Växtskyddspodden
Växtskyddspodden
Växtskyddspodden E59 – Hur ser framtiden ut? Väder? Ekonomi? Kronor och ören? Betning av potatis? Utbrändhet? Vem har "kollen"? Det var många olika ämnen som diskuterades när Växtskyddspodden gästades av Fredrik Tidström och Erik Sundell från Scand
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
Växtskyddspodden E59 – Hur ser framtiden ut? Väder? Ekonomi? Kronor och ören? Betning av potatis? Utbrändhet? Vem har "kollen"? Det var många olika ämnen som diskuterades när Växtskyddspodden gästades av Fredrik Tidström och Erik Sundell från Scandinavian Farmers 😊. I slutändan handlade det om hur maximerar lantbrukarna sina skördar och får mer ur av den mark de har? Som Erik sa: Farming for profit, not price.
Detta är nu 59 avsnitt. De renaste två åren börjar varje år jättedat av de driver råd företaget rätt. Det var med avsnittet 33 är 80-45. De här avsnittet kan vi utveckla det om det löser inget. Bland annat förra året i 1835 pratar vi om hur växjuk medel kan hjälpa till att optimera gräven, till exempel vilka vilka roller som fungerar, och hur tillväckad regleringsämnen kan ha. För ett år sedan berättade Fredrik också om det nya projektet reformer, som har kört igång med sin kollega Erik Erik Sundell. Idag har vi turner av både Erik och Fredrik. Erik och Fredrik, välkommen till väckfältan. Med oss har vi också Peter Lövren, hältrochef, här i Sverige Norge. Peter, välkommen tillbaka. Och Fredrik, att du har varit med dig tidigare så tänker jag att en onödig en introduktion är kanske lite onödig. Men är för dig här första gången i växt vill du som se bara, vill du introducera dig själv till våra lyssnare.
SPEAKER_02Det kan jag göra. Erik Sundellet och jag kommer från Ales på Göteborg här. Är inte född på något lantbruk överhuvudtaget utan har vuxit upp med föräldrar utan jordbruk, men det har funnits med djupt in i mitt intresse hela tiden. Men vad gör man om man inte har jordbruk, då får man ge sig ut och göra något annat. Så det blev entreprenarsidan för mig och anläggningsjobb så vi driver idag ett företag som heter E Sundra AB där vi jobbar med på samma vis som de stora byggbolagen gör, svenska och Sveviga och sånt där, mot trafikverket och mot kommuner och mot störra industribyggnationer fast i mindre skala egentligen. Sen genom det har jag fått möjlighet att köpa på mig mark och kunna börja min bana som bon som jag önskar att få avslutta mitt liv som också. På den vägen träffar jag Fredrik Tiström och vi startade det här nu farmers tillsammans. Så det är en liten kort introduktion av mig.
SPEAKER_03Ja, men vad ska du säga? Vad du tycker är attraktivt, eller vad är det som gör att du vill vara en bond där det är väl hela livsstilen egentligen.
SPEAKER_02Friheten och frihetsidealet är för mig oerhört viktigt. Kunna vara med den långsiktiga processen att inte titta på det van vi jobbar med kartalsrapporter och hela den här biten. Men att kunna få se någonting, en säsong som var i 6, 7 år. Så man kanske har sin växtolingsdel i så blir jag väldfascinerad över det sättet att se på ett helt system egentligen. Och att jobba med långsiktigt. Det driver mig väldigt mycket. Och sen hela det här med naturen och växtäsongen och se hur det växer och vad man kan göra bättre och sådana grejer.
SPEAKER_03Och då ligger din gård eller din marker där utanför så.
SPEAKER_02Ja, men precis. Så vi har en gård på ett ställe utanför Solderbrun. Och sen så har vi en gård i fålum. Det kanske är några känner till brödna fågelum. Cyklade för att den ligger precis utanför fågelm.
SPEAKER_03Du nämnde det här med kvartals rapporter och det hela, men jag har förstått det rätt här inom Sven Farmers är du som rapporterar om vad som händer i världen och vilka yttre påverkan. Hur den har en yttre påverkan på svenskt lantbruk ur det ekonomiska perspektivet. Du har du väl också ett ekonomiskt intresse.
SPEAKER_02Så är det nog. Jag tror att det kommer från en företagfilj. Jag är uppfostrad i att se på företagen som någonting fint och någonting är roligt. Och ekonomi är en central del av det och det måste få vara det. Vi måste få tjäna pengar. Det är viktigt för oss allihopa att vi gör det så vi är konkurrenskraftiga, dels mot inte bara vår kommunity runt omkring oss, utan även mot folk och våra konkurrenter u i världen. Vi måste vara duktiga på att göra det vi ska göra. Det är viktigt för mig. Det tror jag att det kanske finns väldigt mycket att jobba på dem också.
SPEAKER_03Ja, för det som du säger: det är ju ingen hela världen konkurrerar ju. Alla vill ju vinna. Det är ingenting som kommer ge oss. Eller svenst gjorde generellt sett någonting gratis.
SPEAKER_02Nej, precis. Vad vi än gör, vi har inte de absolut bästa förutsättningarna kanske strukturmässigt med de bästa skiftena eller de bästa jorden eller vad vi nu kan göra. Men vi har å andra sidan sett ett klimat och vi har nederbörd någorlunda som är med oss. Och vi lyfter fram det positiva vad vi kan göra och vad vi kan göra bättre. Jag tror att om vi kan göra någonting så är det ta riktigt riktigt höga skördar här uppe. För det har vi förutsättningarna till. Och det brinner jag väldigt mycket för att de höga skördarna ger volymen för att kunna ovsätta våra fatta kostnader. Det är viktigt.
