Växtskyddspodden
Växtskyddspodden
Växtskyddspodden E72 – Vilka problem och möjligheter ser rådgivningsföretaget Scandinavian Farmers just nu? Vi kan avslöja att de har gott hopp om 2025. 😊 Fredrik och Ann Tidström och Erik Sundell, som driver Scandinavian Farmers samtalade med Robert Ra
Use Left/Right to seek, Home/End to jump to start or end. Hold shift to jump forward or backward.
Växtskyddspodden E72 – Vilka problem och möjligheter ser rådgivningsföretaget Scandinavian Farmers just nu? Vi kan avslöja att de har gott hopp om 2025. 😊 Fredrik och Ann Tidström och Erik Sundell, som driver Scandinavian Farmers samtalade med Robert Racz och Peter Löfgren om året som gått och hur det fortfarande påverkar oss, vilka spännande växtskydds erfarenheter och resultat de tagit del av under 2024, och det värdeskapande arbete och engagemang som driver Scandinavian Farmers och deras medlemmar. I vanlig ordning togs många olika ämnen upp som spannmålspriser, väderprognoser, ekonomi och även den nya amerikanska presidenten Trump fick vara med på ett hörn.
året 2025 nummer 73 i storningen. Då får vi köra gånger ett pardår med idag från beteende Peter Löcker, fällt chef förin variet imorgon. Som heter i tio avsnittet 33 och 35 delade på Fredrik Idom bland annat är vecka. I år 1939 har även Fredrik och kollega Erik Rundel med. Här nu börjar vi 2025 med välkomna både Erik och Fredrik tillbaka till växted. Välkomna. Och i år har vi även med Anne tidrum. Fredrik, fru, Ann, välkommen. Ann som började första gången här på Växjudspodden. För de som kanske inte känner dig, vill du introducera dig själv.
SPEAKER_01Det kan jag göra. Jag är ju i grunden husagronom så jag är inte så mycket på växtodlingen men lär en hel del under resan här. Jag född upp vuxen på ett litet torpställe där vi hade höstar och lite utegrisare och så hönor. Det började intresset för landbruk kom egentligen därifrån, vi kör mycket höga och så märda. Men sen gick min äldsta sister på landfrukskolan på Söldåset. Som gjorde kanske att jag också gick den banan. Hade inte hon gått så vet jag inte om det hade blivit så. Därefter så jobbade jag lite på gård och mjölkade lite kor och köpt lite traktor och så. Innan jag läste till agronom där. Och efter agronomutbildningen så jobbade jag 20 år med avel på kor. Innan jag hoppade med Fredrik på växta och skannade med förmors.
SPEAKER_00Och då är det min resa. Och då använder jag nu lysnar ju Fredrik i för sig, men är han du sa att du lär det här under resan, är han en bra lärare? Eller?
SPEAKER_01Ja, det är klart han är. Han skriver ju mycket, man läser mycket. Jag jobbar ju mycket med hemsidan och inte redigerar, men jag lägger upp mycket allt som läggs upp utanför bloggan är ju jag som gör. Och jag gör ju liksom även hela hemsidans uppbyggnad har jag gjort ihop med våra IT-killer. Så det är självklart lär mig mycket, inte bara om växtolen kan jag säga, utan om många saker.
SPEAKER_00Och vad är det du tycker är mest spännande med att jobba här inom jordbruket och jobba det med Scandinaving Farmers? Och det är jättesvårt.
SPEAKER_01Det är väldigt mycket som spännande i det här. Det aldrig är likadant egentligen. Det händer saker hela tiden.
SPEAKER_00Jo, men det gör det gör det verkligen. Så om man tänker på det nya och så. Hur har året varit här för er med Scandinavian Farmers? Var varit naturen har ni kunnat utveckla ert koncept.
SPEAKER_03Kan du ta er det? Jag kan säga att vi har det som vi har gjort under 2024 är att vi har tagit in Mats Andersson från Bayer. Han har varit en gammal veteran inom växskydd och gjort mycket för svensk växskydd. Det tycker vi har varit väldigt nyttigt och intressant. Vi har lärt med oss Mats även ute på våra träffar som vi har haft runt omkring i Sverige. Vart otroligt lärorligt och bra. Vi fortsätter med Mats. Vi har även Leif upp från Örebro eller vad ska vi säga, för detta gulviks Leif Person. Gammal också i gamet och otroligt varm och fin människa som har också bidragit till att bevaka mer där uppe. Så det har gjorts en helt bättre förståelse och närmare kontakt med våra kunder. Helt klart. På slutet har vi även en har jag använt mig ut av en kill som heter David Belge som är nerifrån Västgetsland här, som dels sitter i förvaltningsrådet här på Varäslets lagerhus och har ett gediget intresse inom jordbruk. Vi har gjort en serie om priser kan man säga, odlängskontaktpriser och Polpriser och lite sådana grejer som har också minnat ut i en massa grejer och en bättre förståelse för spandbårsmarknaden och kvaliteter och sådana grejer. Det har varit också nyttigt. Så det är väl vad vi har gjort som 90 under 24 ska jag säga.
SPEAKER_00Spännande. Jag vet tidigare år, just vädeprognosen har också varit någonting verkligen fokuserat på hur det fortsatt här under 2024.
SPEAKER_03Fredrik, du får hjälpade mig att kompletterade. Men vi har ju Johan Grott kvar som var en huvudmetrolog. Det har ju varit fantastiskt skönt att ha det stödet under 2024. Dels började väldigt blött i mars april utvecklades till ett sårt under slutet av april, maj, början av juni och sen gick in en jätteräng period igen. De här strategierna och det som Fredrik och Mats och Liv återkommer till varje vecka när vi lägger upp och framförallt titta på de här fyra veckor som jag tycker faktiskt har blivit väldigt mycket bättre och en ökad förståelse. När vi ser ut på de här säsongsprogåen som är sex månader framåt, då måste man följa upp lite mer. Men det går faktiskt att ta strategi beslut kring de här fyra veckorna på ett helt annat sätt än vad jag tror att vi har lärt oss varandra också. Det har blivit mycket bättre. Hjälp mig Fredrik om att jag har misssa någonting där.
