Växtskyddspodden
Växtskyddspodden
Växtskyddspodden E45 – kan växtskyddsmedel hjälpa till att optimera kväve insatsen? Denna fråga ställdes till Fredrik Tidström VÄXTAB och Peter Löfgren BASF av Robert Racz. Försöksresultat visar detta och det blev en bred diskussion runt ämnet kväve. T
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
Växtskyddspodden E45 – kan växtskyddsmedel hjälpa till att optimera kväve insatsen? Denna fråga ställdes till Fredrik Tidström VÄXTAB och Peter Löfgren BASF av Robert Racz. Försöksresultat visar detta och det blev en bred diskussion runt ämnet kväve. Tillväxtreglering, fungicid behandling, kväve finlir, noll rutor, väder m.m. avhandlades. Samtalet avslutades med en discussion om användningen av drönare i jordbruket och vad ett closed transfer system är. Fredrik lyfte även på huven om vad hans nästa professionella initiativ är och vilken roll bla. väder prognoser kommer ha i detta.
I januari Fredrik ström i rättskudspotential med optimerat och räkningsjutaanvändande. Detta ämne som man kan prata om i dagar och väldigt ofta och kanske hela tiden. Det vill vi återkomma till idag. Fredrik, välkommen tillbaka till allibnot. Hej, hej. Med oss har vi också Peter Lögre, här i Sverige Norge. Välkommen. Hej har du med lite ämnet här Käve vetsskjukens medel. Men Fredrik, ett år har gått för dig med dig. Vad är det som har hänt sitta året? Du är något speciellt att du lagt fokus på eller har du utvecklat din business lite. Eller hur har det sett ut?
SPEAKER_02Ja, det har ju hänt ganska mycket under 2022, det varit ganska dramatiskt kan man ju säga. Med tanke på kriget och allt vad det är innebär med marknadsfrågor och sådana här saker så vi har mycket fokus kring det. Där var klart odlingen i en del av marknaden är nog en annan del av det hela som kanske är minst lika viktig. Sen har vi valt att fokusera ganska mycket på vädret. Det har ju gjort givetvis att vi har då marknad och väder och då har vi utminat i att vi från här 11 januari nu har dratt igång ett nytt företag ihop med min fru An och min kollega Erik Sundal. Vi har dratt igång ett företag som heter Scandinav Farmers. Så det är det sista som har hänt. Det krävs ganska mycket tid kan jag säga.
SPEAKER_00Vad är det som annorlunda med Sand Farmers om man jämför med flau.
SPEAKER_02Det är en ganska stor bit hela. Jag har ju drivit ju min privata vådgivning egentligen en enskil firma. Sen har ju min kolleg Erik Sundell. Han ser ju sitt via ESU, och vi har ju köpt mycket av vår information utåt mot landprokarna via Facebook. Det är så det varit ganska bra system på sitt att man når många. Och målet med det att vi vill nå många som är intresserade och så visa vad vi jobbar med hur det ser ut vilken nivå det. Så det har varit målet under de här fyra åren som jag är på så folk förstår vad det är. Nu har vi nått snart uppe i 4000 följare och då utanbyksförare i hela skandinavien. Men då börjar det bli ganska svår hanterbart när det blir så pass stort och dessutom så kan vi inte heller ta betalt för att det är mer gratis. Facebook är gratis, det är för alla. Och det är ju fördelar på sitt sätt. Nu är vi tryck på knappen och växlar upp det ganska väl den stora delen i det hela är det här med vädrepnosen. Och då har vi testat här även under 2022, alltså vi har ett samarbete med Stormgå. Och det är ju metrologer som vi vill utveckla ett lantbruksväde. Vi kallar lantbruksr 2.0. Alltså en VDPnå som bara är fokuserad på lantbruk och odling och marknad. Det är också inget annat. Det är ingen badvärdare. Utan är full fokus på de kärnområdena som vi får kunna ta förnuftigare beslut helt enkelt. Så vi har ju testkört det lite i höst och så här. Men ihop med våra metrologer, så vi har spelat in här i podddar och ni har ju varit med Peter har varit med också i den här inspelningen. Så vi ska testa ihop med metrologerna. Vi har ett samarbete med det är tre metrologer som vi jobbar väldigt tid med. Det är ju Maria Göttis, hon är ju på SVT på Kvallan, som är sina sekretär. Sen har vi Per Holmberg som är jobbat som metolog också i TV, och man sitter med på kontoret nu är jätteduktig verkligen. Och sen har vi haft samarbete med Johan Grot och som har varit med inspelningen. Johan har ju gått i pension här nu, det kanske är nya grejer nu det här vi får se. Men han är ju den som har mest kunskap av alla metrologer i Sverige. Vill jag påstå. För vi sa att vi göra det här så ska det bli på en så nivå som ingen annan kan göra bättre. Det är en ganska stor satsning för vår del. Det är ju en miljon om året för de här metrologerna. Och då går det liksom inte via Facebook och ta betalt för utan då har vi skapat en hemsida som kommer igång här nu närsta veckan, eller januari månader fall som då blir en hemsida med inloggning som en metalkjänst. Att du ska kunna utveckla. Det är ju skärven för att i hemsidan. Via hemsidan, sen så kommer det finnas. Vi kommer lägga ner Facebook mer eller mindre. Så det kommer det vara en frik som heter växtab och en som heter marknadsnoteringar med rikson där, och sen kommer en som heter Storm Gio och så vidare. Sen kommer även vi ha en väbblick i den också. Man faktaren blir inte låst, utan den kommer ju allåt när vi sergul skårdar, nollgå ut i presenningar och såna här saker. Som vi använder det om odlingen.