SPEAKER_03Men som vi sa, som du också sa Erik, det var ett år sedan. Ni körde igång med Scandin Even Farmers. Nu ser jag på en hemsida att ni är flera hundra lamporkare som är nu abonnerat till en service som jag tycker själv tycker verkligen vara fantastisk. Hur ser ni på det? Hur tycker ni att ha gått här det första året?
SPEAKER_02Du får hjälpa mig Fredrik att fylla in lite grann där. Men jag tycker ju generellt sett för min egen del så känns det som ett fantastiskt år. Vi kommer väl in i detta och inte visste riktigt hur det skulle se ut. Vi visste inte riktigt struktur och sådana grejer. Men att vi tycker nu med ett år och faset i hand att vi har blivit väldigt mycket tryggare i vår position. Vi vet vad vi vill jobba med frament. Och vi får väldigt mycket feedback och vi har tagit åt oss väldigt mycket feedback också. Så det hjälper mig förrligt lite grann där vidare. Med vad du tycker själv.
SPEAKER_01Nej, men det är ju det ser inte alls ut som vi hade tänkt från början kan vi säga, utan det har utvecklats. Vi har ju skickat ut sina marknadsundersökningar och lyssnat av vad lantprokarna vill, och det försöker vi ju berätta oss efter. Det är ju viktigt att lyssna för det är för deras eller för lantbruket skulle vi göra. Jur fler vi är desto mer kan vi ju göra för det växar lite lagom. Både jag och Erik har ju väldigt många idéer som ligger framåt. Men samtidigt måste man göra pengarna med sig för att kunna utveckla dig lagomtakt då och få med lite mera samarbetspartner. Vi försöker jobba mycket på det sättet och samarbeta med olika företag istället. För att kanske anställa det här.
SPEAKER_03Men vad ska ni säga, vad tycker ni har gått över förväntan.
SPEAKER_02Nej, men jag förväntan tycker jag är att intresset har varit så stort och att vi har också fått en väldigt god feedback av vad vi tror att lantbrukarna vill jobba med. Det här är ju en form av premioplattform där lantbrukarna ändå känner att de vill ha mycket. De kanske vill utmana sig själva. Man vill lära sig att ta höga skördar. Man vill lära sig kanske riskhantering på ett bättre sätt. Man vill lära sig vädrets effekter på sin ordning. Här har vi olika steg som vi bygger tillsammans, både Fredrik och jag och sen även våra meteorologer från Stormå där vi försöker implementera allt det här för att skapa sig så bäst. Alltså de bästa förutsättningarna vi kan egentligen för vår odlingsstrategi, vår odlingssäsong och för vår totalekonomi egentligen där.
SPEAKER_01Lantroksvädret medologerna är själva skåden kan man säga: det är ju vilket annelet så är det ju vädre som styr. Det känner vi kanske det viktigaste att ha med sig.
SPEAKER_02Det är det vi inte kan mäta heller på samma vis vädret är svårt att mäta oss fram till något bra förutsättningar. Det bara blir vi kan försöka tolka och vi kan försöka stå. Vi kan veta fem dagar framget ganska bra allihopa. Men vi försöker lyfta horison och titta lite längre fram. Det är lite som jag begränfare med en bilförare som tittar framför motorhuvud. Han blir ingen jättebra chaufför, men kan vi titta lite längre fram så kan vi åtminstone hinna parera och ta höjd för de här grejerna. Om vädret skiftar eller så vet vi att vi tror att det ser ut så här och längre fram och så hinner det ändra sig på vägen för det gör det. Men då har vi möjligheten att ändra oss under tiden också. Men vi har åtminstone en strategi utgå ifrån från början.
SPEAKER_01De är väldigt duktiga på de här långtidspronoserna. Vi har långtidsproposer upp till 180 dagar och de stämmer ofta väldigt bra. Då har vi en strategilagd för inköp så att säga. Vilka görsmedel ska vi köpa? Hur ska vi använda dem från det till året som kommer och så där? Så att ja. Det är verkligen jätteduktiga på långt, så får man säga.
SPEAKER_03Men du blir nyfiken. Hur ser de närmaste 180 dagarna ut här? Hur ser den här säsongens väder ut?
SPEAKER_02Vi kan väl bara konstatera att det har varit väldigt blött. Under, alltså delen av hösten och även nu i vinter och lite sådana grejer. Så det kan man väl tolka som att det skulle kunna bli en torrare år, och det kanske även perioder av regn och kila och annat som kan inverka det med. Det där är ju förändrit. Det som vi kan se i mars nu kan hända att det kommer i slutet av februari, det kan hända att det kommer i början av april, där kan vi aldrig riktigt veta men att tendensen till att det ska vara torrare och kallare varar, det har ju varit inne länge på, och det kan ju kompleta med Fredrik, den dragningen vi hade förra veckan hur joan beskrev detta på ett väldigt intressant sätt tycker jag.