SPEAKER_02Det är absolut som du säger Erik. Att både vi och var metrologer är mer tajta och veta vad det är vi vill. Metrologerna har ju ingen lampbruksankning eller bakgrund överget. Det tar ju lite tid det här innan vi vet vad som är viktigt, så att säga. Men nu skulle man inte kunna vara utan det här. För så pass bra tycker jag när vi ska ta våra strategi.
SPEAKER_03Det har ju framförallt med gösslingstrategi och kanske kortare och även växtskyddsstrategier, men gösselstrategin framför allt är helt beroende på minska ligage och såna grejer som var stora problem 2024.
SPEAKER_02Men även när vi ska så, till exempel, hur långt blir varm i hösten och hur ska vi tänka med tillväxtregler. Jag vill nog påstå att det är lite riktigt alltidho. Ja, det är ju sättande.
SPEAKER_00Jag tycker det är spännande här för ni verkligen kommer in på några väldigt intressanta för nu hoppar jag kanske åter helt annat håll med nu nämnde det här med lekage också. Erik, om man tittar nu på regeringen, de pratar nu om det stora stora kvävet i klivet som också ska tas här. Så det är också väldigt intressant hur det är att som vi alltid pratar om hur teknologier kan användas för att förbättra och optimera.
SPEAKER_03Och det går att göra de här grejerna givetvis väldigt mycket bättre och lära sig ännu mer av det. För det är en lärande process med en metrolog och försöka förstå varandra och såna grejer. Så det är ingenting som du bara kan du får ett besked och gör så. Du behöver ju själv sätta det in i det med allting. Jag tror att det är det som är viktigt förbönder också att ta med sig att ta bara ett råd utan fundera lite själv också. Hur är det som mig? Vad påverkar det i mina fält och vad har hur normal års ner det bör jag, kommer det här regnväldet in, brukar jag få mycket regn där det kommer från av detta hållet. Så man har lite egen uppfattning också om de här grejerna. För hur den är, så ser jag på, åtminstone min å hemma, där har vi haft näringsläkage. Sen om det kommer ifrån jordbruket eller om det kommer från avloppsredingsverk längre upp med on eller vad det kan vara. Det kan man ju frågas att. Men jag tror att det är viktigt har med sig att man kan hantera det och att man ska jobba med det. Så att det kommer att komma. Vi kommer bli mer bevakade kring detta.
SPEAKER_00Så, vad tycker ni annat? Du pratade det här om vädret av 24. Vad tycker ni mer stod ut här? Eller vad kanske var annorlunda med 2024.
SPEAKER_022024 var ju ett annorlunda år på många sätt. Gröderna har sett väldigt finna ut fram till sjöd och så blev det inte det. Vi hade förväntat oss. Det är ju en utmaning. Många är dukta att tala om nu på hösten hur vi skulle ha gjort. Men ut den står utmaningen är ju att försöka se framåt i spåkuran och göra värt beslut om tillfällena. Det är ju det svårare. Men i år var det svåredömt. Många vetetefält var ju finare 19 skulle jag säga, året 19, och ändå blev det inte det. Men nu efteråt som sagt, så finns det lite svar på varför. Det är ju sånt som man kanske inte ser ovan gjorde. Vi gick ju in vid början aj just i förra året och vi hade extremt med hög. Det hade ju den brötast augusti på 80 år, tror i hallum, utanför 200 mm, och sen fortsätter det med väta och stök och sen var det ju en 67 snormar i vintras som svälter bort. När vi kom in i april så tror jag i alla fall var vi upp redan med 700 mm års ned var ju redan gjort på hösten. Det där vi med oss hela säsongen skulle jag säga. Det är rätt naturligt om det blir ämre och höst och mycket markpacking och även regn slammar ihop jorden, och då får vi lite syre och då är god tillväxt. Då var inse att vi kan inte få de här höga skördarna när man tager godsystemet med oss så skulle jag säga att det är det som är. Ni kanske kommer ihåg många att prata om den nya svamsjukten greasy topp. Eller det var ju sotagsvampar som fläckvis, kvadratmetterfläckar som var lite överallt ut spritt. Nu var det väl inte så mycket just crazy topp utan det var andra orsaker. Det beror ju säkert på den här bröta hösten och vinteln och vården som vi hade. Att vi fick ett dåligt gott system och då kan man ju inte förvänta sig att det blir de här höga sködarna och det är något vi ska ha med oss i våra bagage när vi lägger strategier framåt. Om det är så här höstar så kan det inte bli så bra. Det såg vi även med höstlapsnä också. Det är inte heller de här 15 sköderna som vi varit lite vana med sista. Ut vi tappar något ton eller ett och halv. Det beror säkert också på det här. Vi fick en kort bronning och det är också kopplat till ett grundarot system. Så det är något vi får ha med oss. Annars har vi haft en bra kväveffektivitet här i väst i alla fall, vi har 60-65% kräveffektivitet, och det är väldigt högt, däremot Östers Götland, så låter kanske på 35-40 procent som är väldigt dåligt. Man kan ju säga att det är likadant för hela landet. Det är en stor spridning, helt klart. Sen gick vi in i april var ju extremt på brut också. Jag tror vi fick 130 mm 100 mm brukar få i april. Det blev ju som Erik pratade om att vi fick en väldigt sen sodd och vi kom in i maj innan den stora sodden var egentligen. I maj var det ju majd där öppet för det var ju torrt, både tort och varmt. Vi fick ju i alla fall ett svåbruk som blev bra trots. Vi trodde inte att det skulle bli någon brakediska skra överhuvudtaget, och med det var så sent så sitt sådant egentligen. Men det är över ganska åt andra hållet. Det blev bättre än vad vi trodde. Det har väl med det här hur det var i maj. Alltså, maj är grödna vetes stråskjuter och det är den perioden som är det absolut viktigast när att bygga en skörd så är ju maj månad. Den blev för varm, det växte för snabbt helt enkelt. Så att vi fick sjöppen. Den diskuterade vi mycket när vi var i maj där men så gröna fina ut. Det fick ju igen, det så vi sen på skärden att maj växte för fort nu i stråskjutningen. Medan då vårsodden som sådes senare stråsköt ju i juni, som var väldigt bröt och kall. Vilket gjorde att det rädd upp det kan man säga. Det är nog de faktorerna skulle jag säga som har påverkat mest. Eller skördivåerna. När vi kommer in och med svamphandlingarna och pratar det så stråskjötningen. Vi har ju så här bekämpningströsklar. Hur mycket grejer är i väst i alla fall och hur mycket regn det kommer i stråskjutningen så tar vi 31-45 och det införljes i maj. Vilket har väldigt tor. Och det ser vi också tydligt. Den tröskel brukar vi säga ligger på 30-40 mm under stråskjutningen. Kommer det med det så bekämpligt tröskel upp något. Där ser vi de områdena och lidt köping här i väst och som fick 25 mm. Det blir inte riktigt de skördeffekterna för svampan som det gjorde i gräslött som fick 35 tror något sånt där. Det är ju lite viktigt med våra när vi spelar in vårt lampus, så diskuterar vi det ju. Hur mycket längre förväntade oss de närsta fyra veckor i maj. Så tar vi beslut efter det vilket preparat vi ska köra. Vilka svampa vi har, vilka doser vi ska försöka gamma. Då lägger vi egentligen en strategi.
