER_00 50:49

Jag tror hon har ovraska många.

SPEAKER_02 50:51

Hur har du det?

SPEAKER_00 50:52

För det var det många som hade nog preconceived nations på grund av det hennes skulle menna, men så meddraddes motsatta väldigt ofta.

SPEAKER_02 51:00

Ja, och nu viser ju att ämnet i verksätter faktiskt tilltag för det. Och så nu av den frustration med torrne på höjsi att det är lovet somalt i löp av 14 år i regering, och så var det ännu mycket av det som det faktiskt gick ämnet att göra. Det var ju ett väldigt. Age välj mena att det var inkompetent ikoscent på många fält, inkluderat invandringsfältet. Det blir lovet en tydlig kontroll som en följda av Brexit. Och så är fart man ju motsatt egentligen helt året som fötte.

SPEAKER_00 51:37

Vi kallade det Boris Wave, har jag sett på HURSA?

SPEAKER_02 51:40

Ja, vi snackar om det. Och det var ju som dagalibrett regulering för arbetsinvandring som på ett visn lysna i en ju oversiklig tid parallellt med vägen u av coronan och så var det plötsligt det var enormt höje invandringstal och möjligheter för arbetsgivare sig att fylla det lediga plöser med enkel tillströmning utan för att det var icke vad man har lovligt. Det är en grund för en del av frustration och en del av grund till att många välgre och gik stämme, alltså höri sig att välgna i stämme konservativt. Och vist det ser tre, så vill det uiklig göra det nästa.

SPEAKER_00 52:25

Ja, vi får se vad hun får till. Och så är det ju lite. Det anklagar ju för att sätta hängen för att göra det jobb med rätt att det runa identitet. Hur kan du göra det? En vit man kunde inte gjort den saktig nu ser jag.

SPEAKER_02 52:39

Det kan du. Det är något nog i det.

SPEAKER_00 52:42

Det är roligt att det är faktiskt smart. Vist det som det har gjort. För det är lite grann morsån och saker om identitet och politiker. Så Labyr det ensta partiet på den öga som aldrig har haft något som helst anten en vit man som leder. Hans torrien har haft några del på sin träd fjärd. Och sen andra i. Mens leur har varit vit mant värld senom. Liksom identitetskraja och den gränningen. Jag ska vara lite grank och så ska jag be dig om att. Vi var finna på ett sittet som du avslutet med. Men först så är jag. När jag har, det är som mest pimistisk så är jag närvö saker att. Jag blev bättre om att värdera. En professor som är David Betts, som är ut och skriver om möjligheten för Burgerkrig i Europa. Och någon saker som lavintensitet Burger Krig, inte så spansk men heller som söamerikansk. Med fair cities och by mot land och lite mer som The Troubles och Burgekrig. Jag menar att du har cirka 60% chans för att ett eller annat europeisk land an det i den situationen in det nästa fem år. Jag blev bättre om att värdera vad det han skrev. Och jag hade väldigt lyst att bara kunna avslå det rätt ut. Men det kan vi inte. Silka han är rätt, men nu kan jag bara avfär det här. Jag tänker på, jag så är det bränne, det urmers, det företnade urmöre väldigt i England. Det gäller kriminalitstal och reform och restore britain. Fyro var som doppeln nu har valtä saker som förstår av det och sånt där. Och vi har sett många irskrier på protesterna har varit val som. Den protest, gav protesterna för ytterlig höre, är nog helt nytt. Det har ju varit sånt här. Jag var ju i London att tittade på Restored The Kingdom. Det har ju den i fjord, och det är så, wå. Och jag tänker. Ja som sker i en gland om vi dyker på en ny Manchester bomba. Alltså den terrorbomba som du har den här gränna koncerten i Manchester som räppte en det är lången bland annat. Jag är väldigt rätt vad som ske. Virtu sker på att tre sånt nå. För den terrorbögen som var över Europa i väldigt stor grad. Eller blir ett avväg är väldigt större grad du hör på. Men jag är väldigt nervös, alltså för vad som vi ser nu smäller en sån bomba eller tro till. Jag tror att det kan gå ganska grann, ganska fort. Men så fram och tillbaka dynamik som en politistyrke i Körbetak, det var nog, val som med protester i England, det blir en tio år siden. Så mycket av detta här. Och då sa britisk politiat att det hade fått liksom stansam. Så man förutelsmer som den var gott tomt för stil med rätt sätt och stansa sig själv. För jag är sånt där tror. Europeiska politige chans att stoppa. Jag är väldd för en sån back and forth protestböge som kan komma äta en sån enkel händelse. Detta min mörkesta tanke. Vad tror du får nog? Är du nervös för sånt och så?