SPEAKER_00Vad är det ni vill ha mer av när det gäller vädret? Vad är det du mer av, eller vad är det du inte vill ha när det gäller vädret.
SPEAKER_02Ja, vädret. Vi kommer att fokusera på långtsprognoserna. Framförallt, vi har haft vanliga dagsprognoser och så här. Då är ju vad bilder lite effektiva på. För det är svårt att bedöma vad byggt den här åskuran upp och vad hamnar den lokala skuren. Då är det bättre med vardagen. Och det kommer vi ha full tillgänglighet för det här på en hemsida också för att står med. Det kommer man också. Vi kommer ha de här låntidsprottar vi omnoser som 10, 45 och 3, 45 dagars och 3 månads-prognoser. Och då kommer vi spela in de här varje onsdag mellan mars och oktober. 11 mars är igång första inspelningen varje onsdag. Och bara jag raktet på onsdag på här. Jag sitter med på de här veckomöten och växocentralerna varje på onsdag mångad. Och då så kan jag utifrån det tal om vilka problem vi har i fältarna just nu, och så kopplar det ihop med vårt väder. Vad är kvädupptaget nu till exempel, hur ser ut medserna, hur ser ut med dagrader. Hur ser ut med nedbörd och vilka svampar har vi bekymmer med hur kopplar vi ihop det där? Och sen så kommer ju då meteorogerna och även bygga upp kartor nu som ser ut som vi kan se vattenmätnadsgrader över allt i landet så vi vet hur mycket Käver kan mineraliseras. Vi kommer titta på jordemperaturer över hela landet. Hur ser ut, och vilket kväveffekt kan vi förvänta oss och så här vid vilka fosfareffekter kan vi tro att vi har. Vi kommer även titta på daggrader, självklart u insekter och svampar. Vi kommer titta på nederbörd, framförallt. Säk när vi kommer in den och närma sig axgången till exempel och tre, fyra veckor för axgånger. Vilket förvänt oss kommer att komma 30, 40, 560 mm axgången och utifrån det så kan ta beslut i en svam strategi. Det är latt alltid att komma efteråt hur man skulle gjort, utan vi ville ju just veta hur det ser ut framåt. De här långtsprognoserna som de har gjort söndersäsongen, men de har sämt otroligt väl. Det skulle bli så här varmt i november, där så de sen som att. Och att det ska bli vant i januari, där visar de också ganska par månader sedan med. Och just det här med strategier. Även med marknaden har ju den stor betydelse med TTF-gasen, till exempel som stikerprisen att det stor del. Har det varit en kall i januari är ju förmodligen gas som gå till ytterligare och råd är kopplat oss det är liksom kopplat till marknad också. Sen kommer ju. Jag jobbar ju med själva det olingtekniska vad händer i Sverige och vad händer med det. Sen jobbar ju Erik med marknad globalt sett. Och då är det också viktigt det här. Så nu är vi på att göra en världskarta där vi lagt in odlingsområdena och så kan se att vad är vete bälten, majsbälten och såja bälten och så vidare. Och så kan vi då se när vi har prognoserna, hur som här, eller väder lamina och in, och hur det påverkar, hur drar sig det, hur påverkar det här torra områden och bröt områden och så vidare. Så därifrån kan man ju få en bättre indikation om vad som kan hända i spannåsprisen.
SPEAKER_00Det är spännande så vad räknade med en sköldknäpp här nu. De närmaste veckorna, eller ser det fortfarande fortsatt varmt ut. Februar, det brukar vara.
SPEAKER_02Ja, februar ser ut. Så den emotti med tanke på allt nu som har försvunnit nu på allrapp så här som är lite bekymrade. Vi har inte haft den sista uppdateringen här. Vi har så mycket med våra hemsidor nu så vi har tappat fokus på vägret tyvärt. Men vi ska hoppas vara igång här i alla fall snart lite rep. Vi får tusen frågor om hur kör du till år. Man så sagt att februari så blir det kallare idag.
SPEAKER_00Okej. Och du saker så det här med marknaden. Vad skulle du säga det som hände på marknaden nu? Vad är trenderna om man tittar så.
SPEAKER_02Tränna nu att tittar på spannmorshandl kom ut i förra veckan nu. Så kom det ut den här sista USD-rapporten och den är ju ganska avgörande och den tar ju om lite med hur situationer ser ut globalt sett på lager och även det som är sott och så vidare. Så det är en ganska viktig att sätta sig in i det. Vi är väldigt på förfullt fortfarande. Vi ser ju annars marknaden just det sista har varit ganska efterfrågande styrt och säga, så det är mycket prat om att efterfråga minskar på grund av att det är oroligt i världen kan man säga. Det har varit mycket fokus på det. Men vi ser inte en väldigt stor brist på båda apps och spannor och så. Vi tror ju snarare att det kommer att bli ett prisöjningar här nu fram och mitten på januari. Det är ganska avgörande vad som händer. Nu är börsen stängd idag på det så här ledig långa eller vad kallas det i USA. Vi tror att det kommer bli ett vanligt. Vi ser ju i alla fall att det är stabiliska åljur, framför allt har ju minskat ganska rätt på lager. Det är i kombination med att såja miljöet har söppit ganska häftigt i pris där sista. Det är sådana faktorer som vi tror att rappsen kommer att bli ett stiga i pris. Så det finns många mycket som talar för det positiva.
SPEAKER_03Ja.
SPEAKER_02Är det inte alla som håller med oss om det kan jag säga? Det är långt från alla. Man tyder de här rapporterna och så vidare. Men vi får ju. Vi försöker sätta oss in i detaljer i alla fall, och sen får vara en oss i olika hur man ser på det hela.
SPEAKER_00Du hoppas eller tro på en positiv utveckling, då kryptar vi och håller vi fingrarna här att det är du som har rätt.