SPEAKER_01Och just att vi får mera millimeter per winddag så att säga. Det är ju något man ser. De här torra perioderna blir mer extremt torra och de plötar blir ju till brötade. När vi tittar på sködeperioden framåt så juli och augusti ser ut att kunna vara mer nederbörd framåt om vi tittar på klimatet. Då måste man också börja fundera. Vi har ju på diskuterat mycket i väst Sverige, vi som har mycket regn. Hörut att man kanske inte ska odla böret det här egentligen. Man kanske ska fokusera med på höga skördar och fordovet. Och kanske annat sorts val också om tanke på det här. Så vi försöker ligga steget för öra i våra tanke om.
SPEAKER_03Peter, vad tänker du när du har lite det här med kanske lite torrare längre fram här eller mer nedarbörnar man själv där jag håller med både Erik och Fredrik här, det är ju att vi måste ju titta på vad som händer runt omkring oss.
SPEAKER_00Med väglägen och förändra oss efter det. Precis som Erik var innan, vi måste kunna hinna och parera och styra till rätt grejer då. Nu kanske det är kort i året skörelse om det är ju redan sott här nu. Så det kan ju vara svårt, men är det tränden att vi får de här kanske lite blötare höstar, vintrar, kallare januari, februari, mars och 10 maj, då får vi anpassa gröderna efter det naturligtvis. Eller sorterna, kanske det kan vara sönder. Jag håller med att vi är ett bra sätt att kolla för den här prognoserna, vilket vi BSF också har gjort. Jag vet Fredrik, vi har snack om det lite tidigare och det stöt är ganska välens med de prognoserna som vi också har fått kanske lite kallare januari, februari, normalt och lite blötare fram till april, maj något och sen tot i ändå. Så vi får ju se vad som händer här. Men det är bra att ha de här prognoserna. Jag tycker det är ett jättebra initiativ det här med skallenformer så vägprognoserna som vi kör absolut.
SPEAKER_01Sen är ju tanken med det här att långt tillgnoserna tittar vi på. Man fokuset varje onsdag när vi spelar in vårt lamprusr. Då bollar vi vädret till mot hur vi ska agera. Kommer det för oss snät nu. Kan vi köra de växt hos med eller kan vi inte göra det? Kom in i en torr per i år ska växla över till en kanshet strategi istället. El många millimeter ser ut. Hur många millimeter tror jag att det kommer nu tre veckor för axgång och vilka svampeder ska vi köra? Vilka ska vi använda, och kanske brandningar och sådana saker så att allting blir fokuserat. Det är mer strategier vi pratar om de veckorprognoserna. Sen tänker vi mer långsiktigt också. Hur vi ska tänka längre fram. Ska vi så tidigt i år, eller ska vi inte så tidigt så vi ju förra året eller nu var för året, den var så varmt i november, där i förspår det här just, liksom att vi är extremt varm i november. Och kan vi ju annat ta beslut er att så inte vapsen i jul för att det kommer bli problem. Så blir ju fallet också.
SPEAKER_03Ja att köra med tillväxtregler så har man den biten också täckt. Jag tycker det är jätespännande det ni säger här. Men ni har ju också lite. Nu vet ni efter lite mer också vad ni vill jobba med. Ni har nämnt väder. Nämner ni också hur man tänker långsiktigt, och även aktuellt när det gäller väder. Men vad är det andra som ni också nu har kommit fram till. Det är det här vi vill jobba med inom Scan Farmers.
SPEAKER_01Vad ska vi säga, mer tydliga, raka rekommendationer. Det är frågas många. Det finns så många kombinationer och sorter av det växtosmedel och allting. Just att vi säger att tycker vi, det finns massa olika produkter men i det här lägen så tycker vi så här. Och vi tycker inte här dåerna lite mer tydligt där många ha.
SPEAKER_02Nej, men det är ju så hela där växt rådgivningsstrategin tror jag också. Det är en dungel att grötta ner sig. Sen det som man själv kanske brinner för jag själv är ju totalekonomin eller någon form av åtminstone veta hur det ser ut. Jag ska kunna räcka min granne mitt i natten och fråga vad du har för produktionskostnader på vet det som ska veta det du sitter i bak i ryggen. För det är också då man kan ta de bästa besluten. Dels givetvis vad jag har för netto på min kal när jag behöver kanske sälja min standmål. Dels för att kunna göra förra. Vi jobbar mycket med föraffärer att vi försöker hedge oss innan här nu och inte alls. Tycker att det är speciellt och konstigt att vara en 40, 50-60% solda innan säsong om vi har kostnadsteckning för kalkylen egentligen. Så en ordlingskalkyl är otroligt duktig och tagit mycket influenser från utlandet och även runt omkring här för att göra en tydlig där vi ser på öret vad det innebär egentligen om vi köper en traktor till eller inte. Eller om vi köper om vi lägger på 50 kg kväven till, eller köper kantos eller vad det nu än kan vara så måste det komma tillbaka ner så att man får en väldigt tydlighet till det. Den andra delen är ju egentligen att jobba med jorden och försöka förstå att vad är kan jag ta ut de här nivåerna? Jag vet efter min odlingskalk att jag behöver ha 5700 kg för att nå mina mål. Men mina fält levererar bara det på 75%, 25% levererar inte 5700 kg. Vad är det som har hänt här? Och vi dyker ner och försöker analysera och förstå vad det är som händer här. Är det draineringen det fel på, eller är det jorden som behöver något annat? El är det kalken eller vad kan det vara? Så att vi tar det hela vägen och försöker att verkligen maxa ut alla real vi har. För det är så lätt att gå över bäcken efter vatten. Och man köper mer, och man köper mer och man köper mer mark, medan den marken man har inte producerar den potentialen kanske faktiskt innehåller att göra eller kan göra. Där tror jag är superviktigt. Där tror jag både Leif Persson kommer vara med oss nu och Fredrik, du kommer att jobba ytterligare med de grejerna också. Men att vi får väldigt konkretiserat ifrån analysverktygen från de olika traktillverkarna, liksom när vi samlar in både skördata från skörd tröskan och draktsbehov eller dieselförbrukning. Att vi ser väldigt tydligt ihop med markkärteringar att det här måste vi jobba med att vi får en peng på det. Det är bättre att lägga 50 000 på och rätta till den åker än och köpa den av grann för 350 000 eller vad det kan vara.