SPEAKER_00Men jag tänker här, Fredrik, du nämnde det här med svampbehandling. Var det några växtskyddsförsök eller liknande som ni tycker ut. Eller som man kan ta med sig från 2024 framåt?
SPEAKER_02Ja, det var ju svårt år. Vi bör titta på försöken precis innan semesten, och då kunde man inte se så stora effekter riktigt. Men när vi gick in i april. April var ju bröt och då fick vi en massa saktosjujare. Svatsjuket är den svampen som dominerade och sen skörden näs och så där vi tittar på mest. April hade vi mycket i fält. Sen kom vi in i torra maj, vilket gjorde att det dämpats kraftigt. Vi fick inte de utfallerna som vi fick 2019 till exempel, när en svampan gav två ton. Men då kom det 4-50 mm tror det var någonstans. Så då var det ett annat tryck som man ska med sig det att maj sattte ju ribban på något vis. I år trodde vi ju att det skulle ge, för efter när det kom in i juni, dågnade ju extremt mycket istället av det kom 80 mm på något tre veckan och sånt, och då trodde vi att vi kör en rekommendation typ med en liter och det var till 3x och det här. Men då regnade så pass mycket, då trodde vi att vi skulle nogre dos. Men det visade ju sen att det kanske var rätt optimalt skulle jag säga. Med tanke på det blev inte rätt trycket. Det regnet som kom senare påverkar inte så mycket. Man är ju stor spridning i landet. Jag så i skånförsökerna där väl två och halvton tror jag en svantning. Man kan ju inte säga den stor spridning. Måsten är ju försöka utvärdera under säsong vilken sort det är till exempel, hur mycket regn har kommit, och vilken skörd förväntar vi oss. Och vilka svampar har vi för att anpassa dosen och sånt, så får man ju lägga en strategi. Jag försöker egentligen inte titta på gamla försepå mycket. Man får ju titta på vad är det vi ser i fält nu. Det är det som är konstigt av man kan inte titta bara för det var så förra året eller 2019, så det är ju helt ointressant egentligen utan det försöker bedöma det från den situation man har precis just här och nu. Men vi hade extremt. Svartosju varit mycket av vissa, speciellt anar, de som är känsliga av de här sorterna. Vi hade ju också i försöker hade vi mycket gulås. Och även i den nya sorten kaskor. Det var väldigt mycket gulås och sen på slutet så kom det ju extremt mycket brunkost som inte vi vana vi här i vethet. Men det hade vi ju många sorter. Och sen så vi även i havren, då var det ju kronost istället. Så det har varit rost en år, så kan man säga, och då tappar vi ju ton. Kost får inte existera oavset vad det är oss som att säga. Därför har vi kört rätt så mycket slittade handlingar i år. Kanske inte alltid läns, men vi har ju valt att göra så. Vi försöker ju använda många olika. Vi är försiktiga med. Vi ville bara köra STH-medlen en gång hälså. Så försöker vi köra STH fria medel i första dagen.
SPEAKER_04Jag håller med Fredrik. Det är så stor variation i landet med hur det såg ut och det som du säger, och tittar vi neråtet till eller olika försök där man mer skörda på runt 10-1100 kg. Där fanns det både septorer och rost naturligt. Då kan man se de här olika strategierna man gjorde beroende på om man hade en produkt som hade råsteffekt också. Så höll det i stort sett av systemen både på gulåsten och rurosten. Vi kan se på våra produkter som är väldigt starka på oss. Och ha en väldigt bra långsverkar och se. Hoppar vi ner till skålen, precis som du nämnde, så vi även har egna försök som ligger i sydöstra hörnet, där det var ett jättehårt tryck på septori på något vis, men däremot ett hårt tryck på rost. Där kunde vi se att det vil in T3 med har vi bara som vi kan lägga till där vi perakrobet. Då hade vi skörd att öppna på två och ett halvt ton helt. Det är stor variation som vi säger i landet, men också att rosten hade en oerhört stor påverkan under hela året. Knyta an lite grann till det här gulåsten. Vi såg tidigt i kaskan. Lite som du och jag pratade om Erik och du kör inte skiva här nu, vi såg en ganska markant skillnad där man hade kört system och kört den på kask att man inte hade tidiga greppet av gurost. Utan det kommer möjligtvis lite senare om man hade höppt lite tid med att köra system för att hålla borta gurosten, men kanske lite såg också naturligt. Lite olika strategier som man ska göra, men absolut står du påverkad under 24. Både gur och även suggar.
SPEAKER_02Jag tänker på det här Peter, att du pratar om system och betar och spannården all. Det är otroligt att det kan hålla så länge. Jag tror när vi testade för ett par år sedan i huskorna, så tror jag inte det var rimligt att den hålla fram dagsgång och den betningen man gör på hustet. Men det gjorde, man måste ju verkligen få se det för att fatta.