SPEAKER_02Ja, men vi tror ganska hårt på det här kan säga. Och vi ser även görselmedel, och jag följer ju med kanske görselmarknaden än Erik och för ju med spannå och ser ganska trend där också. Att det har gått ner ganska rejält och sista, både Ua och honinskö. Den börjar stabilisera sig något jag så nu, UIA har ju börjat till och med vända och gå lite svagt uppåt. Men fosfor har ju gjort en ganska kraftig sänning den sista, och också stabiliserar sig. Kalium också gått ner allt och så stabiliserar sig. Nu är ju närmost det här nu säsongen. Det går inte vänta längre. Det som sagt, ha stabiliserat sig nu. Det är nog inget mer att hålla på som inte har kört. Men det är grövigt att hålla koll. Jag är ju fördär det här med görset marknaden av 2008 som hade förra den finanskraschen. Det är väld spännande att se vad som händer. Och just ligga steget för öre hela tiden. Och veta vad är en nivå som är bra vad är som är dålig när som är bronsa och när det är gasa. Det är jätteviktigt att sätta sig i. Sen kan ju göra fel också. Det är ju lättare låt att se vad man ska gjort självklart. Det är bättre att ha en kunskap och det är inget i alla fall.
SPEAKER_00Det kommer man kunna fortsätta få på ett Scandinavian farmer. Då är det det vi rekommenderar. Fredrik, jättespännande och verkligen ett spännande sätt att hålla samman allt. Men sen också ge mer runt den här kunskapen. Som vi också vill dela med. Men bra, men om vi tittar på dagens ämne här vi tänkt att prata lite om kväve och hur skit på medel. Men vi kanske bara göra en liten grundkurs här i början, om man tittar på kväve och mineralisering. Var är det i grödänsykel som mest kvävende ta upp.
SPEAKER_02Ja, det är spannor så är det nästan i stråskjutningsperioden där kan man säga att vi står i 32, 37 år iåt mängder. 75 procent av totala kväveboret ska ju vara tillgängligt då. Det är det som är lätt att säga att det är med väder. Vi är inne på det väder igen. Man måste ju veta hur mycket vi än kommer, vilken jortemperatur har hur snabbt det tillgänglig. För den ska ju vara tillgänglig i 32. Det går inte liksom inte ut att lägga till 32. Så den är viktig att veta. Sen är det med de här kvävpriserna vi har idag beroende på när man har kört köptet om det är 30 eller 40 kronor per kilo kväver det spannet vi har jobbat i nu eller med de inköpna som har varit. Då är det ju jätteviktigt att givet göra rätt och nu kommer det bli många år sedan vi lagt två kvävgivar de sista åren kanske vi har lagt tre men vi lägger till och med fyra givet i vetet och tre i rappsen. Så körningen är det lille hela utan det viktiga är att komma rätt helt enkelt.
SPEAKER_00När är det rätt? Ifall du nu tittar lite på de här, om vi tittar tillbaka till hösten och framåt nu här. När tycker du de här kvällina skulle ha lagts ut eller börja läggas ut?
SPEAKER_02Och det är ju också lätt att säga, som man alltid har gjort, för det där aldrig rätt, utan det är viktigt att följa året och vi pratar mer om ett biologiskt optimum egentligen, och gör släffer inte mer efter ett biologiskt optimum eller ett optimum om man säger vad är gött. Det kan vara 50 kg kvare, det kan vara 280 kg kvär på ett och samma fält. Eller beroende på hur stor markleveranserna är, och vad året är, hur mycket hotmassa du har lyckats att få på hösten. Ju mer gött du får där så mycket kväl får det upp och så vidare. Det är ju viktigt att följa. Jag märkte ju nollguter och maxjuter. Den orar jag mest i hela mitt jag jobbar med. Den är ju viktig och då rörslar vi ju efter nollguterna vad de visar. Bara som ett exempel i bland våra v26 gårdar i vår växtadgrupp. Det har förra året hända som markleveransen är mellan 5 och 150 kilo kväve. Så då fattar det hur svårt det att säga att man ska lägga 200 kg kväve. Levererar marken 150, så är det bara 50 kvar. Den är så viktig att veta. Den spridningen har vi mellan våra gårdar i västgöt beroende på vilka föfrukter och vilka om jag ställgörsel och vilken rotyp och så vidare. Så den är helt avgörande vil jag säga. Och just att man inte gör bort sig att man lägger för mycket tidigt. Utan vi har lärt oss den sista åren. Man kan faktiskt görsla ganska mycket och sent faktiskt fram till och med bronningen. Med bra effekt. Och just för att man kan inte lägga för mycket tidigt och då har du görslat fast det. Du kan du kan inte backa bandet. Ut vi vill liksom finjusterade hela tiden för att komma rätt. Och då är det det här, kanske man måste ha lite kursätter på lager för att komma rätt på slutet och så är det. Även om den är dyr så kanske den blir billig i alla fall.
SPEAKER_01Så finlig är det alltså det min jugden kväven om du kan få till rätt tint som sagt.
SPEAKER_02Vi ser ju alltså den här kvävförlustrna som vi pratar om denifikation framför allt. Den är ju rätt dramatisk kan vara. Det är inte svårt att den försvinner halva krävgivan typ. Det är kraftigt poäng på 30-450 mm beroende på jordtipet så säga. Jägklade där. När man äter och börjar man förstå att oj oj här får man. Det går inte lägga på de där en huvudgivan, kanske på 150-180 kg kräver. Den är jättefarlig. Du är ju det här också med värdiproven. Vi måste ju veta. Vi kan inte hamna i 2018 igen. Nu är det därför vi har draft igång det. Den får inte inträffa att vi lägger en massa pengar och så blir det inget längre. Vi måste ju stoppa i tid.