SPEAKER_02 56:08

Ja har ju nog grundlag för att spekulera i alltså i tätt befolka, väldigt tätt befolka på urban och samfall med mycket missnöja, så är det ju potentiellt far i en värld massmobilisering. Och så där på riktigt mobilisering handlar det om en väldigt tydlig agenda, så är det ju alltså risikon för upptöjer den ska man vara på vakt. Vad är du tände precis 10 år, alltså detta i tillbaka i 2011 så har något som upptöj rätt politival. Det var ju också det var våldsamt och utartet och så gick lyfta ut det som du ser. Una Black Lives Matter sommaren i 2020 var det också ganska dryg tillstand. Så har det haft det så höjre med höjda invringsskeptiska marscher med tillhör och inslag av det har ett enormt stort antal och ganska kort väktig gatvåll också. Och i sajnet i form av gas och mobilisering, så har också varit närnipe med brutala konfrontationer, både med politi och meddemonstranter. Det är ett risikabelt fält och tryggkoker på flera områden i britiska samfundet, så flera europeiska län är Rök. Jag har riktigt list in i något sånt dystöpi. Jag hoppar att man finns förliga rammer att få både ytring och handling om mindre och stridis så radikalt om. Du har helt rätt att det är kortvight att det är ut arter. Och då ska man spöra sig om klart och kommodit här att med ett så konflikt för samfund. Det är ju nog som vänster sig och ta på största halvar. Absolut. Jag tror inte det kommer ihåg alltid i Sudan. Jag tror det är en sån tyrlig majoritet som ämner och står emot och försök på den skarpare varten av polarisering. Men det har svärligt urlöst för smån, både kulturellt och ekonomisk och det man hoppa att det är kapabligt att få till.

SPEAKER_00 58:32

Ja hoppar jag. Och stort sett så tror jag det. Så har jag så dypag och jag ser om allting var sikt. Att jag grätt att ha det bakåt. Jag tror som politiker. Men alltså. Det präartid att spå gäst till soms lun och jag gränt att spär. För jag sitter alltid med expertiset på 10 så jag borde. Så jag är liksom spöta, vad är det som är viktigt, som vi kan ta på här, som jag har skört om.

SPEAKER_02 59:02

Ja, det har ju något spår. Jag har ju sittigt och tänkt på sån univers, vad som blomstrid av nya idéer och sånt som måste vid och rig och taget där. Nej, jag vet inte helt vad du skulle slått in på, alltså. Det är ju en del debatter på brittisk vänster, se som är fast nere och följer och så vad det grönna parti har brittrit som alternativ till labor, för det handlar ju om det handlar ju om en kulstridro på grön avställning och ett fokus på klima och krisen, men det handlar om väldigt imjant om identitetspolitik och om del så som international politik, inte minst palestina aktivismer, i löppade signörd. Och borde man finrut av den brytningen som har uppstått. Och fragmenteringar som har uppstått bland välgret på svänster i Storbritannien, vi har komma tillbaka till snackar mer om det vid en annan kurs Svär. Men det är nog av de urösta ting att vi står av frågan så finns det Common Grund här, och kan socialdemokrati är tonangivningen sånt Common Grund. Där är man. Den där går den stora debatten. Det är en debatt man känner den i många europeiska lär. Jag har också blakt att svaret på vänsteras utföring var socialdemokratiskt. Men historiskt har det varit det. Så vad som skulle till se att det anledes snå. Det är ett svärt tema.