SPEAKER_04Det är ju så här att det förrinnare ist IV här. Vi ska vara siktiga med hur vi använder det här till sist. Men betar vi ihop med annan bruck så får vi en rensning på hösten också. Vi ser ju redan nu i år att det är gulås i skåne. När man inte har kört sig stik och finns i gulås redan nu till exempel riktigt kast. Har man gjort den här lilla rensningen och fått bort de första spårerna som dyker upp. Då har man ju hjälp på vägen och då håller det väldigt lång tid. Det är inte så att det här is år i kvar i plantan. Men däremot har vi den satt under samparna så att vi har en plantar som är frisk när vi kommer in på åren. Det är viktigt att veta. Och sen håller jag med den här med strategin med. Tänk på att vi tjej max två gånger med ihåg i höstet och har man gjort ett system av behandling, så ska man köra i till troan, alltså den här flaggblatsbehandlingen, den kan man ha näst igång. Men om man vill ha någonting till teta eller en T3, eller i så skjutningen och i axgången där då ska det vara utan nästår i så här.
SPEAKER_02Vi har ju sådana strategier bara tänkt, vi tillräckseglerar nästan all i våra grupp, då blir det ju ändå en teta, oftast där, och då brukar vi ha med en icka till som med det så att säga i det här ställen. Och det är viktigt där man lägger upp sin strategi redan nu så hamnar man inte i det här. För om man ska börja fundera på resistensänk och substanser, då måste du en strategi och kan inte komma med det när du är för att köra för då har du kanske redan köpt fast sig. Så det är viktigt att man tänker till att för.
SPEAKER_04Det tänker just med lantbrukare, kanske inte alltid vet vad det är en SOI-produkt och vad är en trefårprodukt och en strockprodukt. Men det kommer ju in som en bra hjälp för lantbrukarna och talar om. Det här en strategi som funkar för att ta bort svamparna eller de skadör som finns. Men även en hållbar strategi. Det tycker jag är jätteviktigt att det finns där och talar om, för det är inte jättelätt för den lantbruk att veta om ruvritrex innehåll, såg eller infälla eller innehåller, tröso. Det är inte så jättelätt det där lång. Så är det jättebra att trycka på den biten.
SPEAKER_00Sen nu, vi pratar ju betning här, stråsed. Men förra året Fredrik så pratade vi också lite om Alstar som då är betning för potatis. Hur gick det? Hur har ni sett med det?
SPEAKER_02Ja, det har ju funkat bra. Vi har ju alltså kört på jag skrivården i Dimbo där vi har satt en fronttank på trakton och sen sprar vi åstå i satt påan och precis. Och är till och med sprutar på knöden så att det träffar knöden och jorden, så att säga, och precis när knörden faller ner i jorden. Det är ju ett satt ett bra sätt faktiskt för att slippa och beta på hullbord eller inom spelning disk och sånt där grejer med lådantering av grejer. För det är ju så separata låd, för att inte få betingsspel i det. Man ville ju komma från det här. Var lite osäker på att det skulle fungera, men allt gick ju övervänt. Däremot så körde vi blandar vi ållsdag. Ålsdag brukar vi köra med vatten. 70-100 liter vatten och så 06 ålstar eller vad man sör som registreringen och så spär man det. Ankar med det var att göra det ytterligare ett steg att man blandade med flytande fosfor och ersätte vatten på flytande fosfor. Och det där fungerar ju så det. Vi fick en bättre kursättning och vi fick så vad det, men det var lite. Jag inte riktigt ut det där vad som var fel. Om det var fotnon som lövst upp packningar och det var lite strul med sprutan. Det är en teknik så säga. Det var inte att den förljupande fosforn korrigerar eller oss där absolut inte. Men det var lite mäck med det där, alltså. Jag vet inte riktigt vad det var. Så kommer nog köra med rent mål. Så vi ut det där kom sig. Men just håls var den och det. Det funkar perfekt. Vi gjorde ju test i vårt labb här innan och hur vi blandade upp den. Den var väldigt lätt att lösa. Även om det är en S-formulering så är ingen EC så den är lite som filmörkallis i konsistensen om vi säger. Men den löste upp sig jättefint och den var. Vi hade en stor en vecka eller två lösningen stå i verkstaden där och den fall ut och den var väldigt lagringstabil, så säga. Allt funkar väl. All tekniskt funka. Sen när vi tog upp lite och testar och det se ut, då fick vi en bättre resortering eller bättre fraktion, så att säga, inom vis 14-52 mm. Och det är det man vill ha mer särbbarskörd så att säga det kunde vi ju se. Och sen fick vi en klart bättre skal finish, markant bättre skal finish, och det är ju det ni ser också. Vi fick ju inte riktigt den här snabbare hemma uppkomsten som man kan se ibland i sådana försök. Men partierna var ju väldigt bra. Det var inget dåligt utstärde på något sätt. Då kanske man inte får det här som har något lite sämre. För det är klart att det blir upp vilket parti man ha. Men man vet ju framför allt mot Oceton eller. Det är ju så man gör laxgåg, grubrorna och pillsjuka och sånt och det kan vi inte se någonting utalligt. Väldigt nöjda och de kommer du köra på samma i år. Det som är fördelen då när man kör ålstad, det är ju också att fluxatruks av den här sthorn som vi pratar om. Den har funkat bra och ha ett bra effekt. Det kommer att fortsätta med.
SPEAKER_04Som Fredrik säger, att man träffar knölen och man gör det samband med sett. Fördelen är ju att eventuellt jordsmittar får du bort också i det här läget. Det är ju fördel emot att ta på ett rullbord, d blir det bara på knölen. Här i det här läget så får du även jordsmittan som finns. Det är ju en fördel också i det läget. Plus hanteringen inomhus innan och i gråder som du också nämnde Fredrik.
SPEAKER_02Så det är ju klart för det med ållskar. Men var det framför allt det här tekniska ut lösa när vi sprar på knödarna, där ni kan gå in på en hemsida och se hur det bara söka på BSA för så kommer allt och målstar upp där. Det var svårt att få till att inte träffa knörarna. Om vi ser när man ser om start, en konkurrerande produkt, den får ju absolut inte träffa knörden där. Men i det här fallet så har det ingen betydelse om kör en väldigt färdel. Så det var mycket lättare att få till den spänningen.