SPEAKER_01Den är viktig. Mm. Jag jobbar i växtare, så tänker jag lite på den bilden här. Hur ser du på att lägga en tid i funkidbehandling där?
SPEAKER_02För att hjälpa grödan. Ja, vi är ju ganska frekventare. Vi kör två i, sen får då sig in i stråskjutningen och sen nubrand här fullt utvecklade. Det är ju nästan alltid faktiskt.
SPEAKER_01Det är ju fel. Vi har gjort lite försök när jag är inget i Sverige, men vi har ändå gjort en del försök både i Tyskland, England, Frankrike. Och där vi ser just det du säger att upptaget i, alltså gör vi en fungisidbehandling, nu har vi kört en bara i de här fallen och det här. Men vi ser ju där upptaget blir betydligt högre om vi har en fungisidbehandling tidigt nu. Då kan vi utnyttja kvävegraden på ett helt annat sätt än att vi väntar med att göra bara en flagglasbehandling i det här fallet. Det kan ju se skillnader på upp till 90 kg i kväve-reduktion om vi gör behandlingen tidigt. Det är inget generellt, men vi kan ändå se den skillnaden. Och lite som du säger här mycket finns det kvar i marken, hur mycket kan gröda ta upp och så vidare. Men bara en fumisid behandling kan göra skillnad i det här läget. Generellt sett är det inte 90 kg, men tittar vi på fler försök som vi har gjort runt omkring så ligger vi kanske någonstans 30-40 kg lägre kväver som behövs för att uppnå samma skörd om vi gör behandlingarna tidigt och då. Och då kan vi ju också lägga till med att vi lägger till en tillväxt referare ganska tidigt för öka få rot massan dessutom, och då får vi ytterligare bättre upptag. Och lite som du var inne på det för oss där. Den är begränsad i marken här då. Och får vi en rot massa som blir lite större så kan vi naturligtvis få ett bättre uppdrag av fosson och utnyttja den istället för att lägga på den. Även om den kanske stabiliseras i priset här. Men ändå är det ju någonting som är viktigt att vi tar hand om det som finns tillgängligt nu. Och det kan vi göra med hjälp av tillväxregler. En fuggi till exempel.
SPEAKER_02Tillväxegleringen är ju helt makalösa. Vi så är det 2018, de här försökerna som åt torret 18, alltså där var inrixare, det var torrt och ändå så går de här försökerna 1620 kg höger skörd, alltså till grund av bättre godsmassa eller mot otroliga pengar vi pratar om. Så granne gånger det med tre rad och för säkerheten skull. Det är inte om. Tillvesikleringen kan ju funkar på olika sätt. Både beståndsbyggnad och motbyggnad och kortning. Och det finns så många fördelar med. I vår grupp så tillverksilerar vi nog i alla fall säkert 80-90 procent av våra arealer. Sen är ju trod att inte handel betalar bättre än det är tillresilerat. Så vi orar exportrete så är det bara.
SPEAKER_01Vi hade en diskussion med handel med faktiskt. De varit lite nyfikna på just när vi pratade med dags här om vad den vi nämnde för den när vi gör en tidig behandlingar som den klarar lägre temperaturer. Vi har provexation och kalcium här och sen har vi till extrapacken som kommer lite senare. Så egentligen så hade inte de reflekterat över det här så mycket att vi fick ett bättre kvävupptag. Då tänker de lite grann det här med miljöbalansen med hur mycket kväver behöver vi lägga över tillväxt regler som kanske också som du säger, eller som vi vet ökar rottan. Så det var ju en fördel och det hade de nog inte reflekterat, inte de personerna vi pratar med Robert, eller hur, det var det så. De hade ju inte reflekterat över den biten. Där var de betydligt mer nyfiknöver och prata mer med oss om i det här.
SPEAKER_02De har väl egentligen bara se att problemerna eller problemet okunskapande istället för att börja och se det som är positivt och få mer godmassa, det blir bättre kodinlagning, det blir mer mat för maskna, du får en bättre struktur i efter det och få bättre kvalitet på spannåren, sen mindre dom och mindre ligser. Det är så många faktorer som spelar in i deras för del också. Det är bara att inte de vill ta den här politiska debatten egentligen. Det är ju bokunskap helt enkelt.
SPEAKER_01Och det var de faktiskt nyfikna på att lära sig mer om. Och det var jätteintressant för vi ska ha vidare koppling med de här nu framöver ganska snart. Och det är jättespännande för då kan vi få in den här och hjälpa odlaren att verkligen maximera sin gröda så som du gör i din grupp här nu på ett bra sätt. Just som jag nämnde med dagsmax med sina fåktiva substanser där vi har samma sak med prohexadion som vi har med klonekvattprodukterna som vi har haft i psikos de här. Vi har ju samma temperatur alltså vi kommer ner mot den läkstadtemperatur 5-6 grader om dagen och då kan vi köra med dagsmax helt enkelt. Och så har vi den här trinaxattacken som kanske börjar 10-12 grader, men då fungerar ju på olika sätt i gröden. Så det gör ju att vi får en snabb start med hjälp av prohexagon och vi får förändringar i grödan och rotillväxen ökar. Och sen får vi trinaxattacker som hjälper till i det långa loppet. Och så stärker vi upp rotväxten, och vi även förstärker det här och stärka upp själk eller strotna. En bra kombination här i mellan hjälpare i det här fallet tycker jag.