SPEAKER_01Och samma det koll på lite mer med vatten. Alltså, vi jobbar mycket med bevattningar mer och mer med bevattningar. För vi kommer ju få torrare perioder där även om man inte tror det nu så kommer vi få det och det kanske till och med år. Då måste vi också veta vad det finns för avkattningsförmåga hos mig. Hur många millimeter har jag att jobba med egentligen? Och har jag bara 500 mm som en del har i vårt område. Då kanske man får börja tänka till med bevattningar om det går att fungera. Så det kommer vi också försöka ta fram nu så här bevattningsverktyg verktyg, gjort med våra metrologer och så framåt.
SPEAKER_03Det är verkligen spännande. Det är verkligen att titta på det hela. Man ändrar dagens ungdom vet man ju så att ÖR är. Men här så betyder att vi har ju sten koll ner till öret här. Men ni nämnde också Livperson. Jag förstå också att ni jobbar ju också det ni kallar för ansikten utåt, de som håller kollan här. Det är väl också någonting jag tänker som har utvecklats lite här under året. Vad har hänt här? Eller hur har ni byggt upp det?
SPEAKER_01Bred väl egentligen. Det gjorde var markans undersökning och vi förstått att det är många som har antytt det att vi har varit lite. Jag Erik sit i Västgötland och vi har ju kunde rever hela Skandinavium. Vi tappar lite utte i kanten. Även om jag kan tycka många gånger ser ungefär samma stadma problem. Men vi har sagt det att nu ska vi ha Mats som jobbar, och Mats Andersson som var på baj förut och han kommer stött upp i Skåne och sen Lif Persson som var på Gullvisnå och han bor på Öro så kommer att vara där. Då kan vi, när vi spelar in vår lampus, då kan vi båda frågorna. Vad har ni för problem i Skåne. Nu kanske det går som är det stora problemet där. Hur tänker vi nu har vi haft en mycket skadinfsekter och vet du om det och vad ska vi tänka på. Då får vi mer en helhetsbild. Det är ju vårt mål i det här. Så de kommer att vara. De kommer inte jobba som jag är i växdag på något vis utan. Men de kommer att vara följa fält i sina områden och vara aktiva där för att kunna stötta oss i det här. Och matts är också en väldigt stor resurs. När vi kommer in på det här med renkab och diskussioner om vilka väder, hur vi ska tänka olika temperaturer och bröst och vår och såna grejer. Så det är ju resurser så klart.
SPEAKER_02Renkablan som förlägget är onnägligen en utmanande grej. Vi gick igenom detta i morser med olika temperaturer att nu behöver hantera sina renkavlor och det här måste vi få ordning på. Kan vi med hjälp av vädare och vind och mats och lite samma grejer, börja verkligen att jobba stenhart med det, så kanske vi kan få ordning på detta på sikt.
SPEAKER_03Spännande. Och också Erika, som jag har förstått. Som du sa, du jobbar ju också med den ekonomiska biten på en helhet. Men om vi kanske bara tittar på de här olika ekonomiska faktorerna nu som då kanske omverkar spannmåspriser, som vetpriser och gav och övel och liknande. Du tittar nu på svandmåspriserna. Hur ser du på utvecklingen för det är en kanske en liten träningåt eller stabilt. Men hur ser du på vet och raps här?
SPEAKER_02Den frågan är alltid så obekvämt att svara på. För det är miljarder faktorer som påverkar hela tiden. Och ju mer man lär sig om de här grejerna, desto mer inser man otroligt lite man kunde från början. Det är väldigt spännande. Men jag kommer faktiskt precis ifrån en konferens där fick lära mig en hel del tycker jag på andra sidan på den här. Hur den är så är det. Om man tittar. Vi har varit inne på mikroekonomin på gårdsnivå. Men nu kommer vi in på makroekonomin. Då har vi egentligen de stora grundpelarna. Det är ju inflation och vi har Kina. Kina är ju en av världsmotorerna i hela ekonomin. Och det går inte så bra just nu. Det vet ni nog säkert alla som har följt lite nyheter och sådana grejer med fastighetskrascher och brösen som har gått ner i tre år och sådana grejer. Det är riktigt riktigt gillar där. Det gör ju många gånger att marknaden inte tycker att det är speciellt roligt. De förstår inte riktigt hur de ska komma ur det här tillväxtresan, så de behöver se ökade prov på stimulanser och sådana grejer för att få igång hela Kinas ekonomi och Kinas motor så att vi börjar och vända upp den delen. En annan grej är den höga inflationen och ränteläget som vi också har nu, som också påverkar negativiteten där ute. Man inte tycker att det är speciellt roligt om man tror att pengarna går åt allt annat. Vilket kommer öka minska efterfrågan på råvaror och sådana delar. Så här har vi inga intressenter inne i råvarumarknaden i sin helhet skulle jag vilja säga. Just det tillfället. Utan har varit i US-dollar och man har varit i aktilmarknaden och på lite andra ställen. Den har det gått ganska bra faktiskt det sista. Så här behöver vi jaga in fler. Man behöver hitta en anledning till att komma in och det är stimulering man är ute efter egentligen. Man behöver stimulera igång läners ekonomin och öka intresse för råvaror som helhet man behöver se ökad efterfrågan på standbås rovaror. Den är inte dålig på något vis, men den är heller inte fantastisk på något vis. Sen har vi ju hela det här med råjan och allop och USA, hur mycket de kommer att producera eller inte. Det är också en stor faktor. Så det finns några stycken sådana element som är viktiga att ta hänsyn till här. Det är ju dels är det världen. Det är Sydamika. Deras produktion där nere. Det är USAs produktion och Nordamika som har varit stor. Det är Ryssland framför allt som påverkar vetespriserna här. Genom att de har haft under några år nu rätt stora skördar. Även förra året hade stora skörd. De slåss lite grann nu om behöver tämma sina lagrar innan växtåret tar slut här. Eller själva sjöda året 2034. Tyvärr har de slåts så mycket så att priserna dygs i bort nu på senare tid. Så de har haft lite för stora lager. Det är bara så.