SPEAKER_00Det är kul och positivt när man ser det man hoppas. Det vi pratat om här inte så länge. Det tekniska vi pratet lite värdlek. Men ifall vi kanske tittar lite på det ekonomiska och den påverkan den här så vet vi om man tänker lite mer makrotermer. Styrentan har ju gått ner. Inflationen finns ju fortfarande. Men den börjar väl kanske stabilitera lite. Svenska krona är väl lite tagare kanske än var för ett år sedan. Speciellt vad man säga, den amerikanska dollar har ju absolut starkt sig. Erik, hur ser du på det ekonomiska nu från ett makroekonomiskt perspektiv?
SPEAKER_03Ja, jag är ingen. Jag är verkligen uppfostrad på bankvärd eller någon vidare makroekonomisk gru på något vis. Man kan se det från ett bådeperspektiv lite grann, och då kan man se det som att det är fantastiskt tror jag förböder att vi har fått ner rentan så som vi har fått. Dock tror jag att vi behöver ner mer. Tittar vi på det som har skett egentligen kanske att rentan har gått ner ett par procent här. Och man köper mark för 150 000 kronor hektar. Eller, 300 000 kronor hektat och lånat till hälften 150 000 är det 3 000 kronor per hektar som bara markkostnaden har gått ner i om man ser det ren ordingskalkyr. Och jag är även verksamhet på ett annat område som har medörverksamhet och bygg och sådana grejer och här är stenött på den marknaden. Så min känsla som entreprenör och när man tittar på sig rundt kring i min värld är att rentan behöver ner ännu mer. Sen twistar de som jobbar på bank och lite sådana grejer de pratar om det par sänkningar till att jag känner mer att vi behöver ner kanske ytterlig något procent om det ska riktigt tromma igång. Men det är mitt perspektiv som jag ser det. Sen tror jag absolut att det har, alltså om man tittar en makroekonomisk bild och tittar på USA, vad som har hänt med politiken där det sista. Så har ju dollar stärkt otroligt mycket fram till i princip samma dag som Trump tog över posten. Och det tror jag att göra med de här kallas för en tariff man som man säger i USA, alltså man lägger exportar och man pratar väldigt mycket om gynna den amerikanska industrin och den amerikanska människan mer att man fokuserar på just de områdena med det och America First är hans signum och det har vi sett redan nu. Jag fick en mejl från mina amerikanska kollegor i måndags där det står Tariff Week. Då är det 25% exporttull på Kanada och 25% på Mexiko. Sen gjorde han en ledig statement som de inte tog emot flyktingar eller sådala migranter in i Kolombia. Då var han direkt på dem med exporttullar vilket han fick löst här under sunden. Och så att de inte blev det. Jag tror att man ska ta Trump på fulla halvar faktiskt när han säger. Sen tror jag absolut inte att han är en människa som vill. Han är inte emot fri handel på något vis, men han använder det här som ett argument i sin uppbyggnad av USAs ekonomi. Och att han vill att Amerika ska vara störst väst och verkras och bygga Amerika great again som man säger. Det är väl lite det. Det som en amerikansk bunder och eller jag kan tycka för marknaden skull och för spannålet som vi ser Chicago Bursen som är världens största Spannmålsböch, den är ju lätt påverkad av hans handelshinder eller tullar. Så tid att både Kolomba är fjärde största importören av amerikansk majs. Mexiko är den största importören av majs. Där har man köpt enormt mycket majs innan nu han tillträde som president. Hälften av det är skeppat. Och hälften är inte skat än vad händer när vi tillför de här tullarna. Kommer man att kancelera de här affärerna och inte få dem. Vad är det som händer? Det är sådana grejer som kommer vara väldigt upp och ner frukturerat väldigt kort nu de första 6 månaderna. Med massa utspel, massa förhandlingslösningar som kommer hända och marken kommer att hantera det hela tiden. Men marknaden har ju om man nu ser tillan så har när de toppar när han tar över som president, har man ju till och med böck och neråt. Marknaden tar ju det som att det förmodligen inte är så allvarligt så man har trott det.
SPEAKER_00Jättespännande höra det du tänker här, Erik runt Trump och det blir intressant att se hur det utvecklas. Jag tänker nog lite också som du. Så är det kanske mer prat för att kanske försöka styra i en riktning, men sen får vi också se vad som händer. Men Erik, jag tänker att du har varit inne lite på det här med spannmåiser. Du nämnde också tidigare. Nu har du skrivit lite om detta här i 2024. Vad är dina tankar just nu runt spannmåspriser, och kanske lite vart tror du är på väg?
SPEAKER_03Vi har ju haft en sån, det kallas heavy forward marketer. Man föresäljer mycket tidigt och vi har ju haft en strategi eller vi fortsätter ha en strategi där vi är ungefär 60-70 procent sådana innan skörd. Vi försöker plocka det perioder av oro, som till exempel vädermarknader och så vidare. Eller när vi vet att vi har ett ekonomiskt netto för vi har alltid en odlingskelkyl som stöjer oss i bakgrunden när vi vet våra fasta odlingspris. Vad kostade mig att producera ett kilo vartavs eller vete eller havre eller korn. Det visste vi redan i 2023 december att havre och Korn var väldigt bra betalda så att det var stora rekommendationer att hätta sig på. El prisäkra sig som det kallas på svenska på både havre och korn för kanske 3, 3 20. Det har ju droppats sen med kanske någon krona. Alltsan 70 euro och krona nu fram till själv. Och sen har vi hedgett oss eller prisäkrat oss på veter under året och även rappsån. Vi har landat in tycker vi förhållandvis rätt så bra. Vi har inte kommit upp i de nivåerna än vad jag vet. Det är någonting som vi kommer att fortsätta med nu. Tittar vi framåt för 2025 så ser vi fortfarande att det är en orolig marknad helt enkelt. Folk har ingen likviditet. Man är en van vid att vi har sjunkande spandmåtspris i kanske två år här nu. Så det har inte funnits något incitament för att köpa på sig lager eller någon form av återinflation. Därför man inte kanske kan köpa hand i mun helt enkelt. Och då blir det inte att det spekuleras i några varer eller att det finns en potentiell uppsida eller någonting. Vi har en exportmarknad i EU som är under all kritik. Vi får inte utvarande spannmål i Europa. Det beror på att vi har problem att ta affärerna. Det skulle det kunna vara. Men det kan också bero på att vi har så dåligt med spannmål på grund av den europeiska sköden i EU i år. Så det gör att det omsätts massa spann i Europa. Den statistiken ser vi inte riktigt så som den här export-inportstatistiken i EU. Så antingen så omsätt det internt och då kommer det uppstå på slutet av året här möjligtvis en brisssituation. Eller också så är det så att vi bara inte får affären. Så det kan vi bara spekulera i. Det som jag tror jag är inte speciellt rädd för att vi ska bara falla igenom stolen för tillfället, men vi kommer vara väldigt aggressiva här nu under åren om vi får kanske lite värder oro och sådana grejer. Så vi kommer upp i bara 60-70 procent.