SPEAKER_02Det där är ju större betydelse än vad man tror, och snabbare effekten vad man tror. Vi har ju testat att kört in att sepack även på hösten, det är inte registrerat och så är det ju testar små ut det bara för att se vad kan vi förvänta oss. Blir det något bättre kvävtag och bättre rottilläxt. Vi mäter ju på ett ställe och kommer upp i 8,4 kg och höger kvävlupplag på vi körde på hösten. Lik det här som vi får när vi kör karx i rapsen så ser ju mellan 15 och 20 kg bättre kvuppdag får vi ju hela tiden. Det har ju en så självbetydelse verkligen. Absolut.
SPEAKER_00Men jag tänker också det ökar flexibiliteten kanske när man kan köra i mig, du kanske har raxet att det har ett längre tid och spann. Som gör att det har en vissa flexibilitet när vad temperaturen är.
SPEAKER_01Men ju tidigare så bättre är det naturligtvis för rotillväxlungskull. Och som du säger Fredrik, för upptaget är ju i Sråjningen början. Där har vi det stora upptaget. Det är där vill vi ha den stora rotmassan och då vill vi ha tillväxtregleringen och rotillväxen redan innan. Just den här höstbehandlingen som inte är tillåten och som inte säger att man ska göra absolut inte. Men den har ju varit jätteintressant att få något bättre rot tillväxt på hösten. Så vi hade ett bättre upptag på våren när det verkligen ska tas upp väldigt mycket. Men det är ju flexibiliteten i med att det kan komma ut väldigt tidigt som sagt. Dostna där, vi kan ju se en ganska låg dos kanske 025-03. Hjälpju masser i det läget faktiskt. Så en väldigt bra produkt skulle jag säga, och plocka in tidigt i grödan för optimar.
SPEAKER_02Det som en del säger att jag struntade egentligen var fotåt när jag skörden och pengarna som äknas. Vi såg ju det 2018 när vi sådade 18. Det var ju säga att det var klart att fick det möjligt att så tidigt och då fick vi en kraftig ottillväxt. Vi hade ju en jättehög skörd i det var det 19, det kommer ju alla ihåg. Men vi hade fått också, trots den höga skörden, väldigt höga proteiner, vilket tydligt på att det fick upp mycket kväffent på grund av att du hade en bättre rotillväxt.
SPEAKER_00Men Fredrik, när du tar tidigare med spannål, funktionar du vid trådförskjutningen och aktång. Om du tittar på tillväxtreglering, till exempel med spannmål med även med raps. När rekommenderar du det?
SPEAKER_02Du tänker på tillväxtrear med lapsen när vi köper på hösten. Det brukar ju köra ganska tidigt där. Vi kör ganska tidigt med väldigt bra effekter. Det är inte att jag har sänkt osin här, utan jag lägger på den här 07 tidigt och det stoppar i jäklar. Vi har ju inte fått någon. Man kan ju tro att man köper för tidigt att man kanske håller ner i tillväxtpunkten. Man vi har ju faktiskt lyckats med den å. Men det är bara erfarenhet i alla fall, så kan man alltså köra det här trebland. Men det är så mycket annat som spelar in det till alla sprutningar. Det är ju inte en sprutning på hösten utan det är rätt många. Så då är det för att komma vättig fas så att säga.
SPEAKER_01Ja, jag håller med det för det. Det är bättre att vi kör i tre. Men det vi har ju sett i många försöker att vi börjar få de effekterna i fyra bland. Men det är klart har du tre att börjat köra där så kanske vi har fyra på några av dem också och så vidare. Så vi får effekterna tid, men inte för tidigt blir det inte heller. Det här kan vi ta lite senare på faktiskt.
SPEAKER_02Vi har väldigt massa erfarenhet. Vi har testat så kört i alla saker som går att skäras. Och försökt lära det. Idag kör vi. Vi har i vår grupp på ett halvt 0000 nekar och 100% kört kan säga. Inte nollgålten idag. Det är bara de här kört. Sen det är med tillvägsegleding, om vi kommer in på höstreter och om vi pratar där om på gården, då är det ju olika sätt att jobba med tillvesegledering. Vi kör ju oft en gång ju alltid, två är vanliga i branschen för tre. Och det beror helt och hållet på grödan, vilken sortet i beståndet, vilken jordtyp det är och så vidare. Så det ser ju inte slentmässigt utan det är det här. Vi ser ju, alltså vi tillräcklerar ganska hårt, så vill vi gärna ju fler gånger. Det bättre att köra många gånger små doserna i en real dos, så att säga, för då kan du få sattningar. Vi får i det bland när vi kör ihop med gräsarbosider och såna grejer. Därför så vill vi gärna köra fler gånger. Och den första körningen, då är vi där 30, och man säger: då är det ju mer för att bygga vätter och bestånd. Sen när vi kommer upp i stråskjuten i 3237, då är det ju en kortning helt enkelt. Och sen den sista, vi gör det upp med svampköningen då vid axgången, det är ju mer för att korta oss mellan prattbra axer. Då gör vi med de här som har väldigt mycket stallgörsel och kanske kommer lite fel på det blir en högre markviransan vad vi trodde, och det kanske är då får man ju trycka till ett ytterligare en gång. Så det går ju att anpassa. Hela våra är ju inte bara ösa på, utan konsten är ju balanserare biologiskt också. Oavsett vad man håller på med. En givare kan vara rätt och tre kan vara det också.
SPEAKER_01Bor ju en del på året med som du säger, men precis. Om vi tartt det är ju väldigt. El kanske gjort det på allt med.