SPEAKER_00 1:00:38

Och det är så koalition som bygg i speciellt har du och Nick Bland skrev. Och där igen, väldigt bränbart, men väldigt fascinerande att säga på. Det var ett delvalg, eller subleningsvalghet i Manchester policen, bara och Matt Gudvin, bland annat annat kastade sig på reform.

SPEAKER_02 1:00:55

Så var en reform intellektuell.

SPEAKER_00 1:00:57

Som var tidigare professor.

SPEAKER_02 1:01:00

Alde klasse gus, som blev professor i statenskap och studerat välgemod och yttre höjö och så blir han. Förälskar kan man väl kanske säga.

SPEAKER_00 1:01:11

Ganska storna pratar om vad man pratar om akademiker. Men det var helt sant. Det var konsonant. Det var ju grönt som ja. Men i koalitioner på vänster sidan. Så har det blivit brukt som ett exempel. Den akurat är man känet där. Det är en koalition mellan det alldeles mest progressiva. Och konservativt religiösa. För det är glasa, binner i samman. Men jag använder ju snarka om könn, för exempel, så blir du helt kryk. Jag luer på vad längen koalition kommer.

SPEAKER_02 1:01:47

Det är det man kan stika skummelens och så där, och så är det en helt urlogisk konstellation också. Jag tror nog att på varje mot nästa valg blir tas någon ganska ganska kraftig idebatter om det. Och så vill det som syns oss som blir utföddra på realpolitik, och så är man faktiskt i stand till att fören den universitetsutan av Sparkesvis med konservativa muslim. Är det moter samma politisk lev. Och har man annan känner sån säkteringspolitik mellan religiösa grupper och sånt brukar som mobilisering att man försvarar bestämda immigrantgrupper, och det sätter folk mot varandra. Det är väldigt uöngelsk och väldigt vanlig britisk sportek och jag tror nog att det blir det ganska kraftigt på väg mot näg. Så det blir en del avgöret på vänster sedan.

SPEAKER_00 1:02:40

Det ska vara otroligt spännande för det. Bar en av 50 förställing om man följer politiker laiter att det städer och står om det kan det är stå och tryckt och bygget.

SPEAKER_02 1:02:49

Ordnamma naviger handlar om väldigt mycket mer än en sån enkelt avtal höj och vänster också. Det är sånt komplicerat tidare.

SPEAKER_00 1:02:55

Ja, väldigt komplicerat. Men har du optimism. Har du optimism för jag som helhet?

SPEAKER_02 1:03:01

Jag är alltid optimist på Subbyd och Sverige, och det får hela värden naiv och optimisme, men jag fortsätter och värda, vis man ser vad historien har gett. Så är det. Historiens lärdom är att det är ett folk och ett samfund som har en hoppar bärda ända till att reser sig och till att utveckla ting som är av det gå och som handlar om entreprenörskap och nytning och så ett internationalt ansvar. Eart har ju rakt så nu lever i en turbulent tid. Så där lyser i sånt.

SPEAKER_00 1:03:39

Det är att se bakom den med historia. Ta en titt på Globusen och se vår liten eller löga är. Och vad den har betydd, och vad vår påvirkningskraften och vad man har drävit fram av kulturell och ekonomisk och teknologisk framskrit är helt synsligt. Min favorit på teknologisk framskrit är det gamla kanalerna. Jag var på kanalbåt första gången fio som är. Och så anser jag var sommer, som jag i kört kanalbåt som båtar. Den nyliga felen jag har haft i mitt liv. Och det kanalsystemet. Eta lite ting som har puskade elna i den här tillgänglida gången. Är lika delande väldigt gott.

SPEAKER_02 1:04:18

Fortsätt med det.

SPEAKER_00 1:04:20

Okej, tusen tack för att du duck och att vi hade fick gjort det här.

SPEAKER_02 1:04:24

Tack för att du kommer. Vi får styra fler med hälsebraget på gröbb i London. Så ska vi se att du lyckes väl.

SPEAKER_00 1:04:31

I få ny på semmer. Okej, jag försvinn nu till solchen.

SPEAKER_02 1:04:37

Då ser det.

SPEAKER_00 1:04:38

Tack igen.