SPEAKER_02Det är lite viktigt är också Erik och tar om när vi vårt lamprys där. Och Johan går igenom att mycket det röser ut globalt sätt och hur det påverkar våra priser och sånt. Så det är inte bara växtolingen i Sverige utan det är även handelsmässigt globalt.
SPEAKER_03Så vi försöker ju, precis som du säger, Fred, vi försöker ju hålla koll på framförallt Ukraina och eller svarta havsregionen som är den största globala exportören av majs, eller vi framför allt vetete. Och även hålla koll här i Europa, och ser ut, har de fått sott och såna grejer och även på andra ställen i världen, men det är väldigt skönt att få den uppföljningen varje vecka för att du får det i rygg med att oj, det har inte hänt någonting denna vecka heller så är det bättre. Nu ser vi att det kommer in 50-100 mm regn i Svarta havet här. Det är också väldigt väldigt skönt att veta hur man kanske är dags.
SPEAKER_00Jättebra, jättespännande. Tack, Erik där. För dina tankar. Tidigare, Bägge har ju också pratat lite om kväve. Nu är jag tänker tillbaka lite. Vi har ju pratat i tidigare avsnitt om hur växskydd kan hjälpa till att hjälpa plantan att ta upp kvälet mer effektivt. Håller det kanske mer fred och runt och det vi då pratar om det kan kalla det här mer skörda kurva. Går ju upp att det är växkydet samma med kväver kan ju ge en högre skörd. Hur har tankar utvecklats runt Kävät tilldelningen här de senaste åren? Men också då kanske i kombination med just växtskyddor man ser ju helt klart.
SPEAKER_02Om man börjar med det här beretningen till exempel med systemet lät, att man får ju bättre godväxt och åtna ju mer gött det som mer växningen kan ju plocka upp. Det är ju rätt naturligt enkelt. Jag tror säkert att det är så även när man splutar på våren, veten att du får ett bättre godsystem. Det var ganska intressant om man kunde mäta det där. Det pratar ju mer och mer om det här just att man ska äta rotsystemet både med samt medarbetning, sorta och tillvexler och allt ihop som påverkar. Jag tror vi måste bli duktigare på titta vad som händer under orden och vad. Svandling, då får du ett grönare blad, eller du får ju mer bra index och grönare bladet är och bredare bradet är och mer bra du har på en kvadrat så mer kvällupp får du ju självklart. Så det är nogd starkt kopplat. Det är ju inget vi har mätt med nensensorer och så. Just för det är så mycket andra faktorer som spelar in, men det är nog att det är båden.
SPEAKER_04Det har ju helt rätt att det ser vi ju. Det är chlorfyllet, det är ju moton in med i växten helt enkelt. Har vi mycket chlorofyl dåbar du rötterna på ett annat sätt. Och vi mycket rötter så kan vi ha ett bättre kvävtal. Det är där vi får allt ifrån egentligen. Det är en viktig bit. Nu har man ju titta på, det är som säger Robert. Vi hade ju en undersökning tidigare här när vi såg att det hade ett bättre kvävtal med upptaxt medel. Men man har faktiskt också gjort det i onnaveväxterna här kommer in lite grann på det. Om man har gjort även mätningar där. Det är ju enda som gjort lite undersökningar. Då kan man se att det kanske inte alltid är doppellum med lägga på hur mycket kväl som helst. Kombinerar du det med en bra tillväxtregler för att bygga upp den här rotmassan som du säger Fredrik och Hösten, så har du ett bättre upptag från början, och då kan du kanske komma ner i kvälmängden, men ändå ha ett bra kvärupptag. Så det är ju den här chlorofyllen, grönmassan som är viktig för att hålla igång den här lilla fabriken som är i växten, då det ser vi tydligt. Både tillväxtreglering, fungicider påverkar att det får upptaget. Men det är ju romassan som är grunden också i det läget. Det måste ju finnas en rotmassa här för att det ska fungera även när du ser klorotfyll.
SPEAKER_00Ja, jag tänker här, just det här med tillväxtreglering. Jag tänker tidigare Fredrik, så sa det just det här med strå-skjutningen här i förra året att det gick lite för snabbt. Och jag vet erfarenheten till exempel från Finland, där det är ju så gångt norråt och där har du väldigt mycket rotimmar. Där växer det väldigt snabbt. Du måste ha det väldigt bra tillväxreing för att kunna hålla tillbaka. Grödan där. Hur, Petra, någonting du har varit inne tidigare. Även inom strås-strås tillsättningen av tillväxtreglering. Vad tänker ni just runt tillväxtreglering Käve stråförskutning?
SPEAKER_02Tillväxtregleringen är ju nästan nyckel och man ska lyfta sködelnivån. Det hjälper ju inte om man lyckas på en högsköd och ligger platsen. Ut det är väl till att ha en strategi på allting. Erfarenheten med tillvägsregulatorer och vilken grödare den är, så är det bättre att köra många gånger och lägger rosen och sätta gräddan för hårt vid att enstaka tillfället. Strategin bygger ju på estrocent tillvässegler två eller tre gånger så att säga. Man ser ju även svanpen har ju också en effekt. Pliakor som ni har till exempel i kortion, det har ju en effekt mot vacksbrytning i korn som är värtt på taget så att säga. Så i kombination med en annan till resilator så att säga. Det blir ju. Det som jag också tänker på när man väljer preparat för man får se helheten.