SPEAKER_02Det är ju. Då är vi ju på det med väder igen. Vuran kommer så handlar vi på det om det. Tänker om alla säga att om vi bara kunna det så får du en enkel match. Ja, jo, det är ju. Men då måste vi ju kunna använda de redskap som finns. Så det finns en otrolig kunskap. Men de vet ju inte om de här meteologerna oftast. De jobbade kanske med som vi har jobbat med jobbar inom försvaret och jobbar med oljeplattformar, fartyg och rakt och sådana saker. Det är ju en typ av där. Vi måste ju veta något helt annat. Och det här med vattenmättningsgrad och jordtemperaturer som jag fokuserar mycket på. Det hade de ju ingen aning om man faktiskt kocka fram sådana här karter till oss som vi kan titta på. Så vet de bara vad man ska titta på, så gör de inga problem.
SPEAKER_00Så häftigt, alltså men Peter, det jag också hade säga tidigare var att man kan optimera kväven med växtskydd. Att man till en viss stek kan hålla tillbaka lite kväve med växtskydd.
SPEAKER_01Jag var inne på det lite snabbt. Men det som jag sa att vi har gjort en hel del försök i både Tyskland, Frankrike, England och så vidare. Även Ast var inkopplat i England. Vi kan se det att vi kan optimera att vi kan minska som jag nämnde upp till 90 kilo kväver om vi gör rätt optimum här. Gellt sett ska vi säga att det kanske är mellan 30-45 kg kväven man kan minska ner med göra en tidig behandling. Men ytterligheterna kan vi göra ännu mera mängder. Men då är vi åter tillbaka det här som Fredrik säger. Nu kan vi vet vi värder och allt så kan vi styra på ett annat sätt. Sen är det naturligt en saker. Man måste tänka sig för nu har vi inte tagit hänsyn till om det bröd kvalitet och det är här för någonting. För det är sådana bitar man också måste mäta in i det här. Men generellt så ser vi att vi kan ha en lägre kvävnivå. Framförallt att vi har ut taget och tidigare grövan och gör det för flexiban i. Precis som ni gör i den grupp, Fredrik. Vi kör ju tidigt som det snag här. Jag håller med, Fredrik.
SPEAKER_02Och när man gjort den här tidigare behandlingen, då är det inte riktigt så kulr och så kanske man kan hoppa den sista. ändå skit ligga lite före. Vi har jobbat en del med sånt här QPCR-prov och grejer som försöker ligga steget för, så man får reda på att vi DNA och se att man kommer att det är så vil komma. Vi vill ju veta vilka svampa kommer. Vi vill inte veta när de kommer. Men det ser du i möghet. Vi vill ju veta några veckor innan. Så här tror vi att det kommer utvecklas att det kommer gå som en vecka innan vi ser pusslarna. För då är det ju egentligen försent om att utnyttja preparaterna. Det måste ju vara förnuftiga att ligga steget för att kunna gå ner på lägre dosen och effektivisera det hela.
SPEAKER_01Merparterna alla produkter är ju preventiva. Det är för att skilda om. Vi har vissa kurerande effekter med merparten ändå förebyggande effekter, som du säger absolut.
SPEAKER_00Spännande för om man tittar. Nu har jag pratat lite om så här grundkurs i början. Du var lite på det här med tårne varit inne på det här för vi vet ju att den enda kväven man ger är ju mindre merskörd än de första mängderna man ger med samtidigt i proteinmässigt. Så ju mer kväver du ger, får du hela tiden mer protein uppbyggt. Jag tänker att den proteinbalansen är väl också jätteviktig, speciellt när man ordnar på bröd veterin.
SPEAKER_02Lägger du för mycket tidigt så blir det inte tillräckligt upp till proteinet och det är det som man lägger med lite senare. Proteingiven, eller kompteringsgiven av vad man nu kan vara kalla det. Och den kan ju vara den kan vara 40 kg och den kan vara 80 kg. Det måste man mäta sig fram till. Och det kan man ju med den tekniska utkostningen vi har, så är det ingen konst det här att mäta fram vad grödarna har tagit upp om man nu har noller. Nu kan man ju se vad det är marken, och vad grödan tagit upp och så kan man räkna fram hur mycket mineraljör det finns kvar så säga: för att kunna göra och komma på slutet. Så idag har vi ju ganska bra hjälpmedel.
SPEAKER_00Och du nämnde Fredrik också där nitrifikationen att det kan ju också vara lekaget vara ganska dramatiskt. Förutom att följa och vara en fin liare när det gäller kväven. Finns det några andra verktyg man kan ta till. Eller är det mest bara att man ska vara aktan på hur man helt enkelt hur man gör det.
SPEAKER_02Det har ju maxjutorna för att se om kvetta slut. För då kan man ju se det här om det har försvunner någonting eller att det börjar ta slut. Vi lägger maskjut in till nålåtarna, alltså där vi lägger 50 kg kväver, då ser vi vad grödan har fått så att säga: då ser man ganska snart det där, vad varkar hän. Men så mäter jag ju vägstationen och olika slavel på testar. Jag har även den så här handburen vattenmätare, alltså med vattenmättensgraden i jorden, och då kan man ju se det ganska fort när man kommer upp en vattenmättsgrad på 40%, då är det vattenmätten och sticker kväll så är det bara. Det gjorde vi använde jag nu med tävlen eller lintävlingen. Och då kom det massa regner i maj och då var vi uppe med 40% att då lar vi på 40 km krävs, tror jag, bara för att det bara inser att här försvann ut det var lakt så bara lägga på. Och det visar sig att det så var ju. Man konstnärer och lita på tekniken i bland och säga att det verkligen vara rimligt. Men det är rimligt. Det är bara att vi inte vill att vara rimligt. Somet om det ribare att komma 100 mm. Nej, vi vill inte. Det är en annan sak. Nej, precis. Det är ju jätteviktigt att mäta och vi äter jordtemperaturer också det här. Då får jag veta minaliseringen och sånt här. Ju mer man äter, ju mer kommer man ju. Det finns ju grejer. Det gör på att testa en jordstation just nu som östländs företag som utvecklar den och så mycket många andra länder. Men nu är du på testar den i Sverige, och den äter ju också det med vattenmättansgrad, och sen även hur mycket kväver det finns i marken och ledningstal och såna här grejer. Och då får man en grav varje dag. Och den är intressant för då ser man ju när kvälla tar slut. Då ser du nu ökare eller minskar. Och sen när du har gjort en insatt på karksabet och sen efter en vecka så ser man ju. Då går den upp i kurvan och sen så börjar jag ta på ett igen. Då ser man ju också det här tendenserna, så att säga. Och de har ju vissa stöd för det här. Det trorde finna efter, får ju miljöstöd för att de använder sig med för att man ska.