SPEAKER_01Det kanske vi också ska lägga till det med vår koppling till lamprusväg och marknad. Jag är ju två olika delar där egentligen. Vi har ju ett avsnitt varje vecka vi spelar in om hur vädersystemerna påverkar skördarna globalt. Vi har gittat in värden olika beterbälten och majsbälten, såjabälten och hur olika hur det påverkar skördar och hur vi bedömer, eller Erik bedömer att vad vi kan förvänta oss för priser så är det.
SPEAKER_02Och tittar man på ryssland som har en sån stor påverkan. De behöver pengarna för att hålla igång sin krigksapparat. Så det är klart att de pumpar ut de här stora vetesködan som de har haft. Men vi ser också att de har haft otroligt bra väder nu de senaste åren. Och hur ser det ut i år när det är väldigt varmt till exempel i Ryssland redan nu. Och det väcker gröderna tidigt så kommer den källknapp igen vad händer då pratar vi om. Men vi försöker hålla det nära på. Ibland har vi sprungit iväg kanske lite för långt framåt. Det är lätt att bli så här: man hoppas och hoppas och hoppas att det ska bli. Man ska inte hoppas åt sin konkurrent att det ska gå illa för den. Ibland gör man det ändå och det är lätt att bli för framtung att det här kommer förmodligen hända. Det får vi lära sig att vi plocka tillbaka det lite mer hem och se vad det händer för stunden. För det är mycket desinformation där ute kan man säga också.
SPEAKER_03Det är jätteintressant det ni säger här. Då tänker jag också nu i England och Frankrike. Jag tror att det är en miljon hektar. Havet det som aldrig blir så är det. Hur något sätt om det? Hur kan det påverka? El vi ser ju också gaspriserna nu här. Det är varit en liten milder vinter, kanske här i EU och gasprisen har gått ner här. Men i USA, det har ju gått upp. Det här har det varit lite kallare. Hur kan någonting sånt påverka?
SPEAKER_02Med att EU har sått mindre real av veter, det är ju väldigt intressant för det är ju framför allt i Frankrike, Tyskland och England och står stora arealer som inte har blivit sådana. Nu är man ju kanske året hårt och kan till och med så vår vete nu januari som kan avkasta 10 ton. Så det är också så här grejer. Man ser det och för så kanske man har sagt så att det kommer bli katastrov för det här kommer. Men vi ser också att många hinner rädda upp saker och ting. Det där får man lära sig att man försöker att vara lite seriös i de här delarna också. Att vi får inte ropa hien. Det är många som hinner rädda upp det på vägen, och väld hinner rädda upp saker och ting på vägen otroligt fort. Det ser vi ju så vi ju här i väst när vi tog en hypsad betesköd fast vi trodde den skulle bli katastrof. Bara för att det kom regn i väldigt väldigt god lagom tid. Det är viktigt att tänka på det här.
SPEAKER_03Men det stammar. Jag pratar med en engelska kollega förra veckan och där sa de att den här var det halva miljoner hektar. En del går nog till vår korn och resten går in i träden. Då kommer något kommer hända. Och sen får vi se till vilken grad det händer.
SPEAKER_02Man ska ju vara klar i detta. Jag vill bara tillägga det. Man ska vara klar i att det inte bara vi som har kämpigt här i Sverige med fallande priser, och att det är jobbiga tio. Vi har en produktionskostnad som ligger över vetepriset. För det vi har i backa redan. Och det är klart att det är ju inte ens om, utan det har ju samma problem här i hela norra Europa. Någorlunda tillägga.
SPEAKER_01Och det är klart att då blir det ju självklart den här diskussionen trädda. Det är därför det går så trygt med gömning. Det står ju still med eller mindre så folk börjar nog finera på verkligen att se i mogla.
SPEAKER_02Ja inne på det med robet med gaspriset och hur det kan påverka. Och det är klart att det gaspriset som är nu, och det är gödspriset som är nu, så är det nog så att de som producer gössel känner bra med pengar. Och även de som har höga gasräkningar till sin produktion har det lätt så mycket bättre nu än vad de hade för ett år sedan. Så kan man väl tillägga det. Förhållandet mellan spannbållpris och gaspris nu skulle nog skat iväg rätt så bra. Då kan man ju kanske också tycka att gödningen och en del av insatsförerna är lite dyra om man ska väldigt.