SPEAKER_04Mm, men det är viktigt. Det är ju gibrelinen som gör att växten vill måla egentligen. Eller det är ett relen sedan i slutändan, men nu gibberin ser till att växten kommer igång och växa. Och vi gör det, vi hjälper till att påverka för. Vi vill ju inte att det mognen av så fort som möjligt. Växta vill ju gärna mogna av så fort som möjligt och så sätta ett nytt rör av den vill ha ett förligt. Men vi måste ju hjälpa till att styra det här för att kunna utnyttja ligga på allt kvävet och höja upp skörden, dels för att stärka rötterna, del för att stärka uppstrå, men även så att vi inte får några axprytningar och sådana saker. Så absolut tillväxtregleringen är en viktig del för att uppnå det här. Nu gör under alla insatser och hela resonet. Så man får inte glömma av tillväxtregleringen. Vi nämnde ju det tidigare, Fredrik och som du säger nu med att ni har ju med dig en strategi här. Det kan vara två gånger, det kan vara en gång och det kan vara tre gånger beroende på vad det är för gröda och så vidare med roligt vis. Men den är en viktig del i en läkskidsstrategi helt enkelt.
SPEAKER_02Det är ju samma det med delade kvävgivare. Man kan ju lägga allt kväver tidigt på en gång om det inte blir något. Man handlar om att försöka optimera och finliga. Man kan inte sätta sig fast. Och det är samma med tillvärseglering. Det är ju bättre att köra den lite lägre då i början och sen får man anpassa efter året. Det blir väldigt tregg markleverans och det växer väldigt rätt av troliga bestånd och kanske man får trycka till både en och två gånger till. Då blir det inte det, så får man bromsa. Så det är nog bra att försöka ha en. Man måste ha en strategi helt enkelt oavsett det kräver eller svampa eller till sig grejer.
SPEAKER_00Men jag tycker som alltid, jag tycker det är fantastiskt spännande bara här att höra era tankar. Vi kommer verkligen runt av så många så många ämnen. Nu börjar vi närma sig till slutet här på det här avsnittet. Men kanske nämnde det lite tidigare om nya teknologier. Vill ni kanske säga någonting om den digitala utvecklingen inom jordbruket just nu. Hur har ni kanske sett det förändrats lite här det sista året?
unknownJa, okay.
SPEAKER_02Det växer ju i en snabb takt. Sen är det väl att det kanske växer så fortsätter att många får för mycket. Det är mycket krånor. Men så viktigt vi ändå riktigt är den. Den fara för att det har blivit så mycket startsträckar krångliga grejer så att många börjar nästan att backa lite skulle jag säga. Det där är farligt. Det ska jag klara över. Sen ska vi inte bromset. Vi måste vara med för att det här är klart att i framtiden och köra variabl av styrkill och allt vi kan göra, självklart, men det är lite för mycket hand på längning nu. Maskinföretaget måste bli mycket bättre på att samordna sina grejer och få ihop det här, det går till att. Men det måste samordnas bättre. Det som kommer att förändra mycket och som inte som går så är de här gröna. Jag har pratat om mycket om det Erika ju inte. Jag jobbar ju ganska mycket med det utvecklingen på de här och det kommer hända så mycket grejer så jag tror inte knappt någon kan förstå hur den hur snabbt och hur bra de grejerna kommer bli i de närmsta året eller åren. Det händer så mycket så. Många tycker att trakten gjorde ju revolutionen i landbycket, grönarna kommer ju att vara mycket bättre.
SPEAKER_00Så om du skulle säga lite Fredrik, vad tänker du inom det närmaste åren här? Vad hur ser det ut?
SPEAKER_02Brönarna blir så pass stora så vi får med större lastrikter så kommer det så att allting förstår i själv. Man kan börja görsla med om att då kan man ju inga köspopp. Det är ingen markpackning. Du kan välja att görsla den dagen när det är. Nu kör vi bara för att ifall vi inte kommer ut, det fallar blir för mycket. Nu kan vi anpassa oss idag innan. Perfekt, idag görslar vi. Det köra ju full pengen med det inga problem. Växjusmedlerna till exempel för att få till dem en svanthandling om vi lärt oss det i stadion 39. Så när jag fallgåret är fullt utveckl och då har vi ju som bäst effekt. Men drönare så kan vi ju köra det stadigt. Det får inte bråsa, eller klart, men annars så har du inte med bärhet eller någonting och du får ingen erkörning. Varför la på med botbär och grejer. Det är ju nerkörning av gröda packning där också. Det går rätt ovan ifrån. Har du inga köspår, du bara så ens på döja. Klar att växkomar och sådana grejer. Det är klart, tror jag ersättar inte. Många grejer. Nu kanske en grundet för inga köspår liksom du ska hantera och köra igen. Det är så mycket fördelar som man fattar eller jag om det blir. Kommer lite med de här drönarna som är lite större. Och det kommer det gå.
SPEAKER_00Spännande spännande. Jättefänt för att bara ronda av här. Vad tycker ni, om man tittar kanske just nu eller de närmaste veckorna. Det var någon här referens tidigare till fyra veckor och väder och så. Vad ska landbruken tänka på kanske just nu eller närmeste månaden för att säkra upp ett så framgångsrikt 2025 som möjligt?
SPEAKER_02Enligt vår metrolog så ser det ut och blir lite torrare period och lite åt det varm hållet också. Våbruket kanske blir ganska tidigt. Det forget ser ut nu. Sen är det svårt att säga för de här polarvinnerna som jag pratar om. Det är inte helt klarsklart hur mars ser ut än. Men det ser ut att bli ganska hyfsat. Och då första mars ska vi börja slä. Alltså det går fort. Det är ju bara en månad kort och sen är vi ju igång. Så ser till att gröna ser ju fantastiskt fina ut hittills. Där jag ser. Inget snöger, ingen utvintring och allt. Väldigt bra ut. Nu är ju mars månad som sagt, den svåraste månaden så klarar det också. Men vi har väl inte problem med någonting, så jag säga. Oavsett det här höstskorna eller om det är hösthet. Det ser väldigt bra ut.