SPEAKER_00Men du nämnde precis just det här orden miljö här precis Fredrik. När man tittar på kväven och handlös generellt sett, så har du en stor påverkan på själva koldioxid, fotograf på en gård. Hur är den miljöbiten koldioxid? Hur mycket debatt ser du runt det här? Hur mycket tänker ni som rådgivare runt det här? El ser det ut? Hur ska du säga att den biten ser ut i Sverige?
SPEAKER_02Det är bara mycket fokus. Jag tror man plötsligt är ganska klara om hur det är. Det är bara ganska enkelt. Jur bättre grödan är, ju högre potentialen har då mer kolinagen får man ju självklart. Det är inte att spara utan det är gasar snarare. Det där har ju kanske inte alla förstått riktigt. Man är ganska enkelt sätt.
SPEAKER_00Så man ska vara en finare som gasar och inte sparar.
SPEAKER_02Ja, men eller hur, så är det ju ingen som lägga annat kilo mer än man behöver för det är kostnader. Så vi måste ju ha pengar igen. Det är ju ganska självspelande. De här som tror att man bara öser utan och inte fattar något för det verkligen inte gå till. Det är ju det biologiska optimumet vad man gör och dosampassa och grejer. Det som är servicebussen som jag har, den är ju fullsmäckad med allt som går att mäta. Och det är ju i PM så i PM. Det är där det handlar om hela den bussen. Föbygga och värdera och allt sånt här.
SPEAKER_00Jättebra bra ord här på slutet. Är det något speciellt ni vill nämna kanske just här på slutet som ni tycker vi har glömt i den här diskussionen. Jag tycker var det runt är mesta. Några sista ni vill lägga till här.
SPEAKER_02Vi har ju inte kommit pratar om vi pråttare drönare. Den är lite intressant. Det har vi också via varens farmers hemsida. Vi håller på med ett samarbetsföretag som heter Sperry och de står på och utvecklar drönarna inom landbruket och då är det drönare som jag säger som är på riktigt. De här är ju ganska stora drönarna. Det här är kymmer i tre meter omkret och kanske tar 80 kilo volym. De här drönarna ville på titta på längre fram, de kanske till och med inte går på el utan går på hjärtmotorer och det kanske inte har problem att görsla med dem i framtiden eller så där. Det där håller vi på att titta nu på, och med tillstånd och sådana här saker också för att använda dem så här Spread dronen och ju på nu bygger en utbildning ihop med Lunds universitet, alltså en förut väker sig utbildning som krävs för att få köra de här drönarna för specifikt ändamor. Och då får man köra inte så här skyddsobjekt eller alla möjliga de här som är stora drönarna. Men tittar även på tillstånd för att köra flera drönar i taget, och kanske inte behöver vara vid drönan heller när man kör utan man kan köra det centralt ifrån och samband central någonstans och köra flera drönar på en gång. Och i höst så testar vi att köra i fält med de här med drönarna. Man så kört vatten hittills. Vi har ju inte fått använda några kemiska medel än som inte tillstånd och den är klara. Men så satt du så här vattenkänslig papper i fält för att se liksom hur vindriften är och hur tekniska den är imponerat ganska mycket kan säga. Det där kommer att bli en jättig grej. Sen är ju konsten att lära oss det här med de här lite lägre väskenderna som man kör. Vad kan vi och inte kan vi? Vad kan vi branda? Och vi kanske får köra substanser bara för sig för att vi inte ska få brennskada och sådana saker. Vi kanske pratar om väskemängder på 5 liter per hektar istället för 150-200. Så det är ju en stor skillnad. Men tekniska inga problem. Och tekniskt inga problem att köra 200 här om dygnet med några drönare som går där. Så det är ju inte svårt att ersätta lamprutarna om vi vill det. Inga pakningskadar, ingen erkjörning, ingenting bättre teckning dessutom och mindre vindada drift det är med fläktälle. Det kommer att bli vad traktorn i revolution så kommer det bli en mer evolution jag påstå. Tekniken finns idag och det häftiga grejer som man får se på detta. Nu det som sista tillstånd som har hamn om så var det att grönar piloterna måste också ha utbildning för behöverhetsutbildning för använder av kemiska medel. Så det ska de ta nu här i 15 februari. Så då har de även den tillstånd. Då får vi först ut, vi kommer att köra nu. Och vi är ändå så kommer vi köra slux så sniglift. Och sen ska vi försöka fokusera på glyfosat för den är ganska lätt med låga vätskemängder. Och sen ser när vi får tillstånd för det. Följt ut. Den där kommer det hända mycket nu där spännande. Om vi ska ha en stor dröna dagets, planen är 13 april och så vi visar upp det här. Och då vill vi även alla instanser vara med kika på det här kemikalinspektionen urspråk och när vi köper praktiskt när det i fallet. Så då är ni välkomna att komma och titta.
SPEAKER_00Du ser det både för kemi och gösel dag.