SPEAKER_01Men försöker vi skriva. Jag skriver ju nästan var i vecka i alla fall om hur vi tror om mineralgörsjärer ser ut i Europa och vad vi ska förvänta också. Jag har ju förtört statistik sen 2008 och vad vi har för normalt sätt för kvällpriser, påspor och kalliga priser och man ska kunna ta ett kort beslut. Vad är det för pris vi har egentligen? Hur ser det ut mot historiken som man har något att lutta sig tillbaka till när man ska ta sina beslut. Det kan jag tycka är ganska viktigt för lätt att man glömmer om man inte har en förståelse kring det här. Vad är topparna och vad är det billigaste? Och vad har vi nu och vad är tendensen? Och så försöker vi titta på hur det ser ut nu i Europa och sen försöker vi titta på hur det ser ut i Sverige och göra prognoser helt enkelt för att göra lättet beslutet.
SPEAKER_03Men det visar ju också utmaningen som finns inom landbruket. Som du också sa, Erik, vad ligger den produktionskostnad? Det ligger det gent emot priset på spannålet. Och sen också att veta att det varierar. Det kan ju gå upp och det kan också gå ner. Det gör det också en riktigt stor utmaning.
SPEAKER_01Erik, du jobbar ju mycket med den här modellen. Det är ganska intressant med att sälja när vi inte vet ingen idag som kan säga att det bra för vetet precis som ett halvår eller ett år. Det kan ju hända så mycket. Men därför så är det ju klokt och i modellen som lärrel och säljet stövis för att få säkra hem, så att säga.
SPEAKER_02Men du brukar förklara något med den modellen, det bygger mycket på en strategi om att vi försöker plocka hem. Det är en risk minimering egentligen. Vi ska inte vara för spekulativa i det vi håller på med. Det är lätt att bli det. Om man ska vara ärlig, vi som har köpt gödning här nu på fel tidpunkt och har sett spannålpriset rasa. Så är det ingen munt i läsning. Men vi måste lära oss att tänka på detta att vi kanske gör en affär ser vi att det är lagom vi får en bra pris när vi säljer spannmål. Så kanske vi kanske köper gödning samtidigt istället om när vi köperning och vi har en god kalky för 2024 så ser vi att vi tar en del av den och säkrar av det i ett pris. Det tror jag är viktigt. Att man gör kanske de här 5, 10, 15, 20 procents försälningarna över året och att man är med i marknaden och ser. Men det är också väldigt viktigt att man vet sin produktionskostnad, och kanske vet ungefär att normalt är marginaler mellan 5-10-15 procent på det här. Det är en rimlig nivå. Vi tycker att det är bra. Nu är 2022, 2020 22, kanske det har varit 20-30 procent marginaler. Det är inga inga långsiktiga nivåer det måste vi vara medvetna om. Det tror jag att vi har lärt oss väldigt mycket att hantera vad är en rimlig nivå historiskt. Det kanske var ner på 0 eller 2 procent vissa år. Men vi måste tänka på det här.
SPEAKER_03Jättespännande. Verkligen värder ekonomi. Så riktigt riktigt spännande. Men i fall, vi kanske tittar på någonting lite agronomiskt här. Nu börjar vi närma ha slutet av podden här. Men Fredrik, jag har förstått att du jobbar med hjälp gården. Och där har de en potatisodling, en ganska stor potatisodling, har jag förstått. Vad händer det? Vad är det för? Vilken vad är rådgivningen du fokuserar där på?
SPEAKER_01Det är ju samma grejer där och försöka maximera och göra det bäst av alla verktyg vi har. Det blir ringar odla och även potatisekologiskt. Det är också lite intressant för vi har ju ganska mycket grejer som man kan använda även inom den produktionen. Och varför inte använda det? Så kan jag tycka. Jag löser på nu ska sätta på en spraytsning som kan spraja i sattfåran till potatisen. Det finns ju produkter. Baj har ju en biologisk fingusid som man sprutar i sattfåran, som heter Cinad. Det är ingen biostimulanta som har en sam effekt, men den funkar på motsvarande sätt. Då kan man ju spraja i sattfåran mot isokoni på samma sätt som man gör i det konventionella. Så vi försöker titta på både det konventionella och det ekologiska och göra det bästa av det. Nu till de konventionella potatiserna i år så kommer det rima försöka gå ifrån det hemma och veta i lagruserna för de mångfår köpt maxim och sånt. Och det är ju en process som ska göras. Det är ju lådor och hantering och det är svårt för kontroller och sådana här saker. Så vi försöker gå ifrån det och spraja i sattfåran istället. Då kommer vi år att köra åld som är produkta. Då har vi även tänkt ett steg till eftersom vi ändå ska. Vi sätte ju en frontank och sen kommer vi spraya. Och sen så spraja för jorden så tanken. Noralt sett så blandar man ju vatten och åstra. Det kanske är hundra lite vatten. Men vi vill även kunna spraja fosfor, flytande fosfor. Det utliga har ju en flytande forprok som heter P1. Den ska vi då köra istället för vatten så att det blir en flytande fosfor ihop med håls. Tanken med det här är ju att det ska hjälpa upp varandra föratsen så snabbt som möjligt. Fosfor är ju att det kommer upp snabbare. Hållstar är ju ganska unik på sitt sätt också att vi får snabbare och jämmare