SPEAKER_00Spännande.
SPEAKER_04Jag fråga där Fredrik. Du ville tidigare att det regnade ganska mycket, framförallt i väst här nu. Rotsystemet som ser ut som ser just nu. Det är ett väl utvecklat rotsystem. Vi hade ju relativt blöt höst på sina håll också med ganska grunda rotsystemen. Den här har vuxit till för lite. Jag har en liten demo, och där har rotsystemet vuxit till sig där jag kollar den här demo. Men jag vet inte hur det ser ut i väst exempel.
SPEAKER_02Det är något en stor spridning skulle jag försöka tänka mig för det har varit så stora olika stora skillnader på nedbörda. Alltså ner se Erik där nere. Vi tittar på det. Vi har fått typ 1200 millimeter de sista 12 månader när Erik utvärva. Det är klart att ni inte lekar med.
SPEAKER_03Samtidigt ser vi att det upplever jag i alla fall det som är plöjt. När vi fick liksom ner det tid. Där har ju rott systemet funnit utveckla sig. Det är, åtminstone mina gröder ser bäst ut det som är så tidigt och det som är plöjt och det som har fått torka ur lite grann. Men det finns som freg en väldigt stor spridning och berorde helt och hållet på vad regnet har kommit av.
SPEAKER_02Men vi har ju klart bättre förutsättningar där gäller markstruktur och motvarade av förrösten så att säga. Så att vi inte närheten med vad det var då för då var det försöker riktigt. Det är gått hopp om 25. Ja, hittills. Man är ju var i nu hela tiden men vad man håller på att se vad som händer nu. Det är inte var som statistikvisar.
SPEAKER_00Spännande. Det är något fina bra ord här på slutet att ta med oss. Nu för att bara runda av. Är det något ni vill lägga till här på slutet, något vi kanske glömt eller något att vi vill trycka på lite extra.
SPEAKER_03Jag kan tänka det att när man tittar på statistiken i Sverige och skördar. Vi har tyvärr en neråtgående trend om sitter till 10 år på skärdar. Och det är inte alls bra. Givetvis har vi med oss både 2018 och 23, 2024 att det visar del också. Men om man tittar på en snittskörd på 6,1 toner eller vad den är i västra göttan så vet jag i alla fall att 3D har nycklarna för att kunna plocka upp den. Det kände jag själv. Vi har också nycklarna för att kunna få betalt ännu bättre för skärden. Jag är chockad över när vi har tittat på de olika inköperna hur mycket avdrag och hur mycket problem som man kan skapa i en avräckning egentligen. För att ni ska få någon ekonomin om landbruket och vi ska kunna vara hållbara på sikt, för det är ekonomin som kräver det så kan jag bara rekommendera er att ni tar ett abonemang på Skenner Ferners hemsida. För att vi har det värdeskapande instrumenterna mer på kronor över. Och det vet inte jag någon annan som har åtminstone. Det vill jag tar med det.
SPEAKER_02Lite intressant, har det väl sammanfattningen kom fram till själv eller reverens att leverera till rätt aktörer så att ni känner 1200 kronor hektar till.
SPEAKER_03Det är 1200 hektat bara på att välja rätt rätt försäljning. Och kan man göra en ytterligare grej att man behåller spannålen här på går, förklarar analysera de lagarna och fundera på vad kan jag hitta russinna nu kakan så kan det göra långt mycket mer. Så jag tror att bara på syfterna går i sen nu på de unga lantbrukerna som verkligen annan det här och är på och vill någonting. Jag tror att det är viktigt att ta med sig att vi överleva landbruket så konkurrerar vi med våra kära kollegor i Ukraina eller nether i Frankrike eller på andra sidan av Atlanten. Och de är så duktiga av missande de som kommer yngre med så mycket informationsinhämtning så mycket de kan ta till sig. Så jag tror för det har fullt upp ibland med bara jämna steg själv med alla. Det är så mycket informationsinhämtning från hela världen nu. Det är bra att ha med sig.
SPEAKER_02Det är uttrycket och era som alltid och blir aldrig bättre. Man kan ju inte fortsätta i samma banan. Man måste försöka våga genom något annorlunda.
SPEAKER_00Precis. Våga våga tänka nytt. Det ni beskriver här Erik också. Det är ju väldigt värdeskapande. Så förutom att googla Scandinavian Farmers. Vart för de som vill veta mer. Vart ska de gå.
SPEAKER_03Jag fick på vår hemsida. Det är skandinavanfarmers.com och sen så kan man klicka där på om man vill titta på mer och få testa badan. Och sen så tar vi vidare det och så kan vi se vad vi kan göra. Vi har fullt med kalkyler och Excelblad och vädreskapande ner på riktigt.
SPEAKER_02Men festa kan jag trycka på hemsidan. Man kan söka efter olika hashtag. Är du intresserad till exempel tillväxegledering, då kan du gå in och söka på tillväxegleding, så får du alltid skrivit om tillväxegleding. Vill ni gå in och titta på BSF, alltid skrivit om era produkter på BSF och sökning på BSF så kommer allting upp med BSF. Det är väldigt bra uppslagsverk och det kommer bli bättre allt eftersom vi kommer jobba med sidan. När ni går in på hemsidan och kanske köper ett abonemang och kör fast lite. Det kan vara så. Så tycker jag inte ringa denn för hon sitter ju oftast och svara och kan hjälpa er. Det går att göra den enkla vägen. Bara inget samtal. Man behöver inte göra det komplicerat. Ha med det för det är en del som tycker lite jobbigt med sånt.
SPEAKER_00Bra med bra service. Fantastiskt tycker. Tack för att ni ville vara med i år också. Och jag vill absolut också önska er rätt framgång tid 2025. För att rundar av det här idag har vi pratat om växte utmedel så glömmer inte använda växer utmedel med fikhet. Lät alltid etikett och produktivation för användning. Präservera alla varningsparater och symboler. Vi har nämnt några produkter som inte arbetar med produkter frat. Ett retroverat varumärke med böcker, bägge cropped och anketar. Ett referat varumärke hos tænka. Stock och på återhörande, Recreate Chemistry.