SPEAKER_02Ja, precis. Så den här grönan som vi har nu, och den är del som utskröst där med en stutank och munsticken, självklart. Man ser även på två minuters tid så byter ut mot en centralspridare och sätter istället. Och det där har vi testat och kört. Vi har kört med taxan till exempel. Och så vi laft så här spridabacka för att se spridningsbilden och imponera lite sen är det ju klart att man kan inte köra auxan. Men så är ju åt det liter. Det blir inget av det. Men de här drönarna vi titta på nu. Då pratar vi att det är ingen svårt att ersätta en lantruksning. Det handlar bara en tillstånd. Sen kan vi göra ganska snart framtid. Och då är ju snacka om att kunna göra det effektivt. Då kan vi börja oj, görsla den dagen där regna. Då behöver vi inte diskutera det med att vi att vi måste kunna bära traktan och det här är ju inga bekymer över och det kör du ner någonting heller eller någonting. Då är det på riktigt. Det är inte långt bort det egentligen jag vilja säga.
SPEAKER_00Nej, och det är ju det vi pratar om här i ju där just framtiden runt precisionsjordbruk och Peter, vi var ju också på någon fil i början här i somras. Då just såg olika typer av drönare. Och det finns ju verkligen olika typer av drönar. Och också kombinerar det även med kartor och teknologier och hela den biten. Så det är absolut inte spännande vad just den här teknologin kan medföra.
SPEAKER_02Och det är ju många som tycker att man var för precision i det. Först kör du med vingridare först och skannar över och skannar 350 hektar i timmen, och då får du ju fram alla diken och brunnar och så lägger du bort dem och sen så sätter du RTK-stationer och så lägger du in körpor helt enkelt, och den sprigs på 3 meter eller 45 eller 6, och sen så lägger upp körspår och så följer och så stänger av i grönnar. Det är så det är inga problem väldigt just alltså. Den här scanningen som det gör med de här vingligderna, och måsättningen är att till vår att visa, om vi får tillspån och klara att vi ska kunna scanna in rentavlpartiet till exempel innan vi börjar halva på gården och att vi kan köra på glyfosat på de här fläckarna. Bara där det är renkavlig inget annanstans. Så det finns ju likvär som ni har de här kameran är på med. Så är det också en del i det hela som är jätteintressant.
SPEAKER_00Så vi tittar på det här Smart Sprayer som är ett samarbete mellan BSF och Bors. Men Fredrik, när vi pratar med teknologier, så något vi kanske är sält på växtpadden pratat så mycket om, men det har ju också dykt upp lite i svensk media och jordbruksmedier och de här Closed Transpare Systems, alltså slutna påförbylningssystem. Där slutförande aldrig kommer i kontakt med medet utan det går ju direkt från dunk till spritanken med hjälp av det här systemet. Hur tänker du runt ett sånt här system, Fredrik?
SPEAKER_02Vi är glada fortade det kommer. Alltså, det pratar nästan alla lant brukar om att tänka hands det och tänk om det här för det här är ju klad där vilket ur hangörs och blir det. Snack om framtiden. Jag hoppas verkligen att det går fort. Uvecklas det med dunkar och korkar och allt för det som ska passat till. Jag tycker det är ett framsteg för användarna. Och det är ju alla det. Man använder kemiska med det.
SPEAKER_00Det är ett konsortium här av olika växskyddillverkare som jobbar på det här. Och jag vet att nu här i Danmark här i 2023 så kan man ju sagt ha en mjuk lansering med några produkter. Så jag hoppas att något som i Sverige är att vi maxar cirka två år efter eller något sånt. Så det är också väldigt spännande. Jätbra. Peter, något du vill tillägga här på slutet. Teknologin att vi pratade om tidigare.
SPEAKER_01Nej, jag tycker vi var inne på det mesta här som jag hade tänkt mig i det här fallet som sagt har vi har fått med växpillsmedelna som jag brinner mycket för här. Jag känner mig rätt nöjd med det, men just det här att vi har alltså kombinationen av allting och optimeringen och det Fredrik och de håller på med. Agen mer tillägga. Jag tycker vi bara pratar mycket om det här så sagt.
SPEAKER_02Som sagt, har ni idéer och är ni leverantörer och även lantbrukare på det här lantbruksrätet för det ska fungera bygga så. Vi är ju tacksamma för vad enda input vi kan få. För det är ju viktigt. Vi pratar ju, förstår ju alla vilka pengar vi pratar om inom lantbruket om att göra saker och rätt. Det är ju inte den nygörviktig. Så även om det är en miljon i en meteorolog om året är ju ingenting mot vad vi kan känna gemensamt. Så vi är tacksamma för all input vi kan få.
SPEAKER_00Så du sa, det här sleterian, bara göra samma sak år efter år. Det är ju absolut det man måste bekämpa.
SPEAKER_02Ja, exakt. Elta hamna tillbaka i det där så jag brukar göra så.
SPEAKER_00Det är bra. Fredrik och Peter, stort tack. Och bra. Vill du veta mer om BSF, är ni välkomna att gå in på vår hemsida, agro.bsf.se. Eller följer oss på Facebook under BSF Agricultural Resolution. Fredrik och Växdag hittar man idag på Facebook under Växdag. Men har Fredrik som pratat snart i framtiden här med egen farmer. Det blir spännande att se hur det går. Här på växt i podden så tar vi gärna er feedback. Jag skriver gärna till oss på vatten-sjubden från abbelag.com. Vi även nämnar produkter idag som inte är BTF-produkter. Marknadsför av Nordisk alkali och absolut marknadsför av Jara. Vi har pratat om äkterutmedel reglemet: använda väktoskutmedel med frittighet. Läser alltid och produktinformation för användning. Observera alla varningsbarater och symboler att är medlem i spännande öffnet. Tack för att du har litt och på återhörande.