uppkomst att det växer från resuktionerna. Så är vår test och att vi ska klippa eller beta inomus utan vi bara kjusat på det. Det håller vi på med förra veckan så hade vi med toman och ser att problandade grejer. För det sådana här saker ingen som riktigt har testat om vi kan blanda hållst med flytande fosfor. Men det gick jättebra. Inga som helst problem. Möjligt att skumma lite grann. Så jag tror det skumlampare som hade gått fint. Men det kan gå utan en liten tendens i skumning. Men sen så var vi lite inne på att vi även ville blanda med cerinaden, den här biologiska substansen eller fungicid. Det är ju att det kan plocka upp mer näringen för marken av fosfor och eller kalcium och jän. Men det konstaterar vi snart att det skarsar i dejken helt enkelt. Det funkar inte. Vi kan inte blanda där. Den trippelbrandningen. Och det är ju sådana grejer lite viktigt om man testar först innan man behöver rich och tro att saker och ting ska gå. Men det är inte så vet jag inte. Men Ållstadien och fosfor, det var helt. Jag har haft stående där produkten stå i en tank nu eller i en flaska i över en vecka och det har inte hänt någonting igen. Den är totalt jättefint upplöst. Så det är vi glada för. Och så är ju tanken då, vi valde i Allstar, bara för att den är inte så känslig om den måste träffa knjörarna för det blir ju lite så här satt om stikarna reskrattig och så där och far på. Så vi vill ju rädda för att om det kan bränna grod där och så där. Men så är ju tydligen inte Olstad, så därför valde vi just det.
SPEAKER_00Det är jätteintressant. Om jag skulle promota en produkt så skulle jag sagta precis det Fredrik säger. Nu löst väldigt fint. Men Ålsdar just nu säger Sverig, den första av dem här nu som vi har, kan både köra på knölen och i foran i samband med sättningen. Vi får inte välja bäcker två samtidigt, men vi kan välja något av systemen. Vi kan även köra den på rullbordet. Jag ser den här fördelen som du säger med att vi slipper göra någonting innan plocka ut en hanteringsbit. Där lådor som ska hanteras speciellt och så vidare. Här får vi ett till samma tid dessutom, du kör ut fossform. Så jag tycker just den här biten med som du kör, Fredrik, och testar innan. Det är ju någonting vi rekommenderar att lantbrukare när vi ska ihop era produkter och se till att testa att se hur blandningen blir i en hink eller någon mindre, eller behållare på något vis, så att det inte blir en skilklubb i sprutan för då är jobbort. Så ni gjort alla rätt här. Jättespännande. Jag hade inte testat P20 ihop med oss någonstans i ropa innan. Du var först att testar det här dessutom som sagt. Jätteintressant tycker jag.
SPEAKER_03Jag tycker att det visar också kreativiteten som finns här i ert gäng här. Det är faktiskt imponerande. Tomas som nämnde, det är Thomas Vilson bara förtydra det också. Jag tittar lite på klockan, kanske det rund av. Jag har berätta att ni är med och jag roligt det terminerar med gröna möten och tar runt och pratar lite om det hantering inom landbruket. Jag vet att jag fall vet att jag ser med dig Fredrik tid. Du har också varit ganska öppen runt det här med träff och hur det påverkade dig för flera år sedan. Vad är ett huvudbudskap och vilken respons får ni här?
SPEAKER_01Budskapet är väl egentligen att försöka känna av sina signaler innan man hamnar, som där jag var. Det är ganska viktigt att förstå det. Sen inte alla som, jag förstår inte. Jag viste, men ändå vill man inte acceptera det. Ändå så tror jag det är viktigt att man förklarar hur det kan bli. Det är ju var ju pratat med tapparekningen på 110 man, 110 lantbrukare som kanske sitter i samma situationen vad jag har varit i. Nu när vi har haft det här, vi har haft tre träffar nu här under vintern, vi har varit i Vara Udvalla och Bås. Det är väldigt många som har varit med. Det har varit bra. Riktigt bra kan jag tycka. Lite det här hur man ska tänka med organisationsuppbyggnad, kanske. Man kan ju inte vara med överallt och även om man vill. Det är en viktig grej med sig också hur man ska tänka jobba smartare, inte jobba mest utan jobba smartare. Har koll på sina produktionskostnader. Det är ju det igen som Erik pratar om att du är trygg i din affär. En del tycker det är lite jobbigt nu. Eller det är konsekvenser av stress. Det blir ju att man oro för allting och då kanske oro över sin ekonomi. Och då måste man har det i alla fall kollen på att min produktionskostnad är 235 förv. Och kanske jag har så här för 240. Och jag trygg i den här affären och så kan man släppa det. Det är ett sätt att hantera stress.
SPEAKER_02Men stress är ju väldigt mycket att inte veta framtiden, och det är väl det vi vill också sätta lite avtryck i att hitta och hjälpa till med verktyg som gör att du känner dig mer trygg i det du håller på med. För hur jävligt och än bedrövligt den kan vara försäkta att jag tar till ord. Så är det faktiskt så att det är bättre att veta om inte veta. Och det är där vi landar in i många gånger tror jag lite grann att man må dåligt.
SPEAKER_01Det är ju att hemskt när man hör det av Björn Rudman, som har min terapeft och jag varit med och pratat även med träffarna, och även var med eller deras omsorgsgrupp. Och de har informerat om hur det ser hur bilden ser ut inom landbruket om man blir mörkad hur mycket det är och hur vanligt det är. Jag tror inte vi förstår detta.
SPEAKER_03Jag tycker det är fantastiskt att ni pratar om det. För det är som du säger, man tänker inte kanske folk anprokare jobba själva. De tänker att det händer bara mig. Det händer ingen annan. Så kanske inte man vet om eller ser. Men det är fler andra, det här händer väldigt många. Oka inom vård företagen och BNF, så pratar vi absolut också om hur man ska hantera det här. Vad finns det olika tekniker? Vad kan jag påverka och vad kan inte påverka? Vad ska man brysa? Hur ska man tänka? Jag tycker det är fantastiskt att det här är ett ämne som ni också tar upp och sprider. Så att folk, medvetenheten helt enkelt.
SPEAKER_01Och just det tror jag är viktigt att vi försöker att förklara, det går ju faktiskt att hantera och komma tillbaks. Så ill som jag hade där så är det kul nu när man har kommit tillbaka. Jag är bråk med det här varje dag. Det skulle ju mig så något annat men jag kan hantera det. Och idag har vi ju. Jag är ju inte mindre, man jobbar mycket smartare och jobbar bara med sådana här roliga projekt det här som vi pratar om. Jag skriver något sådana här projekt, det är ju 2030 så här olika projekt som vi jobbar med. Men det är bara sånt som ger energi. Och som jag och Erik ihop. Det är ju jätteolåd. Det är ju alltså utveckla och framåt. Det är träffantering. Det gör olika saker och inte bara grötar ner sig i stora problem. Som det lätt blirt. Jag tror det är viktigt att visa det här att det går faktiskt att komma tillbaka.
SPEAKER_02Jag kan bara flicka in Fredrik också. Jag kommer inte från kanske landbruksbakur, men jag kommer från ett annat företagande och också är mycket stress och det går in i kaklet, och det är mycket prestation och sådana grejer om man ska leverera. Jag kan bara säga själv att det gjorde att jag tappar glädjen i mitt arbete under den tiden. Mycket av att jag hittar tillbaka till glädjen är att jag har träffat Fredrik och träffat många människor ut i Lantbyksverige som är väldigt lättsam och ser på det på ett roligt sätt. Det finns mycket roligt och inspirerande folk här ute. Genom att jag har fått möjligheten att jobba med Fredrik och jobba med det som jag tycker är roligt och hitta tillbaka till det som jag brannför och glädje så känner jag mig extremt mycket starkare. Jag ska också säga att det var ingen rolig tid små barn svår och allt möjligt. Men det finns ett utväg från allting. Och det är viktigt att skicka med folk det.
SPEAKER_01Jag vet inte om vi skulle dra några slutord. Jag tänker lite på. Det var ju en kollega till som jobbar med, det är min fru Anda. Hon frågade lite vad som är vad som har varit den största utmaningen eller vad som har varit svårast. Det är ju det som vi trodde och Erik det var ju enkelt att starta en hemsida. Men den här hemsidan har fått mycket handpåläggning. Så jag tror nästan för annan och jobbar ju helt med den idag och den har blivit så bra. Så det är också kul. Och hemsidan är upp så att det funkar ungefär som på Facebook. Det var ju vår mål att jag ska kunna gå ut i fält, ta och kort med kameran, skriva ett inlägg i fält. Jag får inte ta mer än 2-3 minuter och så lägg ut och sen ligger det där. Sen får ju alla som är med i den här forman kommer till båd där uppe och sen ser man om det kommer den sista uppdateringen eller inte. Vi har försökt tänka som i Facebook fast ändå på en hemsida. Det är många som tycker att så har en app, men en app är dyrt en miljonbelopps. Det där har vi liksom en snabbt på sidan, så vi försöker jobba utifrån en hemsida istället. Som är bakom en betalvägg. Och det är ju på grund av att vi har ju ganska stora kostnader som vi lägger på metrologer och allt det.
SPEAKER_02Det är det bästa sättet att supporta oss att ha ett abonnemang. Vi inte är sponsrade. Vi är inte finansierade av någonting. Det har varit våra lantbrukare slutord till oss när de har sagt att varför vi går med det för att vi ser vara oberoende. Och vi har ingen sponsorship. Det som man kan göra det är att supporta oss genom att betala vår abonnemang.
SPEAKER_03Ja, och adressen är Scandinavian Farmers.com med Scandin Farmers som ett ord. Jättebra. Då säger jag väl stort tack till er alla tre för att ni varit med här idag. Som jag alltid brukar rundar av här. Ni som vill veta mer om BSF, är nu också välkommen in på vår hemsida, agro.bsf.se, eller följer oss på Facebook. BSF Agricultural Resolution. Vi nämnde just Feken Farmers hemsida på schoninfarmers.com. Fredrik och också väldigt aktiv under Växnabb på Facebook. Vi har också nämnt några andra produkter idag som inte är BFF-produkter. Bieronade. Jag tänkte att Mackim har nämnt det. Vi har också idag pratat om väckelse ut och medel. Jag glömmer inte att använda växer utanmedel med försiktighet. Observera alla varningsaprater och symboler. Tack för mig och tack till dig som har lyssnat. Erik och Peter, stort tack och återhörande. We create chemistry.